Giraffen är såld!

It's Monday morning. The winds of change are blowing through the Serengeti of Kungsholmen, also known as Hampus' Living Room. Hashtag Giraffe Lamp. Hashtag God Bless Sophia Wistam. The secret behind Mia's spotless kitchen is about to be revealed. If she can just find the words. They might be stuck up in a Teams meeting somewhere. Keep on staring, guys. I'll call IT support. Anyway, this is Hweringer and Nesfold, a quite confident Pulpo production. Welcome to whatever episode this might be.

Just idag är jag stark Just idag mår jag bra Jag förs framåt av kraftiga vändar Just idag är jag stark Just idag mår jag bra Jag har tro på mig själv på min sida. Vi är alltid på språng. Vi är alltid på språng, Hampus. Ja, verkligen. Vi möter varandra i pauserna på något vis när vi är helt slut. Jag borde inte andas. Då ska vi ändå ut i etan. Det kan vi ändå inte låta bli att bara hålla käft och lägga oss ner en stund och andas. Och tänka att det räcker så. Det är ju så de säger de här...

munkarna uppe i Tibet eller dalorna eller lamorna eller vad fan det är. Det räcker med att bara finnas ibland, Hampus, och bara andas. Man måste inte prestera. Man måste inte göra material och content av allt man har upplevt i sitt liv.

Det var innan poddens tid. Idag hade deras talespråk haft en liten extra svans med. Men podden måste jag alltid ut. Kan man göra någonting på det här nu? Att jag lyfter kaffekoppen på det här viset. Kan det vara kul? Kan det vara content? Fan vad skadad med den när man sitter så ändå. Att man hela tiden har de ögonen på livet. Ingenting får ju hända i livet bara sådär. Utan allting ska ju registreras. Jag minns när Instagram kom. Då tänkte jag ganska mycket.

Nej, men nu tar jag ju bara den här promenaden. Eller nu gör jag bara det här fina upplägget på fruktfatet. Eller går på den där festen för att ha någonting att visa upp. Vad sjukt det är, tänkte 14-åriga jag. Och sen nu... Så lever man ju ganska mycket, det är ju ganska sömnlöst vad man gör för att kunna visa upp eller prata om vad man gör för att man själv har lust. Och man tänker ju inte på det själv, men om någon annan börjar fota...

Och greja innan man sitter som en hungrig varg och bara vill hugga in. Och någon annan jävel ska börja fota. och maten och grejer, då kan man ju bli lite provocerad och då blir man ju varse om det här hela tiden tredje ögat man har på allting. Split vision på livet. Exakt, och att det kan bli lite meningslöst om man gör någonting som inte är good enough för att...

göra något mer av. Maximera, optimera. Vissa dagar, det är väl också den här tiden. Du och jag brukar ju ha lite uppstuds. Och här känner jag att vi har umgått för mycket på senaste tid. Så tänkte jag nämligen igår när jag vaknade.

Nu måste jag ta tillvara på förmiddagen. För sen dör kreativiteten vid ungefär tvåtiden. Och det är någonting som jag aldrig har känt innan. Men nu helt plötsligt. Har den väl aldrig gjort på dig? Nej jag vet. Men nu helt plötsligt är det som att. När jag visste att vi ska podda klockan är 16. Då måste jag känna att det blir tufft eftermiddag. Har aldrig varit så i mitt tankesätt innan. Du har dåligt inflytande på mig på det sättet. Usch!

Du ska absolut inte inspireras av mig på det sättet, Hampus. Inspireras är helt fel ord här kan jag säga. Det är mer dåligt inflytande. Jag har hört ditt mantra om att kreativiteten lever vid sju till tolv typ och nu är det som att jag själv lever i den lopen. Och tvinga upp mig vid sju. Du ska ju inte lyssna på allt jag säger. Jag hatar det. Där är jag ingen förebild. Du måste ju se mig för den människoskrotshögen jag är. Skrotnisse. Det gör jag, men vissa grejer...

Om du upprepar så stadigt. När vi har jobbat i två veckor och jag hör varje dag vid två. Nu dör min kreativitet. Det är som att jag går in i kollektivet. Ja, det gör min mät, tänker jag.

Jag såg faktiskt det när du var hemma hos mig och vi jobbade en vecka när vi satt med de här post-it-lapparna. Och såg jag lite på dig att du var som en blomma. Du var liksom en symbiose med att när mina mungipar börjar liksom åka ner lite så här som Jimmy Baxter eller Tabita eller vem vi nu ska ta som har sån här. Eller han. Det är någon fiske svampbob också som...

har såna där mungipor som åker ner. Då såg jag att du var liksom du var lite simultant inkopplad på mig att du började dina också. Då blev du lite butter och lite så här ihop. Din knopp. Den drog ihop sig då kan man säga. Alltså kvinnor som bor ihop brukar väl också hamna i samma mänscykel. Men jag känner inte att vi ska hamna i samma kreativitetscykel nu bara för att vi jobbar väldigt tätt. Det kommer bli att jag slår knut på mig själv om jag ska försöka hänga med i att...

upp vid sju för att vara kreativ på förmiddagen och sedan signa ut vid lunch. Så funkar inte mina arbetsdagen. Nej men det kan man inte göra när man är 26 år. Nej jag vet. Det är ju konstigt redan att nu känner vi varann så väl så det är därför jag vågar säga det till dig. Det är bara de jag jobbar allra närmast. Jag har ju ett litet crew, ett litet gäng som jag oftast jobbar med vad det gäller manus och sånt.

Det är ju bara de jag säger såna här saker till. Och hela Sverige i den här podden. Men jag skulle ju aldrig till exempel säga det till Sorsida. Nej, tyvärr. Jag kan inte ha kollafonering fyra på torsdag för att min kreativitet dör klockan två. Alltså senast. Så att vi får lägga den klockan elva.

Jag fick ändå syn på det, för jag kände det i bilen hem nu när vi skulle podda och jag själv sitter och tänker, usch det blir motigt, nu är klockan 16 när vi ska podda. Det är för sent. Då sitter jag sen och kommer på i nästa tankemening att det är ju absolut... inte för sent, ju nu jag vaknar till egentligen och börjar bli lite frisk och styr i korken. Så att det är ju egentligen att jag kom på mig själv innan jag höll på att gå in i din sån här loop.

What are you reaching for? If you're a smoker or vapor, you could be reaching for so much more with Zinn nicotine pouches. When you reach for Zinn, you're reaching for 10 satisfying varieties and two strengths for a smoke-free experience that lets you lean in. for chances to break free from your routine and a unique nationwide community. Whatever you're reaching for, reach for it with America's number one nicotine pouch brand. Find yours in wherever nicotine products are sold near you.

Warning, this product contains nicotine. Nicotine is an addictive chemical. Time. It's always vanishing. The commute, the errands, the work functions, the meetings, selling your car. Unless you sell your car with Carvana. Get a real offer in minutes. Get it picked up from your door. Get paid on the spot. So fast you'll wonder what the catch is. There isn't one. We just respect you and your time. Oh, you're still here? Move along now. Enjoy your day.

Sell your car today. Pick up fees may apply. A PSA from Instacart. It's Sunday. 5 p.m. You had a non-stop weekend. You're running on empty, and so is your fridge. You're in the trenches of the Sunday Scaries. You don't have it in you to go to the store, but this is your reminder. You don't have to. You can get everything you need delivered through Instacart so that you can get what you really need. More time to do whatever you want. Instacart. For one less Sunday scary, we're here.

Idag är vi i ett betalt samarbete med Zalando och deras julkampanj What do I wear? Och som man behöver hjälp med klädsel i juletid när man är så här stressad. Det är slutfäste för projekt. Man ska in och veva på glöggmingar. är det ju vädret väldigt linnigt så man måste ju även tänka ytterplagg. Och vissa ska ju också upp och fira julen i snön och då är det ju kanske en helt annan klädsel. Och så ska man inte glömma alla som dejtar i juletid. Man kanske åker hem till sin hemstad

för gamla kompisar. Då vill man ju visa sig med stil och finess- att man har koll på vad man ska ha på sig. Ja, och då är ju Zalando som en trygg, jätte... Skulle man kunna säga som har liksom allt åt alla håll. Där har du till exempel märken som Stine Goja, Filippa K, Bay Malina, Fjällräven, Mango, J. Lindeberg. Ja, alla kan hitta den perfekta outfiten.

oavsett aktivitet på julen. Ja, och behöver du kläderna fort så kan jag säga att det är bara en till två dagars leveranstid på de flesta varorna som skickas av Zalando. Det är ju perfekt om man skulle bli bjuden på något oförutsätt där man vill brassa in och sig avslappnad och sval ut i en 5 plus outfit. också rekommendera med tanke på alla märken som finns där. Alltså kostymbyxa är väl ändå ett alldeles tidlöst plagg som du kan sätta en enkel hoodie på och ändå se lite liksom...

uppklädd men sval ut tycker jag. Ett par sneakers på det kanske och allt det här hittar du på Zalando. Och gratis retur är det alltid också. Så går det nu att våndas lite och funderar på what do I wear i jul till exempel. Då har Zalando alla svar på den frågan. Ja, så lycka nu till med jobbflörten på julfesten. eller bästa julafton i manna minne med familjen och gå in på salando.se och hitta stilen. Tack Salando! Tack!

Idag är vi i ett betalt samarbete med Ronald McDonalds barnfond som ju är en stiftelse som stöttar familjer med svårt sjuka barn. När man som familj hamnar i en sån mardröm så sätts ju hela livet på paus. Och små saker som vi andra tar för givet blir väldigt viktiga. Och då finns Ronald McDonaldshusen som ligger nära sjukhuset där barnen vårdas och där familjer kan bo i en miljö som är så lik vardagen som det bara går.

Där kan familjerna till exempel slappna av tillsammans, vara nära varandra eller bara en sån sak som att kunna laga mat och äta ihop i soffan framför tvn som kan betyda så mycket. Sedan starten 1990 så har mer än 200 000 familjemedlemmar fått... att bo i något av de här fem husen runt om i Sverige. Verksamhetens största bidragsgivare är McDonalds Sverige och deras franchise-tagare.

Och mellan första december och trettonde januari så skänker McDonalds fem kronor till Ronald McDonald barnfond för varje Big Mac och company som säljs. Och pengarna som samlas in går till Sveriges fem Ronald McDonald hus och bidrar även till barnmottagningar på sjukhus som vill göra sina vänt och lekrum mer välkomnande. Tack till elever och personal vid McDonalds. Stora som små handlingar gör skillnad för familjer som behöver närhet och trygghet när livet vänds upp och ner.

Med tanke på hur vi funkar, hur mår du? Idag har jag haft en mycket blandad dag av både det ena och det andra gottepåsen. Jag går ju hos en doktor fortfarande sedan jag var utbränd för lite hjärntötthet och medicin som jag äter. Då var jag där på ett möte i morse och då var jag tvungen att ta upp med henne.

Och det här blir ju utifrån sett när man är en offentlig person. Det tänker ju inte jag på när jag sitter där. Men jag måste ju kunna förhålla mig och prata med henne och mitt yrke så som alla andra gör. Då berättar jag ju för dig om det här. Att jag inte kunde svälja, kommer du ihåg det? Nej. Under dynkot och hur helhet som helst, min första föreställning, då utvecklade jag någon slags att jag inte kunde andas. Och det var ju illa nog. Någon form av panikångest, att jag inte kunde djupandas.

Och då fick jag börja gespa och nu skrattar jag åt det här, det här är fruktansvärt men någonstans så måste man ju ändå få ta hand om det på det här viset för att klara av det. Men då började jag nämligen att jäspa för att få luft. Men hur fick du ändå in det i en pjäs att det finns naturligt? Jag fick ju jäspa i smyg om man säger. Samtidigt som jag drack vatten fick jag göra en sån här typ som att jag hade något tics typ.

Men så har det här då liksom formats om. För psyket är ju outgrundligt. Och då har det nu blivit så här att under No More Facts to Give så utvecklades till att jag inte kunde svälja. Men hur menar du inte svälja? Det gick inte liksom, saliven gick inte? Psyket gjorde att jag inte förstod hur jag skulle svälja. Då började jag återigen försöka lura mig själv. Så jag tänkte, om jag tar ett steg åt sidan.

Så kommer hjärnan att tänka, nu tar jag ett steg åt sidan. Och där i den gluggen kan jag svälja. Ett steg blev två steg. Så rätt vad det är så har jag ju fått en liten diagonaldans. Liksom. Jag försvinner ju ut ur ljuset periodvis. För att jag var ju tvungen att göra så här. Sicksacka över scen lite för att få hålla i hela låten. För det funkade för dig. När du tog dina stegen så kunde du svälja.

Allständig panik. Och sen så var det inte nog med det. Jag klarade ju alla föreställningar med den här snedstegstaktiken. Paddebore kickball change åt höger. Och så paddebore kickball change åt vänster. Och så lite svälj på det. Och så funkar liksom ändå de här två timmarna.

Men nu ska jag ju starta upp det här maskineriet igen som har rostat ihop lite grann. Så skulle jag då ha ett möte. Med solsidan på Teams häromdagen. Och då ska jag säga en sak. Och du vet ju ibland hur det är när man sitter med väldigt många... Så här, några sitter i rummet och har lite så här skön jargong och kaffe och ses på riktigt. Och så är det några små hövven som jobbar där uppe.

Jossan hade precis kommit hem från London. Ingen stresspåslag alls för detta. Schiffert hade någon bebis som... Eller bebis är det ju inte längre men han var också så här skön och låg tillbaka och lutad i något ur barnrum där och lite stökig i håret och hade inte gjort sig ett ugg te för det här mötet. Och Felix på spänn med någon caps. För han skulle ju jämt hinna med det här. För han skulle ju vidare till något annat viktigt projekt. Som alltid med lite studs i foten.

Och Johan, väldigt noggrann med manuset och repliker. Och så var det lilla jag där uppe i det här hörnet. Och det gick ju bra för jag satt ganska tyst och lyssnade. Och jag tänkte, det här är ju inga... Här kommer jag av. Det är inga problem med detta. Och sen ska jag då säga någonting. För jag hade en liten... Jag hade en liten tank om en replik jag hade. Och då ser jag ju mig själv i bilden. Och så ska jag säga någonting. Och så... Känner jag bara... Där kommer det. Jag kan inte svälja.

Du kunde inte verkligen svälja eller prata? Nej, om du inte får svälja så kan du inte prata. Jag såg ut som han Edvard Munch skriet. Han på bron vet du. Den här lille gubben som skriker. Det här ska inte du börja tänka för mycket på med tanke på att du tar efter allt jag säger. Då kan vi få riktiga problem. Fortsätt du bara andas, svälj, blinka.

Ta läpsylet och en snus. Dra inte fler exempel på det här nu. Blinka också. Det värsta av allt är att jag får säga så här till alla. Ja, förlåt mig. Det var något premie. Jag hör inte er nu. Smart. Då fick jag svälja igen. Och så blev jag jättelugn då. Herregud vad gött jag kunde svälja. Och då fick jag ju riktig skjuts i självförtroendet. När jag hade fått svart.

Så då tog jag en klunk kaffe och fick återigen säga att det hackar väldigt mycket med min mottagning nu hörni. Väldigt mycket här i Göteborg hackar det. Men den är ju skitbra att spela på, på just Zoom-möte. Ja, men den fick jag ju ta med min terapeut, eller hon är ju psykiatriker som jag träffade då i morse. Och då fick ju hon hjälpa mig och säga nej, nej, nej. Du vet ju hur du har haft det med det här och det är ju som andningen, det är ju en liten typ av panik.

ångest som kommer där du känner dig lite pressad och du ska leverera att du får det här med svälget eller andningen så det behöver du absolut inte oroa dig för. Men sen fick vi ju skratta åt det för sen fick jag ju skoja med henne att jag var tvungen att gå på snedden ut ur rummet.

För att kunna svälja och säga hej då. Men annars kommer jag undan mig ganska mycket på Teams. För jag hade också en sån grej där jag satt i ett möte när någon pitchade en idé för mig. Så då låtsades jag att skärmen låst sig. Så jag satt still så här. Sen sitter jag nu helt stilla. Och det var Hampus. Hampus. Och så satt jag helt still. Tills dess att en bok bakom mig. Trillar ner. Och avslöjar.

Fy vad, du låtsades att du hade en fryst bild. Ja, och så trillade en bok jag har i den här jävla... Bokhylla? Nej, jag hade böcker på en tavellist som alltid... Kinfolk, eller vad hette det? Ja, exakt sådana böcker. Och då har jag liksom två sådana tjocka böcker som sitter framför en. Och sen en liten bok framför hade jag då. Och den lilla boken var så tunn så att den fladdrade ibland ner. Och precis i det här möten jag sitter har fryst i kanske så 20 sekunder. Och de ropar Hampus!

Hallå, hör du oss? Så trillar den jävla boken. Alltså den fallhöjden. Och också se, för du vet vad det är som att när den trillar så ser man också, då reagerar ju jag såklart på det, att den trillar. Så man ser mina ögon från att vara fri så här och fokuserat jättelänge på att inte blinka rör sig ner så här. Och att jag faktiskt lever.

Jag måste filma det en gång och vänta här så lyssnarna får se sen. Kan inte du visa mig hur du gör nu så ska vi se hur bra det här ser ut. Det här var nog det värsta hacket jag har hört. Det var ju värre. Vänta. Då satt jag så här. Hampus, vad tycker du? Sen trillar jag en bok och jag gör så här med ögonen.

Och sen var jag tvungen att klicka ur mötet. Men du, du ser ju väldigt entusiastisk ut. Ja, men det var det. Jag låste i en sån position för att det skulle kännas att han kommer tycka att det här är jättebra. Och sen behöver jag inte säga något. Men du skulle ju nästan frysa mer så här då i så fall. Typ, titta på mig nu. Att du gör...

Typ som att du har gjort en rörelse som man gör när man har dansstopp. Att du gör så här. Men det tänkte jag vilja överspela. Jag tänkte om jag fryser i en blick som är så här. Nu ska jag berätta hur bra jag tycker det här är. Det är ett... Du vet så, som en ansats till att det är toppen men jag hann inte klart för det frös.

Ja men det är någonting med teamsmöten. Jag vet inte. Jag har ju svårt med alla typer av möten men jag tycker ju att det har blivit bättre. Jag tror också att du nu inte ska gå in i att okej nu kommer jag in i en period jag inte kommer kunna svälja. Att du direkt kliver in i den tanken. Hampus, jag kan inte vara kreativ. För 11 så har jag svårt att svälja. Sen måste jag gå på diagonalen för att kunna andas mellan 11 och 2. Och efter 2 kan jag inte vara kreativ.

kreativ. Men jag skulle kunna spela föreställning klockan sju. Hur är det att jobba med Mia? Det är lätt, eller? Ja, det är. De små stunderna vi har är väldigt lätt, men däremellan... Vad hemskt! Hon är väldigt enkel. Jag vet inte hur du är om du är en sån här öppen kontorslandskapsmänniska att du kan sitta. Det är det lite härligt kreativt mycket på gång på samma gång.

Nej, då blir jag som en hund som springer runt till allt roligt som händer och hoppar upp på folk. Jag kan inte sitta och fokusera på det jag ska göra. Vi har ju världens finaste kontor och det är skitmysigt. Men det finns inte riktigt. Jag kan inte göra anspråk. På ett av de här bara stora rummen här. Så att nu har jag krypt in. Jag hittar ju mina olika små Harry Potters rum. Under trappor och sånt. Där jag sitter gärna. Och det kanske ser ensamt ut. Men det är underbart.

Så det fungerar absolut inte för mig. Idag skulle jag sitta och skriva Tabitas monologer. Jag skulle få ut henne ur... Ett manus jag håller på med. Och då måste jag ju sitta. Det är ju som matematik. Jag måste ju sitta så och prata då. Jag direkt översätter ju henne. Jag kan inte börja med att skriva henne. Utan jag måste mumla. kommer ut. För hon har ju inte så här... Hon har så mycket liksom...

Ja fy fan. Det är så mycket små trams med henne. Där hon blossar på siggen och tänker på saker som kommer i stunden när jag går in i henne. Och då behöver jag. Det blir jättekonstigt om jag sitter och muttrar som ett bergatroll. I ett hörn i det här öppna landskapet då. Som Mia med kostym. Ganska fräsch tycker jag själv idag. Kul om ni har någon som inte brukar sitta på kontoret. Som sitter där i det öppna kontorslandskapet. Och bara ser dig sitta och mumla i ett hörn.

Men det kommer ju in folk här som jobbar med andra grejer. Och då får jag nästan... För idag skulle jag hälsa på en man jag känner sen tidigare men inte har sett på ett tag som kom hit och hälsade på idag. Och Gabbe kom fram och då fick jag liksom... Ja, nej. Vafan, vad trevligt att se dig. Då fick jag liksom grimmarschera mig ur det här bergantrollet till den här lite mera fräscha tjejen.

Som inte alls har svårt att svälja. Och är så positiv. Och då är det ganska svårt när man gör den transformationen. Så det är ganska svårt att landa i något naturalistiskt. Precis. Då får du slå över till pendeln. Och sen ska du då tillbaka. Från det här mera till det här är lite jävligt sur. Ja, igen.

Nej, jag tycker inte det låter så konstigt. Om du sitter och slänger dig från bergetroll till härliga stureplanslinn i personlighet på en dag så är det klart att de här basala grejerna som att äta med bestick och svälja och cykla och grejer trillar ut. stans på vägen. Det tycker inte jag låter ologiskt. Nej, men det är inte ologiskt. Men har du aldrig haft en sån här tankevurpa som kan plåga dig? Är det bara hypokontrin som du har? Har du aldrig någon sån här obehaglig tanke eller någon ångest?

nöt som du ligger och rullar på? Har du inga sådana sprats? Nej, men jag har ju hittat strategier. Jag kollar ju inte på. Jag vet ju att jag kan... Av att kolla på dokumentärer eller följa nyheter för mycket. Eller så här gå in i mörka saker. Det gör att det börjar hända saker i huvudet på mig. Så jag går inte in i det. Jag tittar ju bara på mys hela tiden. Alla intryck jag får är mys.

Hela, hela tiden. För att hålla mig lite. För att jag har så mycket med mitt eget psyke. Så jag vill inte utmana det mer än vad jag behöver. Men där har jag ju lärt mig lite av dig, för jag sa ju till dig, jag vet inte om jag sa det i början av det här året när vi pratade om 2023, vad det hade i sitt sköte. Jag har ju också slutat, jag tog ju in så mycket med allting ett tag.

Och jag har också släckt ner det. Det har ju faktiskt hjälpt väldigt bra. Nu har jag ju nästan för fan blivit avtrubbad. Och det var ett bra tips från dig. Tack till mig. För du sa det till mig. Du måste strypa de här. Sorgekanalerna nu. Ångestkanalerna lite. Nu är vi inne på vecka två. Av att mina tips faktiskt har funkat. Förra veckan var det kreativiteten. Och nu var det det här. Fan vad du ska lyssna på mig mer och inte säga emot.

Idag är Skäringer och Näsvold i ett betalt samarbete med Vattenfall som är en av Europas största producenter och återförsäljare av el och värme. Men Vattenfall gör ju faktiskt så mycket mer. Du har säkert sett vindkraftverk till havs och då är det lätt att tro att vindkraftparker skadar naturlivet runt omkring. Men där har Vattenfall tänkt framtid och varit innovativa.

För runt omkring de här snurrorna så kan man till exempel odla tång som är små reningsverk som bland annat tar upp överskottsnäring och koldioxid från vattnet och gör havsmiljön friskare. I min mun i detta nu så kan jag säga att jag har wind farmed seaweed snacks tillverkade av seaweed eller som vi säger på svenska tång som odlas vid Vattenfalls havsbaserade vindkraftsparker.

Så där kan man i framtiden och nu också för den delen inte bara producera fossilfri el utan även mat och god mat kan jag säga. Vad tyckte du? Jättegott. Ja, det var det faktiskt. Det känns också lite som ett nyttigt typ biosnacks. Ja, och då blir det nästan en 3-1-lösning där ute i havet. Fossilfri el produceras, mat odlas och...

Havsmiljön renas. För alla er som nu blir sugna vill jag bara få tydla att Vattenfalls Wind Farmed Seaweed Snacks än så länge endast finns för provsmakning och är inte till sal. Vill du läsa mer om detta spännande projekt så gör du det på vattenfall.com-windfarmed. That's why we created Assemble and Bake, delicious one-pan meals that make family dinner simple. Just assemble the pre-chopped ingredients and put the pan in the oven to bake. Then you're free.

To help out with that last-minute diorama, shop, assemble, and bake at BlueApron.com. Get 50% off your first two orders with code APRON50. Terms and conditions apply. Visit BlueApron.com slash terms for more. What are you reaching for? If you're a smoker or vapor, you could be reaching for so much more with Zinn nicotine pouches. When you reach for Zinn, you're reaching for 10 satisfying varieties and two strengths for a smoke-free experience that lets you lean in.

for chances to break free from your routine and a unique nationwide community. Whatever you're reaching for, reach for it with America's number one nicotine pouch brand. Find yours in wherever nicotine products are sold near you. Warning. This product contains nicotine. Nicotine is an addictive chemical. Time. It's always vanishing. The commute. The errands. The work functions. The meetings. Selling your car. Unless you sell your car with Carvana.

Get a real offer in minutes. Get it picked up from your door. Get paid on the spot. So fast you'll wonder what the catch is. There isn't one. We just respect you and your time. Oh, you're still here? Move along now. Enjoy your day. Sell your car today. Carvana. Pick up these may apply.

Men du, på tal om det här psykolog, psykiatri och psyket och allt det inne nu. Så var ju vi väldigt djupt inne i förra veckan i en diskussion om hur det är att leva med en psykolog. spekulerade ju i av ren nyfikenhet hur det är. Och detta har både gjort att folk har hört av sig och tyckte att det var väldigt kul och själva sagt att de tänkt på det här. Och sen har ju vissa hört av sig och varit lite... arga på det här, att vara fördomsfullt.

Och det jag vill bara säga, först vill jag bara säga, det var ingen fördom överhuvudtaget för oss. Det var ju mer en nyfikenhet. Vi sa, hur är det? Hittar man strategier i sitt förhållande så att man undviker vissa bråk eller har en annan ton i bråk eller att man bara är en människa och ändå...

tappar det och bråkar och säger saker som vanliga människor faktiskt gör som inte har psykologutbildning. Det vill jag bara förtydliga först. Och sen vill jag bara säga att vi fick väldigt många som skrev också om andra yrkesgrupper. Man jobbar. Lever med. Som inte riktigt vill utöva sitt yrke hemma. Om man säger så. Till exempel som en kock kan jag tänka mig. Det var det folk som skrev.

Jag lever med en kock som inte vill laga mat hemma. Han gör inga sådana här gröna sprits-sorromärken över tallriken med någon emphycision. Eller vad det kan heta. Och någon jävla skvätt av någonting och någon kvist i. Utan det blir typ falokar och makaroner då kanske. Ja men jag tänker, kock är ändå ett sånt yrke som även om man jobbar som kock så måste man väl ändå kunna fördela vem som lagar maten hemma va?

Och som kock måste man ju laga lite mat hemma. Man kan ju inte bara gå in i någon... Jag skulle ju bli ledsen om jag hade en partner som var kock. och aldrig ville fräsa till någon matlagning för mig ska jag behöva gå ut på hans eller hennes restaurang då och beställa en tallrik och betala och dricksa och hela skiten

Och fjäska för kocken och så. Ett annat yrke som jag tyckte var spännande var piloter. Det finns en som lever med pilot som säger så här. Svinbra på engelska och tar alltid fokus på fest. Det tyckte jag var spännande. Men fokus på fest måste ju vara att alla vill ju alltid höra en pilot. De vill ju prata om flygrädslor och flygkrascher och luftgropar. Du, jag måste bara fråga en grej. Vi flög ju till Florida.

89, var det inte det Peter? Vi kom ju in i ett oväder. Sådana grejer vill ju folk säkert diskutera. Tror du inte det? Jo, men sen tror jag också lite fördomsfullt återigen att piloter inte senare menar berätta om sina upplevelser och hur de har flygit och hur jävla svårt det var i turbulensen om de skulle landa i Malaysia. Och min Stuart, eller vad heter han? Det är inte Stuart, vad heter han som sitter bredvid? Andrekapten eller?

Vad heter han Nissen som sitter bredvid? De måste ju alltid vara två i den här kokten. Styrman! Tackar, tackar! Det är alltid något som ska berätta om att han blir magsjuk också. Så då fick han ju fixa det här själv. Någonting lite så här traumatiskt kanske som har hänt. En annan yrkesgrupp som jag ändå kan förstå att partnern blir upprörd är att en lever med en massör som vägrar att massera. Nej, det hade jag blivit provocerad av. Eller hur?

Tar du så mycket kroppar så du inte orkar ge din fru en omgång? Då får man faktiskt bjuda till lite. Och när man vet att någon är så bra på det? Jag tror Hampus, om jag ska vara ärlig, om du och jag hade varit massörer, vi hade inte bjussat på många massager hemma. Vi hade varit så trötta. Jag har så ont i fingrarna. Vi hade inte varit ett dugg intresserade av det. Kan inte du massera mig, hade jag sagt istället. Ja, exakt så. För jag masserar hela dagarna.

Så jag tror inte vi hade varit i framkant där. Men har ni fler sådana här yrkesgrupper? Hur är det att leva med specifika yrkesgrupper? Det är ju väldigt, väldigt kul att veta.

Skriv gärna in till skäringen på Instagram. Om man lever med en gynekolog då. Och då undrar jag också. Blir man sur om inte han. Om man lever med en man. Nu lever jag med en man. Så nu tar jag en man som exempel. Blir man då sur om han. Han får undersöka ändå när man ska ta cellprov.

Om han då säger så här, nej det vill jag tycker du ska gå till. Blir man sur då? Och kan man göra det hemma så man slipper ta sig till mottagningen? Det kan man. Det gjorde de under coronan. Jag tror de skickade ut cellprov så man skulle hoppa upp själv på köksbordet hemma och knipsa av en bit av limoderappen.

och skicka in. Oj! Nu knipsar man ju inte utan man skrubbar väl lite. Nu får ju yrkesgruppen som sådan skriva in och rätta oss här om vi håller på att fladdra. Men jag vet att min kompis, det var något så att man fick göra något självtest hemma. Med en liten borste. Hur långt kan vi ta självtesterna? Det var en liten borste. Man kammar ögonfransarna med det när man ska färga dem. Färga ögonbrynen. Jag menar cellproverna var ju tvungna att tas.

Det går ju inte att hoppa över. Men då var detta på grund av corona. För annars måste man ändå känna att den här bekvämligheten som mänskligheten håller på och har hållit på och gå in i väldigt länge nu har nått en gräns när man tycker att det är enklare att hoppa upp naken på köksbordet och borsta livmodern än att åka in och få service.

Väntar du lite grann Lilo? Kan du vänta lite grann innan du kommer in i köket? För mamma håller på här och håller på och testar. Vi ska ta ett litet test här inne. sitter en naken mamma uppe på ett köksbord som den här stora spindeln i Sagan om ringen. Det kan ju ingen tycka är smidigare att gå. Som precis ska äta upp Frodo typ. Fy fan, det hade man fått gå ut här. Tänk om man hade öppnat dörren och sett morsans arsle uppe på köksbordet med en liten borst.

Då hade man fått svälj och talsvårigheter utan att det var stresspåslag inblandade till det. Då hade man fastnat i en sån gapande frysbild som du hade här på Teams-mötet för resten av livet. Det finns ju någon vits med det mänskliga mötet också. Ja, eller vad menar du nu?

Nej men jag menar att faktiskt gå och göra till exempel ett sånt test hos en gynekolog det är ju ganska skönt när det återvänder till det normala. Sen är det ju vissa grejer som man har kommit på att man kanske faktiskt kan fixa själv som är ganska bra. Om vi ska prata tester nu. Jag skulle säga att jag nästan alltid heller går till sjukhuset och gör tester än att jag ska experimentera hemma. Jag tycker inte...

Jo, men de här covid-testerna till exempel, det var väl väldigt bra. För det gjorde man ju för tusan. Man satt ju till och med varenda dag på inspelning. Skulle man ju gå in i ett förtält där någon skulle köra ner den här fiskekroken i både Sverige och näsa. Förtält också. Det var ju det. Vi hade ju solsidan då, fy fan. Vi satt ju varenda morgon så fick man ju den där pinnen ner i.

Man var liksom så här, första man fick göra var att nästan spy. Jag hatar de här testerna. De körde faktiskt alltid ner längre än vad man behövde, Hampus. Det är äckligen också de som körde in i näsan och sen i munnen. Man tog väl alltid i munnen först och sist näsan. Man gjorde väl aldrig näsan och sen munnen. Vad har du varit i för förtält? Vänta. Du måste kolla på bilderna. Det är alltid munnen först. Nej, kolla.

Prov tas i följande ordning. Svalg, näsa och saliv. Jag upplevde att det här var så jävla äckligt. Du är ju uppe och gräver i en gång. Den gången där uppe i näsan, Hampus, den har ingen människa varit i på flera hundra år. Den där, du vet när du kommer dit upp när du känner, är jag nu i ögat eller är jag... i hjärnan eller är jag i näsan? Jag har fastnat i någon dörr mitt emellan. Och sen tar du ut det och går ner. Det är ju inte att undra på att det var äckligt.

De bakterierna tror jag inte du ska ha ner i svalget. Det finns ju en anledning till att det är en bit isär där. Jag vet! Om någon undrar vad det är som låts så är det att jag försöker få ut lite näsbry här nu. Jag ska bara försöka. Det sjunger på sista versen den här spruten här. Vad trädigt det är hör du när det inte är någon sprut i den. När den bara trycker och där kommer ingenting.

Nej, det här blir jag galen på. Det här systemet när jag känner att det är kvar. Varför kan de inte göra större sådana där burkar? Är inte det konstigt? Jag skulle ha en ketchupflaska hemma. Lite större skulle du väl kunna ha. Så som ni ungdomar håller på med de här nässprayerna. Så behöver ni ju ha större flaskor. Ja, absolut. Som en vanlig PET-flaska skulle man kunna ha. Som man har med i väskan. Som man kan spruta upp.

Nej, du kan ha sån här påfyllning som man har med fina tvålar. Att du har en stor dunk som du bara skruvar upp och häller i. Det är bättre för klimatet också. Man är också lite nyfiken på med sådana här grejer som man aldrig ser hur det ser ut. Alltså nässpray har jag aldrig sett. Om man skulle ta sönder sådana här flaskor och hälla ut innehållet i en burk. Hur fan ser det ut?

Jag tror det är bara ganska genomskinnigt va? Vilket jävla tråkigt samtalsämne. Men sånt här jag tänker på när jag själv. Hur ser det ut i den här böken? Så fundera också på varför man inte kan göra vita och svarta disktrasor. Har du funderat på det? Men det finns. Ja, på granit typ. Ja, för 75 spänn också kostar de där jävla trasorna. Och ganska dålig uppsugningsförmåga om du frågar mig.

De här andra, bra vad de nu heter, vettex eller vad de heter, som de alltid envisas med att göra i rosa, grönt, blått och gult. Har de ingen typ så här lite coolare person som man tänker sig någon som sitter på akne? Ska vi inte strama åt den här trasan lite grann nu och göra lite mer stridsmart, up to day 2023?

Har inte du tänkt på det? För jag har ju faktiskt gått till granit och köpt diskstraser för att jag stör mig så jävla mycket på detta. Men dels är de dyra och dels är det väldigt dålig uppsugningsförmåga. Men det finns några grejer. Jag har ju ändå ett ganska... Ja, men det vet ju du. Om man kommer in till mig så känner man inte att här bor en ungkar. Utan det är väldigt mysigt och varmt och gediget att arbeta. Här bor en kille med stil, känner man.

Juka färger, lite storm, lite svensk natur har du jobbat med där inne färgmässigt. Så känner man. Och sen öppnar man kylen och då fattar man, okej det är en ung kar som bor här. Och sen är det vissa grejer som jag aldrig tror jag någonsin har köpt eller har och som alla som kommer hit som är lite vuxna. Hade du klagat på också om du hade varit här? Svinto. Nej, inte ens den nivån. Jag tror aldrig jag har haft en...

Disktrasa. Jag har aldrig haft hushållspapper. Jag har aldrig haft en kökshandduk. Jag har aldrig haft Yes! Diskmedel. Alltså jag har aldrig haft någonting av det. För jag fattar inte när jag ska använda det. Men så fort det kommer en vuxen person hit och typ... sover över eller hälsar på sig. Har du ingen disktrasa? Vad har du kökshandduken? Hallå, har du ingen diskmedel? Alltid. Men ställ in i diskmaskinen. Ta ett papper.

Ta toapapper! Jag skulle vilja slå ett slag för toarullen för den har en dålig... Den har ett dåligt rykte just för att den används på toaletten. Så att när man kommer ut med toarullen till fikat. När någon spiller kaffe. Så tänker de uppe och äckligt. Det här har man när vi bajsar. Och så är det när folk dricker vatten på toan med. Nej men du kan ju inte dricka vattnet från toalettkranen. Det är ju fan samma vattnet. som i kökskranen. Vi måste liksom lite göra om här och ta upp.

Ja, jag vet, men toapapper, hampus är ändå sådär. Jag är till och med, man har ansträngt sig med maten. Och sen får man gå ut, får man springa in för då frågar ju någon, har ni några servetter? Nej, vi har inga servieter. Har ni hushållspapper? Nej, vi har inga hushållspapper. Och då får man springa och ta toarullen och så får man dra såna här bitar, du vet, där de ändå är avkapade.

Och lägga typ 20 sådana på varandra. För att det ska bli lite trevligare. För det kan du inte göra. Ställa upp en toarulle på matbordet. Det gör du bara inte. Men varför då? Det är väl samma. Det är bara att den är lite avlång den här hushållsrullen. Annars är det ju samma. material. Det är ändå någonting. Du drar inte in det som hör till det rummet. Jag har gjort det själv och jag gör det ofta men jag känner alltid lite skam.

Ja men det är där jag tycker vi ska göra om och göra rätt. Det är exakt samma papper fast lite mer kompakt än vad den hushållsrullen är som är mer avlång. Så jag tycker det där är bara bullshit. Sen tycker jag en annan härlig grej. Det är faktiskt min dotter. Hon är ju lite mer i framkant. Hon har ju köpt hem en väldigt trevlig diskborste som du skruvar av korken på uppe i själva skaftet och häller i diskmedlet. Och den har du inte upptäckt förrän nu.

Nej, och den är så trevlig att jobba med. Trycker till lite grann, där kommer både vatten och diskmedel.

Det är så kul när du upptäcker någonting som vi andra upptäckte 99. Och så pratar de om det som att du kom på ordet nu. Att det här är en fantastisk produkt. Och vad du upptäckte. Du har ju inte ens en diskborste hemma. Nej men den diskborsten var väl typ årets julklapp 2001. Du kan ju inte komma på haft om den nu. Som att den är det hetaste. Och sen kom spikmattan. Har du en sån där spik? Du, det finns ju en matte, Hampe, som är ner lite spänd och stressad. Men spiker på en kan läggas.

I olika glada färger. Det är precis samma färger som på diskdraser. Jättetrevlig sak. Det minns man när man var liten och man gick hem och lekte hos någon. Och så åt man, kom hem en stressad förälder från jobbet. Slängde ihop en korvstrågan off. Och sen la de sig nevrotiskt på spikmattan. Och så såg man det obekvämt de tyckte att det var. För där skulle de fan med ligga.

i 20 minuter för att varva ner lite efter jobbet. Men jag använder faktiskt min spikmatta fortfarande ganska mycket. Jag somnar ofta på den också så att jag vaknar typ vid fyra och känner att det brinner i hela röven och ryggen. Och du vet, man får liksom dra ut de här spikarna ur huden. Men jag tycker den, jag vet inte, den har funkat på mig i alla fall. Ligger du naken på den då? Nej men jag får ju dra ner byxorna.

Oftast om man ska sova, det kan ju inte bara ligga med överdelen av ryggen. Rumpan är ju, om vi ska prata om massage, där sitter ju så mycket spänningar. Helt osexuellt säger jag detta nu. Som att rumpan är en kroppsdel. Så absolut ska spikmattan ner på rumpan. Så det är ingenting. Mamma går in efter korvstrågan och lägger sig naket.

efter sällprovet. Först gör hon sällprov på matbordet och sen går hon in. Nej, nej, utan det här är ju typ när man ska sova. Det är lite svårt att somna in och så. Så är det väldigt skönt att ha den. Och även uppe i nacken är väldigt skönt också. Det var allt från tips och rön i SVT och nu över till Aktuellt.

Jag har ett announcement att göra här idag. Åh herregud. I en följetång som jag tror att folk inte tycker är så spännande längre. Utan det är nog bara jag som har fått någon hänga på det här. Men det gäller girafflampan igen.

Ja, men det är bra att du påminner oss om den. För den är väl inte så att säga såld? Nej, ta en shot varje gång jag har sagt giraffelampa i den här podden. För jag tror inte det finns en podd som har sagt det så många gånger. Nej, nej. Men för den som inte har hört det. Jag köpte alltså. Så en lampa på det stället vi filmade blev helt kär. Och detta var ett väldigt stort hus vi filmade i. Och den här lampan såg inte ut att vara så jävla stor som den visade sig vara.

En giraff i guld. Som har liksom en lampskärm om halsen. Så jag köpte hem den. Ganska dyr var den. Och sett den i min lägenhet. Och ser då plötsligt på mina kvadrat här. Hur jävla stor den var. För den var lika lång som jag är i princip. Och har sedan dess försökt bli av med den. i snart ett års tid tror jag i den här podden. Det har varit lite skambud i omlopp tror jag.

Ja, det har varit riktiga skambud. Och då har jag ändå känt mig lite kränkt. I och med att vi har ju ganska många som lyssnar på den här podden nu. Och då tänkte man att någon av alla de här lyssnarna måste ju ändå känna. Oj, vilka lampa. Den måste jag ha. Men icke. Men.

Så helt plötsligt så fick jag av en slump hoppa in i Valgren och Vistam. Podden som Pernilla Valgren också för Vistam har. Just det, för du spelar med Pernilla Wahlgren nu i den här föreställningen Peter Pan går åt helvete. Exakt, vi spelar ihop det här och på turné nu så är det också väldigt roligt för vi spelar ju ibland dubbla föreställningar så du också vet hur jävla ansträngande det är att faktiskt göra den omladdningen.

Inte två gånger utan också fyra gånger. För vi har fyra akter. Så man blir ju väldigt trött. Sveriges svårigheter, säger jag. Så jag som är 26 år gammal tar ju då den här pausen mellan föreställning 1 och 2 till att gå och sova. Och när jag ska gå in i lågen och lägga mig i vanlig ordning och vila upp mig i några minuter så möts jag av Pernilla Wahlgren som sitter och poddar i den här pausen.

Som har så mycket energi så att man tror inte det är knappt. Herre, och hon har inte problem med att få gå på diagonalen för att andas och sådana här grejer. Nej, hon skuttar fram i livet känns som. Det är även helt otroligt vad avundsjukt man kan bli på en sån personlighet. Ja, beundra henne för detta.

Ja, verkligen. Och då kastade hon in mig i deras podd och då tog jag tillfället i akt. För jag har ju fått höra rykten om att Sofia Wistam har en liten fetisch för djurmöbler och lampor. Vill du vara med två sekunder och bara prata? Sofia Vistam tipsade precis våra poddlyssnare om din och Mias podd. Oj, vilken kompis. Du hör henne. Hej Hampus! Hej!

Ja, men jag sprang ju på dig någon gång i vimlet och verkligen, jag tycker du är så himla cool och så himla bra. Och jag kanske kommer att säga det en gång till här när jag går och tittar på er föreställning. Men jag tipsade precis om er podd också. Berätt, nu får du liksom, nu får du göra... för er podd i vår podd. Men du vet, jag kom på när vi sågs lite för sent på Kristallengalan och jag stod och hörde fyra korvar och du stannade.

Och sa detta, jag kände såhär, fy fan, det här var ju ovärdigt för mig. Att få en komplimang och stå med kolv i mun och händerna. Ska du ta emot det på ett sätt? Alltså överhuvudtaget. Han började så älska korvet. Så mycket. Han blev så glad igår. Vi fick korvet föreställningen. Aldrig sett hon blir så glad. Vi sitter här också exakt likadana morgonrockar.

Jag ska inte hejdäcka i podd, men jag vill bara säga Sofia, jag har en lampa, nu när jag ändå ska korsa ihop de här poddarna på något vis, som jag har pratat väldigt mycket om i min och Mias podd, som jag köpte på en inspelning. Jag blev helt kär i den här lampan, och så köpte jag den giraff som är... i guld, den är gigantisk. Och sen ser det ut, det ser ut som att jag har Noahs ark i vardagsrummet hemma i min lilla lägen. Så jag försöker bli av med den, men...

Ingen vill köpa den. Och då var det jättemånga som skrev den i lukten nu. Hon har jättekonstiga lampor hemma. Hon vill säkert ha den. Jag köper den direkt. Den här girafflampan kommer att matcha min giraffmatta. Min CB.

Allting kommer sitta ihop. Det kommer bli djungelliv här. I vårt vardagsrum så kommer denna lampa stå. Du hörde ju. Hon säger direkt. Jag tar den. Har ni inte ens sett en bild på den? Herregud, och vad blev budet? Vad gick klubban i för? Det är det här vi har lite problem med nu så vi får spekulera i. Har ni börjat köpa som pris?

Ja, det skulle väl vara nästa steg då. Men det som hände då var att sen gick vi ut och käkade på kvällen och då tvingade jag ju Pernilla att skicka över bilder på den här giraffen till Sofia. Varpå det inte dyker upp ett svar. Hon ghostar Pernilla på de här bilderna. Fan! Hon gillar den inte när hon fick se den alltså. Jag vet inte. Jag har inte hört något. Pernilla har inte tagit av sig på hela veckan. Så jag har ingen aning av vad det blev av det här.

Vi ska ju åka ut och spela helgen ens, jag får ju fråga då. Hent extra, Hampus i storbråk med Sofia Vista mangående lampa. Det är ju något slags muntligt avtal vi ingick i det här poddande tycker jag, det hör du. Jag tar den, sa hon. Nu väntar vi på ett svar. Det här blir ju podd till podd då. Nu får vi göra ett litet colab här med Vistan Wahlgren, Skärringernäs, Svold, colab. Vad blir det för bud på Hampus lampa? Och svaret hör du i nästa avsnitt av...

visdam och valred. Det roliga var att Pernille också sa, sälj den för 2,5. Jag bara, är du dum i huvudet? 2,5. Vad kostar den? Jag köpte den för 5 och jag har ju fått skambud på 2,5. Så jag kände, nu tar ju hon den för 5 såklart. Vi skänker de här pengarna till behövande giraffer.

Nej, det vill jag nog ändå vara på Sofias sida lite grann. Har man gjort ett sånt här våldsamt impulskörpampus med den här lampan som jag måste också säga faktiskt tyvärr är ganska ful. Upprepa inte det igen nu. Jo, men lite. försätter man, jag får be om ursäkt i den här designen men just det här att lampan skulle sitta på halsen

Jag vet inte, jag tycker det kränker djuret på något vis. Ja, du har hakat upp dig på den detaljen. Har Sofia visat ett intresse nu så säger jag så här, låt den gå för tre. Låt den gå för tre. Tre och fem. Tre skulle jag säga, Hampus. Tänk tre och fem men ha ändå tre som någon slags undergräns där. Tänk ändå att det ska gå till Giraffer utan gränser eller Giraffmissionen eller vad det kan heta, Föreningen för Giraffer. Så det är ändå ett bra ändamål.

den för tre. Och så skänker vi de tre till giraffen utan gränser. Jag ber om att få återkomma för jag kommer ju inte släppa det här. Jag kommer ju ligga på Pernilla som fan i helgen och jaga på. Där ska vi föregå med gott exempel så att vi får inte kasta ut oss saker här i våran podd heller som vi sen inte...

står till svars för. Nej, eller hur? Inte till varann och inte till andra. Så nästa vecka hoppas jag att antingen har jag varit och lämnat över den här girafflampan så vi får en slut på det här.

Eller så ringer vi upp Sofia och hetsar i nästa podd tycker jag. Du, om du lämnar över den här så vill jag gärna ha filmbevis på det. Jag vill se när Sofia, antingen om hon kommer till dig och ringer på eller om du ska hyra en bil eller du har en bil. att du ska köra den här giraffen till Sofia Wisdam. Det blir ju ett kändismöte vi sent kommer att glömma. Undra om hon bjuder in dig på en kopp.

Och diskutera vart hon ska ha lampan. Jag tror hon måste bjuda in mig på kopp. För det kommer bli två vändor med den här lampan. För jag får inte in den i bilen. Jag måste mantera ner den. Och ta en sväng sen hem och hämta nästa. Hämta huvudet. Är det huvudet du får montera av då? Ja kropp och hals åker med första lasset. Sen kommer huvudet och skärmen andra. Åh herregud.

Ja, nej, det här kan bli riktigt gott material. Vi har ju ett Instagramkonto som heter skäringenesvold. Så att där, håll utkik där tycker jag. Den dyker upp i sin av tid, hoppas jag. Vad ska vi säga, Hampe? Ska vi tacka för... Ska vi tacka för detta? Jag tycker det. Och så kan vi bara upprepa att det är fortfarande folk som har haft lite problem med att hitta de nya poddavsnitten. Men lyssnar ni på det här så har ni antagligen hittat...

Det nya barnavsnittet. Men då kan du ju sprida ordet till de som inte har gjort det. Att man måste gå in och söka på. Skäring och Näsvöl i podcastappen. Och i Spotify. Och så får man börja prenumerera igen. För att få upp avsnitten. För det blev något fel för några veckor sedan.

Nej, men det var väl alldeles. Och jag har ju faktiskt kunnat prata och svalt här. Så den glädjen väljer jag att ta med mig. Tänk att bli så glad och tacksam för att kunna svälja. Ja, men det är hampe, så är livet. Det är precis så det är. börjar krångla med någonting väldigt fundamentalt och grundläggande. Då är man väldigt glad när det fungerar igen. Det kommer du förstå i sin omtid. Grattis. Tack. Och puss och kram. Puss och kram. Hej då.

Vad var det vi sa nu? Helena Bergström har sagt det till mig. Hej då! Släpp då, Tampus. Låt inte då stänga repliken utan... Öppna upp så att man följer med även nästa vecka. Hej då! Hej då! Just idag är jag stark Just idag mår jag bra Jag har tro på mig själv På min sida Thank you for listening to this Polpo original. You've been amazing.

What are you reaching for? If you're a smoker or vapor, you could be reaching for so much more with Zinn nicotine pouches. When you reach for Zinn, you're reaching for 10 satisfying varieties and two strengths for a smoke-free experience that lets you lean in. for chances to break free from your routine and a unique nationwide community. Whatever you're reaching for, reach for it with America's number one nicotine pouch brand. Find yours in wherever nicotine products are sold near you.

This product contains nicotine. Nicotine is an addictive chemical. Early birds always rise to the occasion for summer vacation planning. Because early gets you closely to the action. So don't be late. Book your next vacation early on Vrbo and save over $530 on week-long stays. Average savings $550. Select homes only minimum $7.

Seven days stay required. New year, new gear. Thousands of fresh active styles are at Nordstrom Rack stores now. Save on top brands like Nike, Puma, and Free People starting at just $35. to know rack has adidas because there's always something new plus join the nordy club to shop new arrivals first unlock exclusive discounts and more great brands great prices that's why you rack