#31 Då så, prepositioner och uttal i gammal svenska

Hello. Hello.

Hej! Hej! Välkomna till podden Livet på lätt svenska. Jag heter Sara Löwestam och jag heter Isabelle Strömberg. Idag ska vi prata om livet på lätt svenska. Ja, vilken bra idé! Tack. Ja. Precis innan vi började, då sa. Nu ska vi spela in. Ja. Då sa. Var betyder då så? Då så. Det är två ord. Då. Så. Man använder... När all information är färdig och man kan börja eller sluta. Vi hör det på Ingen. Ja. Vad är det på engelska? Vellän. Ja, precis. Då så. Men man skriver det som två olika ord. Ja.

Yeah. Okay. Jag ska börja seria. Då kan vi börja. Okej, nu ska vi börja. Då ska vi börja med. Vi har fått så många frågor. Ja, okay. Du tar den fästa. Jag har en fråga till dig först. Åh, okej. Känns som en intervju? Sitter du på vinden? Jag sitter på vinden, men inte i vinden. Även om det är blåset ute. Ja.

Förra veckan pratade vi om påvinden och i vinden. Ja. Och den här veckan har vi en fråga från en lyssnare som heter Rotaru Vadim. Som frågar: Kan ni snälta om svenska prepositioner? Det var inte en fråga. Den börjar kan ni? Det är en fråga? Det är lätt så klar. Så jag snälle pratar om repositioner. Han skriver eller hon. Jag förstår var och en av dem, men det är svårt att lära sig exakt att använda dem.

Till exempel ska man säga att man ansöker om uppehållstillstånd, men det är fel att säga ansöka för uppehåll. Och vad är skillnaden mellan att säger mig, säger till mig eller säger åt mig? Till exempel. Det är ju svårt. Jag vet att det är några saker som många tycker är svåra under lång tid. Om man lär sig svenska. Man kanske, man lär sig svensk ordföljd. Man lär sig pronomen. Jag, du, han hon. Man lär sig tempus verb pres. Men prepositioner är svårt. Dörför att.

Man behöver lära sig en preposition till ett ord. Ja. Varje gång man ska lära sig ett nytt uttryck måste man också lära sig prepositionen. Ja, och det finns nästan inga regler. Nej, det finns inte så många regler. Det finns ju regler, och kanske först ska vi säga vad en preposition är. Ja, det.

Vad är en preposition, Isabelle? Ett litet ord. Som gör någonting. Att litet ord som håller en idé ihop på något sätt som säger hör eller. Nästan hör man gör någonting. Det var inte en jättebra förklaring. Ja, okej. Glöm det som Isabelle sa. Lyssnade på mig. Braåt. Nu menar jag. Jag skulle säga att en preposition är ett litet ord. Jag sa det! Ja, men lyssna på mig. Okej, okej.

Ett litet ord. Det håller vi om. Ett litet ord som visar relation mellan två saker. Eller två idéer. Ja. Eller så det kan vara om det är fysiska saker, till exempel en boll och ett bord. Då kan man säga att bollen är på bordet. Bollen är under bordet. Bollen är framför bordet. Så på, under, i, för, vid, sådana ord. Det är preposition. Om man bara tänker fysiska saker som en boll, ett bord eller någonting som man kan titta på och ta på, då brukar det inte vara så stora problem.

Men när vi pratar abstrakta saker. Då blir det lite svårare. Ja, absolut. Och på engelska finns också prepositioner. Men. Det går inte att direkt översätta från engelska till svenska. Nej, inte oss. Nej. Som ett exempel på engelska, om man säger in. Det betyder på svenska. Det ska hända om? Ja, efter två dagar. Det är om två dagar på svenska. Men in på engelska betyder i på svenska.

Ja, som man kan inte översätta. Nej. För i två dagar på svenska det betyder en period av två dagar. Som på engelska är för du?

En som jag tycker är jättesvårt för mig, eftersom det inte är en översättning. Är när jag säger till någon hej, kan du gå till affären och köpa något till mig. Istället för för mig. Hej Sara, kan du gå till affären och köpa fem kilo ost till mig. Precis. För att på engelska skulle du säga för, alltså for. På svenska kan du använda till när man ska köpa någonting till dig. Men om man ska göra någonting som.

Till exempel, om du har ett brev och du behöver posta brevet och lägga det på brevlådan, men du har inte tid. Och jag ska gå till centrum. Då kan du säga till mig: Sara, jag har ett brev. Kan du posta det? För mig? Nej. Åt mig. Å mig. Ja, ja, bravo. Tack. Kan du posta det åt mig? Jag åt en. Jag vill inte förklara det. Om jag är tyst så kommer förklara. Det är sant så är det. Jag lyssnar.

Det säger man det betyder nästan som till. Men ibland fungerar bara åt. Åt använder man när man gör någonting som någon annan person. Skulle göra, men man hjälper den och gör det istället. Det är så. Nej, någonting kan inte vara hjälpsamt. Eller? Nej, det är till hjälp. Det var till stor hjälp att lära det. Och du var hjälpsam. Att säger det. Eftersom jag undrar ofta varför man säger åt. Kan du göra det åt mig? Så det är bra. Och kan du göra det åt mig? Det är.

Kan du göra det som jag skulle göra, men jag har inte tid eller jag kan inte, så du kan göra det istället för mig. Ja. Då säger man åt. Om du säger kan du göra det för mig? Då betyder det att jag. Er snell mot deg. Om till exempel Du säger, Sara, jag måste posta ett brev, men jag har inte tid. Kan du göra det åt mig? Ja, jag kan göra det åt dig. Ja, vad snällt att du gör det för mig.

Ja, exakt. För mig betyder det att jag gör det för att hjälpa dig. Åt mig betyder att jag gör det som du skulle göra.

Är i frågan är frågan om skillnadmäller säger mig, ser till mig och ser åt mig. Så ser åt mig skulle vara säg vad jag skulle ha sagt. Uh Nej, tyvärr. Nu blir det komplicerat. Aha, okej. Nu blir det komplicerat. Säga till mig. Det betyder bara att jag säger någonting till dig. Till är den normala prepositionen för ordet säger. Så till exempel, jag ska säga till min sambo att hon måste vara tyst när vi spelar in podd. Eller jag kan säga till. Min mamma att vi blir fyra personer på min.

Så det är säga till. Men säga åt. Det är ett partikelverb. Det betyder att man måste ha betoning på ordet åt. Som man säger. Säga åt. Kan du säga åt här? Man kan inte säga kan du säga åt henne. Utan man måste säga: Kan du säga åter? Och vad betyder det? Det är att man säger: man rättar någon annan eller man säger vad den ska göra. Den kanske gjorde någonting fel. Så man måste säga åt dem. Så du sa åt mig. Nej, det var fel förklaning av.

Ja, men det är ganska hårt att säga åt någon. En lärare kan ibland behöva säga åt sina elever att de måste vara tysta. Föräldrar kanske säger åt sina barn att ni måste plocka upp era leksaker. Eller Kanske min sambo säger åt mig. Att jag måste ta bort min talrik från bordet. För jag glömmer hela tiden. Eller stänga skåpen i köket, glömmer jag också. Då måste hon säga åt mig. Det är lite uppfostrande. Uppfostrande att säga åt någon som föräldrar gör sina barn. Visar dem och säga hur de ska göra.

Så det är svårt att veta ibland vilken eller vilken preposition. Ja, det finns inte regel. Vi kan tyvärr inte hjälpa vår lyssnare och tarva dig med alla prepositioner.

Utan man måste kolla för varje grej. Det finns en fråga här också om jag jobbar på meta. Meta är ett företag. Jag jobbar på meta eller jag jobbar för metat. Kanske den här personen jobbar på meta eller för meta. Jobbar på meta betyder att jag jobbar på det företaget, där är min arbetsplats. Jag jobbar för meta. Det betyder jag representerar meta. Aha. Så en är en anställd person och en är.

Ja, att man har ett uppdrag för meta eller att man är en representant för meta. Okej, så en subtil skillnad. Ja, mycket subtil. Men det bästa sättet att få veta vilken preposition som funkar är ju att googla. Ofta finns det svar på Google. Då kan man skriva till exempel jobba på eller jobba för. Kollar man det på Google och ofta. Finns det en förklaring där. Ja, och öva och lyssna på folk som pratar flyttande svenska eftersom man måste bara lyssna och lyssna och lyssna över.

Ja, och läsa böcker. Ja, absolut. Det är kopplat till en fråga som vi fick från Hudson. Han skrev på engelska.

Men vi ska översätta till svenska. Han frågade: hur bra måste en svenka vara för att undvika att folk ska byta till engelska? Istället. Bra översättning. Bra jobbat, Isabelle. Tack så mycket. Har du ett svar på den frågan? Jag som någon som har bått i Sverige och pratar inte alls perfekt svenska. Jag kan säga att man svenska måste vara ganska bra eller jättebra för att folk inte ska byta. till svenska med dig om du pratar engelska Om man hör att man hör ganska mycket.

Tip engelska eller amerikanska dialekt. Detar man ofta till engelska. Men jag skulle vilja att det beror mest på var man är. Eftersom om man är typ i en restaurang eller en affär och de vill gå snabbt. Gör någonting effektivt. Byter man ofta till engelska om det tar längre tid att göra det på svenska. Men om man är med en grupp av svensk personer i en social. Sammanhäng. Där många pratar svenska tillsammans.

Skulle jag säga att de vill prata på svenska med varandra så de pratar svenska mer med dig eftersom det känns mer intimt och bekvämt för dig. För de är pratat på svenska. Det beror på, men måste vara ganska bra. Ja, ganska bra. Ja. Efter hur lång tid började du kunna ha samtal och konversationer på svenska med svenska. Med svenska kanske efter. So your hyper Jag har pluggat svenska i nästan fyra år totalt. Men jag bodde i Sverige i ett år innan jag började prata på svenska med folk.

Så det tag mig kanske ett år, och sen började att plugga på svenska i filmskolan. Och då behövde jag prata på svenska varje dag med folk. Och de ville inte byta till. Engelska eftersom de ville vara typ i deras egen miljö på svenska. Så jag var lite tvungen att börja prata på svenska, men minst ett eller två år är bli mer bekväm. Jag tror att du har rätt att det tar längre tid om ens första språk är engelska.

Eftersom nästan alla pratar engelska så de byter direkt om de har en engelsk brytning. A man kan höra på uttalet att du kommer från. Ett engelsk talgelsk språkigt land. Om du har en annan brytning. Om ditt första språk är spanska eller arabiska eller. Sulu eller något annat och då tar det kortare tid. Därför att folk i Sverige kan inte så mycket solu. Och de vet inte om du pratar engelska.

Det går snabbare ofta om man inte har engelska som första språk. För att folk vet inte om du kan engelska. Hur lång tid tog det för oss att börja prata på svenska tillsammans? Jag vet inte. Eftersom vi pratade på engelska i början. Ja, det gjorde vi. Men inte så länge som jag minns. Också därför att jag gillar att prata lätt svenska. Vilket jag bra för mig. Jag tycker det är roligt att prata lätt svenska med en person som inte kan så mycket svenska. Därför att jag gillar hur det känns.

När den personen börjar prata mer och mer svenska och förstå vad jag säger, och det blir den. Fin varm känsla för mig. Ja, bra. Då är det den perfekta platsen för att göra det. På den perfekta podden. Exakt så jag. Ja, men nu pratar vi nästan bara svenska tillsammans, så det är kul. Det är jätteroligt och din svenska är ju jättebra, måste jag säga. Tack så mycket. Jag håller med att den är bättre än den för. I början när jag inte kunde svenska. Det var så mycket mer.

Ja, det finns alltid så mycket att lära sig i ett språk. Men det är väl därför vi har podden också. Exakt. Jag känner mig alltid som jag inte är tillräckligt bra på svenska än. Och det känns nästan. roligt. Stresan, stresset samtidig. Men ja, kanske ändå ska vi göra livet på avancerade svenska? Kanske. Men jag hoppas att vi ska göra livet på lätt svenska ganska länge. För vi har så många underbara lyssnare. Ja, exakt. Så jag vill fortsätta göra podden för alla.

Våra lyssnare. Men tänk när alla blir så bra på svenska. Behöver de livet på. Mitte nivå svenska, livet på. Livet på svår svenska. Let på svenska ja.

Ska vi ta en sista fråga? Ja. Okej. Den kommer från någon som heter Lakistani, kanske. Jag vet inte alltid hur man ska uttala namnen, men jag försöker. Och det är en fråga om när började man kombinera flera ord i uttalet subjekt, hjälpverbo och satsadverbial, till exempel. Det blir nog kött bullar till det blir nog köttbullar. Hur talade man för i tiden? Var det mer som lätt svenska? Det är en bra fråga. Ja, det är en bra fråga. Svaret är:

Troligen nej. Det var inte lättare svenska förr i tiden. Det var annorlunda svenska bara. Om du tänker tillbaka 100 år i tiden, då pratade många fler människor dialekt. Så då var det svårare att förstå. Det var svårare för en person i södra Sverige att förstå en person från norra Sverige till exempel. Nu pratar folk lite mer samma typ av dialekt. I hela Sverige. Det är olika, men det är inte lika olika som för.

Så för hundra år sedan var det med dialekt och i dialekt drar folk också ihop ord jättemycket. Till exempel ett dialektord från norra Sverige, nalta. Och det betyder något lite. Men vänta, vad sa du? Malta. Malta. Något litet kommer ifrån. Så det var inte lättare att förstå svenska för i tiden. Och om man går tillbaka lång, lång, lång, lång tid i svenska. Då var det annan grammatik och svenskan såg helt annorlunda ut och mer lik tyska och.

Mer lik isländska, framförallt. Men... Ja. Det var inte lättare för. Nej, och jag tycker att den här frågan är också kopplad till den som vi tagit precis, om hur bra en svenska måste vara, eftersom du kommer in till en. Och säger det blir något shött bullar, vet man att du inte pratar flyttande svenska. Men om du säger det blir något shött bullar. Väl eller. Lite mer. Du kanske pratar mer flyttande svenska. Ja. Precis. Bra koppling.

Jag tror också att det blir lättare och lättare att förstå vad folk säger ju mer svenska man själv. Pratar och har lyssnat på. Och att man också själv börjar göra de här sakerna att ta bort några bokstäver. A man säger inte det är, man säger det till exempel. ¿Alertear? ¿Qué más sería? Ja, ibland kanske men beror också på vilken dialekt man pratar. Det är vanligast tror jag. Ja. Det är vanligast. Ja. Då sa.

Då så. Allt är klart. Nu måste vi avsluta för idag. Det är redan slut. Tyvärr. Okej, men det var kul. Vi pratade om språket och hur ser man det som vi tar bort från avsnittet? The takeaway. Aha. Behåningen. Aha, behålningen från avsnittet är lyssna mycket, prata mycket och öva mycket och. Das war gut. Und ich war glücklich. Ja, vad är glad. Eller ledsen om du känner dig ledsen, eftersom dina känslor är okej. Ja. Det var behållningen från börs avsnitt. Tack för idag. Allihopa. Tack så mycket.