There's many moments when I wake up and look outside and I think to myself, how in the world did I end up in Sweden? När universitetsvärlden i USA står under stor politisk press Hoppas omvärlden och Sverige kunna rekrytera amerikanska toppforskare. Det finns ju många ställen att välja på Europa och varför de skulle välja Sverige. Det måste vi ju fundera på.
Det finns väldigt mycket ranking till exempel på akademisk frihet där Sverige ligger väldigt långt ner. Med en akademisk frihet som lämnar mycket att önska och mycket lägre löner. Hur attraktivt är Sverige för amerikanska forskare som vill lämna USA? Det här är Vetenskapsradion i Sveriges Radio P.E. How jet-lagged are you right now? Extremely. Professor Susan Denarski from Harvard.
sitter uppkrupen i en svart fotölj i ett rum på Handelshögskolan i Stockholm. Hon vilar lite i en paus mellan föreläsning och möte. för att komma i kapp efter resan mellan tidszonerna. Susan Dynarskis forskning och undervisning handlar om att förstå och försöka minska ojämlikhet inom utbildningssystemet i USA. Utbildningsdepartementet som finansierat stora delar av mitt arbetsliv var ju ett av de första målen för Trumps och Musks nedskärningar.
Och många jag arbetat med är utan arbete nu, säger Susan Dinarski. I don't think the US is going to be number one in the world. Hon har redan kommit till punkten där hon är tveksam om USA någonsin kommit tillbaka som ledande forskningsnation i världen. En position som byggts upp allt sedan framstående forskare under andra världskriget tvingades fly undan nazisterna och hamnade i USA. turned the U.S. research world into just a juggernaut of successful research, improvements in health.
improvements in technology En enorm kraft för utveckling och förbättringar har följt på allt inflöde av stora talanger. Kombinerat med det amerikanska samhällets tidigare stora satsningar på forskning och vetenskap, säger Susan Dinarski. Nu är hon helt förbluffad över hur snabbt det här kan förstöras. I really feel that the Trump administration's actions are in line with a broader effort to expand his power. We're going to take criminal activity.
Nu är det öppen strid och upptrappad strid mellan Harvards ledning och president Trump. Kripp ur Sveriges radios rapportering om skeendet i USA som hela världen följer. där Trump-administrationen kommer med förbud och begränsningar och kräver lidnad och efterlevnad för att inte ekonomiskt stöd ska dras in och skatter tillkomma för universiteten. Susan Dynorskis arbetsgivare, det privata och topprankade universitetet Harvard, står i frontlinjen för motståndet och har vägrat underkasta sig.
Trump har frist allt statligt stöd till Harvard och Harvard har stämt Trump-administrationen. Jag går till protest, jag ställer min vän, jag är aktiv på sociala medier, jag gör intervjuer. Jag gör vad jag kan, deltar i demonstrationer, höjer min röst, är aktiv på sociala medier och ställer upp på intervjuer. Och jag fortsätter att undervisa mina studenter, säger Susan Denarski.
Detta är den kärva bakgrunden till att många universitet i världen nu ser möjligheten att locka till sig amerikanska toppforskare som inte längre ser en framtid i USA. Till exempel ser Karolinska institutets prorektor, professor Martin Berge, att nu är en tid att ta vara på. Framförallt så tänker vi på Karolinska institutet att vi har mycket starkt lärosätt av universitet. Vi är i en region som växer så det knakar.
Hub i Sverige där vi har hundratals företag på campus. Närheten till ett av världens bästa sjukhus som är kopplat till forskning på Karolinska institutet. Så det tror vi är en faktor som kan spela in. Martin Berger säger att Sverige har flera tongivande politiker som verkligen brinner för att förbättra förutsättningarna för svensk hälso- och sjukvård och forskning och vår attraktionskraft.
Och att det finns flera pågående initiativ i rätt riktning. Och tillägger Martin Berge, Sverige är fantastiskt. Man har pratat mycket om att vi ska rekrytera hit hopptalanger, seniora forskare som har lång erfarenhet. De som man pratar om när man pratar om amerikanska duktiga forskare. Jag tror inte att det är så enkelt för dem att flytta. Jag tror många av dem kommer att tänka att vi ska sitta still i båten. Alla länder i Europa står ju på tårna nu med dörrarna öppna.
Har tagit fram finansiering för att få hit folk. Så det finns ju många ställen att välja på Europa. Och varför de skulle välja just Sverige. Det måste vi ju titta oss i spegeln för. Och fundera. Ja, varför skulle lovande unga eller seniora och välmeriterade amerikanska forskare välja just Sverige i konkurrens med så många andra länder? Det undrar också Carl Wendberg, professor i företagsekonomi på Handelshögskolan i Stockholm.
Han säger att Sverige inte står högst på listan över länder som amerikanska forskare överväger att flytta till nu. Det vet vi att det inte är. Det finns väldigt mycket ranking till exempel på akademisk frihet där Sverige ligger väldigt långt ner. Det finns också ranking på... Var finns det mycket resurser och välrenommé? och starka lärosäten. Akademiker vill ju egentligen ha väldigt bra studenter.
väldigt bra kollegor och labb eller bibliotek eller material man behöver att forska med. Då är Schweiz och Storbritannien fortfarande väldigt väldigt bra. Och det är nog det generellt sett många tänker på när man tänker på att flytta till Europa. Tänker man på de länderna. Sen så kan man vara i ett litet fält där man vet att just i mitt fält då är...
Göteborg specifikt framstående just för att de råkar vara det. Och då har Göteborg en möjlighet att rekrytera inom det fältet för att de är speciellt framstående och har de här nätverken. Men att Sverige generellt skulle vara i en bra position, det vet vi att det är vi inte. Vetenskapsrådet har utlyst bidrag på 2 miljoner kronor för att rekrytera utomeuropeiska forskare. Välovligt, men en summa som egentligen inte spelar någon roll, menar Carl Wernberg.
Här krävs istället långsiktigt tänkande och en strategi för att locka till sig och sen och inte minst också behålla lovande unga eller välmeriterade etablerade forskare från USA. USA har ju sina delstater men syns emellan olika hög attraktionskraft. Och här och nu, sett med amerikanska ögon, Ska vi nog tänka på Sverige som vore vi en delstat i EU, menar Carl Wendberg. För det är det vi är i resten av världens ögon.
Och Ohio är väl en bra liknelse. Det finns lite storstäder, 10 miljoner invånare, väldigt mycket jordbruk, lite skogar, ett antal lärosöten och en ganska blandad befakning. Och lite kallt och lite trevligt. Det är ju som Sverige. Men fler kanske skulle välja Kalifornien om vi ska fortsätta delstatsresonemanget.
Ja, men Kalifornien har också sina problem. Enormt dyrt att bo, osäkerheter, naturkatastrofer och så vidare. I USA ser vi att många flyttar från Kalifornien till till exempel Colorado och Texas. Så det är klart att Sverige har många fördelar, tycker inte bara vi som är födda och uppvuxna här, utan tycker kanske de som har valt att bosätta sig här. Och där tror jag man kan bygga en bra strategi.
Fråga de framgångsrika akademiker som har kommit till Sverige vad som kunde fungerat bättre. Så kan vi nog lära oss mycket där. Och de finns förstås där ute, de amerikanska forskare som redan är på plats i den svenska universitetsvärlden och som vet hur det var att komma hit. I am a professor at this university at Linköpings University. You're into learning Swedish Maria Meyer flyttade från Salt Lake City i Utah till ett arbete vid Linköpings universitet.
Sommaren 2021. Med sig Adon Maken som nu också arbetar på universitetet och deras då sjuåriga son. Men varför just Sverige? Det var en svensk kollega som redan samarbetat mycket med som rekryterade henne. so much work and continue to do so much work to help us integrate and I really don't know how we would have been here as long as we've been here and to settle in without having their support.
Min kollega och hans amerikanska fru har varit avgörande för att det här har gått bra. De hjälpte vår familj att hitta bostad, hade tips kring skola och aktiviteter och delade med sig av sitt sociala nätverk. you Nyckeln till att vilja stanna kvar är ju att man trivs, säger Mariah Meyer. Och hennes tips till alla svenska universitet som nu vill rekrytera amerikanska forskare är satsa på att det finns människor som tar emot och välkomnar de som kommer.
Hjälper till och engagerar sig i deras liv som en sorts mentor in i det svenska samhället. Det finns egentligen ingenting som kan ersätta det. There's no one booklet that someone could write. There's no one agency that could do this. Den akademiska världen fungerar också på många sätt väldigt annorlunda här än i USA och den kan vara svårmanövrerad för en nykomling vet Mariah Meyer av egen erfarenhet. Och ovanpå det.
Sådant som att familjen som kom hit 2021 ännu inte har permanenta arbetsuppehållstillstånd. Jag är inte direkt rädd att bli utslängd ur landet men det är svårt att inte fundera på de här grundläggande och viktiga sakerna, säger Mariah. och innan familjen tog steget att flytta hit. Till en annan kultur, en annan livsstil och en annan kontinent. Det var också en annan stor fråga som fick dem att tveka.
Som forskare biten i karriären tjänar du i Sverige markant mindre än i USA. Men i Sverige behöver vi inte lägga undan pengar varje månad för barnens studier och för sjukvård och pension. Så som vi behövde i USA, säger Mariah Meyer. Nu vet hon att det går bra, men hon minns hur hon och maken inför beslutet försökte räkna på hur det skulle bli. Så ett jätteproblem är att locka hit utländska forskare som skulle kunna tjäna tre, fyra gånger så mycket i något annat land.
Så mycket kan inte svenska universitet betala. Men de måste ändå locka med högre löner än för infödda forskare. Och det skapar förstås också dålig stämning, säger provrektor Martin Berge på Karolinska institutet. Men det gör det, definitivt, det vet vi. Nu har du alltså personer med samma utbildning och erfarenhet och den ena tjänar dubbelt så mycket som den andra. Det blir ju så de facto. Och det är inte bra hur, även om man samarbetar väl ihop så skapar det slitningar.
Så här och nu måste vi jobba på ett lockande svenskt. narrativ som inte handlar om pengar, säger Martin Berge. Därför att i slutändan så när man mäter hur vi mår i Sverige, alltså happiness index och sådana här andra typer av mätningar så mår vi ganska bra och vi är ganska nöjda här. Vi måste hitta ett narrativ som är övertygande tillsammans hela Sverige. Och det vet jag också att man jobbar på.
Men det tar ju tid att få en sån grej att sätta sig. Och där kommer ju sånt här som vårt sociala nätverk. Skola och vård är gratis och tandvård upp till 19 år. Det är oslagbart och det är många som vet att amerikanska forskare håller på att väga de här sakerna mot varandra. Och vissa kommer ju landa i att det väger över, vi flyttar.
Och andra kommer att tycka att nej det är inte värt det. Men Sveriges berättelse ska vara då att det inte är pengar som gör dig lycklig? Ja, alltså vi har rekryterat forskare från andra länder där vi verkligen har gått utanför alla rimliga ramar med lönenivå. Men om vi håller på så får vi en löneklidning som ingen i lönerörelsen är intresserad av. Ett annat potentiellt enormt problem måste vi också ta tag i, menar Martin Berge.
Inte minst om man vill attrahera forskare som lämnar ett land på grund av vad den politiska makten där gör. I Sverige så är det ju regeringen som utser rektorerna vid våra universitet. Det är också regeringen som utser styrelseordföranden och man har ju redan nuvarande regering justerat i Lärvsättarnas styrelser här för ett och ett halvt till två år sedan. Så att skulle en svensk Trump komma till makten vid något tillfälle.
Så skulle hen kunna göra betydligt mer skada på kortare tid än vad Trump har gjort för det akademiska systemet i USA. Men om man som amerikansk forskare nu då känner att friheten är det viktigaste här, den akademiska friheten, vart vänder man sig då i första hand tänker du? Andra länder i Europa har lagstadgat till exempel utbildningens akademiska frihet. I Sverige har vi lagstadgat forskningens frihet i grundlag, men inte utbildning. Och det behöver också göra.
Och sen så är det så att lärosätena ägs av statliga myndigheter. Och det är därför regeringen kan utse våra rektorer. Så vi är en direkt förlängd arm av regeringen och ska genomföra regeringspolitik enligt definition. Nu är det naturligtvis inte så. Enkelt i praktiken, men det skulle kunna gå ganska snabbt i Sverige om man bestämdes för att angripa lärosäten av universiteten och den akademiska friheten. Och givet den insikten då, vad tänker du att vi i Sverige...
bäst gör nu. Det finns redan pågående initiativ för att utreda lärosäternas associationsform. Det här faktumet att vi är en statlig myndighet. Och jag hoppas att de utredningarna kan få fortgå. Det finns politisk motstånd mot det. Men vi hoppas att den utredningen kan komma igång därför att den är viktig för just den här frågan. Och sen så behöver vi grundlagsskydda även utbildning. I've always encouraged students to apply abroad, so would I urge it a bit more now? Probably.
Jag har alltid uppmuntrat studenter och unga forskare att ge sig ut i världen. Och nu gör jag väl ännu mer, säger professor Susan Dynarski från Harvard på tillfälligt besök på Handelshögskolan i Stockholm. Hon tror att EU nu kommer att överta USAs roll som forskningsledande i världen i konkurrens med Asien. Historien är på Sveriges sida. På Handelshögskolan träffar jag också Henrik Bresman. Han är gästprofessor här men arbetar sedan många år på ett universitet i Singapore.
Hur ser han på Sveriges attraktionskraft? Nobelpriset finns här, så folk känner ju till Sverige. Resurserna är på Singapore-sidan. Om du gillar det varma klimatet i Singapore eller det mer kajaklimatet här, det är väl upp till don och person så att säga. Du själv då, skulle du överväga att vara professor på Heltin i Sverige? Jag är ju här som gästprofessor på Handelshögskolan så kan man kalla det en trevar.
Som svensk så kan jag se den här balansen eller spänningen mellan å ena sidan jämlikhetsidealet och å andra sidan är det så att akademisk forskning per definition är elitism. Och de bästa forskarna behöver mycket resurser för att driva sin forskning. Om det är någon skola som betalar 5-10 gånger så mycket så är det klart att där har Sverige svårt att hänga med. Ja, utmaningarna är många och stora och konkurrensen knivskar.
Men en del av vägen framåt är kanske att lägga Nobelprisets glans till berättelsen om Sverige som ett land högt på lyckoindexet. Definitely our quality of life has Den amerikanska professorn Maria Meyer vid Linköpings universitet ångrar inte flytta ner. Den har inneburit stora utmaningar, men de skulle ändå rekommendera andra att följa efter.
Sverige och Skandinavien lockar med just sådana värden som står under attack i USA just nu, säger de. Om det så handlar om synen på samhället, kulturen eller miljö och hållbarhet. Vetenskapsradionsproducent är Lars Broströv och jag heter Ylva Carlqvist Ornborg.