3. Mör, brukar, en och ett, uttal

Hej och välkomna till... Livet på elett svenska. Vi är så glada. Verkligen. För att det är så många som har börjat lyssna. På våran podd. Det är spännande. Och vi uppskattar det. Vi är så jätteglada. Hur mår du? Jag mår ganska bra. Jag är trött. Jag jobbade igår. Jag hjälpte att flytta in 50 amerikanska studenter som kommer från USA. Som vill studera här i Stockholm i tre månader.

Så de har flyttat in. Så du hjälpte skolan att träffa dem på flygplatsen? Exakt. Inte på flygplatsen, men direkt efter flygplatsen. Och ge dem nycklarna till sin rum. Sitt rum. Fina. I flera rum. Det var inte bara ett rum. Exakt. Det skulle bli spännande om det var 50 personer i ett rum. 50 studenter i ett rum. Nej, de alla hade ett rum eller de delade ett rum med en annan person. Okej.

Hur mår du? Jag är också lite trött. Kan du höra på min röst att jag har sjungit mycket. Sjungit och skrikit. Fast positivt. På ett bra sätt. Jag hade fest igår. En stor fest med mina vänner. Du kunde inte komma. Nej, tyvärr. Jag var så ledsen. Du jobbade med de amerikanska studenterna. Men jag känner mig lite mör idag. Vad betyder mör? Mör betyder... Att man är trött i kroppen, trött i huvudet efter någon aktivitet. Om du springer ett maraton efteråt kanske du känner dig mör.

Om du åker skidor, åker Vasaloppet, du känner dig mör. Om du har varit på en fest hela natten och börjat sova klockan halv fyra. Nästa dag kanske du känner dig mör. Men det är faktiskt ett ord. Som kommer från mat. Om man lagar kött. Då... Vill man att köttet ska vara mört. Alltså det ska inte vara hårt och segt utan man vill att det ska vara lätt att tugga. Ja, jag har hört det. Men jag vet inte att en person kan vara mörd.

Hur sa man Mör? M-E-R. M-E-R. Så det är inte ett bra upplevelse? Nej. Jag tänker så här. Ofta så säger man att man är mör efter någonting som var ganska roligt eller spännande att göra men man är trött efter. Då är det inga problem. Jag känner att jag är lite trött. Min röst... Är inte så bra. Men jag tänker på min fest som jag hade. Och jag tänker att det är helt okej. Det var värt det. Bra. Men när du sa att du var med.

Tror jag att du menade att du hade druckit lite för mycket. Och var trött idag på grund av det. Då kan man också säga att man är mör. Men jag dräck inte så mycket alkohol igår. Vad är det ordet för det om man dricker för mycket och då nästa dagen blir jättetrött från det? Då kan man säga att man har baksmälla. Baksmälla. Ja, man har ont i huvudet kanske dagen efter man har druckit alkohol. Baksmälla. Baksmälla. Man kan också säga jag är bakis. Bakis, okej.

Men jag är inte bakis. Jag drack inte så mycket alkohol. Okej, mer och mer. Vi har fått många frågor till vår mejl. Vilken mejladress? Har vi? Lätt... Nej. Livet på... Svenska Livet på? Ja! Är det så? Ja! Svenska Livet podd. Svenska Livet podd gmail.com kan ni skriva frågor till. Eller ni kan skriva frågor på min... hemsida för min lättlästa blogg som heter Sara Lövestams lättlästa blogg. Där kan man klicka på podd och skriva sin fråga där också. Vad har ni för frågor?

Första frågan. Först ska jag säga att det är en som heter Astrid som har skrivit. Och hon skriver... Först skriver hon Isabel. Vad du talar bra svenska på så kort tid. Tack så mycket. Toppen. Jag är jättesnäll. Kan du berätta först hur... För du studerade svenska i Sverige men också i USA. Ja, det är sant. Jag studerade svensk i USA i en termin. Men faktiskt, jag gjorde en hel termin själv under vinterlovet innan jag började. Så jag började på typ A2-nivå efter A1-nivå som jag gjorde själv.

Men jag tror att det var bra faktiskt att börja på någonting som var lite för svårt för mig. Eftersom jag var alltid lite, behövde jobba lite hårdare. Hur säger man keep up med gruppen? För att hålla jämna steg med gruppen. Exakt, för att hålla jämna steg med gruppen. Så det var en... bra upplevelser för mig. Och då har jag läst svenska här i Stockholm på min study abroad-program och medfolkuniversitetet.

Själv också med böcker och poddar som är ett jättebra sätt att lära sig ett nytt språk. Du har studerat mycket svenska på olika sätt men du är också duktig på svenska därför att... Du frågar hela tiden. Som i podden. I podden så brukar du fråga mig. Vad betyder det? Hur säger man det? Men du frågar mig också samma saker. Hela tiden, varje dag när vi träffas så frågar du alltid. Så jag tror att det är...

Det som har hjälpt dig att bli bättre och bättre på svenska. Jag hoppas att det inte är för mycket. Nej, det är perfekt. Jag älskar att få frågor. Och du är ju en språkperson så du är kanske en av de bästa personer att fråga. Tack. Eftersom du har klar... och tydliga svar. Jag är ju SFI-lärare så det hjälper att fråga en SFI-lärare för att SFI-lärare kan ofta svara på frågor om svenska språket.

Då ska vi se. Den här Astrid som skriver, hon skriver För fyra år sedan flyttade jag till Sverige. Jag kommer från Nederländerna. Just nu jobbar jag som modersmålslärare. I grundskolan. Det är de första åren i skolan. Mina elever har ofta svårt att förstå ordet bruka. Som till exempel... Jag brukar handla eller jag brukar säga. Jag tycker det är svårt att förklara för dem, skriver Astrid. Man kan inte säga...

Jag handlar alltid på ICA eller jag säger alltid. Det betyder inte precis detsamma. Ibland handlar man ju också i en annan affär. Hur kan man förklara ordet bruka på lätt svenska? Det är en jättebra fråga. Ja. Vad tycker du? Jag brukar säga att det är någonting som man gör normalt sett. Som man kanske gör ofta. Som man som är. Ja jag brukar säga. Normalt. Går jag till. Till Ica. När jag ska handla.

Kanske ibland går jag till någon annan. Men jag brukar gå till ICA. Det är min vanliga, normala plats som jag går till. Då säger jag, jag brukar gå till ICA. Ja. Det betyder inte alltid, men det betyder ofta. Ja, och som jag är van vid. Vanligt. Vanligt, alltså som händer ofta. Det finns ju till exempel jul. Det kommer bara i december. Bara en gång varje år.

Så det är inte så ofta, eller hur? Det är bara en gång om året. Men jag kan ju säga, jag brukar fira jul med min familj. Det betyder, det normala för mig är att fira julen tillsammans med familjen. Ja. Jag skulle säga också om Estre jobbar med barn, då kan de typ lista ut andra saker som de brukar göra. Till exempel, vad är det som du brukar göra? När du vaknar upp. Eller om du ska äta mat med din familj på en restaurang. Vilken restaurang är det som ni brukar åka till? Just det.

Men jag tror man kan inte, det är bra att prata om olika situationer och prata om ordet bruka och inte bara säga bruka betyder vanligt. Man berättar om olika... Vi brukar fira jul med min familj. Jag brukar gå till Ica och handla. Jag brukar sova på vänstersida i sängen.

Ja, men det är en bra lista. Nästa fråga kommer från Ned. Ned har en fråga om svenska språket. Vill du läsa den här? Ja. Ned säger, hej Sara och Isabel, tack så mycket för er lätt svenska podd. Det ska vara jättehjälpsamt för oss som försöker lära oss svenska utomlands. Jag har en fråga om svenska språket. Jag förstår att det finns...

Två substantivformer i svenska, en och ett. Och jag kommer ihåg vilket substantiv är vilket för det mesta. Men jag undrar mig varför språket funkar så. Intressant, okej. Bra fråga. Och jag tänker att vi kan prata om en och ett. Vi kan prata om en och ett först. Berätta om en och ett. Och varför det är svårt. Att lära sig. Kan du berätta om det? Absolut. Det är ingen regel om hur man vet om det är en eller ett. Mer ofta är det en. Jag vet inte exakt.

Ja, kanske 70 procent. Av tiden, okej, är det än. Så om du är osäker, brukar än. Men det är alltså inte så hela tiden. Så man måste lära sig bara om det är en eller ett ord. Och jag skulle göra det genom att ha typ flashcards om ni gör det. Vad betyder flashcards? Flashcards är typ... Ett kort som man skriver ett ord på på en sida och en översättning av ordet på andra sidan. Till exempel på engelska skulle jag göra en bok och då a book på andra sidan.

Men alltid skriv ner svenska ordet med en eller ett framför den. Eller om det är bok till exempel, skriv ner boken eller bordet. eller barnet. Bestämda för dem. Exakt, så varje gång som du tänker på orden, du tänker på orden, ordet. Orden är plural. Ja, exakt. Okej, så varje gång som du tänker på orden eller ordet, du tänker på en eller ett också. Ja, det är ett bra tips. Om du ska skriva...

Ordet för att komma ihåg det, om du lär dig till exempel ordet stol, då kan du skriva en stol. Om du lär dig ordet bok, då skriver man inte bara bok, då skriver man en bok. Till exempel. Och det är ett bra tips också. För du sa att man kan skriva stolen eller bordet. Varför hjälper det? Eftersom... Det betyder att bestämt form är ett och en i ordet. Om du vet att man kan säga bordet... Som slutar på ett. Då vet du också. Att det heter ett bord. Exakt. Om du hör bordet. Eller pianot. Eller.

kortet, då vet du att det är ett bord, ett piano, ett kort. Exakt. Men varför är det så att vi har en och ett ord? Det är... Neds fråga. Så nu ska jag berätta om gammalsvenska. Det här är inte som vi pratar nu idag. Det här är gammalsvenska från... Många hundra år tillbaka i tiden. På den tiden, då kunde man säga hon och han om olika saker. Så... Till exempel en bok på den tiden så sa man inte, var är boken? Den ligger här på bordet. Nej, man säger, var är boken?

Hon ligger på bordet. Jaha. Ja, som att man pratar. Men det är så på andra språk. På spanska till exempel. Eller franska. Där är det fortfarande. Det heter femininum och masculinum. Det betyder hon och han. Så i gammalsvenska så hade många ord. Hon eller han. En bok kunde bli hon. Eller en klocka kunde bli hon. Sen fanns också några ord som var maskulina. Till exempel häst. Vet du vad häst är? Ja, djuret häst som man kan rida på. Väg. Väg.

Som man kan åka på med bilen. Åker man på en väg. Det var också maskulinum. Så det fanns hon och han om olika saker. Men det fanns också i gammalsvenska. Andra ord som inte var hon och han. Okej, så typ neutrala ord. Ja. Okej. Så vi hade tre olika typer av ord. Hon, han och andra. Okej. Men efter några hundra år, då slutade man att säga hon och han om olika saker. Visst, nu säger vi bara hon och han om människor.

Och djur, eller hur? Men andra substantiv, till exempel klocka eller väg eller häst, då säger vi den. Det var så, alla orden som var hon eller han i gamla tider, som är på saker, de orden fick en. I nutid svenska. I nutida svenska. Och alla ord som inte var hon eller han i gamla tider, alla de orden, de blev ett idag, nu. Vad intressant. Så de neutrala orden i gamla... gamla svenska blev ett ord nu. Och maskulina och feminina ord från gamla svenska blev...

En ord nu. Intressant. Och var det som en dag en kung sa, idag är det dagen när året biter. Eller var det mer progressivt över tid? Det förändrades. Det förändrades. över tid. Så det var inte en kung som sa, nu måste alla säga en och ett. Nej. Det tog lite tid och folk slutade säga hon och han om flera saker och börja säga en. Men det finns fortfarande, till exempel klocka. Du kan höra folk idag, de kan säga hur mycket är klockan? Hon är tre.

Det kan man höra folk idag också som säger. Intressant. Okej. Så det var historien bakom varför vi har en och ett idag. Intressant. Så om du kom till Sverige... För tusen år sedan. Då måste du inte lära dig en och ett. Du måste lära dig hon, han och ett. Så nu är det lättare faktiskt. Så det är bra att vi lever nu och inte för 500 år sedan. Precis. Kul. Nästa fråga. Den frågan...

kommer från Ann-Sofie. Hon har många frågor. Jag kan säga den första. Hur kan man öva? På att få en naturlig Sverige-svensk accent. Hon bor i Finland och i Finland finns finlandssvensk. uttal, men hon menar hur kan man träna på att låta som en svensk från Sverige? Okej, vilken fråga. Jag yndrar det hela tiden. Får jag svara på den? Ja. Alltså min bästa tips är att lyssna och prata så mycket som möjligt. Och jag vet att det inte är en superspännande tips. Men det är faktiskt det bästa sättet.

att prata som en stockholmare eller som en svensk talare från Sverige pratar. Ja, lyssna på paddar. Det är ju bra att lyssna på... Vår podd men också på podd från personer som pratar flyttande svenska hela tiden. Även om det är lite för svårt för dig att förstå. Du kan lyssna på uttal. Och betoningen. Och det är jättehjälpsamt. Ja. Och jag har ett tips. Som är. Om du vill få. Ett uttal. Som liknar uttalet i det språket. Som du försöker lära dig. Så måste du också tänka. Att du kan inte ha.

samma känsla i munnen när du pratar ett annat språk. Man måste byta hur man känner sig i munnen. Förstår du hur jag menar? Absolut, men det gör någonting också till, jag vill inte säga till ens personlighet, men på något sätt är det så att man har olika känslor i munnen, olika ord som man säger och en olika typ. presentation på något sätt Absolut, jag känner mig inte som precis samma person när jag pratar engelska eller svenska eller

Något spanska eller Swahili eller något språk. Jag känner mig lite annorlunda. Och alla språk har en egen känsla i munnen. Till exempel... I svenska språket. Mycket är melodin. Så det är ett bra tips att man kan lyssna på folk som pratar svenska. Man kanske inte förstår vad de säger, men man kan lyssna och härma. Det betyder att man säger efter, man imiterar. Om de säger någonting, då försöker man säga med samma melodi.

Jag hade elever på SFI som berättade att de kunde sitta på bussen och lyssna på folk som pratar och bara för sig själv härma dem. De pratar där, där, där. Jag gör det ibland. Det är jättebra. Att härma. Och man kanske känner sig lite konstig eller lite dum. Jag kan känna så, om jag ska prata engelska till exempel, försöker jag att... Som att jag spelar teater. Ja, lite. Så det är ett bra tips. Man kanske känner...

Att man spelar teater. Att man inte är sig själv. Därför att man bara imiterar och härmar. Men det är det bästa sättet. Det är så intressant att du säger det, eftersom jag vet att jag blir tröttare snabbare när jag umgås på svenska. Och jag tror att det är på något sätt, ja jag måste tänka på ordet och jag måste tänka på hur jag vill säga saker, men också... Måste jag spela teater på något sätt? Och försöka att prata på ett sätt som inte är helt naturligt för mig. Och efter...

Ju längre tid du pratar svenska och bor i Sverige... Desto mer kommer du känna att nej, det känns naturligt. Det är inte konstigt. Absolut. Och så tänker jag ibland att vi har så höga förväntningar för vår vuxen själv. Om ett barn som är tre, fem år gammal kan inte perfekt språket. Även sitt motorsmål. Vi är inte typ ärig mot dem. Nej.

Det är förväntat eftersom du har bara pratat den om tre eller fem år. Men om du lär sig ett nytt språk, man förväntar sig att man pratar perfekt och medelbart. Men det är inte så. Och det är normalt. Det är helt normalt. Och det är för alla som studerar något språk när man är vuxen. Det är jättesvårt att få ett bra uttal. På ett annat språk. När man är vuxen. Men det finns många tricks. Och. Svenska. När det gäller svenska. Så handlar så mycket. Om melodin.

Om det går upp eller går ner. Så det är ett bra tips att lyssna och härma. Och att hålla orden lite längre än man vill kanske. Ja, precis. Lång och kort vokal och konsonant är också jätteviktigt. För att om jag säger till exempel skillnaden mellan tak och tack. Det är en stor skillnad. Tak är över huvudet. Och tack är tack så mycket för måtten till exempel. Precis. Och en svensk person som säger det säger tak. Det är långt A. Tak, du kan säga det. Om du säger tak. Tak. Ja, så...

Försök att ha ett ännu längre A. Tack. Det blir inte konstigt. Du kanske känner dig konstigt. Tack. Tack. Tack. Men om du lyssnar på mig. Du hör att jag säger tack. Att det blir långt k. Tack. Tack. Tack. Tack. Ja. Bra. Så det kan man absolut tänka på om man vill ha ett bättre uttal. Ja, så många detaljer. Det är så många detaljer. Ja, men det kommer med tid. Ja. Bra. Och det viktigaste...

Det är ju att andra människor förstår vad man säger. Inte att man ska prata exakt som en svensk person. Det är sant. En annan fråga är till mig. Ja! Vill du läsa den? Ja, gärna. Det står här. Sara, hur länge har du arbetat som författare och hur många böcker har du skrivit? Ja. Jag har arbetat som författare i snart 14 år. Och jag har skrivit, jag tror 29 böcker. Som har kommit ut. Och det är böcker för vuxna. Det är böcker för barn. Det är böcker om svenska språket. Men inte för SFI.

Utan för alla svenskar som är intresserade av grammatik och saker. Och jag har också skrivit lättlästa böcker på lättsvenska. Så många olika typer av böcker. Vad är din favorittyp? av bok att skriva? Jag kan inte säga det faktiskt. Jag vill ha variation. Jag vill skriva mycket olika typer. Om jag skriver bara en... sorts bok hela tiden då blir jag trött på det. Jag vill sluta. Men om jag skriver...

Kanske först skriver en historisk roman för vuxna. Och nästa gång skriver en ungdomsbok eller en språkbok. Då känns det hela tiden roligt för mig att skriva. Ja kul. Genéböcker. Det är imponerande. Tack. Men du sa att du har skrivit lättlästa böcker. Ja. Vad heter dem? Flicka försvunnen. Heter den första boken. Okej, Flicka försvunnen. Det är fyra böcker, men det är den första boken, den heter Flicka försvunnen. Bra, och jag kan säga också, jag läser den på lättläst svenska.

När jag började. Och det var superhjälpsamt att läsa någonting som var en riktig berättelse. Men också inte supersvårt att läsa. Men när jag läste den var det supersvårt för mig.

Ja, det var precis i början när du studerade svenska. Sen är det en fråga. Hur kan man förbättra sin svenska när man redan har en bra nivå? Jag tycker du har en bra nivå. Ja, tack. För så kort tid som du har studerat. Ja. Så hur gör du för att du ska bli bättre på svenska? Jag skulle säga försöka att alltid läsa och ta in. Material som är lite för svårt för dig. Eller lite högre än din nivå. Till exempel läsa romaner. Lyssna på television.

eller kollar på filmer som är lite mer intellektuella eller lite mer djupare, lite mer involverade. Så din språk blir... Hur säger man? Jag gör en hand. Ja, jag ser det. Vad menar du? Tryggt framåt? Ja, att du pressar fram eller du tvingar fram. Mer svenska. Jag tror att det är ett jättebra tips att läsa romaner. För att språket i romaner är mycket mer... varierande och det finns många fler ord med större vokabulär i romaner.

Än i vanligt prat. Som man hör hela tiden. Så det är ett bra tips. Och att när man läser. Att man tänker. Kanske tittar i lexikon. Vad ord betyder. Eller om man har läst ett ord flera gånger i samma bok så börjar förstå vad det betyder kan man kolla upp det och så. Ja, och om man hittar en berättelse som är spännande. Och intressant. Då blir det lättare att läsa i svenska genom berättelsen. Ja, bra tips. Nu har vi svarat på flera frågor. Vi har fått...

Vi har inte haft tid att svara på alla era frågor. Vi har också fått en intressant fråga om relationer från Jenny. Men vi väntar till nästa gång att svara på den frågan. Okej, bra. Och därför att vi är så trötta. Isabel jobbade igår. Och det festade. Jag hade fest. Så nu ska vi vila. Ta det lugnt. Och bli inte mör. Du ska inte bli mör. Och jag är mör redan nu. Så jag ska inte bli mörare. Ja. Men vi kan sova och imorgon blir det över. Men vi vill bara säga tack för att ni lyssnade. Stort tack.

Ni kan fortsätta skicka era frågor till oss. Och vi ses om två veckor igen. Kul, tack så mycket. Ha det så bra. Hejdå. Livet på lätt svenska, livet på lätt svenska.