Mamma Guns flykt från hälsohem

The essential carrot puree, made with organic carrots, a bit of green apple, and a touch of ginger. Served still slightly warm and fed, mostly, to seven-month-old Harper and her three-year-old doodle named Arthur. who help clean up any remainder. The Essential First Bite, made possible by Vitamix. Only the essential. Sling is the live TV service that puts you in charge. Choose your plan.

Orange for sports and entertainment favorites, blue for news and reality, or select for the essentials. Only pay for the stuff you actually watch. And pause your subscription anytime because paying for TV or not watching, that's just rude. No long-term contracts, no nonsense. Pick your plan, add what you want. Sling lets you do that. Visit sling.com to learn more.

Idag är vi i ett betalt samarbete med Ronald McDonalds barnfond som ju är en stiftelse som stöttar familjer med svårt sjuka barn. När man som familj hamnar i en sån mardröm så sätts ju hela livet på paus. Och små saker som vi andra tar för givet blir väldigt viktiga. Och då finns Ronald McDonaldshusen som ligger nära sjukhuset där barnen vårdas och där familjer kan bo i en miljö som är så lik vardagen som det bara går.

Där kan familjerna till exempel slappna av tillsammans, vara nära varandra eller bara en sån sak som att kunna laga mat och äta ihop i soffan framför tvn som kan betyda så mycket. Sedan starten 1990 så har mer än 200 000 familjemedlemmar fått... bo i något av de här fem husen runt om i Sverige. Verksamhetens största bidragsgivare är McDonalds Sverige och deras franchise-tagare.

Och mellan första december och trettonde januari så skänker McDonalds fem kronor till Ronald McDonald barnfond för varje Big Mac och company som säljs. Och pengarna som samlas in går till Sveriges fem Ronald McDonald hus och bidrar även till barnmottagningar på sjukhus som vill göra sina vänt och lekrum mer välkomnande.

Tillsammans kan vi vara med och bidra och vill du hjälpa till så kan du swisha valfritt belopp till 97022 eller köpa en Big Mac och Company nästa gång du är på McDonalds. Du kan också läsa mer på Ronald McDonalds huvud. Stora som små handlingar gör skillnad för familjer som behöver närhet och trygghet när livet vänds upp och ner.

Idag är vi i ett betalt samarbete med Zalando och deras julkampanj What do I wear? Och sommaren behöver hjälp med klädsel i juletid när man är så här stressad. Det är slutfester för projekt. Man ska in och veva på glöggmingar. Sen är det ju vädret väldigt linnigt. Så man måste ju även tänka ytterplagg. Och vissa ska ju också upp och fira julen i snön. Och då är det ju kanske en helt annan klädsel. Och så ska man inte glömma alla som dejtar i juletid. Man kanske åker hem till sin hemstad.

för gamla kompisar. Då vill man ju visa sig med stil och finess- så att man har koll på vad man ska på sig. Ja, och då är ju Zalando som en trygg- Skulle man kunna säga som har liksom allt åt alla håll. Där har du till exempel märken som Stine Goja, Filippa K, Bay Malina, Fjällräven, Mango, J. Lindeberg. Ja, alla kan hitta den perfekta outfiten.

oavsett aktivitet på julen. Ja, och behöver du kläderna fort så kan jag säga att det är bara en till två dagars leveranstid på de flesta varorna som skickas av Zalando. Det är ju perfekt om man skulle bli bjuden på något oförutsätt där man vill brassa in och sig avslappnad och sval ut i en 5 plus outfit. också rekommendera med tanke på alla märken som finns där. Alltså kostymbyxa är väl ändå ett alldeles tidlöst plagg som du kan sätta en enkel hoodie på och ändå se lite liksom...

uppklädd men sval ut tycker jag. Ett par sneakers på det kanske och allt det här hittar du på Zalando. Och gratis retur är det alltid också. Så går det nu att våndas lite och funderar på what do I wear i jul till exempel. Då har Zalando alla svar på den frågan. Ja, så lycka nu till med jobbflörten på julfesten. föräldrarna eller bästa julafton i manna minnen med familjen och gå in på salando.se och hitta stilen. Tack Salando! Tack!

Janne Josefsson har vigt sitt liv åt att på olika sätt jaga sanningen. Oanmälde har han stövlat in i inte ett ont anande människors liv. Idag bor Janne på hemlig adress bakom en skottsäck i dörr och tar aldrig emot besök. Men det ska det bli ändring på. För i den här podden så är det Janne som inte vet vem som ringer på hans dörr. Hur många pinnar har du?

Pinnar. Alltså hur många olika människor har du knullat med? Vad flinar du åt pepparkaksjävel? För det var vad en patient sa till mig när jag räddade livet på honom. Jag måste gå på toaletten och pinka. Paul på Play presenterar stolt. Oväntat besök hos Janne Josefsson. Att träffa människor som är så öppna, det blir på riktigt. Det blir på riktigt. Oväntat besök hos Janne Josefsson finns där poddar finns.

Men vill du, han får inte hoppa upp eller? Nej han vill ingenting utan du ska ignorera honom lite bara. Men det kan man inte göra den så gullig bov. Jo, för han är lite så att han kan bli... Bitshand om jag lyfter. Ja han kan bli lite aggressiv om man ger han för mycket uppmärksamhet. Han gillar att vara sådär lite. Gud kan inte relatera alls. Det är som i början av ett förhållande. När man inte ska svara för fort på sms och så. Jaha. Så är han.

Utan han vill visa nu och du vill visa men gå inte in för långt i det här förhållandet först. Men han sitter ju här jättemysigt nu. Som att han vill att säga jag tycker om mig, jag tycker om dig. Vi har lilla Morris med på inspelning här. Men han är väldigt konstig. Chihuahua brukar ju vara väldigt bärvänlig. Men han är inte så bärvänlig. Men aggressiv väl? Inte aggressiv, utan mer han vill inte bli lyft.

Vilket många tror. Han vill bara stå här och... Han skäller inte Shao jättemycket. Är inte rätt uttryck till och med att man skäller som Shao eller hävdar sig? Jo, de är ju så små. Det är så jävla tråkigt att prata om hund. Där kan vi inte bara skita i det. Just idag är jag stark Just idag mår jag bra Jag har tro på mig själv På min sida

När man är barn så blir man ju yr i huvudet till slut. Ja, det är klart. Det är ju som att tänka på universum att det aldrig tar skräp till. Nej, men det kan vi inte ens öppna till det här locket. Nej, men du vet ju det. Det här locket är fortfarande i vuxet i 45-årsåldern. Ett lock som är... Ångestframkallande. För att inte tala om händelsehorisonten. Vad är händelsehorisonten? Det är ju typ en svart kant i universum. Varför finns det kant? Och där bakom...

Sluta. Nej, det är ett kant i universum. Vänta, jag ska googla på dig en gång. Vad gör du? Lyssna nu då Hampus, ska du höra. Händelsehorisonten är den yta kring ett svart hål som utgör gränsen mellan hålets innandöme och omvärlden. Händelsehorisonten markerar gränslinjen för punkten utan återvändo eftersom ingenting vare sig ljus eller materia som befinner sig innanför händelsehorisonten kan lämna. regionen innanför. Jag fattar ingenting. Händesorgsonten är den skenbara yta kring ett svart hål.

Det finns ju svarta hål i universum. Och vad det är i de svarta hålen, det har jag ingen aning om. För jag trodde ju att vi kunde nöja oss med det, att universum är oändligt. Vad är, om universum är oändligt, vad är då ett svart hål i universum? Alltså det är det här livet nu och sen så blir det aldrig, aldrig, aldrig, aldrig, aldrig, aldrig, aldrig, aldrig, aldrig, aldrig, aldrig, aldrig mer.

Aldrig, aldrig, aldrig, aldrig, aldrig, aldrig. Men jag har väldigt lite, det här kanske är extremt. För jag har tänkt på det varför jag inte är så mycket. När folk pratar om att jag har sån ångest. För vad är meningen med livet? Vad händer efter döden?

Jag har inte så mycket sådana tankar. Jag tror att jag är för självupptagen för det. Så jag har inte plats för den typen existentiell. Och jag tror att om jag skulle gå in i det så hade jag inte kommit ur det sen. Aldrig, aldrig, aldrig, aldrig, aldrig, aldrig. Men jag väl hade börjat.

Men varför är jag här? Vad ska jag göra med min tid? Vad ska jag hända efteråt? Så har jag väldigt mycket tyvärr. Du har ju haft ända sedan jag var liten så mycket existentiella. Jag var ju spårkärringar redan när jag var 14 år. Är du det idag också?

Nej, nu går jag inte så mycket i framtiden. Det var mycket sådär då att då skulle jag ta reda på vad jag skulle bli och vad som skulle hända och meningen med si och så. Det var tarot, det var spådamer och kulor och liksom sånt där. Men sen så när jag fick barn så slutade jag med.

hålla på och söka någon slags svar i. Om man väl kommer in i det, vem är jag, vad vill jag, vad ska jag? Då är det som att de frågorna ligger i mig varian. Om jag är på fest, på middag, på jobb. Är det det som maler? Så jag kan inte vara i rummet. Nej, men jag är ju sällan i rummet. Jag är ju alltid på väg hem.

Jag är ju alltid på väg att säga, nej men hörni, då måste jag hem och tänka på mitt. Den funkar nästan alltid på allt. Jag har ramlat in i svarta hålet för att händelsehorisonten. Nu ska jag avrunda.

Nu hade jag ju sagt i det här nya nu som vi har startat upp det här nya året att jag ska bada i ljus. Eller hur? Och i det här ljuset så har jag också tänkt att... Det får vara färdigjobbat för mig hemma vid lite nu. Jag jobbar ju mycket hemma. Jobbar du mycket hemma? Mm. Ja, men det gör man ju bitvis, periodvis. Det låter ju väldigt mysigt att nära den här drömmen om att kunna jobba mer hemma. Och för en strukturerad person kan det ju vara otroligt.

När man går in till sitt kontor, barnen har gått i skolan eller om man inte har barn så har man ändå skaffat sig en liten rutin för det där. Man kanske tar en promenad först eller så börjar man jobba direkt och sen har man lunch. Du vet. Det är tydligt. Förmiddagspasset, lunch. Om man inte är så strukturerad så kan det vara svårt att veta vilken hunger man kanske är hungrig hela tiden. Till exempel som jag kan vara.

Jag kan ju vara hungrig hela tiden. Så vilken hungersignal är då min lunchsignal? När ska jag stoppa mig själv från att gå och pilla i kyrskåpet? Och när ska jag få äta min lunch? Man får ju vara väldigt så. För du har inte satt ut tid att klockan tolv äter jag lunch. Nej, det har jag. Jag tänker ju alltid att det har blivit bra med 12. Men sen, du vet, det kan ju vara 20 över 10. Så känner jag, nu är jag riktigt hungrig. Så skollunch.

Ja, eller arbetarlunch. Det beror ju på när jag har gått upp. Och då har jag liksom ingen... Jag vet inte, där har jag ingen karaktär. Utan då ger jag efter. Och då kan min dotter komma upp som är lite mer i ordning och reda. Men snälla, nån ser hon ett rull. Sitter du med paddtaj? Ja! Paddtaj och man har värmt på lite mikron bara. Luktar så räckan. Sitter du och äter med pinnar. Men du vet, så fort jag har hjärnjobbat lite.

Då blir jag lite hungrig om jag har suttit och skrivit. Och då är det ju inte så att jag har suttit och skrivit femton sidor. Utan jag har kunnat ha suttit och skrivit en femtedel på en A4. Men är det inte också att det är jobbigt vi har när man kommer på saker? Då tycker man nu... Nu har jag värd någonting. Nu måste jag få lite paddhaj. Exakt. Nu unnar jag mig. Nu unnar jag mig. Men det där unnandet blir ju också att det blir ju en oerhört ostrukturerad dag.

Och magen blir ju konstig när du börjar med Pad Thai 20 över 11. För att du har skrivit fem bra meninger. Vad blir nästa belöning då? Det kanske är ju redan kvart över 11. Då börjar man alla på Dime-kårtan i pris. Där man plockar fram. Kvart över elva. Skumma mjölket på kaffet. Sen får man kanske gå in på andra områden. Sen kanske det blir alkohol och sex. Och man pullar lite 20 över 12. Och sen får man ta klossvin i jättesnåret.

Är man lite så, vad är det jag ska belöna mig själv med? Jag tänker att du har förutsättningar. Om jag jobbar hemma, jag är ensam i min lägenhet. Det är ingenting som tvingar upp mig. Det är inget som vet när jag går upp. Alltså det är väldigt flytande. Du måste få iväg Lilo till skolan. Du vet att någon kommer hem sen så du måste få något gjort tills dess. Du måste göra den här middagen. Du har ändå tider du kan kroka upp dagen på. Men då kan jag ju ändå också...

och låtsas. Jag kan ju ligga och titta på Under Below Deck eller vad det heter något sånt där, du vet, hemsk reality-serie i tre timmar och sen kan jag ju rassla igång och få undan disken och bädda och allt 20 minuter innan någon kommer hem och låtsas som att jag har fått... mycket gjort. Du kan ju gå runt det också om jag vill. Kan du också ursäkta dig om du börjar kolla på Below Deck, Under Below eller vad fan det heter. Det är research.

Ja, det kan jag göra. Jag behöver lite det här nu känner jag. Jag måste samla på lite nu och se hur det funkar. Det här är precis det. Det kommer ge mig så mycket till den här serien som jag ska nu börja skriva.

Men det är ju att skriva. Jag tycker också att man får vara snäll mot sig själv. Att strukturera, alltså arbeta hemma. Ja, att sitta och mejla. Det är ju fan inte jobbigt att sitta hemma och mejla. Nej, men att skriva. Men att skriva och komma på någonting och sitta disciplinerat. Nej, för fan.

Men om du skriver då, sitter du hemma eller åker du till ett kontor då? Nej, jag flyr ju bort på en stuga någonstans, ett hotellrum en vecka. Jag gör ju den typen av... Ja, du sätter dig, då tar du en... plats som du parade ihop med det där projektet. Lite så. Men då har mitt problem varit att nu har det liksom, från början så var det ju att man hade ju inte råd med så mycket bra platser. Men hyra ett hotellrum en vecka låter ju lite såhär. Det är dyrt. Vad lever du för lyx?

Slicka kaviar här och var. Tid och otid. Men i början var det så att jag hyrde något hus på Gotland jättekalt och äckligt. Det låter ju också så här, gud, nej, jag hyrde ett hus på Gotland. Satt och skrev. Det var min andra roman. Ta det som en man två. Den skrev jag på Gotland. Jag satt på frillen där i kalkbrotterna och skrev och det var ett otroligt ljus.

Jag hörde hur osympatiskt det är att jag skulle försöka berätta en historia om ett hus på Gotland. Jag har drömt om att jag ska sitta och skriva på Gotland. Jag har fortfarande gjort det. Nej, men du kan ju också göra det. Ja, men berätta för mig, hur var det? Var det så fint som man tror att det skulle vara? Nej, det var kallt och det var jävligt och det var liksom... Du, är det Bonnier skriva, Lya? Ja, det också. Ja, den var jag på väg. Jag fick faktiskt till och med hemnytt.

Men av någon jävla konstig anledning så åkte jag aldrig. Nej, var glad för det ska jag säga. Den är inte... Den är inte jättemysig. Där byts det av författare som att det är en jävla fjällstuga. Och så är det liksom Maria Svelands lakan som ser man ligga i hörn. Och så tänker man, kakan Hermansson var förra veckan. Uloblo. De åker på söndag morgon och jag kommer söndag kväll. Så jag har liksom deras disk. Den är fortfarande inte torr när den står där i diskkläden. Nej fy!

Så jag rörde mig bara från köket till sovrummet, kommer jag ihåg. Är det inte väldigt konstigt också, om du är värd och ska skriva någonting, då är det snacka om att du måste få tag i dig själv, eller hur? Får du tag i dig själv på ett bättre sätt om du försätter en situation? När annars skulle du sitta ensam i ett litet hus innanför ringmjus? Det är ju som brönna lejonhjärtat. Jag ser huset!

Jag vet inte vad jag skulle börja skriva då. Nej, men det som var bra var faktiskt vad det skulle komma till. För att det här huset på Gottman som inte var topp, det låter ju toppen och dummigt. Det är ju inte det. Du hör ju själv, det låter ju inte skitmysigt. Att där fick jag så jävla mycket gjort.

För att jag var livrädd, för att jag var själv. Det var Gotland mitt i vintern. Då är det ingen som är på Gotland. Är det det som är poängen? Är det det man ska försätta sig? Det blir någon bristning inombords som gör att det börjar läcka ut på pappret. Att liksom, jag har...

ingenting annat att göra än att vara produktiv och typ samlingspassion, skriva ner, få ut saker. För jag känner ingen där då. Det är inga andra människor där. Jag känner mig ensam, jag känner mig lite rädd. Så då fick jag jättemycket gjort. Det är ju mer utmanande. För...

stjärnan. Och det känslomässiga att åka och sätta sig i ett hus där man vet att andra författare har suttit och gnidit på. Och så tänker man, vad fick de ut nu? De har säkert skrivit 40 sidor. Man tänker också att andra har det mysigare med sig själv. Då tänker jag såhär kakan Hermansson. Då sitter hon väl och karvar på någon bit ost och tar ett glas rött och pratar i telefon med någon på kvällen och skrattar såhär högt. Hon kanske...

Känner någon och går och drejar någon jävla kruka när hon har skrivit en stund? De vet sitt eget mys. Jag vet inte mitt eget mys. Jag kan ju påbörja 20 olika myssaker samtidigt. Och ändå var rastlös inom myset, förstår du vad jag menar? Ja, ja, ja. Jag spricker i en kopp kaffe, sätter mig och tittar. Nej, så jag får tända lite ljus. Jag bara, köker på vin? Jag tar vin. Nej, vad är det dåligt? Jag går in och tar en dusch. Borde inte jag träna?

Alltså så kan jag ju hålla på inom mitt eget mys. Medan andra är så här. Ett gott glasrött. Ett par tofflar. En bok. Här sprakar brasan. Här är jag med mig själv. Och det finns inga tveksamheter. Men så tänker jag även när jag har varit i relation och jag ser andra par i relation så tänker jag, vad mysigt, nu sitter de där och dricker öl och tittar på det här tv-programmet och lagar mat och vad mysigt de har, så kanske jag gör exakt samma sak.

Ja, och så tänker de så om dig. Ja, men jag tycker inte. För jag tänker så här, gud vad du är strukturerad. Du är ändå så här, om vi nu ska vända allt det här självkritiska som du håller på med och slå på dig själv som en mjölpåse. Så tycker jag ju snarare så här. En ung man, 25 år. Du är alltså tre år äldre än min son. Är inte det sjukt egentligen? Tre år äldre än min äldsta son. Du kan ju inte fatta mig på gymnasiet. Ja, eller hur? Men jag ser ju dig så här, 25.

Alltså den ordningen, du skriver ändå tv-serier, du får in dina böcker, du är extremt produktiv. Så skitsamma vilken väg du tar dit, för du sitter ju inte inlindad i ett lakan och röker cigaretter i Rom. Fan, fan, fan. Det skulle ha varit du. Du har ju inte den energin, eller hur? Utan du är ju med sig bara. Japp!

Jo, men vet du vad? Det här är en ny insikt för mig. Jag har också tänkt att jag är en strukturerad och ordningsam person. Det är bara att i jobbet och privat finns det ingen ordning på någonting. Nej, så det är där du har täckt upp. För hela... När jag kommer hem i söndags och ska ha ingenting hemma. Går och handlar. Då tänker man att söndag kommer en ny vecka. Då handlar man för hela veckan. Då kan inte jag tänka längre än att jag går och köper...

Frukost dagen efter, för det är närmsta måltiden. Köpa en ris i frutti, en banan, en kaffe, en liten juice. Istället för att köpa ett stort juice-paket. Så att du ska ha några dagar. Ja, och sen kommer tisdagen, då måste jag gå ut och handla exakt samma. En banan, en... Det beror inte på att du jobbar så pass mycket. Är det inte en konsekvens av att du jobbar så mycket? Hade du inte jobbat så mycket så hade du säkert haft den här ordningen i ditt privata liv istället. Jag har aldrig haft det.

Mitt privata liv har alltid varit... Ditt privata liv har ju aldrig varit riktigt viktigt för du har ju satsat allt på jobbet. Om man satsar allting där så blir det så här det där lilla, det får bara lösa sig. Någon svart fläck måste man ju ha. Man kan ju inte ha samma. Tänk om du hade haft så ordningsamt i ditt kyrskåp med veckoscheman och tider och avtal och kalorimätning. Det är ju så det hade sett ut i ditt kyrskåp om det hade blivit likadant som du är i arbetet.

Men man kan väl ändå ha lite... Ät det sprungigt, ät det sprungigt. Ja, för det har inte jag tid att reflektera över än. Nej, för där har du släppt kontrollen. Jag tror faktiskt till och med att det är ganska bra, Hampus. Att ha något ställe där kontrollen är lite... Det får bli, nu blev det en ris i frutti här och en potatis som det har väckt groddar.

Och tar dem lite och skapar rutiner och tar hand om sig själv. Och liksom, ja, styra den här båten. Det här skeppet som är du och jag och alla andra. Så kan vi ju ringa mamma till exempel. Hon kämpar rätt mycket med det där. Hon lever ett helt annat liv. Du lever det unga livet utan barn och ska få ordning på dig själv. Jag lever ett liv med barn och ska försöka hitta lite tid för mig själv. Vilken boll springer jag på när jag väl får en 20 minuters glugg som bara är min?

Det är väldigt svårt att veta. Sen har vi min mamma till exempel som är pensionär och lever ensam och ska försöka hitta saker att fylla en hel dag med som inte har något jobb att fly i. Ja men hallå Gunsan. Hej då, hej då. Hej då. Hur mår du? Det visste du att jag skulle göra. Jag förberette på det, men du spelar bra. Det blir lite överlatt. Det här var inget här tidigt.

Jaha. Hampus, ska du säga hej till mamma? Hej Gud. Hej. Det var länge sedan du. Ja, det var det. Hur mår du? Jo, det går väl en dag i taget. Är det så man får jobba? Det har varit jobbigt men att det började vara på att ratifeta tycker jag. Ja, det är så vi har det. Jag tror aldrig att ha så. Ja, men det är väl perfekt. Och sen går den ner igen. Jag tycker det är ett bra standardsvar. Ja, det har varit jobbigt men det börjar på rättighet. Det är hoppfullt. Ja, det finns ljus.

Det är inte så länge innehållet. Jag har slutat. Vilket jävla life hack ändå att stänga av dig. Jag blir så rädd för Ryssland och allting som pågår just nu. Det är sådant intressant. Jag vill inte ha några jobb som går med geväl utanför det här på parkeringen. Nej, det är faktiskt lite ovärklig känsla. Och drönare över Forsberg och det är mycket.

Det är några andra som har köpt runor nu som håller på att leka med dem. Men när valde du att stänga av nyheterna nu då? Ja, det har jag faktiskt gjort. Det är nog över en månad nu. Jag lyssnar inte. Jag lever här i min bubbla och sen... Jag försöker att göra det bästa av. Jag tror att det är ganska smart. Om man kämpar med att fylla sin egen bubbla med positiva saker.

Vi har ju bara ett liv. Vad ska mamma göra med Ukraina och Ryssland och drönarna över kärnkringen? Vad ska hon göra med det i sin bild? Jag tror inte att det blir man mot man krig. Jag tror inte att det kommer ner i en fall själv och ska kriga man mot man nu. Utan nu smäller det, nu smäller det. Ja, och vad ska du... Om det går med geväle bort på Götland.

Ja, men jag menar, vad ska du ha det i ditt medvetande för? Ja, det finns ingen mening med. Det finns ingen mening med. Nog sörja som det är. Men nu liksom... Jag isolerar mig inte helt, det gör jag inte nu, som jag gjorde förut. Men jag håller mig väldigt försiktig, men fortfarande spriter mig och så, det gör jag. När blev du pensionärgrund? Ja, det blev jag när corona kom. Jag hade väldigt hård i början på min pension. Vad hemskt. Jag blev isolerad direkt när jag gick i pension.

Nej, det var inget roligt. Sen satt jag inne här i två år. Men du har ändå varit duktig. Vi pratar om det i Hampus i dag. Det ser så jävla lätt. ut när andra människor skapar rutiner för sig själva i sina liv vare sig det handlar om träning eller mys eller egen tid att de har sådana här rutiner när man blir pensionär och lever ensam som du då ställs det ju

fy fan, då behöver du ett jävla svung. För då har du ju inte ens ett arbete som ger dig den där stimulansen. Nej, men det var ju svårt i början när man inte var behövd. Man var ju ingen. Då började jag fundera på vad lever jag för. Det hade jag jobbigt med i nästan ett år. Men sen var jag tvungen att försöka skapa rutiner. Bara gå upp och börse tänderna.

Det var skitbart. Vad fan ska jag börja tända? Vad fan ska jag bädda? Det kommer ju till människan ändå. Jag kan väl gå som en gris där inne. Med gula tänder och obäddad säng. Som en ork. Vad gör jag det här för? Men hur skapar du mening nu då för varje dag som går? Eller hur har du väntat? Jo, då gör jag ju alla de här betyderna som jag bädde och allt det här. Borsta tänderna. Tänderna är ju lite vitare nu.

Men sen så går jag ut och går ungefär sju kilometer till en mil varje dag. Förstår du? Jag har gått ner 16 kilo. Men gud! Sockeret har blivit jättebra på mig. TH ja skoittaa ordineeraa työtä. Någon nytta har det ju gjort på mig i alla fall. För det kan ju bli provocerat om man går till en doktor så skriver de ut stavgång på recept när du vill ha tunga medicin. Har de gjort det? Nej men det kan de skriva. En timmars motion. Går du med stavgång? Ja.

Och när jag inte har stavel tycker jag att jag har vingor som jag har varit berusad. Då tappar jag liksom balansen tycker jag. Det är väl inbindning men jag blir ju lite vingor när jag blir äldre. Men det är väldigt svårt att hålla sig. Jag pratar om mig som jag vore åktig men det är inte så mycket mer. Jag tänker på när man då ska hålla de där rutinerna.

Kommer du ihåg när vi köpte en present till dig och du skulle få den här kickstarten? Ja, det kommer jag väl ihåg. Vi skickade upp mamma. Det visade sig sen att det var samma hälsohem som var med i den här hälsoresan. Var det inte det mamma? Var det inte det hälsohemmet? Mamma ville ha sig och önska sig. Jag tror att du hade sett framför dig ett spa.

Det var inte du som sa så här. Om du åker upp dit så kommer du träffa människor som har samma problem som dig. Ni kommer ha mycket att prata om och ni kommer att kunna trösta varandra. Jo, tack. Det första jag möter så är det ju världens hurtbullar som kommer ut och går. Det var en påskhalv, den äter god mat och undersöker. Du var där en hel vecka, mamma var där en vecka.

Och det gick jag klockan sex och drack vatten om kok. Vi skulle dricka för att vi skulle bli pigge och tänkte, vad är det här? Och det var hyllor, förstår ni, med teor för all sjukdom. Kaffe, vi fick inte dricka. Sen har vi lite regler. Gustav Vasa spa är totalt drogfritt. Det innebär att gifter som alkohol, nikotin, koffein och tein är banlysta. Inga mer dödsmedel. Våra livsmedel. Jag hade tagit med mig en vattenkokos. Sen hade jag under skrivbordet.

Och så var det bara vegetarisk mat va? Ni är som faste. Ni kommer att lukta illa i början. Det är gifterna som kommer ut. Och ni som äter råkost, ni kommer få kraftiga gasbildningar. Det är för att era termar är vana vid blod, kött och lik. Fick jag se där inne. Åh gud, det var godisbord där. Tänkte jag, åh det var såna här som en ruller i kokos vet du. Chokladböller. Och vet du, och när jag smakade på en sån där. Nej men vad hade det gulla i? Dabler. Jag trodde alltså på...

Frig, och datter är det värsta jag vet. Då gick jag till hovförestånden och sa att när går nästa buss i stan? Ja, det gör det inte. Det går inga busser här i post. Nej men jag måste härifrån nu, sa jag. Ja, då får du låna bussen. Så den fick jag låna, förstår du. Jag åkte till närmsta stad och gick på kondi. Vad roligt det måste ha varit för dem i stan att det dök upp en helt ny person som var inne och smaska åt på konditorierna.

stod ju reklamen på bussen. Där parkerade jag vid favorit och köpte mat. En kebabbruller köpte man och snodde med. Och det är inga och grejer. Så där sa jag att munka åt som har varmt där vi sitter i det här rummet. Och så fick jag gå en kilometer. Jag känner inte hur frisk du blev då. Jag blir så sjuk där alltså så jag är på nerverna och håller på att kollapsa på mig.

Jag kommer ihåg när du ringde. Du var helt förtvivlad. Och jag skulle övertala dig. Du hade ju gråten i allsen att det var det värsta du har varit med. Och så sa jag så här. Men du måste stå ut nu mamma. Det är det i början vet du sa jag. När alla gifter och grejer ska ut. kroppen. Då visste ju inte jag att du åt grillad kyckling på rummet. Och rökte. Men vad var det för jävla läge? Det var ett hälsohem. Vad var syftet med en vecka där då?

Ja, det var att man skulle bli frisk. Ta ut all gifter och köpa bönnet. De kokade i potatarsgrön. Drick i vattnet som potatrar hade kokat i klockan sex på Möran. Och sen var det utåt strand. Men visste du inte om det här, Gunnar, när du åkte dit? Nej, jag trodde att det var ungefär som spade. Att det skulle vara skatt och bad. Och då...

Och då gick jag in och då tänkte jag att nu ska jag i alla fall gå in och ta mig en sån där bubbelbad. För det första sa jag vad jag och EFA gör det. Men nu ska jag betala 20 kronor för att få lägeta den där bubbelpolen. Jag var ensam där inne i det badet. Ja, och jag hade jämt satt igång den där bubbelkolen och det var så gött. Då kom det två gödor och började på att börja där inne och kalla av mig någonting. Och det började där inne så jag kunde inte. Ja, då fick jag ju gå upp.

Så hade jag betalat 20 kronor. Jag låg i en minut. Allting gick åt härbetet. Det fanns inget nytt som var skönt. Och sen var det så lustigt förstår du. För då åkte jag med igen till stationen. Och då sa jag till henne, det här var det jävligt jag skulle ha varit med. Jag kommer aldrig i hela mitt liv. Nej, då var det dotter till den som är äcklig. Men du stannade hela veckan. Ja, vad skulle jag göra? Jag kunde inte åka därifrån. Sen skulle jag ha hyling.

Ja, först skulle jag få massage då, det var ju skönt. Och sen frågade jag, vill du att jag ska hila dig? Jag tänkte, vad fan är hila? Vad ska vi göra då? Jag är hila, när röstar jag det, kan du göra det? Ja, då säger du så här. Ja, jag ser din mamma stå och lever dig med solrosor. Hon måste ha tyckt om väldigt mycket solrosor. Det vet jag inte om hon tyckte om solrosor. Det var kul att höra i alla fall.

Det var ju fel tänk av mig att jag skulle sätta dig. Det är väl bättre att du får ta ett blås och dricka ett kaffe men att göra lite små förändringar till att börja med. Vad strångt att du stannade kvar hela veckan, det ska du fan ha. Fast det kanske blev att du uppskattade det du hade hemma sen. Ibland kan vi vända på det också. Vi kanske ringer lite i tid och otid, mamma, när vi känner för dig i podden. Ni får ringa när ni vill, bara jag är hemma. Och det är jag.

Jag är ute här i timman och går och sen är jag hemma och äter. Ja, men då kanske vi gör det om vi behöver lite vägledning här i... Ja, det gör vi. Ja, gör det. Jag spelar lite då och då du dyker upp i... Gud, där är ju hampus. Det är som en hackspetta som kommer och går upp. Och så kommer det hampus lite där. Han är lite så. I tid och tid. Ja, så där sitter solsidan och så är det bussen där. Just det. Ja, men du, puss på dig då och älskar dig. Puss, puss. Hej.

Nej men alltså jag bara vill nämna för att jag gjorde ju en intervju med Aftonbladet. Så säger hon, vill du sätta plus på livet? Jag tyckte jag gjorde det så snyggt och så fick jag nu svaren tillbaka här. Bara på riktigt. Jag vet inte ens hur jag ska formulera mig tillbaka till den här. För då frågar jag om först karriär. Svarar jag snyggt. Men just nu har jag en tid tillbaka i roliga saker som jag tycker är kul och som utvecklar mig med fina människor.

Bra svar, bra svar. Ekonomi, jag tänker inte så mycket på pengar just nu. Jag vill egentligen ta det ganska bra. Sen är det relativt snyggt. Sen kommer kärlekslivet. Jag svarar, oj gud, ska vi in i det också? Jag kan inte bestämma mig för hur många plus jag ska ge dig. Jag är singel och mår bra för första gången någonsin. Så det är stort för vad jag är. Jag är ju singel men jag längtar efter kärlek men jag letar inte.

Men när jag sätter en femma när man är ensam det känns lite sorgligt. Jag är ju inte Britt Ekland som kan pensionera mig från kärleksfonten och har ett liv med romanser och brullar på barn. Så måste jag börja leta efter mamman till mina barn. Men just nu är jag nöjd själv. Jag har sett en trea. Eller när jag har sett en femma. Eller vad tycker du? Sätt minus då. Hon bara, sätt en fyra då. Jag bara, nej men det känns för mycket.

Jag söker inte så mycket. Innan jag har varit single så har jag alltid velat träffa någon som har känt mig ensam. Men det har inte hänt sedan jag blev single sist. Så det är en stor utveckling för min egen del. Därför sätter jag fyra. För det är lite mitt sätt att hylla mig själv. Eller vad jag själv går nu. Sätt en tvåa. Ta fyra.

Fast det här tycker jag var den ärligaste. Det är ju väldigt lik dig Hampus. Det är ju för fan en halv av fyra. Men så här är det ju med dig. Du vill ju vara ärlig och transparent. Men ändå vill du också försöka säga att du är lite mer självsäker. Du vill ändå...

Du ser lite det här som en kontaktannons också. Att man ska vilja bli lite sugen på att dejta dig. Så det är väldigt många grejer du försöker täcka upp i det här svaret. Det var kul att du läste in det här. Här var kanske det ärligaste Hampus-svaret. Var det det? Ja, det tycker jag. Men vi ska börja veva in Britt Ekland i mitt kärleksvaror. Och sen att de ska bestämma. Eller bestäm du. Eller bestäm du. Vad brukar folk ta frågan också? För jag är lite charmig och jag är lite...

Men så blir det också fel, för jag bara, men är inte Britt Ekland att vara nöjd? Har jag pratat med Britt och Britt har det ganska bra? Du vet att hon är ganska nöjd. Jo, jo, fast det är inget ont om Britt. Jag är mer 25. Jag måste börja leta efter mamman till mitt barn. Hon börjar suga på barn. Nej, det är inte att jag är suga. Men jag letar inte aktivt. Du letar före. Det är mamman till ditt barn.

Som du letar efter. Det är inte kvinnan i ditt liv. Där hade jag lite grann fått stoppa upp. Ja men det vet vi nu varför det är så. Det där var väl jättebra beskrivning? Nu ger du ju lite från trollerilådan av både det svarta och det tokiga handpust. Det är det här jag menar med. Börja landa mer i mitten. Men ska man göra det i aftabladet? Ja, varför inte? Det är dit det kommer ändå sen.

Det vet du ju. Jag har ju varit med om världens skoter och lycka nu. Jag fick ju folk som ringde till mig. Våra kompisar i Skåne som inte vi har träffat på ett dag. Gud, jag hörde om skoter och lyckan. Bara höra så att allt är okej med det. Nu var det ju så här att jag pratade om det i en podd. så att jag sitter allvarligt som jag gjorde i Aftonbladet och tittar ner med ledsen blick och pratar ut med Tobbe Eke med kepsen bak och fram om min allvarliga skoter och lycka.

Nej. Man fick lite känslan av att Mia har varit med i en skoteolycka och nu har hon ringt pressen för att prata ut om det. Jag tycker man får känslan av att Mia är mytoman. Ja, hej. Var det någon som har tid att prata om det? Jag har varit med om sådana jävla länskiga grejer. Så mitt jag har varit med om nog. Är Tobbe ledig? Är Tobbe inte där? Det är Atta. Olyckor det är. Olyckor det är. Koron. Det hade jag med Tobbe.

Då frågade han mig hur det var med kroppen. Alltså hur är det med måndet? Finns det någon sån här på plus? Ja. Och då sa jag, nu är det bättre. Men jag fick en jävla smäll av corona. Jag kände att jag var i toppfas och hade kommit igång och träna sen. blev jag skitsvag. Ingenting mer. Nej, då kom samma bild som nu var vid skotrolyckan. Där jag tittar ner och ser allvarligt ut.

Jag fick en jävla smäll av coronan som var. Och då tänker ju folk, hon har ju legat med syr. Hon har väl säkert legat inne och fått syrgas och grejer. Nej, så jag tänker lika bra. Ta på dig och kasta dig ut och försök att vara in the middle of yourself. Som vi säger på engelska. Jag tyckte det var bra. Du tycker det? Då låter jag den passera. Om jag får sätta plus på dig då. Med tanke på hur vulgär då jag har varit som jag har sagt att jag har stuckat till alla.

hela min person det är tatueringar och det är dialekter och det är liksom det är psykisk ohälsa här och någon barndom där och lite så, lite så jag har ju strösslat med mitt eget liv i mina det är det jag har gjort jobbat med, så tänker jag att vilken tur att jag inte drog in mina barn i det här kladdet utan att de fick utvecklas åt sina egna håll, att de inte blev

Mia Skäringers barn. Då hade de varit influencers och haft någon blogg på djungeltrumman. De hade ju fått förhålla sig till mitt kladd på ett annat sätt. Hela hade varit så. Jag har frågat henne någon gång. Du har fått någon rolig förfrågan här.

Det var någon boll vi skulle slå på. Vad är det för boll? Då hade Christina Skolin satt den här bollen. För det hade ju Pernilla Wahlgren gjort skrev de här som hade den här bollen. Vi ser gärna att Mia och hennes mamma och dotter skulle kunna göra någonting likt. Alltså de har skickat med ett klipp på hur Wahlgren gjorde då. Och då ska man ha några pannband så ska man slå på den här bollen. Och så ska det vara lite skoj.

Och du vet, Heli bara, alltså hondo. Att jag och mamma, Heli skulle all... Mamma skulle nog gladligen slå på den här bollen. Ja, det skulle säkert bli succé. Men min dotter, du vet... Vi har även fått förfrågningar att göra snälla sända live om våra morgonrutin är beauty. Nioho!

Du vet, man skulle se mig. Bara när vi står så är vi ju så sura på honom. För jag tycker ju alltid att Helie tar hela spegeln. Jag är alltid den som ska åka först och ha mest bråttom. Men hon har ju mycket med den här conjuring som jag säger. Conjuring och contouring och allt vad det är. Och det ska sprayas lite och det ska fixeras bryn och sånt där. Till skillnad från mig som knappt fixerar brynen fladdra fritt.

Att vi skulle spela in en sån video. Jag tänkte, vi kan väl göra en rolig grej. Helig bara, aldrig. Om fångarna på Fortet rör av sig och ska ha föräldrabarn-version. Glenn Hussein och Anton Hussein. Och så är det du och Heli som åker. Heli vill verkligen vara i lag med Anton och du ska vara med Glenn. Och så ska ni springa på fortet.

Ja, och då hade jag nog gjort det. I en ålder av 45. Ja, men då hade jag skitit i mina sådana här, du vet. Är det sant? Om hon verkligen hade velat det. Det finns ett vuxenhus och så finns det ett barnhus. Du vet att mamma ska också få sitt. I det andra huset. Lite sunkigare hus. Nej, det hade jag aldrig gjort. Om det inte hade varit något osunt hade jag inte tagit med henne.

Lite lekfullt. Och hon verkligen ville det. Då hade jag bara känt så här. Min dotter vill någonting. Med mig. Mor och dotter bachelorette. Nej. Man dejtar. Män och deras sönder. Det sitter en sval och en väldigt tatuerad och pratar jättemycket dialekt bredvid. Ja, man går. Jag vet inte vad det är så fint. jag startades igår. Ja, förlåt. Det känns som jag startades igår, sa Minai Watch nu. Vad vill hon med det? Nej, jag vet inte. Det var oklart. Ja.

Ibland har jag mått lite dåligt över att jag inte har erbjudit mina barn något som är lite lyxigare sida av mitt arbete. För de har ju mer bara fått hängt med på turnéer och sålt merch och så. Kränkt mammas självutlämnande böcker. Ja, lite rolig i boken. Men det är lite hemskt. Mellan 22 och 40. Det var lite som mamma var med om. Men sen blev det lite sköj.

Hej hörni, vi får inte ha för kul nu för det är ju en dag. Imorgon också. Det är ju det här landet igen, essensen av det här. Landet dagom, ja. För att sprida ut. Det får man ju inte ha. Det är ju en baksmälla. Har man för kul så får man ju oftast väldigt ont i huvudet. Så det ligger ju någonting i det. Lagom är bäst. Och därför är, hörrni, den bästa. Ja, det är ju det. Fan, jag älskar den. Jag älskar den också.

Just idag mår jag bra Jag har tro på mig själv På min sida Skäringen är svåld produceras av House of Heiman exklusivt för Poddmi. It's like fresh tracks on a powder day. Like that uncharted trail the stones throw away. Like the perfect wave on a sunny day. Pacifico. Find your own way. 21 Plus. Drink responsibly. Imported by Crown Imports Chicago, Illinois. Healthcare can feel complicated.

That's why Optum uses technology to connect the people and processes that make health care easier, more affordable and more effective. We're making it clearer for you to know exactly what your benefits cover and to help you better manage your health. We're coordinating care between your doctors and your technology. We believe better, simpler health care is always possible. That's healthy optimism. That's Optum. Visit Optum.com to learn more.

Bob Evans' creamy mac and cheese and buttery mashed potatoes are made for those holiday moments you just can't plan for. Like when the neighbors burnt their holiday meal and you invited them over. Or that time when everyone's flights home were canceled and they stayed an extra two days.

when there is no plan, say hello to Plan B-O-B. When you bring out the Bob, you can take comfort this holiday season knowing you'll always have something delicious on the table no matter what the holidays bring. When you need comfort, bring out the Bob. Available now. in your refrigerated section.