Hej! Välkomna till livet! Lätt svenska? Ja. Bra. Det var lite åklart om du var. Eller varannat. Om vi skulle säga vart annat ord. Det var också fint. Man säger välkommen till livet. Mmm. For vår pod er livet. Allt om livet i. Och nu den här veckan. Är det missommar? Ja. Och missommar är en högtid, en helg där man firar livet. Ja. Och livet i världen, men också livet för växter, livet för jorden, livet för.
Barn som kommer till världen under midsommar, nytt liv. På olika sätt. Ja. Har du några roliga berättelser om traditioner som oftast går med så? Jag kan berätta om vilka traditioner som finns. Först. En jättevanlig tradition. Har du varit i Sverige på min sommar? Nej. Inte. Hur många år har du varit i Sverige? Total.
Mindre än tre år. Och aldrig på min sommar. Allred på mistommar. Jag har alltid varit hemma i USA under midsommar. Vilket är så alltså det är kul att vara hemma, men också lite tråkigt. Jag har alltid fyrat den största. Nej! Vänta, jag ljuger! Nej! Jag har fyrat med sommar här, men inte riktigt. Den första gången som jag kom till Sverige var 2016 med min familj. Jag tror. Jag vet att vi var här under midsommar. Men jag visste inte vad midsommar var.
Det var bokstavligen typ den första natten som vi var här. Så vi var alla jetläge. Och ni visste inte att det var Sverigens största högtid. Ja, så ja. Jag har varit här för en middsommar, men jag visste inte vad det var. Då måste jag berätta vad man gör på midsommar. Man brukar ha en missommarstång. Det har du sett på foton, eller hur? Midsommars. er det den som er en stor Trä eller pinne. Som kommer ut från jorden. Som är en symbol för. Fertilitet ska man säga. Ja, kanske. Man brukar säga att.
Min sommarstången är en symbol för. Att göra nytt liv. Men det är inte säkert, kanske det inte är så. Så det kan vara remiss. Ja, det kan vara en myt. En myt. Det kan vara att vikingarna bara älskade långa pinnar. Jag älskar långa pinnar. Vi är pinbröd tillsammans. Vi kan också berätta att den här veckan släpper vi ett extra avsnitt. Som handlar om sexualitet. Specialord för sex och andra intima ord som man behöver veta.
Men som man kanske inte kan fråga sin lärare. Så det är ett special avsnitt. Som vi kallar för exavsnittet. Men inte nu, inte här. Inte i det här avsnittet. Den här är helt lämpligt kan man säga. För alla. åldrar. Alla åldrar. Och alla människor. Exakt. Så lugn. Okej! Det finns en midsommarstong. Den är en lång pinne. Som sitter i jorden och den ser ut som ett kors. Där uppe är det kors, och på korset hänger två ringar ofta. Men min sommarstången kan se olika ut.
Och man brukar klä med sommarstången. På min sommaraften. Med blommor. Ja. Blommor och växter brukar man sätta som kläder på den. Men det är inte kläder. Det är blommor. Man bor någonstans med en milsommer. Vad heter den igen? Inte stopp. Stång. Stång. S T O N G. Ja. Sång betyder en pin. En lång pinne. Om du, till exempel om du går i en trappa. Så bredvid trappen, så du inte ska ramla så finns en ledstång. Aha, jag har inte hört ordet stång för.
Nyt ord. Ja, nytt ord. Så om man går någonstans med en midsommarstång, skulle man lämna den under hela året och bara räkla. Klä upp den under midsommar. Jag typ lämnar den hela året. Det är olika. På några platser så gör man det. Man har en stång hela året. Den står. Jag lovar, skansen betalar inte oss för den här podden. Vi har mycket reklamfiskensen. Men det finns många platser.
Där man har en stång hela året och på midsommar så klär man den med blommor och alla kommer dit och man dansar runt midsommarstången och sjunger speciella sånger. Vet du någon speciell sång som man brukar tunga? Absolut inte. Kan du funga en? Kanske den mest kända. Ja. Jag ska lära dig. Den heter Smågrodorna. Jag tror. Smågrodorna, smågrodor är lustiga att se. Småg.
Смакрад! Смакрад! Смакрад! Смакрад! Смакрад! Смакрад! Смакрад! Смакрад! Смакрад! Смакрад! Смакрад! Смакрад! Смакрад! Смакрад! Смакрад! Смакрад! Смакрад! Смакрад! Смакрад! Смакрад! Ja, en liten gröder grådorna. Grödorna betyder något annat. Vad betyder det? Är det för äxavsnittet? Nej. Grödorna betyder växter. Grödorna. Grödor. Är växter. Gror är det lilla djuret som säger kvack. Smågorna smågrodona är lustiga att se. Smådna smågrodorna är lustiga att se. Ej öron, ej öron, ej svansar hava det.
Ej öron, ej öron, ej svansar har varit det. Jag svansar har jag det. Jag svansar har det. Vad betyder det? Ej betyder inte. Svansar. Svans som man har. Ett djur har, där en hund brukar vifta på svansen. Ej svansar. Ej svansar. Hava betyder har. Hava, okej. Det betyder dom. Aha. Så, vi springar. Okej. Äl dem. Dei öron, ei öron, ei svar. Sen kommer ko-a-ka-ka, ko-a-ka-ka, ko-a-ka-ka-ka. Ja, ko-a-ka. Och så sjänger man till slut.
Man måste också göra rörelser med kroppen. Om man sjunger i öron, då visar man med händerna på onen. Och när man sjunger i svansar. Da viser man en svanz. Ja. Så, det är en sång som betyder Ser konstiga ut. För de har inte öron och de har inte svans. Har du sett filmen i mitt sommar? Nej. Känner du igen den? Jag känner du den. Jag känner till den. Känner till den.
Den är ju en skräckfilm om hur vi sommar kan gå jätte, jätte, jättefel. Men när vi sjunger den här låten, och jag tänker på alla som dansar runt omkring. stån och sjunger. Jag kan föreställa mig hur någon kunde tänka. Det här är kanske lite speciell. Alla vuxna och barns. Ibland, några personer dricker mycket alkohol på min sommar. Så mycket kan gå fel på min sommar. Det låter som en speciell dag. Det är en speciell dag. Lite som en dröm dag på något sätt. Apropå dröm? Ja.
Så en annan viktig tradition på min sommar är att man ska plocka sju sorters blommor. Alltså inte sju blommor. Utan sju olika typer av blommor. Till exempel en tossilago, en blåclocka. En maskos, sju olika sorters blommor. Och lägga under kudden när man ska sova. Vet du vad som händer då? Nej. Enligt. Traditionen. Då ska man drömma om den personen som man ska gifta sig med i framtiden. Ja, funkar det? Har du provat det? Jag har provat det när jag var liten.
Jag plockade sju olika sorters blommor och jag lade dem under kudden och jag drömde om en grön boll. Vad betyder det om dig? Att din idealpartner är en grön grön boll. Jag har fortfarande inte träffat min grönboll. Nåndag. Yeah. Ja. Det vill jag göra nu. Träffa en grön boll utan. Jag skulle förändra en röd ruta. Ruta. Ja, kub. En kub. En röd kub. Men jag vet inte. Alla har olika smak. Ja, exakt.
Jag ska prova på min sommar även om jag inte är här i Sverige. Jag tänkte på en sak som vi sa förut, och det var när du frågade om jag känner den filmen. Och jag sa att jag känner till den. Ja. Det finns känner och känner till. Och du sa också känna igen. Det är tre olika saker. Vet du vad de. Vad är olika? Ja, men det kan bli svårt att komma ihåg. Ja. Så att känna betyder typ att man. Men någon har träffat någon förut. Ja.
De har typ vänner. Om man är vänner. Jag känner Isabelle. Det betyder att vi är kompisar, vi vet mycket om varandra, och vi har träffat varandra och pratat med varandra. Jag känner henne. Att känna igen betyder att du har sett någon eller någonting förut. Och du kommer ihåg. Att du har sett den. Jag känner igen den. Då kan man säga: Om man träffar någon person som man träffade för jättelänge sen, då kan man säga hej.
Känner du igen mig? De säger nej. Om du åker hem till USA och sen kommer tillbaka efter några veckor och träffar mig. Kan du säga hej Sara. Känner du igen mig? Ja du är bekant. Jag tror kanske jag känner igen dig. Och sen känner till. Det betyder att man vet vad någonting är. Så att man har hört om det eller man har läst om det. Så om jag frågar dig till exempel: Känner du Amerikas president? Ja. Nej. Ja. Jag känner honom. Jag visste inte att ni är kompisar. Ni lär inte kompisar.
Men, vem känner du, USAs president? Jag har träffat honom. Ja, det var bara en. Jag kunde välja alla människor och jag varde din bästa kompis, presidenten. Inte min bästa kompis. När träffade du USAs president? Men vi ville inte berätta om det. Om du träffade honom nu, tror du att han skulle känna igen dig? Nej, men om jag visar bilder, kanske han skulle komma ihåg. Kan du acceptera? Ok, tenk på noen annen. Nei, du måtte berätta når du treffade USAs president. Vi var i samme område.
I Massachusetts någon gång när jag var yngre, typ ett barn. Vilken innan. Innan han var. Vilken president var det? Joe Biden. Okej. Så det var innan han var president. Men min syster, hon var också ingread med mig och jätte, jättegullig. Så vi träffade hans security guards och hans säkerhetsvakter. Säkerhetsvakter. Och de sa ja, ni får hälsa honom. Så vi tagit en bild. Och då hände det igen bara någon annan gång. Sen hände det igen. Ja. Och då någon annan gång. Min kusin skulle ge titt att.
Hon skulle prata till många, många folk. Okej. På hennes universitet. Ja. Hon pratade på scen. Men Joe Biden var också någon som skulle prata på scen. Så efter min kusin pratade, kunde vi gå tip bakom scenen för att prata med henna. Och han var också där så vi kunde. Wow, det här var nyheter för mig. För alla som lyssnar på podden. Jag känner alltid lite typlig att säga det här. Eftersom först, det är inte vanligt att träffa. Presidenten alls. Nei. Ok.
Det var bara som att träffa en vanlig person? Ja, de är ju personer. Ja. Men jag. Så jag känner honom. Du känner honom? Ja. Nu vet jag inte vem jag ska fråga. Kanske jag frågar nu: känner du kronprinsessan Victoria? Nej. Och kanske du säger: Jag träffade hne gånger. Nej. Nej. Du känner inte henne. Känner du till henne? Ja, eftersom vi har pratat om henne. Här? Ja. Skulle du känna igen henne, om du såg henne. Ja kanske om hon hade säkerhets, säkerhetslagter med henne och.
Snygge. Smyggen. Och en krona på huvudet. Ja, då skulle jag känna en henne, men annars kanske inte. Nej. Ja, ja. Nej, jag känner inte henne. Och jag har aldrig träffat henne. Men du tänkte på henne när du var yngre, eftersom det är hon som var lite äldre. Hon är tre år äldre, ja. Så det tänkte mycket på henne. Mycket tänkte jag inte på henne. Men jag visste att hon fanns. Jag kände till henne. Ja, exakt. Och du skulle känna igen henne också. Ja, det skulle.
Vi har fått en fråga. Vänta, jag hade en sista fråga om vi ska vara. Yeah. Om kronor. Som man hör ofta blåmor omkring huvudet? Ja, en blomsterkrans. Blomsterkrans. Det är någonting som man gör. Ja, man brukar ha en krans på huvudet av blommor. Skulle man köpa den eller göra den? Man kan köpa den och man kan göra den. Men man brukar göra den själv. Men om man inte har tid, om man inte hinner, då kan man gå till och köpa en. Höjer man en kraft.
Man kan göra den av bara blommor, och då använder man blommorna. Det är den långa som den växer på. Och då använder man dem för att snurra runt de andra blommorna och göra en krans. Eller några personer. De tar bara snöre tråd. Ja. Och lindar runt. Så då är kvransen jättemjuk? Nej. Nej, den är ganska hård. Man tar snör, vet du vad snör är? Ja, inte typs små snöre. Nej, ett långt långt snörre. Ja, och kök att.
Nej, det måste inte vara kök. Men man tar många blommor tillsammans. Och så tar man ett snöre och snurrar runt många blommor. Så det blir som en tjock. Grupp av blommor som man snurrar snöre runt. Och sen tar man nästa blomma och lägger på och tar snöre. Snurra där runt den, och nästa blommma, och nästa blommma och snurrar. Jag kan visa dig. Vi kan göra en video där jag visar dig hur man kan göra. Gärna, jag är intresserad till vår Instagram. Okej, jag vet, det gör vi.
Men någonting man inte brukar göra på midsommar som man brukar göra på jul, ja. På vintern. Det är att äta pepparkakor. Sant. Och vi fick en fråga om pepperkakor från Lerissa. Och hon undrede: Varför heter det pepperkakor på svenska och gingerbread på engelska? Varför är det inte ingefärre kakor? Jag har ett snabbt svar på den frågan. I gamla tider, troligen, hade man också peppar i pepparkakor. Thank you. Uh huh.
Nu ska vi faktiskt ha ett litet grammatikema. För några personer har frågat om ordföljd. Jag älskar att prata om svensk ordförid. Ja, det är kul. Med rättpersonen? Ja, som inte. Ja, tack. Ska jag läsa någonting från Alena som skickade in en kommentär? Ja. Hon sa. Jag har lagt märke till att Isabels ordfull inte stämmer alltid särskilt i bisatser. Det kan vara väldigt komplicerat för oss. Och jag skulle uppskatta om du rättade henne mer.
Att jag rättar, att jag ska rätta dig mer. Oj. Ja, jag tycker att jag rättar dig mycket. Men kanske inte tillräckligt mycket. Jag förstår att man vill det eftersom man studerar svenska och man vill hela tiden höra vad som är korrekt. Om jag ska rätta dig hela tiden, alltid rätta allt uttal, all grammatik, alla ord. Då till slut kan vi inte ha ett samtal. Det skulle bli tråkigt. Det måste ibland rätta, och ibland bara lyssna vad du försöker säga, och försöka rätta dig ibland.
Men ibland bara svara på din fråga eller prata. Sök på att acceptera min. Acceptera dina fel och brister. Metaför för livet. Men hon ser här, jag har lagt märke till att Lisabet ordfällt inte stämmer alltid. Är det rätt ordföld? Jag skulle ha sagt, jag har läggt mark till att Isabells ordföld stämmer inte alltid. Men jag vet att det är fel. Eftersom. Just det, precis. Det kommer ett att. Att Isabells ordfäll, då måste det komma. Okej, oi oi oi.
Börja från början. Vi börjar från ganska lätt ordförd. Och sen går vi till svår och sen tar vi hennes extrem exempel nivå. Ja, okej. Så, och nu vi ska berätta snabbt. Okej. Det första problemet med svensk ordförd. För några personer som studerar svenska. Är det ordföled är så svårt att säga. Ja, ordföljd är svårt ord att säga. Ordförled ja. Det första är att i svenska, precis som engelska, så måste man ha subjekt och verb. Okej.
Och det är inget problem för dig för att du pratar engelska. Men några personer kanske pratar arabiska. Där måste man inte ha verb. I alla meningar. Men i svenska måste man ha verb i alla meningar. Och man måste också ha subjekt. Så det första viktiga är att man måste veta att det finns subjekt och verb. Till exempel, jag kan inte säga jag är glad. Jag är subjekt. Glad är inte verb. Så jag måste säga att jag är glad, för är verb.
Man måste ha subjekt. Till exempel om man pratar spanska. Ibland har man inte subjekt. Då kanske man kan säga bara äter. Och på värbformen på spanska så förstår man, aha, jag äter. Men på svenska måste du säga jag äter. Alltid måste du säga vem som gör det. På något språk kanske man kan säga bara titta regnar. Men på svenska måste du säga det regnar. Det är subjekt. Så det är det första problemet.
Vi måste ha subjekt och verb. Om man ska studera svenska och inte kan ordfällen, då är det ett problem. Men nästa sak är som du säkert vet. Verb kommer på plats. Ja, visst. Kan du berätta hur det fungerar? Ja, så om vi har en ganska enkel mening. Som till exempel. Jag äter middag äter kommer i andra platsen i meningen. Så jag är först äter andra middag är tredje. Ja. Det blir mer komplext när vi tar en visatser. Men vi kan komma till det. Ja, det kan vi göra.
Men det blir också mer komplext. För nu som sa du, jag äter middag. Då är subjektfull. Jag äter. Men om vi tar någonting annat först, till exempel nu. Då kommer nu, det är tid, komma på plats ett. Ja. Och då måste man säga nu. Nu äter vi middag. Ja, så man kan inte säga nu vi äter middag. Man måste säga nu äter vi. Så var det här svårt för dig när du började studera svenska?
Det känns okej för mig. Jag äter middag. Men när man har en bisats till en liten del av en mening och en större del, då blir det svårare. För mig. Alltså, det finns olika. Det finns olika nivåer. Nivåer på det här. Det gör det. Så nästa steg. När man har lärt sig verb kommer på plats två. Vi äter middag, nu äter vi midda till exempel. Då måste man också lära sig visa.
För vi äter middag är huvudsats. Men om jag säger till exempel när vi äter middag. När vi äter middag ska ingen hålla på med mobilen. Ja visst, jag visst. Jag är hård på det. När vi äter middag ska ingen sitta med mobilen. Vi måste kolla på varandra, titta varandra i ögonen. Ja. Så då har vi bisats när vi äter middag. Bisatsen, den har inte samma system. Och om du har bisatsen på första plats när vi äter middag, då kommer verb efter. Så det blir när vi äter middag.
Ska ingen titta på mobilen. Ja. Vi kan inte säga när vi äter middag, ingen ska. Titta på mobilen. Men det är också verb i andra plats. Om man tänker på hela bisatsen som en grej tillsammans. Precis. När vi heter middag, det är typ en grej. På plats sätt. När vi heter middag. Är jag glad? Ja, precis. Så är det. A hela bisatsen är som en enda grej på plats ett. Så kommer värb efter. Men om man tittar inne i bisatsen.
Jag kan inte säga allting om svensk ordföld på en gång, men några saker kan jag säga. Inne i bisatsen så har du alltid samma ordning. Först på första plats kommer bisatsinledaren, till exempel i den här meningen ordet när. När, om, eftersom. Medan, innan trots att det finns jättemånga besatsen ledare. Efter det kommer subjekt. Den som gör någonting. När vi. När vi. Sen, om det finns ordet inte.
Eller bara, eller faktiskt, eller alltid, eller aldrig. Om det finns ett slats adverbial. Då kommer den på plats på platsen efter subjekt. Så om det finns. Ett inte. Då säger vi när vi inte. Och sen kommer verb. När vi inte äter migdag gör vi podd. När vi inte äter middag är jag ledsen. Du älskar mig. Det är min favorit motrika. Så det här är jättekomplicerat. För i bisatsen, då kommer inte föra värmet. Va? I bisatsen kommer inte för innan man säger verbet. Till exempel ¡Nar! ¡Vi! ¡Inte! ¡E!
Äter är verb, men först kommer inte. Men om du har en huvudsats, en vanlig mening, då säger man vi äter. Inte. De kommer inte efter äter. Exakt. Oj, okej. När vi pratar om det här tänker jag på min svenska lektioner som jag har haft under de senaste åren. Det är så svårt att tänka på det här på något sätt. Ja. Och jag vet att det är bra att folk tänker på det och var försiktiga med det. Men också.
För mig har det blivit så mycket lättare att börja prata på svenska och lyssna och bli rättad ibland, särskilt med inte i bisat till exempel. Jag gillar att middag eftersom nej det var det ändå lika. Jag. ska ha fisk för middag. Jag ska äta fisk till middag. Jag ska äta fisk till middag eftersom Jag inte hade grönsaker. Ja, eftersom jag inte har grönsaker. Ja. Och det var svårt för mig eftersom jag inte har. Men.
Det finns ju en balans mellan hur mycket man tänker på reglerna och hur mycket man bara lyssnar och bara försöker prata typ naturligt. Ja. Eftersom många svensk personer kan inte reglerna. Eftersom många svenska personer inte kan reglerna. Ja. एक्साट Elene kommer bli jätteglad. Den här var till dig, Elena. Man kan inte hela tiden alltid tänka på sin ordför. För man vill ju också kommunicera. Och säga någonting och ha kompisar och gå vidare i livet.
Så det måste vara en balans hela tiden. Det måste vara en balans när du och jag pratar hur mycket jag ska rätta dig. Jag brukade jobba som SFI-lärare, och jag vet att det hjälper inte att rätta allting. Om man är lärare, då måste man lyssna. På vilken nivå är den andra personen och vad behöver den andra personen mest? Hjälp mig, vad kan hjälpa dig bäst om jag rättar dig? Eftersom du är en bra lärp och du har empati för din.
Man måste förstå hur studenterna känner. Man måste försöka. Men jag ser det bara för att säga att det kan vara så skrammande att prata om ordfölj. Men om någonting händer fel. Ja. Kommer folk att förstå fortfarande ofta? Ja. För ni som lyssnar och tänker. Det är okej. Folk kommer att acceptera att man har fel ordförd, och ibland kanske hjälpa en, och ibland rätta och ibland inte. Men det är klart att det är ju jättebra att man...
Vill försöka få perfekt ordföljd. Absolut. Och man kan få det också. Du har bara varit här under tre år. Jag är säker på om du stannar i tre år till. Ja. var mycket, mycket bättre. Spännande! Bra må hållet! Ska jag svara på din fråga om hennes mening? Men det är den här. Du frågade om det var korrekt eller inte. Så hon sa, det.
Jag har lagt märke till att Isabells ordföld inte stämmer alltid. Ja. Och du sa att det är bättre att säga att jag har lagt märke till att är bisät sin ledare. Till att, ja. Isabelle is Oldfield. In the ultid stemmer. Stemmer in the ultid. Ja, Peter du sa rätt nu. Du sa fel första gången, och nu så sa du rätt. Inte är satsad verbial, så det måste komma före verb att Isabells ordförd inte.
Men alltid är också satsadverbial. Så de är vänster. De är tillsammans där. De kommer tillsammans där. Så det perfekta är att. Isabells ordföd, det var subjekt. Isabells ordfäld, inte alltid stämmer. Tad vi persöner. Det smaker som kallas. En perfekt mening. Med bisats och satt verbial i ett. Vi har också fått en annan jättekomplex fråga om ordföljd. Vi kan läsa bara den delen, så hinner vi svara på den också. Så frågan är om ordet kanske, till exempel i följande mening.
Varför efter kanske skriver vi en huvudsätt. Så det kommer från Meggen och hon säger om jag har tö kanske jag kan hitta en likadan. Varför inte om jag har tur, kanske kan jag hitta en likadan. Vi kanske behöver ser. Jag kan läsa den som den låter när man säger den. Om jag har tur, kanske jag kan hitta en likadan. Så kan man säga, och det är jättekonstigt.
Det är jättekonstigt att man kan säga det. För titta. Om jag har tur, det är bisats. Efter bisats kommer på plats två. Verp. Ja. Eller hur? Ja vet. Så det borde vara, om jag har tur kan jag kanske hitta en likadan. Ja. Men kanske har ett jättespeciellt ord när det gäller ordföljd. Om man säger kanske i en mening, då kan Man bryter mot några regler i ordförd. Kanske är en anarkist i ordförd. Så kanske har till små ben och kan springa runt i meningen. Vad som helst. Ja, man kan säga så här.
Om jag har tur kanske jag kan hitta en likadan. Man kan också säga om jag har tur kan jag kanske hitta en likadan. Man kan säga också, om jag har tur kan jag hitta en likadan kanske? Är kanske det enda ordet som kan springa runt i meningen. Ja, det är ett mycket speciellt ord på det sättet. Andra ord kan kanske bara. De kan vara på olika platser i meningen, men det finns mera regler. Kanske är superspeciell. Varför är det? Det beror på att kanske kommer från två verb. Kan ske.
I think the letting for the Oh my goodness. Så därför kan man flytta. Runt kanske. Och vet du vad den också gör, den lilla anarkisten? Nej. Vad är den? Den kan ibland ta med andra satsadverbial. Jo. Ja, visst. Kan du ge ett exempel? Ja, om jag säger: jag är inte en groda. Okej, bra. Men ledsen för dig är eftersom din grönpartner är en grön boll sant. Men också jag har en groda har ingen öron.
Eller svans. Eller svans. Och de är lustiga att se. Så det är bra. Jag är inte en groda. Då har vi jag, subjekt, är verb på andra plats och inte kommer på. Men om jag sätter kanske Jag kan säga att jag är kanske inte en groa. Du vet inte. Jag kanske inte är en groda. Jag är kanske inte, hörde du vad jag sa? Nej. Jag kanske inte är en groa. Jag förstår inte. Tänk på ordföden. Jag kanske inte är en groda. Du kommer är inte på plats två.
Kanske inte är en groda. Aha. Ser du? Jag ser att kanske den lilla anarkisten tog också ordet inte och flyttade. Till fel plats i meningen. Det finns faktiskt en akademisk uppsats om ordet, kanske, och vilken plats den har i meningen. Vad betyder uppsats? Det är dokument som man skriver på universitetet. En uppsats, oké. Som handlar om det här. Jag är jätteintresserad av det. Jag har också skrivit en saga om den lilla anarkisten. Kanske. Har du har det. Vad heter den? Är det en böck?
Ja, den finns i min sagobok som heter Riddarkasis hjärta och andra sagor om grammatik. Du kan få läsa den sen. Ja, jag vill läsa den. Råligt slut på den här. Ja, den spännande lite. Det händer så mycket i svensk ordför. Jag tänker på dem som små karaktärer som springer runt. Och det finns några som är jätteordentliga. Och de vill sitta i sin plats och inte röra sig. Och då finns det små barn som kanske vill springa runt och.
Och skapar kaos för de andra. Du måste läsa min saga. Den är lite så som du säger. Takk for at ni lyssnade allihop og glad midsommar. Om ni vill se hur man gör en krans så ska vi fixa det till Instagram så ni kan titta på det. Spännande. Ha det så bra. Tack så mycket. Hej då! Hej då!