ÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖ!!

This episode is brought to you by Progressive Insurance. Do you ever think about switching insurance companies to see if you could save some cash? Progressive makes it easy to see if you could save when you bundle your home and auto policies. Try it at Progressive.com. Progressive Casualty Insurance Company & Affiliates. Potential savings will vary. Not available in all states.

You know how everything's a subscription now? Music, movies, even socks. I swear if- To continue this ad, please upgrade to Premium Plus Platinum. Uh, what? No, anyway, Blue Apron- This is a Pay Per Listen ad. Please confirm your billing. Oh, that's annoying. At least with- We'll see you next time. slash terms for more. And with never-ending options for every style, mood, and occasion, all at really great prices, we'll definitely give you something to brag about.

So go ahead, stock up on fresh sneakers from your favorite brands. Or try those boots you always secretly knew you could pull off. Find the shoes that get you at prices that get your budget at DSW stores or DSW.com. Idag är vi i ett betalt samarbete med Ronald McDonalds barnfond som ju är en stiftelse som stöttar familjer med svårt sjuka barn. När man som familj hamnar i en sån mardröm så sätts ju hela livet på paus. Och små saker som vi andra tar för givet blir väldigt viktiga.

Och då finns Ronald McDonaldshusen som ligger nära sjukhuset där barnen vårdas och där familjer kan bo i en miljö som är så lik vardagen som det bara går. Där kan familjerna till exempel slappna av tillsammans, vara nära varandra eller bara en sån sak som att kunna laga mat. och äta ihop i soffan framför tvn som kan betyda så mycket. Sedan starten 1990 så har mer än 200 000 familjemedlemmar fått bo i något av de här fem husen runt om i Sverige. Verksamhetens största bidragsgivare är

–är McDonalds Sverige och deras franchise-tagare. Mellan 1 december och 13 januari skänker McDonalds 5 kronor– –till Ronald McDonald Barnfond för varje Big Mac & Company som säljs. Och pengarna som samlas in går till Sveriges fem Ronald McDonald hus och bidrar även till barnmottagningar på sjukhus som vill göra sina vänt och lekrum mer välkomnande.

Tillsammans kan vi vara med och bidra och vill du hjälpa till så kan du swisha valfritt belopp till 97022 eller köpa en Big Mac och Company nästa gång du är på McDonalds. Du kan också läsa mer på Ronald McDonalds huvud. Stora som små handlingar gör skillnad för familjer som behöver närhet och trygghet när livet vänds upp och ner. är skäringernas vådd i ett betalt samarbete med en av Europas största producenter och återförsäljare av el och värme. Jag talar om vattenfall.

Och då kanske ni undrar vilken oförskämd människa som sitter och tuggar i den här spotten. Men detta mina vänner, det är ljudet av windfarming. För mellan turbinerna på havsbaserade vindkraftverk har vattenfall tänkt på både framtiden och miljön. Tången som odlats där hjälper inte bara till att förbättra havsmiljön utan den kan också bli till mat och i det här fallet avskoda wind farm seaweed snacks. Så plötsligt har alltså dessa vindkraftparker flera möjliga funktioner.

Där de på samma plats som man producerar fossilfri el exempelvis kan odla tång. Blir du nu sugen på tångsnacks så vill jag bara lägga till att än så länge så finns Vattenfalls Wind Farm Seaweed Snacks endast för. provsmakning och är ännu inte till sal. Men gör som oss, gå in och läs mer om Vattenfalls spännande projekt på vattenfall.com slash windfarmed.

Janne Josefsson har vigt sitt liv åt att på olika sätt jaga sanningen. Oanmälda har han stövlat in i inte ett ont anande människors liv. Idag bor Janne på hemlig adress bakom en skottsäck i dörr och tar aldrig emot besök. Men det ska det bli ändring på. För i den här podden så är det Janne som inte vet vem som ringer på hans dörr.

Pinnar. Alltså hur många olika människor har du knullat med? Vad flinar du åt pepparkaksjävel? För det var vad en patient sa till mig när jag räddade livet på honom. Jag måste gå på toaletten och tinka. Paul på Play presenterar stolt. Oväntat besök hos Janne Josefsson. Att träffa människor som är så öppna, det blir på riktigt. Det blir på riktigt. Oväntat besök hos Janne Josefsson finns där poddar finns.

It's Monday morning and I am all alone in the Polpo studio, which gives me the chance to say a couple of things. Firstly, thank you very much for all the appreciation on social media. It didn't go unnoticed. And to all you hardcore fans screaming my name in the streets, thank you to you too. Oh, and secondly, I've even got my own stalker. So a special shout out to you, Margareta, from Odersherg.

is much appreciated. Hang on in there. Oh, hang on. Here they come. It's Mia and Hampus. On with the show. This is Scheringer and Nesfold, a quite confident Polpo play production. Welcome to whatever episode this might be. Just idag är jag stark Just idag mår jag bra Jag har tro på mig själv På min sida

Ja, det är så gutt. Så det är intressant. In i poddjungen. Och vi sitter och pratar igen. Om våra liv. Om våra egenheter och tillkortakommanden. Det känns lite som när man sitter hos terapeuten på något sätt i de här förtöljerna just. Det var länge sedan jag gick. Jag funderar faktiskt på att starta upp lite terapi igen nu. Och vända på några kort.

Starta upp läst så skulle du starta upp verksamheten själv. Nej det får jag ta lite. Jag får lite mer ordning på mig själv först. Så kanske jag kan starta en sån sidoverksamhet också. Men jag tänker att det är bra att ha lite. Ha något rum att ventilera saker i. Nu.

Ja, samtidigt som jag har gått terapi tio år nonstop. Inte för att han har gett mig någonting. Nej, men det är ju du själv som ger. Hon ställer frågorna, du ger svaren. Det är ju som Jeppard. Det är ju inte hon som ger svaren. Och du ställer frågorna. Så kan det ju inte vara så att man kan ju lika gärna...

Man vet ju ofta svaren. Det är det jag menar. Varför ska man gå dit? Jo, jag tror att man går dit för att man har en tid för att just titta på de här frågorna. För den tiden tar... då är jag ju mer existentiella det hörde du ju i förra avsnittet det är väl inte bara mina egna min egen navel jag lägger och pillar i utan då är jag ju långt ute i universum jordens omloppsbanor och

Jag har ju hela stormakterna plockat ner i min säng. Jag ligger med både Kina, Nordkorea, Putin, Belarus. Jag har ju alla gubbar. Lavroy har varit och vänt också i kudden. Han, den där fule gubben. Han som ser ut som, vad heter han? Skrotnisse. Har du sett Skrotnisse? Ja, jag har sett Skrotnisse. Han ser ut som Skrotnisse i ansiktet. Han är alldeles grå.

Med lite skäggstubb. Jag vet inte vad han skulle göra. Jag låg väl där och funderade på hur jag skulle kunna komma åt dem här. Om jag skulle kunna åka över i något litet ärenden. Jo men ibland kan jag lägga och fundera ut hur jag skulle kunna ta de här gubbarna. Hade du gjort det? Om en gift eller att, jag vet ju att jag själv skulle få stryka med då men jag tänker att jag kan väl göra det för folket som en sista.

Som en sista insats. Nu. Men det vill jag inte göra för mina egna barn. Där är jag lite så. Det känner jag. Jag vill gärna vara med om kvar. Jag har hjälpt Alfred att flytta. Jag vill gärna kunna. Ta kökort med Lilo och sådana grejer. Men jag är ändå ganska, jag tycker det är spännande att fundera ut hur man skulle kunna ta sig upp i det här lilla, lilla...

klustret av gubbar som är där längst uppe med de här säkra militären. Den där militärgubben, de ser ju inte jätteklever ut. Någon av dem. Men hur skulle du ta dig in med gift? Jag funderar på om jag skulle kunna rulla in på någon stor kärnvapenspets och ligga... underhålla i mig på den här. Nu har ju det datumet redan varit. Det var väl 9 maj när de skulle rulla in och visa upp alla. Man skulle kunna ha gömt mig på något vis i någon liten kurs förut. Och kommit in den vägen.

Och sen när de gick och putzade på sina vapen. Och skulle titta ut över sina domäner. Då skulle jag slå till med något. Du måste ta sömnpiller. Du kan inte ligga och fundera på det här på nätterna. Så att det är så mycket mina egna frågor tycker jag inte. Det blir inte något terapeutiskt på det sättet i varje timme. Att jag kommer fram till bra grejer för mig själv. Utan det är ju mer att jag trycker ner mitt huvud i ett ytterligare mörkare.

Nu senast pratade jag med min terapeut om anknytningsmönster. Känner du till det? Tog du upp den frågan då när ni satt er ner mellan nästukarna? på något jävla vis. Men då går jag och tänker på det hela tiden. Så när jag sen var på apoteket direkt efteråt så skulle jag ha hämt ut ett recept.

Så säger hon, vi har inte det här men det finns på ett apotek 200 meter längre bort. Ska jag lägga undan det åt dig? Jag bara, nej, nej jag har inte det. Hon bara, jo men du kan ju bara gå och hämta det. Jag lägger det där för det finns bara en kvar. Nej, nej men du behöver inte lägga undan det. Jag fixar det.

Och så går jag dit ändå. För jag ska hämta det två meter bort. Och då är det någon jävel som har tagit det jävla receptet. Ja, du ser. Men jag känner mig kvävd av att hon vill lägga undan åt mig. Ja, du ville inte det. Nej. Och då tar jag att jag är otrygg undvikande. Att jag inte kan binda mig. Till en sett recept på apoteket. För då känner jag mig kvävt. Då har jag de ögonen på mig. I alla rum. Och det hade jag kunnat slippa. Jag känner igen. Du liksom.

Du ska dra allt. Men det handlar ju också om att man överanalyserar. Att man inte kan stoppa den grejen i sig själv. Utan då ska du trycka till dig själv. Ja, titta. Så dum. Stå här nu. Var nära den här apotekan. Ta receptet. Tackar jag. Ta emot. Men jag tror att det är lite faran också. Det är det jag menar just när terapin går.

Jag hade ju en kompis där terapeuten själv fick säga till henne att nu tror jag faktiskt att det hade varit bra om vi hade för dig kunnat avrunda den här tiden hos mig. Att han fick föreslå det till henne att nu... Och det var jättejobbigt. Så då fick de ses tre gånger och säga hej då. Det var ju en relation. Där längtar man ju dock till att någon säger så. Du är klar här. Ut och le.

Men det är också där någonstans att man får en relation med terapeuten. Att den blir en sån viktig del i ens liv. Men för terapeuten. Den skiter ju i vicket. Den tycker det är lite gött att avrunda. Och få någon ny fräsch. Crispig person med verkliga problem att ta tag i. Jag tyckte det var så jobbigt. För det var någon gång jag inte skulle komma till min terapeut nu nyligen. Och jag fick ringa och säga. Jag är så jävla ledsen men jag kan inte komma.

Ja, så det är helt lugnt för mig. Den här tiden är till för dig. Det passar faktiskt jättebra. För jag ska till stugan med min man. Och en väninna i helgen. Så det blir jättebra. Då blir jag så jävla ledsen. Betyder inte det här vi har för dig någonting?

du har här som du tycker är intressant? Då tänker jag att hon är som typ lärarna i skolan. Hon är så engagerad i att jag vill att ni ska bli godkända. Jag vill liksom klara det här med er. Och att du färglägger hennes liv också med din krispiga personlighet. Ja, hon finns bara där för mig då menar hon.

Men det är lite så man kan känna också med en barnmorska. Kan jag berätta för dig då också. Som förlöser en. Att det var den mest speciella förlossningen. Och du kommer aldrig glömma när just det här huvudet kom ut. mellan mina ben och vi måste ju ha en lifelong relation du och jag nu och då får jag gärna ringa mig, vi kan prata om min förlossning tio år efter man vill ju inte att det bara ska vara vardagsmat när det är det största man själv har varit med om

Och hon har liksom glömt det två dagar senare. Ja. Eller någon som har opererat det. När man har varit väldigt nervös. Det blir ju så fin. Men gör inte du då en effort för då går jag in att nu ska jag fan göra det här speciellt så hon också känner att jag är intresserad av den här kellen.

Jag vill ha en relation till honom. Jag vill att han ska vara speciell. Då går jag in för det väldigt mycket. Så då glömmer jag att jag kanske är här för terapi för läkar mig själv. Utan då går jag in för att vi ska ha en relation. Så gjorde jag mycket förr, jag förstår det. Men när du ligger då till exempel i en lite sån där vit landstingens linne, det är ju inte då du ska säga några välvalda ord när skärmväggarna och det ligger någon annan tant och det precis slumrar.

till på sidan, då kan du inte börja med någon performance där inne, även om du skulle vilja det. Men det kunde jag göra förr. Gynekologer, allting. Jag bjöd jävlar vad jag var framme med trollerilådan. Och bjussa. I de mest konstiga situationerna.

För man ville ge. Jag vet. Jag blev ju så jävla. Hon ställde mig. Ställde mig lite så här. Mot väggen. Hon sa. Det är väldigt ofta du gör karaktärer. När du är här i stolen. Tyckte jag var så pisa. Hon bara, du spelar ofta upp och då gör du röster till dem du spelar upp. Är detta svårt att vara dig själv?

Och då såg jag mig själv utifrån. Att jag såg gå in och gör olika röster. Sen jag ska imitera någon. Då sa det. Ja då gick den dit. Jag gjorde det då. Sen var det det här då. Då gick den dit. Och slänger mig emellan. Det är ju helt sjukt att jag sitter i terapistolen. Att du spelar upp. Och blir rollspel.

Ser du ett äktenskap där inne? Djurkalendern. Förstår du? Hon har ingen aning om vad jag jobbar med. Det blir bara lite konstigt. Det kommer någon varje vecka att spela upp olika scener för henne i terapistolen. Bjud på lite performance.

Det är så jävla märkligt. Ja, och så vilket slöseri också med tid. Och jag kommer på mig själv att sitta och tänka. Nu måste jag komma med en punchline. För att hon skrattar lite. Hon skrattar sällan. Men när hon började skratta lite. Nu ska jag lägga en liten punch. Och då skrattade hon jättemycket. Och då tog hon en snus. Då tog jag upp och tog en snus.

Vad mysigt! Nu du! Då tänkte jag fråga, har du kaffe att bjuda på? Ska vi gå dit? Är vi där nu? Det vill man ju gärna ha. Jag brukar alltid ta med mig en kaffe in. Brukar du det? Jajamän. Fan vad mysigt. Ja det har jag gjort. Det är så varmt och gott att hålla i. När man sitter där inne med någon gammal gubbe med läsklasögon från förra sekelskiftet. Det är bra, det ser proffsigt ut också. Men även i terapi kan jag tycka. Det är väl ändå min rättighet att jag får ha min varma mugg.

Och hålla i. Tycker jag. Så det kan man alltid unna sig. Jag tycker man ska mysa upp den situationen. Men sen får det inte bli för mysigt så att man just börjar och går in i olika dialekter och sånt. Nej det är väl överspelat. Men det finns någonting att jag ändå vill ha den här.

Jag märkte också på mig själv någon gång nu för att hon har alltid klockan bakom som tittar. Och det irriterar mig så jävla mycket när hon ska ha sluttid på det här. För det finns inget annat rum där jag går utan någon annan bestämmer när vi ska sluta umgås. Då märkte jag på mig själv för att jag sätter mig och lutar mig över klockan.

Att vi inte ska se tiden. För jag blir så stressad när hon kollar. Eller stressad också ibland. Du vet när man sitter och har en riktigt bra terapisession. Nu jävlar. Nu är vi på väg ner och kommer åt något riktigt sårigt och gött här. Och så börjar man att dra igång ännu mer än växel. Och då börjar terapeuten säga. Ja, nu tror inte jag vi ska gå vidare i detta. För att tiden börjar rinna ut. Och man kör. Då får man typ.

svälja den där stora snorbububblan igen och låta gråten gå ner tillbaka i och då blir man lite såhär fy fan. Vad är du för jävla? Locka ut en björn och sen trycka ner den igen. Hur kan du göra? Det är svårt att jobba med cliffhangers till fyra filmer. Nu är det dags för det. Du kan väl för fan ta en halvtimme till?

Vad var det brummen så utenför tältet? Jag pratar två meniga om mig själv. Jag tycker att jag har pratat för mycket. Då kastar jag över en fråga. Alla jag hänger med frågar jag väldigt mycket. Det är som att jag är Janne Josefsson och sitter och frågar ut.

Och sen typ när jag hamnar i terapistolen så ska jag bara prata om mig själv. Ja då blir det lite obehagligt för dig. Har jag pratat om mitt kärlek så vill jag sedan vända på det. Men hur tänker du kring det här med kärlek? Ja väl exakt så. Man tänker också om jag nu ska ligga och bräka ut sådana här äckliga grejer. Du ska få ta hand om min gägg.

Då vill ju jag ge någonting tillbaka. Och så till exempel har jag jobbat i gynnstolen. Att jag till och med har höjt upp överkroppen så att jag kommer upp. Mellan mina egna ben. Och kan rikta samtalet. Är det en bra gynekolog. Så säger de. Lägg dig ner det. Vi behöver inte prata nu. Men är det en lite sämre variant. Då kan det bli ett väldigt samtal.

Du har ju tröjan på dig så du kan väl filma under tiden. Och annat fokus. Du var ju inte med på memo Mia. Vi sökte efter dig. Vad roligt det hade varit. Nej, jag hade ju säkert gjort det. Absolut. Vänta lite grann, om du bara vinklar upp lite så ska jag lyfta på huvudet här. Hej, det var Mia här. Hallå, och där tog hon cellprovet också. Vad härligt.

Ja, för man har ju ändå tröjan på sig. Ja, exakt. Du kan ju fylla med det. Ja, det är ju inga problem. Det kanske är bra att tänka på något annat på den tiden. Det är fruktansvärt roligt att skicka en videohälsning till henne. Ska det vara hennes dotter då? Gynekologens dotter som gifter sig. Och så ska du gärna gå in i karaktär också. Hon älskar ju Tabita. Då har man på något sätt delat på sig. egen kropp. Man har gjort sig till två personer.

På tal om auktoritet, eller vad på sådana här grejer, jag var ju på, detta var ett par år sedan nu, när mitt sociala ansvar tog nya höjder. För då var jag på en förlagsfest. Ja, det är det. Pringa det till i kalendern att jag har tandläkartid.

Efter, du vet, norra för många glas in. Så jag får ju rusa iväg för jag har bokat om det så många gånger. Tar man inte tandläkartid då skjuts ju den upp. Var det en sån där dagsmingervin-grej eller? Det var någon eftermiddaghistoria där vid sjutton och jag hade väl tid vid nitton kanske. kvällstid. Och får ju springa iväg till handläkarbesöket. Ganska gogl. Du vet när man ligger på den här perfekta nivån. The golden spot. The golden spot.

Och så kommer man till tandläkaren. Och de är vana vid att folk är ganska rädda. Och lite sådär ängsliga. Och gör det ont? Hur kommer det kännas? Jag var så jävla glad. Och var sådär liksom. Ville bonda med även tandläkaren. Och liksom när de kom in med de här kamerorna. Man öppnade gladeliger käften och låg och skrattade. Du kunde nästan tänka dig att gå ända ner i magsäcken med kameran. Och också ta en riktig undersökning.

Och jag skulle skämta när de så här går ut. För de tar ju den här. Lägger i kameran. Och så ska de gå ut. Nu kommer vi gå ut för att det är strålning. Då börjar jag resa på mig. Då går vi. Och så skulle jag gå med. Du skulle skoja till. Med den där stora kragen får man inte en sån där tung. lite god också då. Man är lite god i kålan så blir det bara som ett tyngdtäck ungefär. Och vet, ligga med den sugen i och samtidigt ha socialt ansvar att fråga dig en gång att han läkar.

Jag var ju på fest innan. Man känner inte avrummet. Den där snigelsugen som någon strämmer fast i. Ja, den är ju speciell. Och så pratar hon försöker jobba med instrumenten i munnen samtidigt. Nu måste du ha munnen öppen för nu har du vassa föremål. Det är så roligt också om man är lite kravat och gör slag i saken själv. Att man känner att det börjar rinna så tar man den där sugen och suger själv och lägger tillbaka.

Har du gjort det? Det har jag gjort några gånger. Jag blir så jävligt irriterad när det börjar rinna och de håller på att fippla med någon jävla röntgenbild som de ska stå och dividera. Då har jag lyft den där suggen och suger tag lite runt. Man vet ju vilken det är. De sitter ju en radda där.

Oj, oj, oj. Handfast kvinna klarar sig själv. Vad modigt att våga jobba med studenter själv. Det går inte att ligga och vänta på det. Men är inte det en idé att vara lite full i de här sammanhangen istället? Ja, men det är ju hela idén med lustgas till exempel hos tandläkaren. Många tandläkare rädda kan ju få det. Då är det ju riktigt roligt. Lustgas är ju världens... Det varar ju inte länge, men det håller ju i sig en stund i alla fall.

Men du trodde ju att på fest när man pratar lustgas så har man en hel sån maskin. En hel tub. Du trodde ju det. Du fattar inte att det var ballonger. Nej, är det ballonger man har? Va? Är det det? Ja. Det hade ju varit ultimata för mig som inte är bra med alkohol. Alltså jag blir ju aldrig pigg och pirrig och rolig och sprättig av alkohol. Jag blir ju bara trött. Och får skoskav och vill hem. Men att kunna ha en sån liten dykartub.

Om jag har en typ som konken. En sån där liten natur- skogsmullerväska. Och så har jag en sån syr- lustvastubb där i. Och så drar jag bara in en sån där liten jäkel i näsan. Kan jag sitta med en sån i näsan när ni andra börjar att tjotta och har? Då sätter jag in min lilla syrgas i näsan. Och sen går kväll. Vad kul att du har kommit på gala för havet med Charlotte Pirelli. Med tuben på ryggen. Ja, men det dykar.

Här har vi Mia. Hon har varit djuphavstykt med sköldpaddena. De ser ut att må bättre faktiskt. Men hon har ju fått en tryckskada då. Tyvärr för hon har varit nere och fridykt så mycket. Hon kände ju inte av dem. Hon måste ha nu tyvärr syrgas.

Men det är ju ingen som vet då att det är lustgas. Och jag är så på gott humör. Och jag dansar. Och jag håller på med kungligheterna. Det är ju ingen hej på kvällen. Jag tror att då hade vi fått se en helt annan sida. Jag tror att det hade varit bra för alla. Har du tagit luftgas utanför ett läkarum? Nej, jag har bara fått det på förlossningen. Jag har tagit alla tre förlossningar. Jag har inte haft någon annan bedövning utan jag har sugit.

För kung och fosterland. Så att de har vänt bort. Men känner man insen då för sin smärta? Ja, det försvinner. Men det blir ju... Så blir det. Och så andas man lite vanligt för annars får man ju inte säga. Gabriel undrar ju, det var ju första barnet när jag fick med honom. Han tyckte jag var så otroligt vacker där jag låg först. Som en Madonna med långt hår på kudden. Och så börjar jag ju ta lite. Och sen... AHHHHHHHHH!

rulla ögonen på mig som exorcisten, du vet, hon som klättrar i brygga på taket. Han hade aldrig sett mig på det här viset. Ska det vara så här? Och jag pratade så här. Hur får du styrka och krysta? Duktiga ni är allihopa! Älskar er! Så var blev jag.

Ja, men det var ju det. Nu får du ju börja tänka på att krysta lite, Mia. Du vet, jag glömde ju bort vad det var jag höll på med. Men har du kraft där du är så jävla... Den kraften är ju av sig själv. Det trycker ju på utav helvete. Åh, det är ju därför det blir så. Men måste man ju hålla emot och trycka på. Man måste ju styra skeppet lite själv. Annars kan det ju liksom. Så då tog de ju den från mig hela tiden. Att nu måste du skärpa dig. Hallå Mia. Du måste andas vanligt nu.

Men är det bara så starkt för att det också är den här smärtan inblandad. Så det blir en jävla skjuts av det. Men om du bara skulle ta lustgas på en fest. Kommer det verkligen bli samma effekt då tror du. För jag upplever inte att lustgas är lika. Det är ju kul att sitta. Så vill man ju inte sitta på The Perfect World Garden. Det blir ju helt fel. Ja, nu har det ått riktigt gött. Jag väntar lite, det går över strax så kommer den. Ta bort Lussa. Samma som folk tar ett glas vin. Så brör det ju.

Det hade i och för sig passat min personlighet jättebra. Ja, det hade varit jävligt uppraskande. Sitter i ett hörn på Sherry Lee bara. Och brör där. Det är kul att det blir så mörkt också. Att du går ner i källaren. Kan inte du jobba lite mer? att jag skulle upp det här. Eller jämt. Jo, men den hade jag också. Det låga brödet och sen falsett. Just på förlossningen jobbar jag väldigt mycket med de två skalarna. Ingen mellanregister utan...

Det blir som de här salmerna på skolavslutning som vi pratar om. Exakt så. Jag tycker mera lustgas åt folket. Apropå just att föda barn så kan det ju kännas lite nu tycker jag i en ålder av 46 att fan ska jag aldrig mer göra det här? Och då kan det ju bli som du brukar tänka med de äldre.

Tänk. För de måste tycka att ditt liv är härligt. Då kan jag tänka mig att du har allt det här roliga framför dig. Du tycker det känns jobbigt att du inte ska föda ett barn igen? Ja. Jag tycker det är jobbigt att jag inte ska få vara gravid. Har du tyckt om att vara gravid? Ja, så jävla mysigt att alltid ha någon med. Så man kan prata lite. Det är mysigt. Förutom den absolut sista tiden. När man inte kan andas. Man har fötter som trycker upp.

Mellan brösten typ. Men om du är i de tankarna att det skulle vara mysigt att vara gravid eller att du tycker att det är jobbigt att det inte var. Hur känner du för att det skulle bli mormor typ? Den identiteten skulle vara mormor. Nej, den är jag inte riktigt igen. Farmor, Mia. Ja, det är så här. Mormomi. Mormomi är ålustgas. Vi ska hem till mormor och morfar. Det är det med Gabbe.

Nej vi ska hem till mormor i eftermiddag. Nej då måste jag vila ut. Men lite innan känner jag. Sitta med en karott på huvudet och slevar och sånt där. Och leka på golvet igen. Det är inte riktigt. Då blir också alla dina drag, det här med det asociala, det här vila upp. Då blir det så jävla mycket eld. Det förstärks av att du ska vara mormor. Och så är jag tatuerad och har sådana här stora oversizeade sneakers. Ska jag vara mormor i det här då? Då får jag ju dra ner lite och börja nu.

lugna ner mig lite klädmässigt. Jag vet inte, ska jag vara en sprättmormor? En sån här rock'n'roll-mormor som de säger på stan? Du blir en sån som inte vill kalla sig, vad är det du heter när någon inte vill kalla sig för mormor eller borfaren och säger mampa, mammas pappa typ och sådana saker. Gud, nej. Nej, det får man ju stå upp för mig. Jag gärna, gärna...

i alla fall kan få fem år till. Det hade varit gött. Innan du ska in i mormorålen. Ja. Jag blir ju både förmormor och mormor. Skit. På söndag blir det Katrineplomma stoppad fläskfilet hos oss klockan fyra. Och så gör du egen linge och senap så du packar på alla barn. De ska stå och mögla i kylarna. Äcklig senap.

Jag kommer aldrig att göra Hampus. Gud. Vad hemskt. Jag har ju inte övat upp några sådana mormor-färdigheter. Vad ska jag baka? Jag bakar aldrig någonting. Jag får ge dem en signerad bok. Självutlämnande. Förstör hela deras barn. Det här är mormor. Hon hade självskadebeteende när hon var ung. Nej, hon gör ingen granola.

Jag känner också att dina barn måste vänta lite för att om de skulle få barn, du skulle bli mormor, då skulle jag också sitta och podda med en mormor. Då skulle vi få ligga på Anders. Vi börjar sammanheta Amelia och sådana saker. Det får den publiken. Den här veckan är vi sponsrade av Scholl. Vi sitter med Perspektiv hos Malou varje vecka. Fotfil och spray för specialdesignade sandaler. Vaginalkräm. Men absolut. Hampus Näsvold har gjort en podd med en mormor. Det är ju inte... Det är osatt.

Då blir det här appen coming. Det blir jag som blir liksom. Korsårstidningen kommer vi få vara framsidan på då. Har precis blivit mormor. Och Sudoku. Åh, fy fan. Nej, där får vi inte hamna än. Nej, men det får du inte säga till mig. Jag kan ju inte styra. Men absolut, Alfred är väl den som ligger mest i den zonen nu. För han kilar ju stadigt och så har gjort det i många år. Men det har jag sagt till dem att det får ni lite...

ha lite mercy och vänta nu lite grann. Blir det ordning och reda på allt. Framförallt på mig. Så jag hinner rasla fram några kastruller. Jag har ju inte ens ordning. Om jag ska ta hem mina barnbarn och baka. Jag har ju inte ens ordning. Ska vi se vad mormor har läkt? Jag vet inte, jag hade något.

Någon slev som jag har baka i en gång. Kan den ligge, tror du? Ja, det ligger putten på rätt ställe. Det kanske ligger i bådrummet. Kanske jag har rensat toaletten med. Alltså, hur ska jag hitta? Det är inte det man uppskattar hos en mormor egentligen. Nej, det får bli bioteop.

Teater och konserter. Man vill bara ha en trygghet i en mormor. Man kan prata med en mormor om saker man inte kan prata med. Där har du bra mormor med mig. Känslor. Det kan bli att jag överpratar känslorna med barnen och att de går hem till sina föräldrar. och tala om riktigt i nacken sen.

Åh, vad gottigt det är här. Nu är Morris med i podden idag också. Ja, det är så mysigt. Ja, då får du inte börja töja och prata konstigt. Och då kan humöret växla på även han. Han har ju aldrig hockt, men du hotar med det hela tiden. Jo, men jag måste hota det lite. För att du har inte riktigt koll när det blir lite för...

börja trampa i. Ja! När du blir sådär lite för intensiv. Du vet, då kan djur säga ifrån. Men han har aldrig gjort det så jag tog inte på dig. Nej, men det kan komma en dag. Det kan komma en dag när alla får nog.

Har vi pratat om din paranoja då? Nej, vi har ju pratat om att du har lite hypokondri har vi pratat om men inte paranoja tror jag inte. Har du det också? Och den växer ju. Vad spännande. Den kommer liksom hela tiden. Och jag upplever att den blir värre ju äldre jag blir. För att konsekvenstänket kanske är klart. Så nu tänker jag så många steg hela tiden. Och vad är det här? Är det typ som att du kan tro att du är förföljd?

eller att du tror att det är någon som avlyssnar dig eller är det sådana typer av det är någon jävel som vill åt mig helt enkelt alltså jag tänker helt enkelt

Det kan vara sådana saker när jag var på turné i höstens exempel och så hamnade jag på ett våningsplan och alla andra mina kollegor hamnade på ett annat våningsplan på hotellet. Då börjar jag ana och bli mossa med en gång och känner varför jag har placerat här nere och de ska sitta där uppe. Typ som att någon har redan... i bokningen vart inne och se till att fyran sätter vid Hampus och de andra så att vi ska sen kunna göra

Det är en strategi att de ska kunna ta dig där på natten. Och lägga ner dig i en väska. För det var också en natt söndag till måndag där ingen bor på ett hotell. Så jag var ensam på det här våningsplanet tror jag. Och då tänkte jag, varför är jag placerad här uppe? Börja nogle, kliv in på rummet. Och då är det en sån gammal. Eller sådär klockradio som står på nattduksbordet. Där börjar ju ugglorna verkligen komma fram. Och det är kapsylöppnare på väggen också. Ja, det är det alltid. Det vet du.

Knäpp av ölen efter föreställning. Efter duschen tar vi en via. Och firar. Att vi var så bra på scen. En klockradio har man inte sett. Det var länge sedan. Du menar med sådana... Som man kan sätta på ringning och sånt där. Och då blir man ju kritisk. Vem fan har klockradio på ett hotell? Ensam på våning fyra. Klockradio. Rätt på det när jag sitter där och ska ta mig en liten sömnstund. Så börjar den plinga. Så. Jag slänger mig ner på golvet i panik.

ringa alla andra. Varför slängde du dig på golvet? Jag tänkte att jag skulle bomba. Jag vet inte. Det här är ju lite att allting kretsar kring din. Det är ungefär som när du bad mig när du sa jävla kuk Putin i ett avsnitt så ringde du. Jag vill inte bara ta bort den där kuk. För tänk om han blir arg. Som att han hade tid för det. När han håller på och lurar in militärer. Och att han skulle ha tid för att reta upp sig på dig. Ja, jag tänkte att han hade något jävla it. och sonderar nätet.

Det sa ett könsord ihop med Putin i Göteborg i helgen. Så då vet han att när vi tar över Sverige då ska vi också knäppa denna jäveln. Han är ute och sprider propaganda på Skansen och Liseberg och i otroliga tv-serier. Vi måste ta honom.

Nej, men du ser ju, det kommer så här. Den här veckaklockan blev jag hysterisk när jag fick ringa alla i produktionen. Ja, för då skulle du just sprängas på ditt rum. Det var därför ingen annan var på fyra, för det var bara du som skulle tas bort. Och det var ingen annan som hade klockradio. Och det var ingen annan som bodde på fyra.

fyran. Så då var jag tvungen att byta och ha mig så att det blev ett jätteprojekt. Och det var ju såklart det gjorde ju en hörna av en fjärde. Det var ingen fara. Men sen är det också, till exempel för ett tag sedan, klockan är typ 22.30 på kvällen en söndag. Ligger i min säng, scrollar telefonen och ska sova och det knackar på. På dörren.

22.30, det är lite sent kan jag tycka också. Och knackar, då skriver man väl ett sms om det är någon man, du jag kommer över en sväng eller så. Ja vad är det som inte kan vänta till dagen efter på ljusa dagen liksom när det är lite mer oskyldigt ute. Ja, vad kan det vara? Jag får ju panik och slänger mig åt det på golvet som jag gör.

Vad är det att du ska ner där? Är det alltså ingen pistol? Någon laser? Det kan komma en liten laserstrål in. Så att ingen kan titta in i fönsterna. Så att om det spränger här uppe. Alltså i bastud. Om det blir varmt så ska man ner. Man ska krypa. Brinner det? Kryper man nere? Du vet det är någonting...

I flyget. Då böjer man sig ner så. Det är alltid golvet. Jag tror att den är bra. Den är jag stolt över. Den sker bara så här snabbt. Ner på golvet. Ålar mig fram till min mobil. Som ligger på laddning. Och så ringer jag till William i panik. Ring till William i panik som bor ganska nära mig. Och han bara, hallå? Ute på fest. Ring polisen, ring polisen. Och han bara, vad har hänt?

Det är någon som försöker bryta sig in. Och då knackade jag igen. Han bara, är det någon som försöker bryta sig in? Jag bara, ring på... Och så fattar han inte för att han är ute och fäster så jag får ringa hans pojkvän. Och han tycker såhär liksom klockan är ett 22 hampus. Han bara öppnar, tittar i det här lilla hålet vem det är. Men jag vågar inte gå på golvet om det ska knarra. Och det är otäckt att titta i det hålet. Bara ett sånt hård.

Viger ju in dig i fruktansvärda scenarion. Vad ska du få se där ute? Jag ligger på golvet precis vid balkongen så att jag kan hoppa ut om det skulle vara någonting också. Ringer till hans pojkvän och så springer jag över för att det är någon som bryts in har jag sagt. Möter han ju en grann i trapphuset som står och knackar bara vid frågan om mitt brandlar som har gått under hela dagen. Förstår du förnedringen i öppna dörren då? Att jag har tillkallat hjälp. Inte öppnat på typ en kvart.

Du ligger i kalsongen. På golvet. Och får bränslskador som du kryper omkring. Nej men uffigt. Redan där kan jag känna så här. Att ens ha ett sånt där litet titthål. Det tycker jag även på hotell kan de ha sådana ibland. I hotelldörrar. Det är ju precis det som gör att hela det här att det knackar på dörren blir så otäckt. Det är meningen att vara något bra. Men knacken ihop med att du vet...

Tar jag bort den här lilla flärpen där nu? Vad kan jag få se då? Nej, det är så jävla obehagligt. Är det Freddy Krueger som står där ute? Är det ingen där? Har någon knackat på, sprungit och gömt sig? Vad är det som står? Och vem du än skulle få se? Så skulle du inte vilja öppna ändå. Om det inte är något välbekant ansikte. Men den personen hade ju smsat innan.

Men det är det jag hatar när folk dyker upp. Men man gör inte så. Man gör inte så. Man hör av sig via en känd kanal innan och talar om nu är jag på gång. Och nu är jag utanför. Ja, exakt. Man kommer inte att knacka så. Jag håller med dig. Kolla vad mysig han är. Åh!

Han tycker du också är väldigt konstig nu ser jag på honom. Skriker och skakar och bestikulerar. Den trygg kronor. Jag bodde ju på riktigt i ett bostadsområde i Örebro. Där det fanns inte en människa som mådde bra i det området. Och där fick vi studenter hyra. Det var liksom narkomaner, alkoholister. Det var en samlingsportal för diverse människor som hade hamnat på kant. En söndag när vi kom tillbaka innan skola skrev, då hade de bränt upp hela våran ytterdörr. Den var ju uppe.

bäldad och rankorn hade varit där och det var ingenting. Jaha, vi låste upp. Och så gick vi in. Knäppte en folkgörd och gjorde lite nudlar och så satte vi väl på Sisters of Mercy och så var det inte mer med det. Idag hade man ju varit... Hallå! Man hade ju flyttat och jag hade ju aldrig återvänt till lägenheten. Vart är samhället på väg hade man ju känt.

Men då var det så här. När jag såg själv där. Jag vet inte ens om jag låste. Jag var aldrig rädd. Det där stör mig också så jävla mycket. Jag låste aldrig dörren när jag går och handlar. För det bästa är ju. Om man bor i lägenhet. Du ska ju förbereda. Gör ett sånt här rep och slå knuta på.

Vad är det för sjukperson som har det liggande på balkongen? Ja, men det kan du ha så lite inredning. Lägg lite snyggt i ett hörn på balkongen bara. Och så ställer du någon liten murgröna bredvid. Så långt kan det inte gå. Jo, för fan. Alltid beredd.

Du vet, kommer jag till ett hotell eller någonstans, jag kollar alltid ut om det börjar brinna, var vi ska springa och så. För det är ju så här, alla är ju för slappa. Det är ju smart. Det är aldrig någon. Det hänger varenda, ingen som har kollat det. Jag kollar direkt, jag har det av i trapphuset där, så, så, så. Då vet man. Vaknar man upp klockan tre av datter går, då vet man precis...

Och så har man på sig en liten trosa och ett linne. Du ligger inte naken och vräsar. Och ska ut och jobba. Med könshår. Som du ska krypa mot ljusspringaren. Ner i den här trappen med. Hallå allihopa! Det kan man ju till och med börja rädda folk naken.

Så nu ska jag vända upp brunögat. Så nu ska jag lyfta upp något barn eller någon gammal tant. Utan där får du ha ordning och reda på grejerna. Så det sover jag aldrig naken när jag är på hotell. Det är så jättekul att du är liamnisen. Ja, du måste vara beredd. också måste hugga inför någon annan. Det kan ju vara någon som inte har vaknat eller du måste ge dig in och då måste du ha på dig saker när du sover. Jag blir jätteprovocerad av folk som gottar upp sig och ligger näck på hotell och sover.

Det är samma personer som ska skrika efter handväskan och sånt när det slår lågor i hallen. Skit i handväskan, nu ska vi ut. Det är väl inget pinsamt att ha ett rep? Eller köp en brandstege som du kan hiva ner. Men jag kan väl för fan inte ha en brandstege på balkongen stående? Jo, det kan du inte. Tänk vad gott du sover då. Och också om det ringer på dörren 23.30.

Då hivar du ner den. Och klättrar ner. Och så går jag i bakvägen. Och så går du runt. Men hej, var det bara du? Vad trevligt jag kom in. Ska vi ta en din flaska? Jag satt just och funderade på om jag skulle ringa någon här. Kände mig lite ensam. Ska du inte ha ett sånt där escape room hemma då? Att du kan gå in i en box? Jag vet. Men då tror jag att du kommer leva ditt liv. Det blir som att du flyttar in både gerafflampan och sängen där inne.

Så kommer du alltid att vara där. Men ska man inte göra escape-up av alla sina sovrum egentligen? Det är ju någon balansgång här. Börjar du sova med en pistol under kudden? Vi lekar att du går så långt. Pistol och kniv kan jag väl ta. Ja men en kniv eller en pistol. Då kommer du ju använda en hampus. Då kommer det ju vara din granne som undrar varför som kommer få ett knivhugg i ryggen. Tyvärr. Jo men tyvärr är det ju så här att du använder. Det är ju därför det är så.

Som det är i USA. Det är klart som man använder vapnet till slut. Av fel anledning. Folk kan ju inte ha pistoler och sånt hemma. Ju mer sånt här säkerhetsgrejer du har desto mer paranoid kan du ju bli. Så jag tycker mest, gå tillbaka till det gamla hedliga repet. Gör vad du kan för att ha din egen ordning i det här. Ha lite lagom med säkerhet, men också var beredd. Öva in.

Ett schema? För det spelar ingen roll vilka kameror du har i världen om du inte klarar av att ta den ner för din egen balkong. Vad tjänar det till? Jag kan nog bara hoppa med. Alltså då får man ta det bitna benet. Är det så lågt? Nej, inte så lågt men jag tänker att man överlever. Menar du att du ska svinga dig in till grannen under och så tar du ett hopp där? Eller klättrar över till nästa balkong, alltså den vägen.

Jag måste försöka tänka att det inte... Det är så självgott med att tänka att någon skulle vara ute efter mig. Men låser du till exempel på dagarna? Jag kan ju märka med min mamma om min mamma... De springer och låser. Går jag ut bara med och slänger soporna? Så har ju hon låst dörren när jag kommer.

Då har hon låst den. Hallå, mamma. Skriker hon där inne då? Ja, det var jag, din dotter. Jag var inne nyss. Hon skulle jämt gå ut och kasta soporna för några minuter. Hon är ju... Har du inte låst den? Snälla du, barnen kommer en från skolbord. Klockan är halv tre. Vi är hemma. Nej, det hade jag väl låst. Det tycker jag är bra. Att inte du har den rutinen.

Du kan ju inte ha låstdörr hela tiden. Jo, jo, jo. Ja, ja, okej. Absolut. Bilen har också blivit en sån tvångstank. Jag måste låsa den. Sen gå in och hålla in en app där jag kan se att den är låst. Så det blir också ett jävla projekt. Men där kan jag också få att det ligger någon jävla i bak. Åh!

Du vet det, kan jag få för mig ibland? Får jag stanna på en parkeringsviktig? Jo, jag sa här i ren. Jävla! Vänder mig om och skrämmer till för att tänka att den där personen som ligger och trycker trycker det bort. Den är ivrig och hoppar. Nu jävlar ska han få, tänker jag. Fan vad reda du skulle bli om du skulle få ett jävla svar den här gången. Att man gjorde den också. Jävlar. Och det är ju det, varför skulle den ligga där och inte ta mig då?

Den skulle väl på något vis vilja ha hjälp eller gör något men jag tänker att den bara ligger nu. Jag hade väl sett det här så gärna att du står på parkering sent på kväll och ska skrämma något som inte finns i baksätet. Sent, det här kan vara mitt på dagen. Om jag har haft en dålig natt eller sovit dåligt kan jag få för mig det.

fan vad roligt. Det som när jag skakar av med bilar som förföljer mig, som inte alls förföljer mig. Jag får ta om vägen och åker sent. Och känner, nu har du följt mig länge. Vad fan är det frågan om? Börja åka lite så här. Och sen svänger jag av hastigt på någon jävla ställe. Och tänker, haha. Och den fattar ingenting. Och den bara, vad fan är det för jävla bilfyll? Får ju ringa polisen. Tant eller barnfamilj.

Som har åkt samma väg. Det är någon mamma som ska upp. Med sitt lilla bebis till sjukhus. För att den har feber eller någonting. Det kan vara så att det var det jag höll på med. När polisen förföljde mig. Jag försökte skaka av mig.

Och de bara, vad fan gör han? Jo, men jag kan också hålla med när man börjar titta i backspintet. Fan vad den håller på. Det var ju också när man var liten och gick hem själv. Då var man ju så, om det gick någon, då tog man in en väg där. Nej, vad är det efter? Då tog man in en väg där, körde man på så. Men det sitter ju i en på något vis. Och sen är det väl alla jävla filmer man har sett då.

Jag tror exakt det. Alla filmar och att man vet att det kan ske. Någon jävel kommer att ske. Men frågan är vad vi har gjort för att provocera fram den. För vi har ju inte bilen full i pengar. Eller diamant. Och vi är ju inte några spioner och vi har ju inte några knarkaffärer. Det ska mycket till för att de ska... Vill jag efter oss, tänker jag. Det här var inte kul. Det här bäddar för varg timme i morgon. Uff, Hampus. Och då får du fan svara om jag ringer.

Men paranoian måste jag försöka bara släppa. Kan du även få så här att det du äter kan vara farligt? Ja gud. Vad var det för konstig bismak? Var det inte lite? metallsmak i den här köttbullen. Men det är ju lite Putin. Han får ju göra det med sin mat nu. Han får ju ha kontroll. Han vågar ju inte äta någonting. Men det är ju fan Putin. Man kan ju inte göra det här till sitt eget mån. Nej, jag menar det. Det är ju lite konstigt vad vi skulle tänka att de har ingesserat i våran.

Förlåt, ser du hur mysig han är? Nej, men han älskar dig nu. Jag vet inte vad detta är. Han tycker inte alls jag är konstig. Du vet, han ligger liksom mot mig. Ja, han sitter. Jag vet inte. Det är någon ny sida jag har sett av han. Men han är alltid så mysig. Mm. Han är alltid så mysig. Vad är den rösten? Den tror jag inte vi ska... Kommer nypet då? Han kollar på mig nu. Är det okej mamma när han pratar så? Ja. Han gillar när man pratar bebis och ljusa röster. Gillar han det? Ja.

Mörka mansröster är inget att komma med. Den är ju mer någon gammal. Väldigt gammal trollpacka som har kommit ut ur. Nej, men vi får väl tacka för oss. Vi tackar för oss. Det kommer en ny måndag. Det här var en fin måndag och det kommer ytterligare en måndag. Har du hört min Mr. Bini-imitation? Nej. Har du hört den, Marius? Är du beredd? Håll i hatten nu för nu kan det komma något riktigt saftigt. Mulligt bus. Hello. Den var ju bra. Hello. Hello.

Det var jättebra. Tänk att man har tyckt att han har varit så rolig. Och han hade ändå att säga. Det var inte så svårt. Jag är nästan bra. Jag med. Hello. Hello. Hello. Bean. Hello. Mr. Bean. Hello. Ska du satsa på, Hampus? Det var riktigt bra! Ställde mig framför talang med bara de orden. Hello! Du var gröm! Du inte bara låter som en stjärna, du ser ut som en stjärna. Vilken presens! Din närvaro på scenen är underbar. På riktigt.

Jag fick gås ut på ställen som man inte kan få gås ut på. Det här är en av de bästa auditions som jag har sett. Nej, men det här var ju ett riktigt moment. Det måste man ju säga. Hello! Det var en så otroligt speciell röst också för det var inte ett barn och det var inte en vuxen. Det var liksom helt fantastiskt och det uppenbarligen berörde mig väldigt mycket.

Och du har investerat så mycket av dig själv och kliver upp på en scen och gör det här i tv. Och därför blir man så himla himla glad att det också är så otroligt bra. Vad säger du? Jag vill ge dig en chans att förbereda dig lite längre. Jag vill hemskt gärna se vad du kan utveckla och höra den där fantastiska rösten igen. Tack. Yes, absolutely. You're the best I think you've ever had in Palang. I'm so glad you came here. I'll take you directly to Palang.

Hela min matkänsla skrek. Herregud vad du förtjänar den här buzzern. Ja, nej det var fint att du delade det med oss som den sista. Att du skickade ut oss på den. Det blir pricken över det här poddet. Ja, det var otroligt faktiskt. Det här fick vi alla. Den får vi smälta. Vill ni höra Hampus imitera något mer? Snart live.

På scen. Ja, så kan ni ju skriva in och önska. På skäringer och nässvold heter vårat Instagram. Det är det enda jag skulle kunna göra. Mimba mamba, mumba jumbo, eller vad det heter. Parodiprogrammet. Där har jag suttit och gjort bio. Det märks att vi är födda olika generationer. Du har Mumbo och Jumbo och jag har den här. Tjena. Jag är mer tillbaka till Klas Möllberg.

Nej, vi får avrunda nu och tacka för oss. Ja, innan värdigheten försvinner helt. Ja, det har han redan gjort men det går bra ändå. Vi ses nästa, eller vi ses aldrig, men vi hörs. Jo, vi kanske ses. Det kan hända framöver att vi ses också. Men nästa måndag så hörs vi. Det hörs vi som vanligt. Eller hur? Det blir kul. Det kommer bli jättekul. Puss och kram!

Tyst nu så slutar vi bara. Puss och kram. Ha det gott. Ha en jättepeppig vecka. Måndagen är det bästa. Det är den nya dagen på ditt nya liv. Hej hej! Just idag är jag stark Just idag mår jag bra Jag förs framåt av kraftiga vindar Just idag är jag stark Just idag mår jag bra Jag har tro på mig själv På min sida

This episode is brought to you by Progressive Insurance. Do you ever think about switching insurance companies to see if you could save some cash? Progressive makes it easy to see if you could save when you bundle your home and auto policies. Try it at Progressive.com. Progressive Casualty Insurance Company & Affiliates. Potential savings will vary. Not available in all states.