16. “Får”, känslor och “gå som en dans”

Hej, hej! Det var soutist! Välkomna till livet på lärarsen. Svenska. Med mig, Sara Löversdam. Och mig, Isabell Strömberg. Ja. Hur går det med livet? Livet går. Upp och ner. Ibland just nu, i dag känner jag ganska bra. Vi var ju i självgården tillsammans. Inte igår, förrår och dagen innan det. I förrår. I förr. Och det var så bra. Och ett bra sätt. Slappna av. Ja, det var jättehärligt. Det var det. Men vad betyder skärgården? Sjärgården är en samling av lite öar omkring.

Stockholm, Göteborg och hela Sverige. Men vi var i Stockholms sjögård. Precis. Ute i vattnet finns många öar. Pen av öarna har jag ett litet litet huvud. Det är så trevligt där. Ja, och det var jättetrevligt att du kom dit. Vi jobbade lite. Det är sant. Vi jobbade lite. Vi satte upp ett tag. Tillsammans. På en. Vad är ordet som ni använde? På en pergola. Är det ett svenskt ord? Jag tror att det är italiensk. En paviljon kan man också säga. Pavillon. Det är ett franskt ord.

Nu har vi så. Vi är internationella. Det var bra att du kom och hjälpte oss med att göra taket. Vet du varför? Nej, varför? Du är så långt. Ha ha ha. Jag måste stå på en stege varje gång. Du kan bara lyfta handen. Det är faktiskt varför folk gillar mig och erbjuder mig till saker. För att det är lång ja. Hej, kan du komma till vårt fest? Du kan bara stå över oss och ta ner saker från skåpet. Det är därför jag är aldrig är bjuden på fest. Jaha. Då måste du ha dina egna fäster. Jag är för kort.

Det var jättekul och ja, vi sa någonting, eller du sa någonting när vi satte upp. Taket. Taket. Det gick jättebra och du sa att det går som en dans. Ja. Det är ett uttryck på svenska. Om det går jättebra, allting fungerar bra, då kan man säga att det går som en dans. Det går som en dans. Det är fint. Ja. Men ibland kan en dans gå jätterolig. Ja, då får man säga att om man dansar och dansen inte går så bra, då får man säga att den här dansen går inte som en dans. Kanske på en modern dans...

Idag ska vi svara på fler frågor. Ja. Eller hur? Vill du läsa fråga först, eller ska jag läsa? Jag börja den här frågorna kanske lite snabbare, lite enklare. Kanske. Vi får väl se. Kan ni berätta lite om ordet få? Jag har hört det flera gånger i många situationer och undrar hur man kan använda det. Hm. Lorchio, från Tyskland. Okej. Du sa att det här kanske är en kort fråga. Det var jämfört med den andra frågan. Men.

Okej. Först måste jag säga att det finns två få. En Om man säger det är inte många, det är få. Till exempel, att det finns ganska få elefanter i Sverige. Det betyder att det finns inte så många. Och om det är få, det betyder att man kan räkna. Kantitetet eller? Ja. Ja, visst, men till exempel det. Men jag har typ mindre kakor. Räknar de. Du tänker på lite och få. Kanske. Lite är om man inte kan räkna, till exempel mjölk. Du kan inte säga att jag har tre mjölk.

Du säger bara att jag har mycket mjölk eller lite mjölk. Då säger man mycket och lite. Men om det finns saker man kan räkna. Till exempel kakor. Eller elefanter. Då säger man många elefanter eller få elefanter. Så det är den första betydelsen av få. Men jag tror att Luce pratar om verbet. Som betyder att man får någonting. Om jag ger en present till dig, då säger man att du får presenten av mig. Så få betyder att någonting kommer till en.

Man kan också säga att man har fått en sjukdom. En sjukdom har kommit till en. Men det finns också. Får som också är verb. Om jag säger till exempel du får. Inte ta mina saker. Förlåt, jag troade att det var okej. Nej, det får inte. Okej, jag ska släppa. Så vad betyder det får i en sån mening? Till tillåtelse. Ja, att det är okej. Ja. Att det går bra att göra det. Ja.

Så om någonting går bra att göra, det är inga problem. Det är inga regler emot det. Då säger man får också som hjälpverb. Så. Till exempel du får äta. Glas förem om du vill. Det är. Bra. Bra. Men någonting som är lite svårt. För vissa det är att om jag säger du får inte, eller du måste inte. Du får inte betyder att det inte är tillåtet att göra det. Det är inte okej. Ja, du får inte. Nej. Men du måste inte är.

Du kan, men du måste inte. Det betyder: det är inte obligatoriskt. Det är bara rätt bättre. Så det går jättebra att säga till exempel om någon frågar. Ska jag stänga fönstret? Då kan man säga att du får, men du måste inte. Det betyder att det går bra att ha det öppet, inga problem. Men om jag säger: du får inte. Ja, exakt. Det betyder det inte okej. Stopp. Gör inte det. Så de tre verb är ordet för olika tider med en verb. Tempus, all också de tre. Det är nu och för.

Presens, preteritum, perfekt. Ja, men får till du får göra någonting är alltid får. Ja, det är presens. Men om jag säger att jag fick någonting från dig. Jag fick någonting. Jag får någonting och jag har fått precis. Och det är samma med hjälp värm. Så om du säger idag, du får inte öppna fönstret. Tyvär. Om jag ska säga samma sak men förut. Då säger jag att du fick inte öppna fönstret igår.

Så det är samma. Exakt, samma ord. Okej, intressant. Det finns ett tillord med får eller hur, och det är får som djet. Ja, absolut. Får är ett djur som säger... Och. Det är därför det finns en. En historia, den är mycket, mycket kort historia. Ja. Den är så här. Vet du vad far betyder? Typen pappa? Ja. Far betyder pappa. Så den går så här. Far. Far. Jag ska säga det. Ja, jag tror det var en repetation. Får, får, får, får. Nej, mitt barn. Får, får, lam.

Jag känner lite som jag vill repetera det bara för att förstå. Vi kan repetera den för att du ska förstå. Först säger jag: far får får. Får får. Första får betyder att man får en present eller man får en sjukdom. Det andra får är djuret får. Och det tredje får är också djuret får. Så han frågar, kan ett får få ett få? A. Far. Can. For. For. For. Får det betyder samma som pappa kan ett får få ett annat får, frågar han. Men det blir roligare när han säger som far får får ja.

Och pappan svarar Nej mitt barn. Får får inte få. För får lamm. Därför att lamm betyder det är namn. Det var en bra historia. Tack. Det var inte riktigt så mycket konflikt i den. Nej, det var inte mycket konflikt i den. Det var mer en lek, en ordlek. Orlek, ja. Förstår du den nu? Jag förstår nu. Jag hoppas att Lucia förstår lite bättre. Men det viktiga med får är att. Man kan också säga: Man använder det ofta i livet och säger till exempel.

Nu får vi börja. Nu kan vi börja. Ja, precis. Och det är samma som hjälp på verbet, som betyder nu är det okej. Men man kan också säga det. Om jag säger att nu får vi faktiskt börja göra podden. Det betyder att nu ska vi göra det. Det betyder inte bara. Det är okej. Om du vill börja kan du göra. Om du inte vill behöver du inte. Utan ibland betyder det att vi ska göra det. Ja. Nu. Bra. Det var bra svar. Tack.

Ska vi ta en annan fråga? Ja, vi kan göra det. Vi får göra det. Nu får vi faktiskt ta en annan fråga. Jag är lite inmiderad nu. Blir du lite rädd. Nu får vi. I alla fall. Frågan kommer från Ali. Vill du läsa den, Ali frågar. Min fråga är när jag pratar på svenska eller när jag vill utveckla mina känslor känner jag ingenting. Det är inte samma som när jag pratar på arabiska. Jag bara pratar svenska utan känslor. Hur ska jag fixa det problemet? Det är en intressant fråga. Ja, det är det.

Det är ju så. Man känner inte samma. På ett annat språk. Nej, absolut inte. Men Ali menar att när han pratar på svenska, det blir svårare för honom om att uttrycka sig själv. Med kanstlor. Ja, precis. Och kanske att det är Att det också är svårare att känna när han pratar svenska. A känna det som han säger ja. För på sitt första språk som man lärde sig när man var en liten babis. Språket sitter nästan inne i kroppen. Exakt. Man känner det, det finns ingen.

separation mellan mig som person och mitt språk, men om jag pratar ett andra språk. Det sitter inte lika djupt. Jag förstår 100% vad han pratar om, eftersom man pratar ett annat språk. Måste man tänka hela tiden om vilket ord man vill använda. Hur man ska strukturera meningen. Och då kan man inte bara ha den. direkt känsla som man behöver för att

Prata från en plats som är lite djupare kanske. Men hur känner du när du pratar svenska? Det är inte ditt första språk. Kan du känna känslor medan du pratar svenska? Jag kan känna känslor, men det är inte detsamma som på engelska, eftersom sagt jag måste tänka på språket först. Men jag ska säga att det har blivit lättare och lättare med tid. har typ djupare mer akta känslor på svenska desto ju bättre, desto bättre jag har blivit.

Ja, ju bättre du har blivit på svenska desto mer kan du känna när du pratar svenska. Exakt.

Men en sak som jag tänker på med svenska som är olika från engelska är att det finns ju så många. Word på engelska. Och jag vet inte exakt hur många ord det finns i svenska språket jämfört med engelska, men ofta på Svenska? När någonting går bra, till exempel man säger ja det går bra. Men på engelska kan jag säga på 1500 olika sätt hur det gick bra, varför det gick bra, olika nyanser i ordet. Men det är för att engelska är ditt första språk. För jag kan ju göra samma på svenska. Ja. Men.

Det känns lite som folk säger mer bra kul toppen lite mer ofta än man skulle säga på engelska. Men kanske är kanske. Nu men jag kan också. För jag brukar. Inte göra det. Jag säger. Utmärkt, öppelligt underbart finemang. Jag säger alla de orden. Men kanske inte när jag pratar med dig, eftersom jag försöker prata lättare. Men du är också författaren och du har ett jättebra koll på språk. Ja, precis. Och jag tycker, som du, att.

Fler svenskar borde använda fler ord. Därför är att orden finns i svenska språket. Men ibland använder folk inte alla orden som de kan använda och som finns. Så jag försöker alltid. tänka på att använda så många ord som många olika ord som möjligt på svenska. Men hur ska man hitta alla de orden på ett språk om man inte kan de här orden. Då måste man läsa böcker. Det är det bästa sättet att få alla de orden och uttryck.

Det är ju inte bara ord. Det är därför att man kan inte jämföra språk och säga. Det här språket har fler ord än det här språket. Därför att. Det går inte att säga vad är ett ord, till exempel. Det finns många sätt att säga det här. Men till exempel på engelska, vad heter fotbollspelare? Soccer player. Ja, är det ett ord eller två ord. Två ord tror jag. Och på svenska fotbollspelare är ett ord. Alltså, det är svårt att räkna ord. Därför, hur ska man separera ord och säga det.

Det språket har fler ord eller det språket har. Och sen kan man också tänka är till exempel holla det är ett ord. På är ett ord. I är ett ord. Men hålla på. Det är ett annat ord kan man säga. Fast det är två ord. Ja, hålla på, hålla i. När man ska diskutera vilket Språk har fler möjligheter att uttrycka sig, då det kan man inte. Jag har aldrig tänkt på det, eller hört någon prata om språket. På det är intressant att tänka på. Men det finns ett språk som har fälskrän.

Ord och flest möjligheter att uttrycka sig. Vilken är det? Modersmålet. Första språket. Det språket som man lärde sig först. Ja, men när vi pratar på engelska, är det svårare för dig att känna? Nej, för jag har pratat engelska i många år. Och många många år. Jag lärde mig engelska i skolan när jag var. 10 började vi. Men också, jag har många kompisar från andra länder. Så jag är van att prata mycket engelska. Och jag har haft två kärlexrelationer på engelska. Jaha.

Jag var i. Den första var när jag var 22 år. Och vi pratade engelska med varandra. Så på den tiden var engelska som mitt kärlegspråk. Där jag diskuterade alla våra starka känslor och vi bråkade på engelska. Så jag fick en känslomässig koppling till engelska. Det är intressant att du ser det eftersom när Ali frågade om känslor i språket. Det var det första som jag tänkte på är i Kälx relationer att det blir svårare att dejta eller träffa folk.

Visse någon annan vem du är på ett annat språk. Det är jättesvårt och man blir inte precis samma person heller. Nej. På olika språk. Därför att språket har också en kultur, och språket har en känsla. Och språket är som en annan person nästan i. relationerna. Intressant. Så då, när man har två språk i ett förhållandande typ två mål och smål, då blir det lite som Ett förhållande mellan fyra. Jag vet att det finns. Personer som en är svensk och den andra är från ett annat land.

Och de träffades kanske på semester. De blev kära i varann, de fick en relation och de pratade hela tiden på engelska. Om sina känslor och lever livet. De ser också varandra som den personen som pratar engelska. Sen flyttar partner till Sverige, går på SFI och lär sig svenska. Men de vill inte börja prata svenska hemma. Ja. Därför att de är vanvärligt att prata på engelska. Och de känner att när du pratar svenska.

Det blir ju lite som en annan person, som jag inte kärig. Inte kärg, eller som jag känner inte. Ja, som jag inte känner. Exakt.

Så då måste man träna. För till slut förstår man att jag är samma person. Men uttrycket blir annorlunda på ett annat språk. Jag kommer ihåg det första gången. Som jag pratade på svenska var för några år sedan med en av mina partner. Han började skratt och. Vi hade bara pratat på engelska förut, och jag sa typ någonting, typ en mening. Det var min bästa mening på svenska. Jag vet inte. Men jag kunde typ några ord bara. Och han var skratt där. Jag var så ledsad. Men nu kan vi ju pratar.

Jag är glad att du inte slutade prata svenska om. Ja, men du har rättigt en annan sak som jag tänker på, och vi har pratat lite om det. Det är lite förenkelt att säga: vem har mer makt på något sätt? Inte typ bokstavligen. Men på något sätt när man pratar sitt eget eller målersmål. Man har ju lite mer makt eller kontroll eller koll på. Vad händer eller hur man uttrycker sig. Absolut. Språk är ju makt. Ja. Det är kommunikation. Den personen som kan kommunicera bästa. Den kan också bestämma mer.

Har mer frihet också. Verkligen. Så det måste man tänka på om man är i relation och pratar den ena personens modersmål. Ja. Och hur känns det för dig att vara i en annan plats eller prata ditt morsmål med din partner, och då byta till ditt andra språk? Ja, precis. Therapeft möta om alltså, det är så jag mycket säga om det. Verkligen dynamiken om språk i ett förhåranande. Men det är också därför som man.

Vill lära sig svenska om man bor i Sverige. För att ju mer svenska man kan, desto mer makt och frihet kan man känna i det svenska samhället. Eller hur? Absolut. Och makt är kanske inte det bästa ordet eftersom makt kan ha negativa konnotationer. Ja. Men det är mer som typ, jag vet inte ordet på svenska, men typ autonomy. Självständighet. Självständighet. Att man kan göra saker själv. Man klarar sig själv. Ja, exakt.

Det känns bra. Det känns alltid bra att klara sig själv. Ja. Men vad ska vi tipsa om för att få. Kunna känna mer när han pratar svenska. Och kunna uttrycka sig sina känslor på svenska. Först inte superkul rod, men att öva, bara prata mer, läsa mer. Försöka tänka på dina känslor, inte bara i språket men i din kropp och i dina ögon. I det finns så många sätt att utforska eller uttrycka känslor som inte är i språket. सब बारे, I don't know.

Kanske tänker på det lite. Och hitta en svensk flickvän eller pojkvän som man kan bråka med. Då kan man koppla ihop känslor när man språket. Ja, men också tror det samma som du. Det kommer efter en tid. Om man pratar svenska mycket efter några år, då börjar man också känna. Någonting på svenska. Jag tror ungefär samtidigt som man börjar tänka på svenska ibland. Eller drömma på svenska. Har du gjort det? Ibland. Mm.

Det är roligt. Jag gillar det om man studerar ett språk. Jag har också studerat många andra språk, och jag gillar den tiden när man plötsligt. Känner att om jag tänkte en tanke på det andra språket. Och då betyder det att språket börjar komma in. In du med viken. Komma in till dig. Inte bara någonting som du. Kan ord som du kan säga till andra, utan också ord som du kan ha inne i dina egna tankar. Då blir de mer kopplade till känslor.

Men jag tror att det är svårt att få lika många känslor på ett annat språk. Du kommer ju från USA. Engelska är ditt första språk. Har du hört att många svenskar gillar att svärara på engelska. De säger shit, och fuck och sånt. Ja, jag har hört det. Och folk säger ju mer, vad heter det, svärord: svärord på. Kanske jag hör mer svärord här än jag hör i sa. Ja, därför att. När vi som är svenskar. När vi svär på engelska så känner vi ingenting. Vi har inte vuxit upp med att de här orden är så starka.

För det är på ett annat språk. Och kanske du känner samma sak om du säger.

Då lägga ord på svenska. A du känner inte så mycket om du säger. Jag vill inte säga dem. Ja, för dig när du sa den på engelska? Oj. Ja, okej du kan säga dem på svenska. Ja, we vervuilden. Jävlar. Och fan. Jag känner i min kropp när jag säger fan och jävlar, så är det känns. Det känns absolut fel. Jag ska inte säga det. När jag säger: shit och fac. Jag känner ingenting. Fack fac.

Men det är så viktigt vad du säger. Eftersom vi har ju kopplingar, det finns on med känslor i dem. Och när vi har bara här. Ett, två, tre, fem år med ett språk. Man har inte haft tid för det. Koppla eller skapa kopplingar mellan känslor och året. Ja, precis. Och jag vet att det typ vad vi har sagt hela tiden. När man växer upp med ditt morrs mål. Alla ord som man kan har lärt från någon som man älskar eller har träffat i världen eller en lärare.

Eller ens mamma eller pappa har sagt att du ska absolut inte säga det ordet. Ja, typ. Och då förstår man från dem att man är man förstår all. Det heter laddning. Alla ord är laddade med någonting. Exakt. Varje ord har typ en liten berättelse kopplat till den. Ja. Ja. Jag hoppas att ni fick några tips nu på det. Och vi måste avsluta. Jaha. Ja. Vi får prata mer nästa sit. Tack för att ni lyssnar.

Tack för att ni följer oss på Instagram. Jag kan säga också att vi har en Facebooks-sida som är för lärare som vill använda podden på SFI till exempel också. Og vi har vår mailadress om du vil skrive til oss. Men ni kan skriva. Det är många som skriver till oss på Instagram. Det går jättebra. Ja, och det är alltid kul att läsa när ni skriver. Vi läser alla meddelanden som kommer till oss.

Jag blir jätteglada. Vi försöker svara, men vi har inte alltid tid att svara på alla. Tyvärr, så vet ni det. Tack så mycket. Tack för idag. Hejdå!