18. Trafik och s-verb

ぴぴぴぴぴぴ

Är du en bil, Isabel? Ja! Velken fantastisk introduktion av temat idag. Välkomna till! Livet på lätt svenska med mig, Sara Löwestam. Och mig, Isabelle Ströberg, en Bill och en manfär. Ja, men det var i temat. Det var inte helt. Random. Joa. Det var inte slumpmässigt. Det var ingen slumpö. Du vill absolut prata om trafiken. Idag handlar allt om bilar för Isabelle. Och därför handlar det också om det för mig. Vi är en team. Vi är ett lag, nu och jag.

Vad har du för frågor då? Så jag var i bilen här omdagen med den den. Och hon sa till mig: Kan du hjälpa mig att kolla på kartan och berätta hur vi ska köra? Aha. Och jag insåg att jag visste inte exakt hur man ger, jag vet inte även ordet, hur man ger väggbeskrivning. Väggbeskrivning. Mm. Jag skulle ha sagt ger riktningar. Ja, nej ger vägbeskrivningen till någon annan. Nej. På svenska. Eftersom jag kan säga till exempel att man.

Om man går någonstans, du går till höger. Eller du går till vänster eller går framåt. Eller svänga. Ja. Men i en bild finns det ju så många andra ord som man använder bara för bilder och trafik. Ja. Till exempel, vad heter det när man har många bilder i en rad och en annan rad av bilder bredvid. Då är det två filer. Okej. Så typ bittta till den vänster fila. Ja, vänsterfilen. Vänsterfilen. Ja, och högerfilen. Okej. Ja. Jag har aldrig hört. Men faktiskt, det ser någonting om.

Sverige och svensk kultur att jag nästan aldrig i en bil här. Nej, och det säger också någonting om Stockholm. Du bor i en stor stad. Ja. Så här kan du åka tunnelbanna och buss överallt. Jag kan säga. Kolla upp för dörna. Jag stiga av vid plattformen. Störna stängs. Men okej så. Ja, då kan du säga till exempel en vanlig väg i Sverige brukar ha två filer. Ibland en jättestor väg kan ha tre filer. Är det ett namn för en stor väg? Ja, en motorväg. Motorväg, okej. En motorväg kan vara trefig.

Att det finns tre filer. När man ska flytta från en fil till en annan fil, då säger man att man ska byta fil. Byta fil, ja. Typsamma som en engelska. Och vad heter det när man har en film som går skjut ut? En avfart. Afart. Afart. Känner du till infart och utfart? Jag vet att det är roligt poäng. Ja, det är så roligt. Först ska jag säga fart på svenska. Det betyder hur snabbt man åker. Men om man säger en fart och utfart. Det betyder.

Det betyder vägen in eller vägen ut, till till exempel ett köpcentrum. Ja, eller en garage. Vägen som man kör in eller ufrån. Kan man säga bara Exot? Är det ett svenskt ord? Det är inte ett svenskt ord. Men ibland säger man det men det är. Inte ett svenskt dord. Okej, så avfatt är utfart. In och utfart för att komma till eller från. Och avfart är som du sa. När man åker från en väg, när vägen delar sig. Kanske den stora motorvägen går rakt fram. Men du ska svänga.

På en liten avfart. Okej. Bra. Så kan man säga: T: ta avfarten 5B för att säga. Ja, det kan man säga. Eller ta den första avfarten till höger. Okej, okej. Om man berättar för någon hur den ska köra en bil, om jag säger om du vill köra från. Från slussen till mitt hus. Så ska du åka mot globen. Och sen ska du ta den tredje avfarten till vänster, till exempel. Okej. Det är inte sant, men jag bara som ett exempel. Ja, nej jag först. Och vad är ordet för en.

Tre olika lampor. röd, gul och grön. Det heter Trafikjus. Det är typ. Som en direkt översättning. Trafikjus. Så då är det stat.

Vad sa jag? Du sa stopp. Kör långsammare och stopp. Det är för att du är försiktig i trafiken. Nej, jag kör lite. Det finns en... En term. En uttryck i Boston där jag kommer ifrån som heter Mas Hall. Som betyder att alla i Massachusetts, eller många, skör lite galen lite som. Mass hos. Vilket er litt av en... ...inte landlig. Ja, jeg forstår. Men det er sant også, på noe siden. I Sverige säger man bara att om den kör dåligt och för snabbt. Då kan man säga att den kör som en biljv.

Bilskv. En kriminell som har stulit en bil och kör ifrisen. Den kör som en bilsv eller fartdåre. Hehehehe En fartdå. En fartdåre. Det är mitt favorit ord. Dåre betyder som galen personen. Faktor. Ja. Rektigt bra ord. Om någon kör snabbt förbi dig, och du blir rädd, då kan du skrika efter det. Din fartor. Men många är ganska snälla här när de sker bli. Ja, det är inte ett. I Sverige när folk kör bil här så kulturen är inte så. stressing i trafiken.

Det är inte så många som tutar. Vet du vad tuta är? Pipi! Det är så många som tutar, det är så många som försöker köra jättesnabbt. Alla har säkerhetsbälte på sig inne när de sitter i bilen. Och det är ganska lungt. Yeah. So... And it's also... Ganska svårt att få kärkort i Sverige. Ja, kan vi prata lite om det? Jag visst. Ja. Så jag vet att för mig. Om jag är här, om jag förstår att mindre än ett år kan jag köra här som vanligt.

På ditt kökort. På mitt amerikansk kökort. Men om man är här mer än ett år från USA till exempel måste man ha ett svenskt kökort och gå igenom skolan. Hur ser man som att skolan? Man måste ta körkort. Ja, precis gå i kökskola. Och ta körkort i Sverige, ta svenskt körkort. Och det är svårare än i många andra länder. Jag fick jättelätt körkort i mitt hemland. Så varför får jag inte körkort här? Men det är för att det är.

Det är svårare. Man måste klara mera tester i Sverige och i USA får man vara 16 år, eller hur? Bye. Jag tror det. När man kör kärkort. I Sverige måste man vara 18 år. Ja, jag tror att jag började köra när jag var typ 15 och en halv ja. Vilket är superög på något sätt. Men det gick bra. Men varför är det att det är så mycket svårare här att få söko? Är i andra landar? Jag vet inte historien bakom, men jag vet att man har tänkt mycket på säkerhet. Och det finns i Sverige en nollvision.

Det betyder att man har visionen, man har ett mål att noll personer ska dö i trafiken. Det ska vara så lite trafikolyckor som möjligt. so then Jag hoppas att det inte är andra som har typen 5 eller 500. 500 version. Nej, det är logiskt. Det finns alltid risker. Om man absolut har en nollversion, vet du vad det bästa sättet. Att uppnå en nollversion. Inga bilar alls. Ja. Men nu har vi bilar så. Ja, man må hele tiden tenke hvor mye risk...

Ska vi ha, och hur mycket frihet och möjligheter ska vi ha? Ja. Men självkörande bilder är ju mer och mer vanligt i världen. Är du. Känner du att bilar som kör sig själva är mer säkra eller mindre säkra än när människor skär? Det är så svårt att säga. Jag är inte en expert på det. Uh uh. Det beror ju på så mycket om man här dryget är 100% eller 90 procent säkrare att ha en självsörande bil. Men om det finns en person som kanske är. Good. Maybe more.

Säcker med en människa, men det beror också på vad man kör. Tip om man kör bredvid en berg. Det är många svängar, och det är svårt att köra på smalväg. Men om man kör i typens stad med jätteraka gator och välteckna gator, kanske blir det bättre med självkärande. Intressant. Jag tänkte tvärtom. Jag tänkte att om man kör på ett berg med smalväg så. Då kanske det inte händer någonting konstigt som bilen inte förstår. Bilen ser vägen och den kan köra på den. Men i staden tänkte jag.

Så kanske det kommer en liten värbis och kripper på. Eller en ballong. Du förstår många saker kan hända som bilen inte förstår. Som bilen inte vet hur den ska reagera på. Jag såg en film ny. Inte en film, typen någonting på internet av en kvinna som hade en ubertroja som var självkörande i Kaliforn. Och jag tyckte att det var. Jag tror inte att jag skulle göra dig. Du skulle inte åka i den? Nej. Inte nu. Kanske om några år. Ja, när de har blivit ännu mer ännu säkrare.

Ja. Det var typ allt som jag hade för trafik. Är det någonting annat som du kan tänka på? Ja, att... Att fylla bilden med bensyn. Ja. Att tanka. Tanka. På en mark. Ja. Är det en förkortning av någonting? Hmm, jag tror det. Jag måste tänka. Jag ska se. Du kan bara tänka det. Jag tror att det Mac var ett namn på en Mac. Aha! Förstår du? Tip att marke. Ja, det var det. Jag hittar på internet nu.

Det var ett företag som hette Mack och det var en förkortning av namnen Mattiasson Andersson, Colin, Kay. Som var som det blir MACK och det var ett av de första företagen som öppnade bensinstationer i Sverige. Intressant ja. Nu säger man en mapp om alla de här. Nu heter de inte Mack, men de kallas för Mack allihopa. Intressant. Om mensinen börjar ta slut då kan man börja leta efter en mack. Och vad det är ordet för inte bensin men.

Bränsle. Bränsle? Bensin. Diesel. Bränsle. Man kan säga bensinstation också. Men ofta säger man. Ja, och det finns ju också elbilar. Som man kör med. Som du håller i med händerna. Ratt. Ratt. R-R-R. R-A-T-T. RATT. Man slänger ratten. Man styr med ratten. Och jag känner lite som vi gör en quiz. Vad heter den här? Vad heter bromsa? Ja. Bromspedal. Bromspedal och gaspedal. Gaspedal. Bromspedal, gaspedal. Bromsa och gasa. Deuren? Yeah. Vad heter glas framför?

Det heter bilruta. Bilruta. Alla fönster på bilen heter bilruta. Eller ruta. Däramme heter den framruta. Bak heter den. Bakruta. Och på sidan, heter den Sidoruta. Man ser inte fönster? Nej, bilfönster? Man säger ruta. Rutta. Är det bara för bilar eller kan man säga rutta i ett hus eller någonting annat? Man kan säga det om fönster i ett hus. Men på hus brukar man säga fönster. Och på bilen brukar man säga. Intressant. Ja. Kan vi okej. Däcker. Även typcerkeln under bilen. Ja, deck.

Ett deck, fler deck. Och jag har hört mycket under vintertiden om dubdecker. Dubdeck. Dubdeck. Ja, det finns. Man måste byta däck. I Sverige har vi snö på vintern. Så varje vinter måste man byta däck till vinterdeck, dubbdeck. Dubdeck har som små metallspikar som hjälper till att. Frpp. Få fäste i snön när man åker, så att inte bilen halkar iväg. Och på sommaren måste man ha sommarläck.

Därför att man vill inte ha dubbdeck på sommaren. För de här små metallgrejerna, de förstör vägen, de tar sönder. Så på vintern måste man ha dubbäck eller vinteck. Och på sommar måste man ha sommardeck. Det finns också deck som man kan ha hela året. Men de är inte lika bra som dubbäck på vintern, och de är inte lika bra som sommardeck på sommaren. Men det är viktigt att veta, för det finns speciella tider. När man måste ha bytt. Och enligt lagen som säger: en tid i året. När det är.

Du vet att jag har inte körkort. Men jag tror att det är första december som är sista dagen om det inte är snöjar innan. Om det börjar snö, då måste man ha dubdeck. Och det finns ju några gator där man kan inte köra med dubdeck. Ja. Precis. Det finns några gator inne i Stockholm där man inte får köra med dupptäck. Två andra saker. Hur ser man när det finns många bilder i en rad. Och alla sitter i deras bild och är ledsnar.

Och harja eftersom ingen kan köra och man måste komma till jobbet. Man kan inte göra det. Det heter Bilkö eller Trafikstockning. Trafikstockning ja. Inte stoppning. Stockning. Stockning. Ja. Och vad säger man när man. Ringer till jobbet och är arg och säger: Jag kan inte komma. Det är så mycket bilkö. Det är så ätig. Okej, de säger så här: Det är så jävla mycket bilkö. Ja, kanske de säger. Ja, ja. Men förhoppningsvis inte till din sett.

Till min chef. Eller till ens chef. Nej, då säger man. Förlåt men det finns många bilar. Jag kommer lite senare. Det är mycket köer. Mycket köer ja. Sista är hur snabbt man kan åka. Aha. Vad det heter? Ja. Det heter hastighetsbegränsning. Aha. Hastighets. Begränskning. Ja, hastighet betyder hur snabbt man åker. Vilken fart man har. Kan man säga fartbegränsk? Nej. Om du vill säga andra ord med fart. Då kan du säga, kanske du kan säga fartgupp. Det är.

Om de vill att man ska åka långsammare, då kan de lägga någonting som gör att bilen åker upp och ner på den. Ja. Det kan du kalla för. Fartgupp. Fartgupp, KUPP. Typ att gå lite långsammare. Ja, ett gupp. För det är det någon som går upp och ner. Okej, så hastighetsbegräns. Ja, hastigheitsbegrenzt. Är a mile en helt olika sak än svensk mil? Kan du förklara lite om det? Vad det är? Ja. En mil på svenska är 10 km. 5 km är 3.1. miles, I think. One kilometer is less than that.

Men det viktiga att veta är att en mil är mycket, mycket längre än en maj. Ja, och man mäter när man kör, man mäter det i kilometer. Ja, okej. Om du åker bil och du ser siffror på vägen, kanske det står Göteborg. 23. Då är det 23 kilometer. Inte 23 mil. Ja. Bra. Ska vi ta en fråga? Ja!

Vi har fått två frågor som är ganska lika. Jag ska svara på båda två samtidigt. Frågerna kommer från Vanessa. Och... Jag läser nässas fråga. Hon skriver: Jag kan inte förstå skillnaden mellan till exempel. Utbildades och utbildade. Träffas eller träffar. Hoppas, hoppades eller hoppade. Så du hör vad frågan handlar om ganska mycket S på verb. Och Jag förstår att det är lite svårt, för i svensk så sätter man s på verbika situationer. Det finns tre olika. Anledningar att ha S på ett verb.

Den första är när det är passiv form. Subjektet är inte den som gör någonting, utan den annan gör verbet mot subjektet. Till exempel om jag säger att. Polisen jagar Isabell. Aha. Eftersom jag kör det för snabbt. Du kör det för snabbt och polisen börjar jaga dig. Polisen jagar Isabelle. Om jag ska säga samma mening, men jag säger Isabelle först. Då säger Isabell Jaga. Av polisen. Det betyder också att det är polisen som jagar Isabelle.

Men Isabelle jagas. Det betyder att Isabell blir jagad av polisen. Så det här S gör att. Det betyder att det är någon annan som gör det. Om jag säger maten äts betyder att någon annan äter maten. Kan man säga till exempel de bygger slusen? Slusen byggs av dem ja. Eller bara slusen byggs. På engelska är det ofta betraktat som dålig skrivning, men inte så bra skrivning. Att använda passiv. Man vill vara typ stark i skrivningen. Men på svenska passivformen använd.

Den används ofta och passiv form på svenska ser inte ut exakt som på engelska heller. Den fungerar inte riktigt på samma sätt. På svenska kan du säga passiv form egent på två sätt. Du kan säga med s. Då säger du till exempel boken skrivs. Eller så kan du säga med. Perfekt particip och säga att boken är skriven, eller boken blir skriven. Så det finns två sätt att göra passiv form. Men den här med s, det är den man brukar mena om man säger.

Att du ska skriva ett verb i passiv form. Då kommer det med S. Och vi sa den förut också. När du sa upp för dörrarna. Dörrarna stängs. Det är också passiv form. Det betyder. Någon annan stänger dörrarna. Ja. Men de stänger. Dörrenna stängs. Dörrarna stängs av någon annan. Av någon. En dörr kan inte stänga sig själv. On the added spec. Yeah. Yeah, but it's another pod. Okay. Spökan på lätt svönt. Det är den första. Hur man använder S att man gör passiv form.

Den andra är som kallas för reciprok. Det är när man gör någonting med varandra. Till exempel träffas. Om jag säger vi träffas, det betyder jag träffar dig och du träffar mig. Om jag säger vi kramas. Betyder jag krämmar dig och du krämmar mig. Lite som vi hörs och vi ses. Ja, som vi pratade om en annan gång. Så reciprok kan. Det kan man använda på verb som man gör när man gör någonting med varandra.

Det finns ett annat sätt att använda S också. Jag sa tre, men det är faktiskt fyra olika sätt. Så ett annat sätt. Det är när. Ofta säger man när någon är lite jobbig och bara fortsätter. Till exempel. Barn använder ofta det och säger till exempel: Ja, Emma bara retar. Det betyder att hon retar någon. Hon säger inte så snälla saker. Och bara fortsätter säga de här sakerna. Hon slutar inte. Hon retar.

Hon retade mig en gång, då säger jag bara hon retade mig. Men om hon fortsätter göra det, så ser man att hon retade. Kan man säga till exempel om man är vuxen på jobbet hon klagar. Nej, det kan man inte. Den är lite svår att använda. Det är bara vissa ord som den. Funkar med. Okej, kan du ge ett exempel? En lista av typ ord. Okej. Knuffas. Knuffas. Ja. Retas Gävlas. Okej. Att jävlas med någon betyder att man

Att man bråkar lite med den och försöker göra den arg. Så det är mest barnsliga. Inte hålla med ord. Ja, jag har ju sälja. Så det var, det var en också ett sätt att använda S. Ja. Den fjärde, den är till exempel ordet hoppas. Eller finns. Det är orden. De har bara s de har s. De betyder någonting med s som de inte betyder annars. Till exempel. Om jag säger hoppa. Vad betyder det? Att hoppa upp och ner? Ja, att man står.

Man står upp och man försöker lyfta upp sig själv från marken. Man hoppar. Men att hoppas. Vad betyder det? Att önskar någonting. Ja, att man vill och önskar att någonting ska hända. Till exempel, jag hoppas att det blir fint väder på lördag? Ja. Det hoppas. Så några ord har s på slutet. De kommer med. De står i ordboken, står de med s på slutet. Det är bara hur verbet är. Ja. Och kanske det kommer från att.

Det har varit reciprok eller passiv form. Men idag är det bara att det slutar på s. Intressant. Ja. Till exempel. Svetas? Man kan inte säga jag svettar. Andas. Man kan inte säga jag andar. Man kan bara säga andas. Så jag andas i presen. Eset finns på alla former. Aha. Jag ska andas. Jag hoppas jag hoppades. Jag har hoppats. Jag hoppas att vi ska andas imorgon också. Oj, jag mer. Jag hoppas att vi ska lyckas. Lyckas! Med det. Lyckas och svättas.

Finnas? Ja. Och om du tittar i Lexikon så kan du se att det finns S på slutet av det ordet också. Ja, jag först. Och de här orden kallas för deponens verb. Deponens verb med s på slutet. Intressant? Ja. Vi har köp.

Ja det har vi. Och jag hoppas att vi ses. Att vi ses och hörs. Nästa vecka. Det ska vi väl lyckas göra. Tack så mycket. Ja, tack själv. Och tack alla som lyssnar. Tack för att ni skickar era frågor och skriver till oss. Och tack för att ni fortsätter lyssna. Och tack för att ni fortsätter att kämpa med att bli bättre och bättre på svenska? Ja. Och tack också. Alla svenskar som lyssnar på oss. Det är faktiskt.

En del svenskar som har kontaktat mig och sagt att jag älskar att lyssna på podnoten. Därför att jag får veta saker om mitt språk som jag inte visste. Ja. Och får höra hur svårt svensk är att lära sig. Alla vet inte? Ja, men verkligen det som du sa med att alla som lyssnar varje vecka och fortsätter vecka efter vecka efter vecka att lära sig svenska. Bra jobbat! Bra jobbat. Verkligen. Vi ses. Hej då.