#79 Staden och ensamheten
Om demografi och städer. Ensamhet som den kollektiva stadens gåva till individen? Ensamhet som stadens förbannelse? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Om demografi och städer. Ensamhet som den kollektiva stadens gåva till individen? Ensamhet som stadens förbannelse? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
I vår serie "Var kommer du ifrån?" träffar vi arbetarförfattaren Aino Trosell. Hon kommer från Malung, från en funkiskåk byggd av restvirket från den rivna sjukstugan. Hennes mamma drev resanderum i Malung på 1950- och 60-talet. Deras hem var ett gathörn där resande krämare tog in i veckorna och supande skogsarbetare landade på tältsängarna på helgerna med sprit från Mora, åtta mil bort.Malung var skinnar- och vandringsbygd. Jofa var den stora fabriken – sex våningar hög – men trakten hade allti...
Vi står i de förlorade stegens sal – vänthallen – på Antwerpens centralstation, byggd under 1900-talets första år. Det är en plats som undandrar sig i stort sett all beskrivning. Den är för överlastad för att begripas, det enda man kan famla efter är metaforer för vad den ser ut och känns som. En stor bortglömd sal på havets botten? En möbel som samlar damm i ett hemsökt hus? En av guld och marmor formad sorgesång över en förlorad värld? Men platsen är också en rimlig väg in i en stad där masksp...
Det här är andra delen i en ny serie samtal som vi har med personer som vi är nyfikna på om deras hemorter. De här hemorterna hamnar sedan, som allt i podcasten Staden, i politiken, samhällsbyggandet och arkitekturen. Den enskilda berättelsen får bli en del av en större. Vi möter författaren och psykologen Jenny Jägerfeld – som också kan höras i podcasten Superältarna tillsammans med författaren Johanna Thydell. Jenny Jägerfeld kommer från Skärblacka, sexton kilometer från Norrköping.Det blir et...
När Peter Eriksson, den svenska bostadsministern sa att man kunde bygga nya städer i Sverige reagerade en hel stadsbyggnadskår med reflexen att säga "Nej det kan man inte". Under åren 1945 till 1980 byggdes hundratals New Towns runt omkring i världen. Man kan tala om en rörelse. Nya städer anlagda på mer eller mindre jungfrulig mark, i tron och förhoppningen att skapa något som var bättre än det som fanns, eller åtminstone ett likvärdigt, ett nytt alternativ.Det finns en drivkraft att skapa det ...
Vi kommer under våren att introducera en ny serie samtal under rubriken ”Var kommer du ifrån?”. Det blir samtal med personer som vi är nyfikna på om deras hemorter.Det här är det första, om än kanske på ett halvt bakvänt sätt med en fiktiv person, hemmafrun Maj från Örnsköldsvik genom författaren och psykologen Kristina Sandberg.Vi träffade Kristna Sandberg för att prata om Maj, huvudpersonen i hennes boktrilogi från Örnsköldsvik: Att föda ett barn, Sörja för de sina och Liv till varje pris.Det ...
Mitt i Örebro ligger Krämaren –planerad 1954 klar 1963. Sverige har ingen tydligare avfyrningsramp för efterkrigstidens Saltsjöbadsavtal mellan konsumtion och välfärd, grosshandlarstaden kommer från ena hållet och folkhemmet från det andra,. Krämaren är ett litet Vällingby mitt i city. Grosshandlarna såg med förskräckelse hur de annekterade stadens kärna, men arkitekterna – bröderna Ahlsén – tog inspiration från Slottet och lade sig lika självklart på åsens högsta punkt. Byggt av Stiftelsen Hyre...
Det vilar alltid ett hot över det byggda. Arkitekturen är alltid det enda exemplaret.Ingen river en bok eller en film, men byggnader försvinner. Därför blir alltid urvalet, prioriteringen, definitionen av vad som ska finnas kvar en helt central del av historien om städers kulturarv. Kulturarvet är viktigt och diffust samtidigt. Det är både kollektiv och individuellt. Kulturarvet säger något om livsvillkor genom historien, men är samtidigt något som definieras och skapas av samtiden. Inte heller ...
Vi tar rygg på tjuvar och poliser i staden. Undersöker hur brott, brottssbekämpning, revolter och hotbilder förändrar städer. Vad händer med städer när undantagstillstånd inträder? Vi hittar arkitekten George Leonidas Leslie som bestämde sig för att bryta sig in i Manhattans banker, ta sig genom stadens stängda dörrar, lura de gyllene banklobbyernas solida arkitektur på den glittrande konfekten. Ser hur ställningskriget mellan maktens boulevarder och folkets barrikader i Paris 1871 ritar militär...
Vi återvänder till Wien. Sist vi var här, för två och ett halvt år sedan (Staden #18) vandrade vi storögda genom det röda Wiens bostadsgårdar – den gemensamma staden kom oss till mötes med sin historia om goda bostäder för alla. Vi såg en öppen famn byggd i sten. Men just innan vi skulle åka, på Yppenplatz, fick vi höra om revorna i berättelsen om den goda staden. Globalt kapital och politiska kompromisser hade börjat bygga om det röda Wien till en berättelse bara för de redan invigda. De fattig...
Det mullrar under småstaden Hudiksvall. Förändring är på väg. Järnvägsrälsen som går rakt under stadshotellet måste breddas. En ny möjlighet kanske att vinna framgång, investeringar och befolkning. Eller återigen en anledning till besvikelse? Bevikelsen hänger nämligen likt en blek lykta på Hudiksvalls gator alltsedan det Bottniska handelstvånget.Vi åkte till Hudiksvall för att få svar på vad en småstad egentligen är. Är det omsorgen om det lilla; familjen, individen, det igenkännbara och trygga...
Innanför staket, stängsel och murar ligger den stilla staden. Där ligger de döda. Begravningsplatsen skänker en känslomässig intelligens till staden. Vi vandrar på den Norra Begravningsplatsen i Stockholm, dit nybyggarna flyttade från 1827, till den nya förorten. Från Lindhagens kulle ringlar sig cigarröken från de borgerliga familjegravarna där man ställde ut julgranar till jul.Det är lockande att göra den stilla staden till en plats för stora ideal och storslagna tankar. Men verkligheten stann...
Turism är en av världens största industrier. Men det är en industri med en mjuk kärna, turisten som vill bli förförd. Turistens sökande blick, efter det som förför, det som är exklusivt, det man kan skriva hem om förändrar städer. En del lever upp i blicken, som Luzern i Schweiz där de exklusiva armbandsuren – en i sig tynande industri – upptäckts av den allt mer ökande kinesiska Europa-turismen. En del går under i blicken, som Florens, en stad som bett om att få hamna på UNESCOs lista över hota...
Michail Bulgakov skrev Moskvaromanen ”Mästaren och Margarita” under åren av Stalins terror och utrensningar på 1930-talet. Samtidigt startade stadens största monumentalbygge under marken: Moskvas metro. Iscensatta rättegångar och fängslanden pågick parallellt med att den moderna storstaden växte fram. Bulgakov tog namnen på sina huvudpersoner, Margarita och Woland, djävulen, från tunnelbanans M-skylt. Djävulen finns inskriven i det moderna projekt som är Moskva. Metronskyltens upplysta ”M” kan n...
Moskva finns en hel generation präglad av repressionerna efter 2012 års protester som ägde rum i parker, på torg och inte minst på nätet mot den sittande Putinregimen. Flera dömdes till hårda fängelsestraff, men alla fick känna av en gammal rysk maktrelation: fruktan och rädsla inför våldet. Men Moskva utspelar sig alltid mellan masken och ansiktet, mellan föreställning och verklighet.Därför finns det en helt annan bild som staden förmedlar: en generös, rekreations- och medelklassanpassad urban ...
Vi fick en bok i våra händer: Imaginary Cities, skriven av Darren Andersson. Den blev en utgångspunkt för oss att fundera kring visioner, utopier och föreställningar om vad städer är – men kanske framför allt vad de kan vara. Om hur städer blivit gestaltade platser för olika idealtillstånd: Harmoni, rationalitet, lycka och en kollektiv självkänsla. Om det samhälle man vill ha, eller trott att man har velat haft.Om utopier som innehåller sina egna ruiner, som kanske egentligen helst av allt vill ...
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hemstaden är den plats som formar en, men också en plats man kanske måste överge för att bli sig själv.Dan Hallemar och Per Juhlin gav sig ut på jakt efter hemstaden Linköping. Staden som formade dem men som de båda – i olika utsträckning – har distanserat sig ifrån, kanske till och med föraktat. Det har blivit dags för försoning.Det blev en resa till stadsbyggandets proggrörelse i form av stadsdelen Lambohov – där socialtjänsten och de boende kring 1980 skulle bygga upp ett alldeles särskilt nä...
Shopping driver på stadsförändring. Att shoppa är fundamentalt urban, och har alltid varit det. Marknadsplats och handel är något innerst inne socialt och politiskt, berättar om begär, relationer och identitet lika mycket som materialitet och investeringar.I USA ritade Richard Neutra 1929 en supermarket med ingång mot en stor parkering, och shoppingen lämnade förbindelsen med gatan i den amerikanska stadsutvecklingen. Victor Gruen försökte planera för kommunitära, allmänna inrättningar i köpcent...
När författaren PO Enquist ska beskriva staden Skellefteå börjar han genast tala om byarna: ”En stor mängd små byar, utplockade i ett floddelta nästan och alla ser likadana ut". Enquist växte upp i en av byarna, Hjoggböle. Skellefteå är staden som ingen riktigt velat ha. ”Är det en stad eller är det en samling byar”, frågar sig arkitekten Enar Nordvik som arbetar på kommunen. Skellefteå är Sveriges senast grundade stad är från 1845 och bybon har alltid varit normen. Men Skellefteå är också en av...
Vi vandrar genom Thessaloniki med dubbel blick. Lägger två kartor över varandra. Och bägge visar på flyktens stadsgeografi. 1922-23 tvingades över en miljon kristna greker bort från sina hem i Mindre Asien. Mer än hundratusen av dem hamnade i Thessaloniki. Och nu har samma väg över Egeiska havet, eller genom Thrakien skickat människor i desperation till Thessalonikis hamn och till Makedonien i norra Grekland. Flykten är en fysisk realitet i Thessaloniki. Närmast varenda stadsdel är planerad och ...
När vi är i en stad händer det ofta att en annan stad dyker upp. En stadsdel i Istanbul blir synlig i Neapel, en känsla i Rom påminner om en i Los Angeles, en konfliktpunkt i Södertälje liknar en i Amsterdam.Likadant är det med vissa frågor, de följer oss från stad till stad. Frågor om migration, om det gemensamma ansvaret, om gränser och grannskap.I det här avsnittet ville vi låta städerna möta varandra. Som en mixtape - ett blandband. Där vi valt ut fyra berättelser från fyra städer och satt i...
När folkskolestadgan kommer i Sverige 1842 är den en byggnadsstadga, alla socknar och församlingar ska ha en skola. Skolan blir den byggda överföraren av kunskap och kultur.Skolan är en plats i staden som alla rör sig igenom. Skolan är problemet och möjligheten vi alla lever med.Genom att se på de rum som planerats och byggts för barn når man in i de innersta strävandena av ett samhälle, man kan avslöja dess ambitioner men också se hur detta samhälle förändrar och omorganiserar sina grundläggand...
I Neapel har de vilda gatubarnen blivit befriade. De har ockuperat ett torg: en fri och öppen plats, men i form av ett övergivet kloster. Eller ungdomsfängelse, beroende på vilken tidsperiod du levt ditt liv i staden. För Neapel är en kannibalistisk stad, den äter och livnär sig av sitt eget förflutna.Man undkommer inte gestalterna ur det förflutna i Neapel. Inte familjen man är bunden till och inte stadsdelen där man övar inför karnevalståget. Neapel binder och binder sina medborgare till sig. ...
Vi kommer till ett Rom som har mått bättre. Borgmästaren Ignazio Marino avgick i höstas. Han hade börjat städa upp i administrationen. Konspirationsteoretikerna ser hans avsked som en komplott. Rom är ett Brutussamhälle. Tragedin är ständigt närvarande i stadens berättelse om sig själv.Roms moderna historia – efter att staden blev huvudstad i och med Italiens enande 1870 – är en historia om politisk förmåga och oförmåga. Vi gav oss ut i Brutussamhället på jakt efter platser som byggts när politi...
I städerna har drogbruket frodats, där har platserna funnits för ruset och berusningen. Vid sidan av en social eller biologisk aspekt av droganvändning finns en geografisk som har handlat om revir, gränser, subkulturer och hemliga tecken - redan 1916 kunde Pearce Bailey berätta om en ”frimuraraktig kooperation” mellan heroinbrukarna i New York. Opium och heroin färdades med globala handels- och migrationsströmmar och landade i Chinatowns och red light districts över världens städer. På 1940- och...
I säsongens sista avsnitt undersöker vi bostadens filosofi: Hur hamnade hemmet så fullständigt i centrum av samhällsplanering och livsvillkor? Har det funnits parallella spår till marknad, spekulation och skuldsättning? Och hur präglas våra idéer och drömmar om boendet och hemmet av de finansiella systemen? Från Martin Wagners bostäder "utan fett" till rullväske-nomadernas Airbnb-besök. Från det primitiva borgerskapets våningar till den uppkopplade oljeriggen – hemmet – i delandets ekonomi. Host...
På en bar i stadsdelen Ziskov är religion punk. Den hussitske härföraren, den enögde, Jan Ziska är tillsammans med sin andlige ledare Jan Hus – båda från 1400-talet – själva urdissidenten. Deras uppror mot den katolska överheten – även folket ska dricka av kalken och förstå det predikade språket och ingen ska kunna köpa sig en plats i himlen – var början på berättelsen om det tjeckiska folkets idé om att de var satta på jorden för att stå för jämlikhet, humanism och på den vanliga – lilla – männ...
Bron är sinnebilden för gränssituationer. Och när människan erkänner att det finns en uppdelning som hon vill överkomma; det är momentet som skapar bron. Sociologen Georg Simmel skrev i ”Brücke und Tor” om människan som stigfinnare och samhällsskapare, om bron som konkret förbinder rum med handling. En typologi som ställer rum till förfogande och öppnar upp staden. På platsen där flest passerar.Redan vid första steget på en bro förs din vikt över ett tomrum till andra sidan. Vi har sökt efter br...
Det finns en historia om Kalmar som kanske borde vara mer glömd än den är. Men hur staden än letar andra berättelser dyker den upp igen och igen. Det är en berättelse om att vara viktig, att vara i centrum, att vara nyckeln till ett helt land, som Kalmar var fram till 1658. Att Kalmar aldrig riktigt tycks kunnat göra sig fri beror på att den staden inte bara var en storslagen idé, utan faktiskt en gång blev byggd. Slottet vakar över Kalmar. Liksom Tessins barockkyrka på Stortorget i den nyanlagd...