Elitstyrkans Hemlighet

Most people overpay for car insurance, not because they're careless, but because switching feels like too much hassle. That's why there's Jerry, your proactive insurance assistant. Jerry compares rates side-by-side from over 50 top insurers and helps you switch with ease. Jerry even tracks market rates and alerts you when it's best to shop. No spam calls, no hidden fees. Drivers who save with Jerry could save over $1,300 a year.

Switch with confidence. Download the Jerry app or visit jerry.ai slash ACAST today. If you're an HVAC technician and a call comes in, Grainger knows that you need a partner that helps you find the right product. Fast and hassle-free. And you know that when the first problem of the day is a clanking blower motor, there's no need to break a sweat. With Grainger's easy-to-use website and product details, you're confident you'll soon have everything humming right along.

Call 1-800-GRAINGER, click grainger.com, or just stop by. Grainger, for the ones who get it done. Ah, DSW, birthplace of the humble brag. Here, the shoes are so good, no one would ever know how little you paid if you didn't go telling everyone that is. And with never-ending options for every style, mood, and occasion, all at really great prices, we'll definitely give you something to brag about.

So go ahead, stock up on fresh sneakers from your favorite brands. Or try those boots you always secretly knew you could pull off. Find the shoes that get you at prices that get your budget at DSW stores or DSW.com. Just idag är jag stark Just idag mår jag bra Jag förs framåt av kraftiga vändar Just idag är jag stark Just idag mår jag bra

Jag har tro på mig själv på min sida. Problemet är att min mage inte när jag börjar dricka det här. Kollagen. Och kreatin. Ja, kreatin har jag inte varit inne på. Det måste du ju ha nu. Nu kommer ni direkt in, säger jag till er som lyssnar, i våran podd här idag. Där Anna Spolander är ställföreträdande. Jag kan ju säga att jag är precis vikarie idag. För Hampus är ledig. Men tillbaka nästa vecka. Så tänk inte nu att...

Kommer hon in här nu och tar sig plats? Tänk att du alltid måste ta ner dig själv. Det är ingen som vet vem jag är. Jag var inte heller riktigt förstahandsval. Vi har ju gått igenom några andra vikarier som både tackade mig och inte kunde. Då föredrar jag att du kommer hit. Ja. Men nu gör du den här som jag gör när jag till exempel gör entré hos David Helenius.

Att jag kommer inte in med självförtroende på den här mattan man går fram till. Kommer du ihåg den bilden du tog på mig? Ja, du bet ju ihop väldigt hårt när du gick. Jag var ju med dig och satt på läktaren. Det var ju så lång väntetid. Sen helt plötsligt var det ingen väntetid och du skulle rusa in på klack som vi också hade köpt samma dag. Kommer du ihåg det? Nu får vi också förklara för Eva när vi sitter och pratar. Vi känner ju varandra på ett lite djupare plan.

Du och jag. Vi har jobbat ihop ganska länge. Också innan vi gjorde den här podden har vi varit ute på vägarna. Med både det ena och det andra. Vi har legat på vägarna. Ja, det har vi gjort. Och vi har filmat tv-serier. Ann-Marie gjorde vi tillsammans. Vi har gått igenom ganska mycket. Wayback, ända sedan skäringen Mannheimer har vi jobbat ihop. Så du kan ju, du ser ju exakt på mig att nu... Är hon inte bekväm? Jag ser också när du försöker låtsas att du är easygoing vid något fikabord. Exakt.

Skäringen i 20 sekunder kan ropa, ja absolut säger du och går långsamt. Och jag tänker, nu mår hon P. Och då vet du också att jag är ju inte, till skillnad från Hampus, han har ju ett jävla klipp i steget. När det gäller sådana här att gästa ett... eller vara med i loll. Han har en busighet och en fart som jag inte har och den har jag egentligen aldrig haft. Jag är busig. På scen och i mina karaktärer. Men i själva Mia Skäringer är det inte mycket. Där är det ju ofta...

Väldigt färdig busat innan man ens har kommit fram. Det har aldrig varit så busigt där egentligen. Det är väl därför jag har busat loss på andra sätt. Och det är ju bara olika. Så får man ju acceptera att jag är extrovert där uppe. Men här i mitt vardags, i jag är jag ganska introvert. Och det gör ju att det kostar mycket när man ska upp och vara typ.

Säg själv, fast ändå inte. Och vara med i något sånt här pratprogram eller så. Och det ska handlas kläder och vad blir det om jag har så obekvämt där. Allting, ingenting går obemärkt förbi. Det finns alltså ingen studs. göra hela den här grejen innan andra människor tar på sig någonting och åker dit. Vi har varit där dagen innan. Vi har gått i butiker. Vi handlar samma dag. Vi ska äta. Jag är också medberoende i detta. Vi ska äta så inte våra maga ballar.

Så vi inte får också blodsockerfall. Det tänker du aldrig Hampus på. Han är så här, gud jag har inte ätit något, jag måste köpa en macka. Nej, men han köper också burgare och pommes frites och äter. Ja, och vi måste gärna powergå också. Ja, det har vi på morgonen för vi uppe tidigt. Och sen då när du väl är framme vid det här som ska göras så är det ju inte så att det bara ska springas in och sitta med.

någon soffa, du sitter ju tre timmar sammanlagt ofta, eller mer, för att vara med i sju minuter. Och så ska du ut i den här korridoren och hälsa på Arja Sayama där, och sen har du... Lotta Engberg där. Och sen har du Fares Fares där. Då ska du liksom gå in lite i. Jaha Fares Fares får du ha lite mer. Den är lite skådis. Arja är ju bara. Där får du en stjärna som man får träffa. Och lite auktoritet.

Och Lotta är goa i Göteborg. Ta ett glas vin sen. Sen kommer alltid någon som jag vet vem det är. Som du inte vet vem det är. Som jag säger fel. Så säger han. Och då får jag väsa. Det är han som är med där. Får jag ju då. Ja, och då får jag gå in till min kammare igen och stänga in mig av ångest och sitta och viska med dig där inne. Du viskar ju hela tiden. Ja. Så det var bara en liten... Och där är det ju så roligt då. För då är det så här att när jag väl gör entré efter hela det här...

förarbetet vi har gjort, så tar du en bild på mig när jag fladdrar in. Då är jag alltid helt yr när jag står. För det har varit så många timmar innan det här. Så man vinglar ju när man går in. Och då ska man ju se lite här. Det är då man ska vara härlig och skön. Exakt. Då har jag tungan ute. Den var ju inte lite ut i mig. Jag tänkte, vad händer? Jag ser gången, för jag ska ju också sitta i publiken.

Och jag lider ju ihjäl mig också då på grund av medberoende. Och då ser jag... Ta in tunga vill jag ropa då. För den var långt ut. Det var som att jag hade jobbat så mycket och ansiktet så... Varför fick jag den? Den har jag aldrig fått ut förut på det sättet. Och du gick också. Könet kom först. Nej, tungan kom först. Sen kom könet, sen kom kroppen. Men det var ju för att jag hade så platta skor. Jag hade ju de här spetsiga, vad heter de? Inte marant, håller jag på att säga. Ganni.

De här som alla skulle ha ett tag med en liten jävla gummisnodd bak på hälen. Då var du inne på röda först. De får du nästan åka längdåkning på när du ska ta dig in. Ja, det är skidor. Ja, och så spetsiga. Och så försökte jag nog vinkla in fötterna så att jag inte fick den här utåtriktade marschen. Men när jag gjorde det så kanske höften gjorde ont och då åkte tunga ut. Tunga och kärn.

Det var det värsta jag sett. Men det säger en del om vår relation. Att du kunde knäppa den bilden. Det är lite den personen som jag är i den här konstellationen. Som känner mig och Hampus. Kanske de lite mindre. smickrande sidorna, allt som händer bakom känner du till? Jag har ju sett mycket och eftersom jag också klipper på den så ser jag ju också till att de sidorna inte är för extroverta för dig som lyssnar, för det blir ju inte trevlig lyssning när ni är nere i för mycket mörker.

Det är allt som händer innan mikrofonerna sätts på. Men du har också varit med backstage på Skäringen i Näsvold när vi gjorde vår turné. Ja. Så du har ju sett allting. Där har du ju sett mycket som du inte kan tala om också. Och våra olika sidor som vi har jobbat med där bakom. Jag har så mycket kärlek ändå till er, trots allt under alla dessa år. Och hur olika Hampus är när vi jobbar också. Otroligt olika. Vi ska också ha med er att det är...

Det är ju två olika världsdelar som ska mötas när ni jobbar. Ändå är vi också ganska lika, men vi är också väldigt... Det är väldigt speciellt med de här energierna som kommer fram.

När du försätts i den pressen. Det är lite som om du hårdrar dig i elitstyrkans hemlighet. När du ser att de ska igenom det här jävla skalet. Exakt. Och då får jag lite vara pam i de lägena. Och försöka vara... Då får du ta huva på oss. Och väcka oss. Och ta in oss i ett speciellt rum. Och varför... Nu skärger...

Nu du har ett nummer, du har elva. Elva, varför reagerar du så starkt på när Hampus säger så här? Och då får du kanske fälla en tår och säga det beror på det här och det här. Vakt! Skryker du då? Man får ju aldrig någon mer empati eller en kram. Då får man ju huvudan på sig att gå tillbaka. Jag tryckte ur dig allt jag vill veta. Då ropar jag på vakten. Och så går du ut med huvudan igen i regnet. Och tillbaka på UP. UP, uppställning.

Jävlar vad bra det är. Alltså du, vad underbart att få prata med någon som har samma. Jag har känt mig lite, lite faktiskt töntig här. För jag blir ju lite förkyld i somras och då börjar jag kolla på det här. Jag brände alla säsongerna. Nu har de ju precis släppt den här kändis. Vilket jag inte är alls lika förtjust. Jag vill ha vanliga. Jag vill inte se Alice och... Kristin Kaspersson i och för sig, henne kände man ju att där har du en som... Men jag vill inte se...

Och vill se vanliga människor som kommer med en historia och som på riktigt har sökt det här. Inte att man ska leta i kändiskartoteket. Det är någonting som fallerar. Jag håller med. Men har du också sett dem från andra länder? Där börjar jag med nu. I djungeln. Jag vet. Jag är fortfarande, jag skulle så gärna vilja ha några säsonger till det svenska. Och jag tycker de är så roliga de där tre olika. Pam, han den där som jag är lite rädd för. Svär också.

Den jävla ska jag ju skrika till. Lägg en jävla upp. Inte han med mörk hår i, utan han den andra. Som jag är lite rädd för. Han är jag jätterädd för också. För den mörka känner jag så här. Den mörka kan jag bli lite full i skratt. Men jag är också kär i honom. Han är lite Ken. Han är lite Barbie och Ken. Utan mössa, Ken. Med mössa, inte Kent. Jag är mest kär i Pam. Jag är kär i Pam.

Jag tycker så mycket om henne i den rollen så jag vill helst inte veta mer att hon har öppnat ett gym i Umeå eller något sånt där. Nu vet jag inte om det var Umeå men jag vill inte veta någonting om hennes... Jag behöver inte veta något om hennes familjeliv och sånt. Jag vill bara ha henne där med den här plätena och det här bestämda.

Hon pratar, nu kan jag inte härma det här, men det är sårbarheten. Det är det vi letar efter. Jag vill ju ha Pam i livet. Jag vill att hon skulle komma hit ibland och ta tag i oss. Men jag vill bara ha en, om vi klipper ut henne så som du kan göra, du klipper ut en gubbe, du vet. En klippdocka. Jag vill inte veta för mycket annat. Det var redan sådär, att hon varit med i Robbins, att hon var programledare där. Jag tittar ju inte på Robinson, jag är ju knäppt där.

Men jag vill inte se Pam på Robinson. Nej, jag vill ha henne så. Och bara ta ut henne. Jag vill inte se henne på Nymor i köket. Att hon ska äta mat. Då hade hon utsläppt hår. Då var det inte Pam längre. Hon var liksom mjukig. Hon måste ju få ha flera sidor. Men inte för mig. Stod hon med utsläppt hår? Och sminkad? Ja, jättefin. Jag såg inte att det var hon först.

Nu kommer Pam hit och berättar om den nya säsongen, bla bla bla, som man ju gör. Men jag vill inte ha Pam. Pratar hon så här då fortfarande på det sättet? Hon pratar ju inte så sjukt och så som hon gör. Blir din egen pionjär. Ja, det handlar ju om att de ska utveckla. Och vi är ju där och petar. Och skalar av. Lager efter lager. Otroligt dålig imitation också. Vi vet att vi är jättedåliga på att härma. Men det spelar väl ingen roll. Nej, men där har jag svårt.

När det blir att hon ska fräsa lök och sånt, det klarar inte jag. Jag vill bara ha henne och jag vill inte höra henne prata om, det låter ju hemskt, men mammaliv och sånt där. Jag tycker det är så fascinerande att bara få ha henne i den där sågg. I en helikopter. Hon håller inte i sig när hon åker i helikopter. Hon kan ha ett ben lite utanför. Och så där nära vattnet. Och lutar lite mycket. Hon håller inte i sig.

Jag är så fascinerad. Sen vill jag gärna se. Jag skulle gärna vilja se de tre. Tänk om de var med i en sån här elitstyrka. Så jag skulle vilja se dem in action om man säger. Jag har ju lyssnat på den där P3-dokumentären nu. Den har du säkert lyssnat på också. Om när hon jobbade på... Då blir hon ju förbannad på den här som... Jag känner nu att jag sitter och blir lite irriterad på dig. För att du är nyfiken. Bara för att du ska stilla din eget ego. Det gillar inte jag.

Du frågar mig frågor som jag inte ska svara på. Mina axlar, jag blir arg. Hon har ju en integritet som man önskar att man hade. När hon går på kalas så kommer hon ju inte berätta allt som vi gör. det gör vi båda två, det har vi pratat om innan. Men vi har ju berättat allt innan vi ens har lämnat över presenten. Nu luktar jag lite svet här, nu får du ursäkta mig. Min man då, Joakim, brukar säga, du svarar ju på alla frågor som ingen har ställt innan du har kommit in. Och det är exakt så.

Vi vet inte vad som pågår riktigt. Det är ju också inte nödvändigt. Jag tror Pam kommer in och bara är så. Ja, ja. Ja, men Pam är Pam. Ja. Men är det därför vi gillar henne så mycket tror du? För att hon inte ger något extra. Och att vi alltid kryddar upp allting innan ens folk har fått smaka på maten. Då har vi ju översaltat och tagit på både curry och chimichurri. jury och allting ligger framme. Och ingen har bett om det. Och sen kan hon ändå komma i en tår. Det är ju det finaste.

Annars tänker man så här, antingen är man all over känslomässigt med färgpaletten och då kommer tårar och skratt och allting. Men då finns ju inte det bestämda. Eller så är du bestämd. Men det finns ändå ett fönster öppet till att visa känslor. Även då blir man ju så kär.

Ja, jag tycker hon är. Och någonting med hennes utseende också. Som är... Jag tror det är det här lite som faktiskt Hampus och jag pratade om. Prata inte om det i förra podden. När vi var också all over the place. Med alla olika... Det här att man måste ha lite hemligheter kvar. Om man träffar en människa som lägger upp allt på smörgåsbordet och det inte finns, man har ingen nyfikenhet kvar.

Det är härligt att vara nyfiken på folk. Och det är härligt att man själv kan känna att man har de där hemligheterna kvar. Så att man håller folk nyfikna. Och det är väl det hon har i sitt. Men då har hon ju också, om man nu går den där, så ingår det ju att man inte får tala om saker. Om vi hade varit pann, varit på utlandstjänst, vi hade ju berättat allt.

för fienden och berättat om oss själva och blivit... Jag hade ju lite stryk när jag gick i... Ska vi se? Var det sex? Nej, det började nog egentligen. På engelsk också. Det hade varit på engelsk också. When I was five. I was over, what do you say? I was a big girl, overweight. I had a lot of overweight then. And I think... It wasn't good for me. And now I'm here. I see you are angry with me because I am in your country. Like a spy. But I don't... Don't kill me. He's hungry.

I feel like this five-year-old girl that was like, you know, I was eating because I had this, I was sad. I was eating because I was a no and I don't get any food. I have a big hole inside that I tried to fix. Jag tänker att jag hade klart mig en dag där. Jag tänker varenda gång på utmaningarna.

Jag hade inte klarat än. Vi hade också börjat skratta eller börjat gråta. Men vi hade också kunnat tro, du och jag, lite äggade skulle vi vara att vi skulle gå igenom det här. Både du och jag skulle kunna tänka sig att det här skulle kunna tänka om man skulle...

kunna, men sen vet vi också att vi hade inte klarat. Men du hade kanske klarat det, för du... Nej! Men du vet om du ska ha en bensindunk på raka armar som man vill ha. Jag kan inte ens göra armhävningar. Jag får ligga på knän och göra. Jag har felskapta armar, Anna. Jag hade aldrig klarat de här fys... Jag hade klarat att vandra. Klättra på bergväggar? Nej. Hade blivit livrädd. Jag hade klarat att vandra.

Du hade kunnat hoppa ut ur helikoptern. Ja, det hade jag kunnat. För att när det gäller att bara kasta sig ut, då går det. Men när det handlar om att... sakta klättra upp för ett berg och kunna titta ner. Och det handlar om, när jag kastar mig ut då är det ju bara att be till Gud och hoppas att jag hamnar på huvudet då som man ska göra. Och inte få ryggplask eller... Men berg...

Det hade jag tyckt varit fruktansvärt. Vandringar, ja. Det hade jag nog klarat. Det hade jag med klart, man bara går. Ja. Men jag hade inte vågat välta så i en helikop. Jag hade ju varit en av de här som... Nej, hon vågade inte. Hon bromsade på slutet. Nej, men du hade varit den där som hade hoppat ut så med fötterna ner. Det gillar inte Pam. Förlåt mig, men jag blir så full i skratt. Det här är hemskt. När han sa att Simon sköld är ju med nu.

Han gjorde ju en våld. Då gjorde han en våld. Det här är ju hemskt. Jag menar inget illa för det är ju all eloge till Simon så att han är med. Men det var så roligt då. Så är han så glad. Man ser att det kommer upp ett glatta. Vilket jag också hade varit. Och att jag bara hade klarat det. Vi har ingen plats för clowner.

Han gjorde en våld ur helikoptern. Man skulle bara falla ju. Totalt misslyckat. Säger pann på stranden. Han kommer också upp med den här busmustaschen som är lite plommonstop. Ja, men det är monopolgubben. Jag är så glad. Jag kunde identifiera mig så med det. Han kände sig så nöjd. Han hade gjort en busvålt.

Det mest förnedrande för mig, de får gärna säga att jag är, jag vet inte vad. Men att de skulle säga att jag är en... Om jag har släpat mig in och varit med i det här programmet och jag skulle få höra att vi har inte någon plats för... clowner och de som ska späxa. Då hade jag blivit så ledsen annars. Jag hade fått åka hem. Jag väljer att lämna. Du väljer att runda av 0-2.

Gud, varför då? Nej, för att det här att bli kallad clown, det tar mig. Eller så är det det de hade fått intervjua dig om på natten sen. Vad var det som tog? De kallade dig för clown. Och vad är det med clowner, Mia? Det är jätteroligt att du lämnar in armbinden. Inte för att du är så fysiskt utmattad och inte har fått ätit och har skavsår och verk i knäna. Du blir kallad clown. Där har du mig med. Där hade jag lämnat in.

Det var det mest... Ingenting har varit så förnedrande i någon säsong av alla jag har sett. Som när de sa det med den mustachen och han kom upp så. Vi vill inte ha några clowner här. Och så hade du Kristin, som jag också tycker... Hon är också lite, jag tycker hon är...

Någonting som är väldigt... Man blir attraherad av henne på något vis för att hon... Hon är ju inte så clownig om man säger. Och hon tränar och hon håller liksom sin... Hon hade också visualiserat innan. Det hade vi ju aldrig gjort. Allt hade ju varit total överraskning för oss. Men sen ser du ju direkt då. Där gjorde hon med bravur. För jag tror att hon mediterar ganska mycket. Och har kontakt med både psyke, kropp och själ. Så hon...

ramlar ju bakåt som en bräda. Det var ju helt felfritt. Och han låg ju, han är den strängaste. Han är nog lite kär i henne tror jag. Han tycker nog att hon är fin. Han ville ha gått efter sig på slutfesten. Han var så glad. Men sen såg man ju när de satte igång med den här jävla fysträningen. När de skulle springa, jag vet inte vad det var. Då blev ju Kristin trött.

Så det är ju där, den där fys, att springa med, det räcker med att man har gått hos en PT och så har du tränat på ett sätt, du kan ju för fan inte ens kamma håret och ta på ett rosor då om du har tränat vad det nu heter biceps. Och då ska du ut på U. P samma kväll. Då ska du med bensindunk. Aj, aj, aj, ja, du skrik.

Och har du inte sett det så ser jag oss, kan du berätta nästa vecka kanske på ert Instagram, Skärgnesvård. Vad har du gjort med dig? För det är en liten game changer. Det är en game changer. Idag är Skäringer och Näsvold i ett betalt samarbete med Vattenfall som är en av Europas största producenter och återförsäljare av el och värme.

Men Vattenfall gör ju faktiskt så mycket mer. Du har säkert sett vindkraftverk till havs och då är det lätt att tro att vindkraftparker skadar naturlivet runt omkring. Men där har Vattenfall tänkt framtid och varit innovativa. För runt omkring de här snurrorna så kan man till exempel odla tång som är små reningsverk som bland annat tar upp överskottsnäring och koldioxid från vattnet och gör havsmiljön friskare.

I min mun i detta nu så kan jag säga att jag har wind farmed seaweed snacks tillverkade av seaweed eller som vi säger på svenska tång som odlas vid Vattenfalls havsbaserade vindkraftsparker. Så där kan man i framtiden och nu också för den delen inte bara producera fossilfri el utan även mat och god mat kan jag säga. Vad tyckte du? Jättegott.

Ja, det var det faktiskt. Det känns också lite som ett nyttigt typ biosnacks. Ja, och då blir det nästan M3-1-lösning där ute i havet. Fossilfri el produceras, mat odlas och... Havsmiljön renas. För alla er som nu blir sugna vill jag bara förtydla att Vattenfalls Wind Farmed Seaweed Snacks än så länge endast finns för provsmakning och är inte till sal. Vill du läsa mer om detta spännande projekt så gör du det på vattenfall.com-windfarmed.

Idag är skäringen Näsvold och då kanske jag ska säga att idag är det en annan andra hälft från hushållet Näsvold, nämligen Ellen som är inne och vikarierar för Hampus. Som är med mig i detta betalda samarbete med våra favoriter hudvårdsinnovatörerna på Mantel. Där varje formula är inspirerad av vårt extrema skandinaviska klimat. Och just nu blir vi ju sannoliken ordentligt prövade av både klimatet och mörkret. Och här vill vi lyfta fram två produkter som kan hjälpa oss.

Ja, då kör jag igång här med Mantles The Dream Mask. Jag brukar lägga ett tjockt lager på ansikt och hals några gånger i veckan innan läggdags. Och sen jobbar den på hela natten genom att återfukta intensivt och balansera huden på djupet. Det där är ju verkligen skönhetssamt skulle jag vilja säga.

Dessutom fyller den ut fina linjer och lugna irritationer. Och när man sen vaknar på morgonen så känns huden otrolig. Både mjuk, återfuktad och utfilad. Exakt, och här vill jag även hylla deras The Hydra Cleanser. Det är ett fluffigt... och när man tvättat sig med det så känns det faktiskt också som man även har smörjt in sig. Den här mossen innehåller bland annat deras patenterade komplex som enkelt beskrivet kombinerar manetmusin och arktiska djuphavsalger.

Man känner sig verkligen ren i ansiktet efter en tvätt med det här moset. Oparfymerad är den också och det tycker jag personligen väldigt mycket om. Och just nu är det faktiskt Winter Sale Pemento med upp till 50% rabatt på utfall av produkter och kit. Och använder du också koden SKÄRINGER med stora bokstaver? Får du extra rabatt på din beställning så gå in på mantelskin.com och klicka hem det som din hud behöver. Tack, älskade underbara Mantel.

You know what's wild? Most people are still overpaying for car insurance just because it's a pain to switch. That's why there's Jerry. Jerry's the only app that compares rates from over 50 insurers in minutes and helps you switch fast. with no spam calls or hidden fees. Drivers who save with Jerry could save over $1,300 a year. Before you renew your car insurance policy, do yourself a favor. Download the Jerry app or head to jerry.ai.acast.

Hi, we're Paragold, the destination for luxury home. We've brought the largest ever selection of Design's best brands together in one place to give you insider access to the world's most stunning heirloom quality pieces. Inspire your home. like never before with our curated furniture, lighting, decor, and so much more for every style in space from traditional to modern indoors and out shop in store and online at paragold.com.

If you're an HVAC technician and a call comes in, Grainger knows that you need a partner that helps you find the right product, fast and hassle-free. And you know that when the first problem of the day is a clanking blower motor, there's no need to break a sweat. With Grainger's easy-to-use website and product details, you're confident you'll soon have everything humming right along. Call 1-800-GRAINGER, click grainger.com, or just stop by. Grainger, for the ones who get it done.

Men i övrigt denna vecka så har jag ju varit sjuk. Så jag har inte en sån här häsröst annars. Jag har sett mycket på kyrkoflytten i Kiruna. Skärringar, har de hängt på kyrkoflytet? För mig är jag den som är i vandringen, Anna. Jag har sett detta. Och jag har hört på nyheterna. Du vet, par som... Nej, vi kände ju så här att vi satt ju hemma.

Vad det nu är de är. Och vi tyckte att det här är så spännande. Det här vill vi vara med om. Vi reser upp och har brukt kaffe och är där uppe och sover över för att se det här. De tusen första typ får en kopp med kyrkotryck. Det har varit jippo. Men berätta för mig.

Vad i helvete ska du flytta en kyrka? Berätta för mig varför man flyttar en kyrka. Nu är jag ju ingen gruvexpert eller så. Jag vet att det är många som kan tro det. Var är kyrkan? Vart var den från början? Den flyttades ju ett x antal meter. Kiruna. Kiruna? Ja, och under där har de ju en stor gruva. Hela Kiruna stad måste ju flyttas på grund av...

att den här gruvan har grävt så mycket så att det inte är stabilt i marken. Är det här typ den där filmen, Avgrunden, med Tuva? Ja, nu mått du. Som inte jag har sett än, för jag kände att det här orkar jag inte. Även om jag älskar Tuva. Hon är bra. Är det lite det som det handlar om? Ja, det är exakt det. Och då landade vi i den här kyrkan som typ kanske var från 1912, tror jag.

Jag lärde mig mycket under den här dagen. Perfekt sjuk-tv. Jag somnade, gick ur och i medvetslöshet i kyrkan i Kiruna. Den hade bara flyttats en halv meter. 500 meter i timmen. Den åkte ju långsamt. Och det var ingenjörsporr, för det var många som skulle prata om julantal på de här. 600 jul, var det inte det? Ja, det var typ allt sånt. Och det var reporter och så. Så den skulle flyttas till en annan del av stan och Jippo.

Och det var samma team. SVT var ju nöjda. Svansföringen var hög. Samma team som gör älgvandringen som gjorde detta. Och SVT hade västar där det stod den stora kyrkoflytten på. Det var otroligt mys. Men jag var ju också sjuk. Så jag fördjupade. Som både du och jag kan göra. När man inte har något att göra. Det pågår hela tiden. Och jag började tänka. Så var det någon reporter som heter Brynolfsson. Då tänkte jag. Det måste vara Reine Brynolfsson.

son. Det var hans son. Var det det? Ja, jag bara, de är lite lika. Gick jag in och kollade upp det. Sen så hamnade jag på ett chattforum där man kunde chatta då med kyrkflytten. Då är det samma gäng i chatten upptäckt efter ett tag som också följer stora älgvandringen. Det var en hel community som hittade tjänare vad du gjort sen sist. Det var rävbus och björnminnen och älggrejer i den här chatten. För det var samma liksom.

Det drog samma publik. Samma publik. Och där var jag inne. Jag var nära att skriva något i chatten. Vad tror ni? Hur tror du det går? Vilket mys. Sen somnade jag. Vaknade upp i den stora älgvandringen Highlights. Allt var ju tablå också.

Då kände jag att nu är det nog dags att jag kommer tillbaka. Vad är highlights i någonting som går i 500 meter? Ja, men då har de tagit ut bara när det är djur i bild. Och då kände jag att min man, nu kanske han inte har attraktion kvar för mig. Dels hade jag legat i soffan hela dagen. Då ropar jag. Joakim! Kom! Joakim! Kom! Han bara, vad är det? Mår du dåligt? Det är två jättefina björnar i bild. Då var det två björnar i highlight som jag tyckte var vackra.

Så du ville visa din man, nu får du tagga ner. Och när han kom vara borta så var det bara någon rävare i en sån här kamera om natten. Men jag älskar det här. Jag tänkte, vad kan man mer göra? Det var så mysigt. Jag tror att det här är en form av meditation. När du kan gå in, man ska vara glad så länge man kan dras med. I älgvandring och i kyrkflyttar. För att när du passerar de gränserna, det här är bra. Det tyder på att ditt psyke ändå kan varva ner så. Jag var så djupt inne i detta.

Och man kunde också vara med och titta tävling när trodde de kommer fram. Det var ju så här Smarda som snabbt räknade ut det. Så då fick de ändra tävlingen på SVT. Ja, nu har ni fifflat dit det här. De sa ju hur fort den åkte. Då fick de ändra tävlingen.

Och jag bara, nej, oj, oj, oj, hur ska det gå när kommer den fram? Så var det någon präst där. Sen var det också väldigt vuxet. Men du, det var någon präst där som skulle lite välsigna hela den här kyrkflytten, va? Ja, det var det. Där såg jag en liten highlight ifrån. Det var det. Och det var ju mycket kirrnabor. Vissa tycker inte om det. Då gick jag in i dem som inte har gjort det. Men vadå menar du att hela kirrna? Nu pratar du med en dum här.

Ska hela stan flyttas för att stan kan åka ner i ett slukål? Ja, men här får ju ni som bor i Kiruna kanske rätta mig om jag har fel. Ja, det här har ju pågått. Man har ju pratat om det här många år att den här stan måste flytta. Så kanske inte hela, men en viss del av stan ska i alla fall flytta. Och de flyttar ju hus och de flyttar uppenbarligen den här kyrkan från...

Så att du inte ska kunna rasa ner i avgrunden? Ja, för där ska de ju grävas ändå, tänker jag. Det kanske är bra typ gruvgrejer de behöver runt det där. Så hela stan, det är ju spektakulärt. Ja, det är ju spektakulärt. Så det kan jag också rekommendera. Men du är väldigt lik mig på det här sättet faktiskt. Det ena, man slukas upp och så börjar man ta reda på och börjar gräva vidare och googla och sådana grejer. Så kan ju jag vara med. Jag måste gå till botten med grejer då.

Varför ska jag leta om det där innebryna? Jag växlar mellan ettan och fyra. Då fick du med dig den. Då tänkte jag att han satsade då. Han blev inte skåd. Han ville inte. Han kanske kände lite att nej. Jag går en annan väg. Och så vet du så var det Sverker Olofsson, den gamla från Plus, om du minns. I Plus ikväll. Passa er för Curbys dörrknackare. Han var reporter med bus i blick och intervjuade då ganska...

Kiruna Bonan kanske inte var superextroverta heller att prata om det här. Han hade ett tufft jobb i Sverige men han gjorde det bra tycker jag. Det här kan du inte berätta för vem som helst. säger vi och berättar i en podd. För det här kan ju vara helt ointressant för vissa. För de flesta, tänker jag. Men jag förstår precis, när du fastnar, då vill du veta, då får du med dig lite av varje, lite olika kuriosa i den här. Jag blir ju rörd också.

Och sen sa de, nu kommer vi stoppa flytten för förarna ska dygnsvila. Vi hade ju bara fräst på och dygget runt sen kom fram. Ja, men det är ju som när du filmar. Ja, nu är det stopp. Måste vi ha en kvarts rast? Nej, men snälla måste vi ha. Mitt flyg går ju. Det är bättre att vi kör klart.

Den skojar du inte bort en kvart. Och då hade SVT lite mycket sändningstid kvar för de stannade lite tidigare än vad de trodde. Då blev jag såhär, vad ska de göra nu? Nu får de rulla repriser från dagen tänkte jag då. Blev ängslig. Men då slängde de också in highlights. från Stora älgvandringen. För då tänkte de detsamma publik. Och det var då jag såg dessa björnar. Kyrkflyttar och sånt, där är jag absolut med dig. Jag satt ju och tittade igenom Nortvolt.

Ja, det heter det. Har du varit där och rotat i Nårt? Har inte jag berättat? Nej. Det här är ju sånt du inte kan säga till folk. Det var ju en av de här, när sommaren kom tidigt, eller tidigt, men jag var ju i Stockholm och filmade ända till mitten av juli. Och alla satt ju där på mitt hotell. Jag har ju bott, det kan jag ju säga nu, för nu kommer jag inte att spela in några mer säsonger. Det är alltså? Det är alltså Hotellrival. Där har jag bott nu i, ja det är ju, hur många år är det?

Ja, vi har gjort tio säsonger. Det är tio år som jag har bott på det här hotellet i de här säsongerna. Och då vet du ju hur fint det är där nere med parken nedanför Mariatorget. Och där är det ju mycket, du vet... kubb och, vad heter det, bowl. Du har också en uteservering. Det är mycket skråd och mys. Och sommaren kom ju. Men jag orkar ju inte. Alltså jag var så trött när jag kom hem från inspelning. Så att jag låg...

Alltså, med fönstren öppna för att höra lite det här vimmyset där ute. Ja, man deltar lite. Och låg där uppe. Jag tror att jag slutade alltså 20 över 5 en kväll. Och hade stora planer om jag skulle ringa den. Och så kanske jag eventuellt skulle gå ut och äta. Och ta en kross vin. Nej, jag orkade ingenting. Då satte jag igång med Nortvolt. Det finns en dokumentär om hela det här batteriet. Hur har du kunnat missa detta?

De hade glömt det mesta avgörande i den här tillverkningsprocessen. Så det stod bara sekt. Och de körde bara runt med de här jävla truckarna tills truckarna gick sönder och tejpade dem helt. Det var så rörigt det här. Men att säga sen när du kommer till sminket, du dande på. Och alla var, nej men vi gick ut, vi satt ju kvar där. Det blev sent blev det. Ja, ja, ja.

Vi var där nere och så gick vi dit sen och så kände vi bara, nej det här. Och så bara, ja men det berättas inte vara rätt gött. Vad gjorde du? Ja. Jag låg i min säng och beställde en fö. En vietnamesisk nudelsoppa och tittade på Nortvolt. Jag vet också precis hur du ser ut när du tittar för du är så koncentrerad, du är så spänd och du äter ganska fort. Ja, det gör jag. Och dricker. Ja du jobbar med pinnar. Du är flink med pinnarna. Jag har sett dig. Och det går fort Mia.

Då var det någon gubbe där som blev intervjuad som inte... Man såg att han gråter inte lätt. Han har antagligen inte ens gråtit när hans barn föddes. Och inte när hunden dog eller någonting sånt heller. Men nu... När han ska prata om det här. Vi har ju kämpat. Det är ju en stolthet som vi har. Jag vill inte prata. Då såg man att. Där hade han sitt vakt.

Där var han in hos Pam och vände. Exakt, där var han, precis. Där kom de åt hans sårbarhet. Det var när batterierna kom på tal. Det är så intressant!

Det är ju lite mysigt fortfarande här när skolan börjar. Men det är ju också man själv som måste. Om man inte har ordning på sin egen verktygslåda. Så är det ju snabbt man får samla ihop sig så att det blir ordning. Och ha koll på schema. Och du ska in på skolor. Det är alltid en app också. Alla dessa appar. För mig som har svårt med det här med...

Ha koncentrationssvårigheter och alltid haft svårt med struktur och rutin. Det var väl kanske inte. Jag fick jättemånga fina verktyg i min låda. När jag växte upp. Men det var väl kanske inte just... Strukturskiftnyckeln. Och rutiner som jag har. Nej det är ju inte din starka sida. Det är min absolut svag. Där har du Pam. Men du kämpar ju. Jag kämpar och jag får kämpa så mycket för så lite.

För det som ska vara den här grundläggande heltäckningsmattan i livet som alla verkar ha, som de bara gör utan att tänka på det, det är det jag får kämpa allra mest med. Det andra tycker inte jag är så svårt. Det är det jag är ganska stark. Det kan du utmana mig. Men det här vanliga, att ha ordning på allting och den övergripande kontrollen med allt som ska göras varje dag och få ett flow i det här. Det är ju en elitstyrkans utmaning åtta dagar för mig.

Men hur är det nu med skolstarten? Mitt barn är 20 snart. Men har de bänkpapper? Vad är det de har nu för tiden? Nu är det så här. Då kan jag berätta en liten anekdot från vardagen. Nu börjar Johan. Och nu flyttar han från, han går på samma skola men han har gått på den lilla skolan och nu kommer han till den stora skolan. Det är samma skola men de byter byggnader. Och nu kommer ju skåpet in. Och då har vi ju fått...

Ordning och reda mejl i god tider, det är välkomstbrev och allting med information om allt. Och det har jag sett och det har jag lite scannat av och lagt just det. Hänglås, just det har jag tänkt. Men det tar vi sen när det närmar sig. Och jag får iväg honom till skolan. Första dagen är ju tid och allting är bra ordning och så.

Och jag känner mig nöjd. Och så säger han till mig, ringer han ju då och säger nu har vi ju inget lås med oss till skåpet. Åh gud det är helst. Jag köper ett lås, säger jag. Det skulle jag ha gjort. Det låg ju på mig. Jag är första domen och brickan här. Men vi löser det. Jag tänkte att det inte är så farligt. Vaktmästaren är jättesnäll. Vi fick ett hänglås och han med nyckel. Vad bra, sa jag. Perfekt.

Det är ju inte nyckeln man ska ha, man ska ju ha kod. Du ger inte mig en nyckel, Anna. Ja, så kom han hem då. Och då kommer han, då hittar jag då, råkar jag hitta en sån här liten. Minimal nyckel. Som låg längst nere. I den här nya ryggsäcken. Bland massa annat bös i den. Jag tänkte, åh gud. I den här lilla nyckeln. Och herregud så då började jag och skulle försöka börja kompromissa med att jag inte hade skaffat något. Så jag började ju leta fram en nyckelring då.

Hittade jag någon sån där jävla Audi-skinning som såg lite cool ut. Ja, perfekt, sa Lilo. Jättebra. Det här är nyckeln nu. Den tappar du inte bort. Nej. Det skulle han inte göra. Då gick jag upp, då skulle jag, han brukade åka med Gabbe in till skolan. Då sa jag, men nu kör jag då.

Och så ska ju jag, jag har ju inte kommit tillbaka till mig själv efter semester. Jag är nästan rädd när jag kör bil känner jag nu. Framförallt som det är nu. Så nu går vi upp tidigt. Jag ställde klockan, vi skulle åka halv åtta. Han börjar kvart över åtta. Jag gick upp sex. Och jag hade min egen stund och tog det lugnt och gjorde en...

Världens finaste, nyttigaste frukost. Det blir riktigt bra. Hon ska få en bra start. Väldigt bra start. Vi hade rakt fram kläder. Jag väckte han i lugn och ro. Han fick äta sin goda frukost. Det var avokado, det var granola. Där har du mig. Du känner också som en bra förälder. Vilken mamma jag är kände jag. Så sätter vi oss i bilen. Halv åtta var vi i bilen. Han var kammad och borstar tänderna. Allt var frid och fröjd.

Så tar vi oss igenom. Bara att komma från vårat område ut på vägen tog ju alltså 30 minuter. Jag tänkte, det var tur, sa jag till Lilo. Här ser du att det lönar sig att åka i god tid. Så ser jag på han. Plötsligt blir han lite sådär spänd. Vad är det nu, säger jag. För jag tyckte vi hade ju myset här nu. Vi kände oss som en ganska normal, bra...

Ja, familj som låg steget före. Ordning och reda. Precis som det ska vara. Jag har glömt nyckeln, säger han. Audi-nyckeln? Nej. Skåpet är ju låst, säger han. Då fick jag ju panik. Börja inte skälla nu. Då såg jag ändå. Vi har ändå en halvtimme. Vi har ju varit ute i så jävla godis. Det kan gå. Så jag gasade och gjorde en usväng. Och tillbaka igen. Men jag var lite irriterad. Nej vi låter inte det här sippra ut nu. Utan nu håller vi.

riktigt trevligt. Nu får vi umgås lite längre här i bilen. Hör ju musik. Springsteen var igång på bilstereon. Streets of Philadelphia och grejer. Nej, där kände vi hade den då. Så jag släpper av han. Det tog ju jävla lång tid för honom att komma ut. Jag tänkte, nu hittar inte han nyckeln. Var han på toa? Kommer han ut ännu blekare? Den är borta. Nej! Då kom det ut. Snälla Lilo. Det här är ju inte... Du får gå in igen. Det måste ju ligga i soffan. Nej, jag letar ju överallt.

Ja, då blir ju han samma biten också. Båda två fick ju... Vi satt ju som två... Allt var förstört. Allt var förstört. Vi kunde lika gärna ha fått Ginead O'Connor Nothing Compares som ledmotiv i bilen. Fick jag försöka ta en ny. Så tänkte jag, men vänta lite nu. Det här börjar faktiskt med dig. Nu får du ta ansvar här. Det var du som skulle skicka med i egenskap av mamma i mejlet du fick ett hänglås. Det gjorde inte du. 13-åringar ska inte ha lås.

De skakar hårt. Exakt. Så då fick jag försöka göra det i start. Få på en god beat igen i bilen. Och inse... Hur kommer vi att bli sena, Lilo? Du vet, jag byter ju också. För Lilo är ju som att radiokanalen, det är ju från P1 klassiskt till rock'n'roll. Känslorna går ju liksom i högvärlden. Nej, nu gör vi ingen stor grej. Du kommer komma lite för sent.

Så får du göra så här. Du får gå till den vaktmästaren som var så snäll. Och så får du äga problemet. Och bara säga snällt, jag skäms jättemycket. Men vet du vad? Vi har tappat bort våra nycklar. Kan du knippa loss? Ja, det får jag göra. Ja, det får jag göra. Och sen får vi inte nu göra. Det är jätteträdligt att det blev så här. Men det är inte så att du har varit elak mot någon. Du har inte gjort någonting som är farligt. Och jag får ju lugna ner mig också. För det var faktiskt halva...

Halva grejen är mitt fel här, Lila, fick jag säga. För jag skulle ha skickat med er ett hänglås. Så att idag ska jag åka till biltema och köpa ett hänglås med kod. Så att jag tar på mig hälften och du går bara och står upp för... Att du skäms och så är du trevlig mot han. Och så fixar han det här. Så då fick vi ju ha den här diskussionen. Till jag har släppt av. Och det här är ju en sån här grej. För andra, de hade haft sitt hängelse.

Men det här tog ju mig bara den här färden genom Göteborg när vi bygger om och det här fram och tillbaka och alla de här diskussionerna och alla känslor man ska igenom. Jag var helt slut. Jag var hungrig när jag kom här. Du har ju förbränt. Du har ju förbränt så mycket. Jag har förbränt som ett högskoleprov. Och försöka också resa mig efter varje...

Jag får inte bli arg nu. Och så kommer du lite sent. Jag kan ju inte skicka iväg han med en känsla av att han har slagit sönder någonting. Och han är ju så bra där. Det var ingen fara. han klippte. Ja, det är ju aldrig någon fara. Det ska man också ta med sig. Och sen fick han ju med sig ett hänglås. Men jag tycker så synd om dig för jag vet att du har kämpat med mina Audi-grejer. Jag lider så för att du har gjort allting...

Du vill att allting ska vara så bra så du gör alltid dubbelt så mycket som alla andra. Då klipper små krasikvistar och lägger på mackan för att allt ska bli bra. För att kompensera upp att jag inte hade varit bra från början. Släcka bränder. Och sen sitter du och så finns inte nytt. Och då är det så roligt för då kommer Lilo hem. Du!

Det funkar jättebra det där kodlåset. Det var ett väldigt bra kodlås. För att han ändå ska klädda mig som mamma lite då. Ja men vad härligt. Det är en sån seger för oss att vi har det där kodlåset som alla hade från dagen. så att vi nästan behöver fika det. Ska vi fika det? Ska vi köpa oss en buddapästling? Vi tar och köper en svarsvald. Det gör vi. Hela tårtan äter mig själv. Och så bjuder vi in grannarna. Vad är det vi firar? Vi har klarat att ha med ett hänglås dag tre till skolan.

Tired of your car insurance rate going up even with a clean driving record? You're not alone. That's why there's Jerry, your proactive insurance assistant. Jerry compares rates side by side from over 50 top insurers and helps you switch with ease. Jerry even tracks market rates and alerts you when it's best to shop. No spam calls, no hidden fees. Drivers who save with Jerry could save over $1,300 a year. Switch with confidence. Download the Jerry app or visit jerry.ai slash ACAST today.

Grattis skärningar. Det är första skolgårdagen. Nej men det är faktiskt grattis. För mig är det att få ordning på detta. Och sen gick vi igenom nu också så här. Hur ska vi lägga upp det här läxarbetet nu? För att han är ju nu så trött på att jag tjatar och det förstår jag. Men samtidigt så säger jag till honom att jag tjatar ju av kärlek för att vi kan inte börja plugga två dagar innan när det är 56 sidor.

Och du har ju varit med mig i den här pluggen. Jag får ju själv läsa in gymnasiekompetensen varje gång. Du har ju varit väldigt kuddig. Jag har ju suttit med på lunchen när du har pratat om världsvart om typ Gustav III. Och du har pratat om... Vissa böjningar i engelska. Du har ju lärt dig mycket. Varför gör jag det tror du? För jag kollar ju av då om du kan säga, som har lite skolfrökens, om det är rätt. Ja, jag tycker det är toppen när du gör det. Det låter så bra.

Jag ser att andra blir imponerade vid de där borden också. Nej, men du vet, han kallades ju egentligen för, så kan du säga. Många tror att han... Ja, och det är ju de frågorna som aldrig kommer på provet. Då hade jag ju pluggat på det här vad han hade för smeknamn. Men det kom ju inte på provet. Men den här frågan kom och den kunde inte jag. Men när Arvid, min son då, som nu 20, gick i skolan...

Men jag pluggade också på det sättet. Då berättade jag för honom att den här Ludvig den fjortonde. Kung Sol Frankrike. Att han hade en gom som möglade. Lösgom. Jätteintressant. Så jävla intressant. Kom det på provet? Nej det gjorde det. Men det är det jag menar.

Vi är ju så engagerade. Det är ju det här som är problemet för mig. Det kan ju aldrig vara lagom. Då ska vi titta på filmer, vet du? Och Youtube och videos. Och då får vi ju in information som... Det här var mycket bråda dagar för Axel von Färsland. För att han kommer att läsa in nämligen i Gustav III's svit. Och han berättade att det ibland var tre teaterföreställningar om dagen. Då fastnar ju den informationen... Du är på universitetsnivå. Du är på hög nivå.

Och ändå kan jag inte det mest grundläggande. Men nu har jag redan styrt upp med läxhjälp. Jag ska inte ha någon läxhjälp. I det här huset så har vi en person en timma i veckan. Eller flera timmar i veckan. Så har jag haft med Heli och Alfred. Jag kan inte, jag kan inte de här sakerna. Jag har en lucka där och du ska inte behöva ha den luckan för att jag inte kan det.

Och du ska inte behöva, jag kan inte sitta på nätterna och plugga in San Bartolome i Västindien. Så det var en mycket lyckad resa för kungen. Nej det är hemskt, det är för mycket. Jag åker alltid spårvagn här i Göteborg åt jobbet. Då sitter jag alltid och tittar.

Titta på alla de här som ska iväg till skola. Så jag är så glad att jag inte är dem. Alltså jag tyckte det var kul att gå i skola. Men jag kände vad skönt ändå att det är klart. Men du var ju kvar med barn. Det har ju inte jag nu heller eftersom mitt arv är så stor.

Men du kan ju läsa in så mycket när du sitter och tittar. Jag tänker på, nu kommer hon på en annan hållplats. Eftersom jag åker samma tid så åker jag med dem som börjar åtta typ. Och då tänker jag, och nu verkar hon ha hamnat lite utanför det här gänget. Hon är lite ledsen.

Gud, men nu har hon glömt gympa. Jag ser hon har inte någon stor ryggsäck. Har hon glömt gympa på sig idag? Kan jag sitta och måla upp? Och varför har hon glömt den? Ja, hur har hon det hemma? Ja, exakt. Och så är stressen igång även där då. Och nu gick hon inte upp. Vad ska hon? Hon gick inte av där på sin vanliga hållplats nu. Det är ju en jätteoböglig person som sitter och tittar så på barn. Jag är precis likadant. Så ser man någon. Vänta nu. Han har ju tandkräm på kinden.

Och håret, han har vaknat sent och skyndats och borstat tänderna. Men inte fått bort. Och det kan vara killar. Det är oftast killar. Alltid killar. Alltid killar. Och de kan vara trött. De har gjort allting rätt. Men de har fortfarande vitt av tandkräm på kinden. För de har torkat bort. Då ömmar man. Men de luktar ändå parfym. De luktar ju jättemycket parfym. Luktar någon sån här riktigt dyr. Vad det nu kan vara.

Jag åkte ju igenom de finare stadsställarna. Så där luktar det dyrt. Men tandkrämen finns där. Och då kommer man också åka sin egen. När man själv började i skolan. Det är mycket som växte. Det finns ett vemod nu tycker jag. Det är ett vemod. Exakt. Åh gud vad det kan dra.

igång. Och så tänker man, varför mår jag så här nu när jag kände det här? Och jag tänkte på också, när jag var ute och gick i slottskogen så såg man alla de här klasserna som är ute på de här uppstartsdagarna. Det är typ lite nollning och sånt. Jag vet inte varför jag får sån ångest. Lära känna, nollning, uppstart. Det ska ju vara någonting positivt som är kul. Jag har, jag får, jag går mest i mål då.

Jag blir väldigt mörk också. Och är det något som du sa innan, vädret. Det är både sommar, det är höst. Det är oklart hur man ska klä sig. Man är både kall och varm. Och sen så är det det här, man ser på håll, lära känna. Ja, man ser allt det där i sina barn och i andras barn. Och som man känner i sig själv, det här att...

Man ska skramla fram det bästa man har i det här pokalskåpet. De bästa sidorna man har. Ska man försöka trycka fram och verka härlig och soft. Och så känner man sig bara livrädd. Och så är man jättebarnslig och liten på insidan. Man ville ju mest gå hem och leka. Jag lekte ju väldigt hög ålder. Jag var också barnslig.

Och så vet jag alltid så här i skolstarten, det värsta med våra skolstarts säger jag också att man har haft det ganska bra. Det var att vaktmästaren alltid knackade på. Och han var väldigt julbent. Jag tror han lätt i stig. Och när han gick så, eftersom han var så julbent så svängde liksom nyckelknippan på ett visst sätt. Så man hörde, ding ding.

Ding, ding. Det kan alla på iser och skolan. Den svängde som sådär, du vet, klock. Som är en sån här grej i klockan mellan benen på honom. Och så slog den i en ringaren i Notre Dame. Och då kom han alltid in. Och så var det dags att då... att höja bänkarna. Hur mycket man har vuxit. Jag var ju alltid väldigt lång. Man ville ju vara petit. Och vi hade ju såna här bänkar för dig som är yngre nu då, kanske med lock. Ja, det hade jag med. Och då höjde man ju dem lite som samma mekanik som en kryck.

att du vet att det är någon pigg som ska in och så ska det höjas. Du, det stämmer, ja. Ja, och då ville man ju vara liten. Jag var ju jättelång, jag var ju längre än killarna. Och då sa alltid Stig... Oj vad du, vad stod du? ...till mig. Och... Min bänk var ju, och satt man bredvid honom. Om jag hade suttit med dig som då kan tänka mig att vara liten. Det är ju som en skyline, du vet nästan. Framifrån var väldigt hög hennes bänk. Och stolen fick ju följa efter och var hög.

Och så satt man mycket högre än alla andra. Och det var ju... Det tänkte jag på nu när jag såg skolan. Och så tänkte jag på bänkpappret. Om man någon gång hade varit lite förbarnslig och gått på kanske något med pingviner och alla andra. Tuffa blixtar eller något. Men det var ändå mysigt tycker jag. Jag älskade att ha bänk. Jag med. Och man fick städa i bänken när man hade sån jävla när det var nystädat. Sen kom alla de där suddigumsflarnerna. Ja, dammet igen. Dammet och avbrutna blygörtspenner.

hade suddat av sig och att det var bara stök och det hatade man när det var en del spänkar gick ju inte och stängde De var ju som en sån här resväska som du trycker ihop så att den spricker. Man får sitta på den när man ska resa hem. Nej, men jag hade också, du vet, man hade ämnena, OÖ, det ligger där, Mattelé, så har jag Pennalyn, jag ligger längst ner.

Men det var mysigt och det var mysigt med det här att se. Man hade köpt den där rullen med bänkpapper som man också hade sen på. Man hade också det pappret på böckerna innan det här. plastpappret kom som man sen kunde ha. Det var mycket roligare när det var det här färgglada med pingviner på framsidan. Även om det var på matteboken. Men då skulle du också se när du skulle lägga det här, för det var ju också en liten...

Vissa hade ju inte tålamodet. Det var ju en liten finesse. Det var ju som att vika ett påskbrev. Att få pappret snyggt i bänken. Ja. Hos vissa var det ju... De var slarvan med hörnen. Det var hål och bubblor. Det såg för jävligt ut. Det var ju även samma mekanik när de klädde in böckerna. Vissa hade ju sådana som var som i spagat hela tiden. Det hade jag, men jag tror inte min mamma var så bra på det.

så mina böcker var liksom det var som en för trång kavaj som man kan känna man får ingen bra start på dagen det var precis så tyget spricker i bak när man lägger armarna på bordet jag vet också att jag hade ett lifehack då hade jag den här långa Rullen med papper ut på ryggsäget. Tog jag på en plastpåse om det skulle börja regna. Så det inte skulle bli. Vilken jävla tunt.

Så att det stack ut som ett tennisrack typ. Ja, och var jättenöjd. Oj, det har börjat regna på ditt papper. Hade du en sån där Salomon-ryggsäck? Nej, jag fick aldrig det. Jag fick någon kopia som var mintgrön-lila som hette typ Salomon. Alltså, det var nästan rätt. Så var också hela min uppväxt.

Det var nästan rätt. Hade jag Salomon? Du känns som om du hade haft Salomon. Jag minns inte. Det hade Gunn koll på. Ja, jag hade båltröja i alla fall för det skulle alla ha. Men då var ju misstaget att då köpte, det tänkte ju inte jag på, men jag var ju väldigt kraftig.

överviktig som barn, utan att lägga några värderingar i det, men det var inte jättekul. Och så köpte jag då, jag hade två båltröjor, och den ena var så fräsig, vet du. Men den köpte jag när jag var som mest överviktig. Och då var det ju en, vad heter det? Neongrön. Med en bulldog på. Som hade tänderna. Upp så. Den där hunden som ligger. Som alla är rädda för. Som ligger i huset.

Sten bara på framsidan. Så det var ju som att jag hade ett självporträtt på tröjan. Det var ju inte alls fräsigt. Och det fick jag ju höra sen. Det var don efter person. Och ni hade också band på gympan när man skulle välja lag och sånt. Tänk att man fick välja då. Att man var det vilka man skulle. Någon fick stå och peka så här. Den tar jag, den tar jag.

Och sen fick man ha ett rött som också var lite tajt. Och sidan över kroppen av bandet. Det var jättetajt på med det där bandet. Och vissa var det så stort på. Jag var ju så lång så det var ju bara som en liten BH under det obefintliga bröstet. Och så var jag alltid så flammig på benen. För jag var så uppspelt när det var gympa. Så jag blev alldeles flammig på benen. Och glad.

Alltid glad. Jag var också flammig. Det var sånt där man skämdes över. Jätteröd i ansiktet. Att man blev så röd jämt. Men det var också för att vi tog idrotten på allvar. Vi har ju blött i håret redan under uppvärmningen. Och de andra var ju såhär, nej men det var lite fantastiskt. Skulle man springa några varm så fällde jag ut, du vet sprang som sådana här som springer när de fäller ut händflatorna för det ska minsta möjliga luft skar genom luften. Jag tog det på sånt allvar.

Nej, det gjorde jag också. Det var det roligaste jag visste. Handstil till exempel. Är det någonting man får jobba med i skolan nu? Det skulle man behöva lägga några timmar på att barn fortfarande kan öva och skriva snyggt. Min son, jag ser inte vad han skriver. De använder ju alla pennan. Och de lär sig ju inte att jag kan ju skriva skrivstil. Vi hade ju skrivstil.

Som ett ämne på skolan när man skrev i rad. Välskrivning är det. Det tycker jag är sorgligt. Att det inte ska finnas några handskrivna brev. Och att ingen heller har någon handstil. Jag kan ju se... Om du har skrivit något, eller om Hampus har skrivit något, jag känner gärna era handstilar. Det gör man ju på alla man känner nästan.

Men, alltså, Arvi kan inte skriva. Det ser inte klart ut. Nej, men Lilo skriver inte snyggt heller. Jag tycker inte faktiskt, om jag ska vara ärlig, något av mina barn. Heli är väl den som har fått mest svung på det. Men hon är ju inte... Om jag säger honom, jag har något... Har en grej som jag är bättre på än mina barn. Annars är de faktiskt bättre på nästan allt än vad jag är.

Men så är det skrivstil. Där tar de oss icke. Där tar de mig icke. Kom inte och säg något annat än att vi kan skriva snirkligt. Skriva snirkligt och snyggt och trevligt. Det är också jättefin. Du får ändå skriva artograf ibland. Men jag har också en jättefin artograf som någon vill ha. Det kan bli efter den här podden. Det kan hända att jag slår igenom nu.

i den här kretsen. De kommer skriva från den här kyrkförflyttningen. Har ni några frågor om ni som inte riktigt hängde med i stora kyrkflytten? Hör av er på skärringen. Då har vi upptryckta kort på Spolander.

Som hon kommer att signera. Jag bär väldigt mycket teknik som vanligtvis är min uppgift. Där är du lite elitstyrka. Vi har ju en teknikväska här som är som en sån där bensindunk. Den har jag ju burit. Som du har burit med. Många jobbar ju med... modern teknik idag i ganska små format. Men vi har ett stort mixerbord som Anna har med. Vi har också jättetunga mikrofonhållare. Alltså den hållaren du... Jag hatar den hållaren.

Hur är det möjligt? Jag skrek ju en gång på centralen när jag skulle bära upp dem. När du hade ont i ryggen så jag bar även dina väskor. Hissen funkar inte, kommer du ihåg det? Ja, det har jag hatat. Den är så ful. Allting är så fult. Och det står som på den. Men ett säta är blått. Så det är pinsamt. Och om vi kommer in på hotell ihop, då kommer alltid du med någon så här liten sportig, någon jättefin, lite bäg. Ja, men det har jag fått av dig. Jag har bäg.

Men du har ju den här fina bruna bageln. Och så kommer jag som ett härke bakom mig. Ett mixativ i varje hand. Rakt över bröst. Tajt över den här tråkiga brysten. Kommer zoomväskan. Och sen ytterligare en. Men när jag har lite andra goa grejer med mig. Och då skäms ju jag. Då tänker jag att jag får gå lite bakom. Så Mia nu får vara lite sval och checka in och gå. De tror att vi är ett tv-typ. De tror att vi har filmkamera. För då kan ändå en sån väska. Då är det ganska komprimerat.

att du är ett helt filmteam. Men i själva verket ska vi bara spela in en podd. Och när vi en gång skulle checka in på ett flyg då ville jag vara sval. Då skrek ju du också. Vi har mycket teknik i den här väskan. Och då fick jag, ja, jo, det är lite så här. Den är ju sån där farlig. Ja, och vad är det för teknik som? Kan den ta eld? Nej, det tror jag inte så. Det är vanligt, en liten poddstudio. Fick jag öppna upp för hela kön och visa knappar och sladdar.

Jag förstör ju din image också. Det är det när jag går med att jag förstör det för dig med. Nej, du fyller ju. Jag älskar ju när jag har med någonting som tar fokus ifrån att jag inte behöver vara nervös för det jag är på väg till. Jag tycker det är underbart. Men den värsta grejen är just den där att vi till och med hade en mikrofon med ett stativ som var som en sån där 10 kilos skiva som du hänger på när du tränar. Den... De är alltid med.

Det är ju jättekonstigt att vi packar ner en sån. Men för att... Vi kunde väl ha hållit mikrofonen i pinnen så här då? Ja, så som vanligt. Men då åker jag med 20 kg. Jag går upp, hör ni nu. Sitt ni och ta en kopp kaffe. För jag går upp och börjar skruva upp teknik.

Då går du upp på hotellrummet och sätter i staven i den här stora skivan. Jag är också alltid på lite dåligt humör. Då får jag lämna er. Och där sitter de stjärnorna och så ska de vänta. Ska jag gå upp som en stav och börja rådda här idag? kommer vi in och då är det uppställt som att det är fotografering för damernas värld därinne. Och det är så mycket sladd. Jag har ju med mig kanske 20 meter sladd för jag vet aldrig hur uttagen kommer vara.

Men det är ju det jag tycker är så roligt. För det här vet man ju finns jättemoderna. Ja, men snälla. Men samtidigt tillför det någonting som jag brukar säga. Man ska inte... Det är någonting med det här med maskroskänslan ändå. Att man... Man är aldrig cool och det kanske är inte du känner det. Någon gång kan det vara skönt att känna sig lite så. Någon gång kan det vara skönt att anlära till ett hotell. Men då är det oftast något annat som krånglar.

Så det är alltid något som tar ner en. Och då kanske man ska ta en bild på dig då när du går in för vi ska vara lite tuffa. Då är det fotoförbud och jag åker in bakom med någon vakt. Det har vi också råkat ut. Vi har väl inte dra. Men det är också sånt. Jag tänker på det. Var det på fyran? Ja, det var på fyran. Och du bara filma lite när vi går in. Jag går bakom, blir så utskälld. Jag får inte ens gå med. Hörru du, bakt! Då var det verkligen vakt Vem är du? Har du legitimation? Mia

Du går in nu. Ge mig telefonen. Man får inte ta bilder. Men snälla, tog bara på... Det spelar ingen roll. Det skyddsobjektet vet man ju. Man får aldrig filma så. Det var ju A. B var ju att du inte fick följa mig. Vi hade tvingat med dig att du skulle komma med upp. Jag hade tvingat med dig.

Först åker du ut och hämtar dem i vakten och de ska gå igenom din telefon. Och då går du in i det där, för det var ju ganska bra att ni skulle in. Det var bråttom för jag. Syv Malmqvist satt där inne och väntade. Jag hade Syv och jag hade dig och jag hade Sanna. Och sen är inte du... uppskriven och anmäld så då ska du inte få komma in. Och då säger de så här Ge läget. Också med tekniken hade jag med mig även då för du och han beställde poddat innan.

Och så jag står med den här tekniken. Den får jag lämna ifrån. Det var bombast. Och det ska man ju ha. Det är ju bra. att det fungerar, men det är så jävla fungerar. Och alla säger, tjäna Stefan, tjäna, tjäna. Alla går förbi. Där står jag. Går du Mia? Nej, jag går inte. Du måste gå nu. Och jag såg dig i den här svängdörren som är in där. Du bara tittar vad händer. Det gör jag igen förstör för dig när du ska.

det var cool att gå in på Nimo. Ja, då mådde jag ju då. Då tyckte jag det var helt förbannat. Hur går det? Vi kommer göra lite slagningar på dig. Så att du är den. Du kommer ihåg det. Jag bara, då kommer ni hitta mycket skoj, säger jag. För jag försökte också lätta upp. Nej, det var ju Pam som jobbade där. Det var Pam. Och det är bra att Pam jobbar där. Men till slut blev jag insläppt. Då hade ni ju gått in. Så då fick jag komma in där.

Tjena, tjena bland alla kända människor som man blir så blyg för. Som skulle in och gästa fyran. Hallå, hallå, nej. Vem är du? Och så teknikväska. Av, av, av, av. Och sen satt jag ju där och tittade. Och sen blir du glad att jag var på plats. Jag var jätteglad hela vägen. Det här var ju en historia som vi sen kunde njuta av på vägen hem. Verkligen. Och det var då vi också nästan missade flyget. Åh herregud. Så det är lite om våra eskapader i livet. Ja.

Och nästa vecka ska vi säga är ju Hampus tillbaka. Nästa vecka är Hampus tillbaka. Då tror vi att det smäller till. Vi säger så tycker jag och hoppas på att det blir en riktig smäll då. Ja, och jag som... Också jobba mycket bakom. Vi vill också tacka alla som skriver in på Skäringen Svål i ert Instagram. Följ gärna Mia Hampus där. Vi läser allt. Och det är den mysigaste platsen i världen att läsa där. För det finns inte ingen ondska där. Nej, det finns faktiskt ingen ondska.

Det kan vara någon som är lite besviken på ett avsnitt. Det kan det vara och det är helt okej. Sen om vi väljer att notera det i våra inre eller inte. Det beror på vad ni träffar när ni tar in oss på de här. Ibland kan man få lite coaching. Jag tror att ni känner sig... Men att det kommer att bli. Och det är helt okej. Håll det på den här nivån. Ni behöver inte stryka medhårs.

Det är så skönt att det inte är. Och ni berättar så mycket om er själva. Och det är vi så glada för. Och var ni är när ni lyssnar. Och vad ni gör, det är underbart. Skicka in fler bilder eller lägg upp och tagga Shaina Esvold. Var ni är när ni lyssnar, för det tycker vi är mysigt.

Det tycker vi är jättemysigt. Och tack för den här dagen och glad måndag. Så här bra avslut har vi aldrig hört. Och varenda gång, det ska ni veta, när vi har Hampus poddar så får jag alltid säga, ni kan väl runda om. Trevligt. Ja, trevligt. Inte bara... Så här låter ju ni. Det var den här veckan. Eller så släpper jag någon riktig ång. Att vi går ner i mörkret. Att vi åker skärtlapp. Det fick jag nog klippa bort att allt är ändå kört.

Det kan ju inte släppa iväg människor med på en måndag att allt är kört. Nej, men det tycker inte jag. Varför sa jag så? Jag vet inte, men ni var inne i något förra veckan. Ja, det var något långt nere vi var. Och där får ni också vara. Och där följer ju också lyssnarna med. Och det är vi glada för.

Vi ska gräva mycket där vi står. Nu har vi grävt så mycket. Jag tror det är den här kyrkflytten. Det är nog oss vi får flytta från vår egen plats här i livet. Snart blir allt ett slukhål och så försvinner Hampus och Mia. Där SVT har vi en reality-serie som ni kan suga lite på. Den stora flytten av skäringen S1. De har nämligen grävt så mycket där de står i den här podden. Så nu är det ihop.

Hårdigt under. Det har varit så mycket gott i den. Gruvan under er. Tyva Novotny kommer spela huvudrollen. I avgrunden. Tack för den här veckan. Tack för att jag fick vara med. Sista sak bara. Vart ska kyrkan stå? Alltså den skulle flytta... Hur långt var det? Den ska inte typ till Umeå. Gott. Vi rekommenderar både elitstyrkans hemligheter och stora kyrkflyttar. Och... Det här om North Walt. Där har ni. Är ni som oss, väldigt sena på bollen med det mesta, då har ni tre riktiga godbitar. Ja.

Och glöm inte, ibland är det ett batteri som kan få en man att gråta. Vakt! Vakt! Just idag är jag stark! Just idag mår jag bra, jag förs framåt av kraftiga vändar. Just idag är jag stark, just idag mår jag bra, jag har tro på mig själv. No vencerá.