Det stora Wordfeudmysteriet

How many times have you wished you could be in two places at once? With Wix, you practically can. Wix's website builder is packed with powerful AI tools to make running your business online easier. Build a full site just by talking with AI. Get an AI agent to manage your sales and marketing. Or work like a 10-person team, even if it's just you. So you don't need superpowers to get everything done. You just need Wix. Try it now for free at Wix.com.

Hey, what's up, subscribers? Welcome back to the channel. So which variety of Dunkin' at-home coffee is your fave? Original blend, French vanilla, or hazelnut? Drop a comment. What are you... Oh, uh, this is what I do when I'm home alone. Drink Dunkin' Original Blend or pretend you're an...

influencer. Both. Want a cup? Hey, let's do a taste test for the audience. Okay, how's this? The rich, smooth taste of Duncan at home is unmatched. Nice. You're a natural. The home with Duncan is where you want to be. Idag är vi i ett betalt samarbete med Ronald McDonalds barnfond som ju är en stiftelse som stöttar familjer med svårt sjuka barn. När man som familj hamnar i en sån mardröm så sätts ju hela livet på paus och små saker som vi andra tar för givet blir väldigt viktiga.

Och då finns Ronald McDonaldshusen som ligger nära sjukhuset där barnen vårdas och där familjer kan bo i en miljö som är så lik vardagen som det bara går. Där kan familjerna till exempel slappna av tillsammans, vara nära varandra eller bara en sån sak som att kunna laga mat.

och äta ihop i soffan framför tvn som kan betyda så mycket. Sedan starten 1990 så har mer än 200 000 familjemedlemmar fått bo i något av de här fem husen runt om i Sverige. Verksamhetens största bidragsgivare är är McDonalds Sverige och deras franchise-tagare.

Och mellan första december och trettonde januari så skänker McDonalds fem kronor till Ronald McDonald barnfond för varje Big Mac och company som säljs. Och pengarna som samlas in går till Sveriges fem Ronald McDonald hus och bidrar även till barnmottagningar på 7. som vill göra sina vän och lekrum mer välkomnande.

Tillsammans kan vi vara med och bidra och vill du hjälpa till så kan du swisha valfritt belopp till 97022 eller köpa en Big Mac och Company nästa gång du är på McDonalds. Du kan också läsa mer på Ronald McDonalds huvud. Stora som små handlingar gör skillnad för familjer som behöver närhet och trygghet när livet vänds upp och ner.

Idag är vi i ett betalt samarbete med Zalando och deras julkampanj What do I wear? Och som man behöver hjälp med klädsel i juletid när man är så här stressad. Det är slutfester för projekt. Man ska in och veva på glöggmingar. är det ju vädret väldigt linnigt så man måste ju även tänka ytterplagg. Och vissa ska ju också upp och fira julen i snön och då är det ju kanske en helt annan klädsel. Och så ska man inte glömma alla som dejtar i juletid. Man kanske åker hem till sin hemstad

för gamla kompisar. Då vill man ju visa sig med stil och finess att man har koll på vad man ska ha på sig. Ja, och då är ju Zalando som en trygg, jätte... Skulle man kunna säga som har liksom allt åt alla håll. Där har du till exempel märken som Stine Goja, Filippa K, Bay Malina, Fjällräven, Mango, J. Lindeberg. Ja, alla kan hitta den perfekta outfiten.

oavsett aktivitet på julen. Ja, och behöver du kläderna fort så kan jag säga att det är bara en till två dagars leveranstid på de flesta varorna som skickas av Zalando. Det är ju perfekt om man skulle bli bjuden på något oförutsätt där man vill brassa in och sig avslappnad och sval ut i en 5-plus-outfit. också rekommenderar med tanke på alla märken som finns där. Alltså kostymbyxa är väl ändå ett alldeles tidlöst plagg som du kan sätta en enkel hoodie på och ändå se lite liksom...

uppklädd men sval ut tycker jag. Ett par sneakers på det kanske och allt det här hittar du på Zalando. Och gratis retur är det alltid också. Så går det nu att våndas lite och funderar på what do I wear i jul till exempel. Då har Zalando alla svar på den frågan. Ja, så lycka nu till med jobbflörten på julfesten. föräldrarna eller bästa julafton i manna minne med familjen och gå in på salando.se och hitta stilen. Tack Salando! Tack!

Just idag mår jag bra, jag förs framåt av kraftiga vindar Just idag är jag stark Just idag mår jag bra. Jag har tro på mig själv. På min sida. Jag är på och jag rullar här. Nu såg jag det första jag gjorde också. Jag har inte gått upp idag. Nästan det är så jävla tidigt. Men vi köpte en julstjärna. Vi pratade lite julpynt. Ja, jag får se. Vi köpte en julstjärna. Och vi har ju liksom...

fönster från golv till tak i vår lägenhet och väldigt speciella mått för den nyproduktionen. Då stämmer inga mått. Är det något annat för den delen? Det är alltid något som fel är. Och då köpte vi en julstjärna som Ellen har tittat på som hon tyckte var toppen. mätte ju ingenting, kollar ju ingenting. Och nu så hänger den inte för att den är så djup, den jävla stjärnan, så att den liksom lutar bara mot fönstret så här ledset. Ja.

Och så har vi en sån vägg som vi kan inte spika. Spika som fan för att få upp sladden längs med fönstret. Nu hänger den för att det går inte att fästa så Ellen har tejpat upp den i omgångar. Så nu hänger det tejp vid hörnet och fönstret som har släppt. och slannen hänger lesset ner och går till kontakten. Det är så jävla ohjulmysigt det kan bli. Men du...

Nu säger jag uppfinnar. Vi är ju ganska bra på att uppfinna. Det här har du någonting som något UF-företag borde greppa tag i omedelbart bums. Det här med... Hur du hänger upp en julstjärna varje år. Finns det någonting som du skulle kunna? Idag kan du för fan hänga upp ett badrumsskåp med klisterlapp.

Du kan köpa på sådana här konstiga tiger och skit. Du kan ju ta sugproppar och hänga upp grejer som du har duschatraljer i. Då måste du väl kunna uppfinna någonting som du suger fast eller tejpar fast på vägg. och hänger upp stjärnan med varje år. Alltså typ någon form av galger som går ut för det här vet jag precis. Vad ni har hamnat i nu. När julstjärnan lutar mot fönstret och står snett ut som en slalombacke. Ja, exakt så är det.

Ligger mot fönstret på ett sätt. Det hänger inte överhuvudtaget. Nej men vad ska du göra då? Ska du då alltså när du har fått först köpa den här djurskärnan. Och när du har trasslat upp det här helvetet. För det är alltid så med djurskärnor när du ska sätta ihop dem så är det ju väldigt nära att trasa sönder dem istället. För du ska veckla ut dem och så ska du puffa varje sån här jävla stjärnspjut. Och sen ska du ihop...

dem med lampan och knyta ihop där uppe och puffa därmed. Du river ju gärna sönder pappret. Men sen är det inte nog med det. Sen ska du få i lampan och rikta den rätt så att den inte ligger och fräser mot någon av kanterna. Och sen ska du hänga upp. Och då måste du ju ha en pinne som går ut från väggen om du inte har jävligt djupa sekelskiftsfönster. Hur fan ska du få det att funka annars? Eller en gammal gardinstock? Jag började jobba med sån placker, du vet. Att jag satte lite tejp.

På slutet av spetsiga änden tog bort själva placardtråden så att det bara var en liten sån öggla som man kunde lägga sladden i. Men det ser inte klokt utan vi har det där precis över stjärnan så där vi tejp i hörnet på väggen. Och sen så har man ändå stjärnan som är för tjock. Alltså den är så djupt den här stjärnan. Så att den får ju liksom inte plats. Alltså den går ju liksom också utanför fönsterkarmen. Så den är liksom i rummet. Men det är ju jätteroligt att du har en pläcker.

Alltså en sån man petar tänderna med Ja men bort med tråden för då blir det ju lite sån usvä Du vet Som man kan lägga slanden i. Det är ju den ett UF-företag. Alla unga människor med hjärnan i behåll fortfarande. Uppfinn detta nu. Ska din tjäna i den hacka. Och så får det här medfölja. Precis som när du ska köpa en...

så oftast i affären så ligger det ju bredvid glödlampor eller det du ska ha till eller den här sladden. Där kan ju också den här lilla anordningen för upphängningen då sälja sig en liten påse. Men jag minns när jag var liten då hade vi metallstjärnor. Alltså det var aldrig de här pappstjärnorna. Kom ihåg dem för det var ganska många som hade dem, lite avlånga liksom. De var ju aldrig problem med.

De satt och de vred sig aldrig för det är också det värsta jag vet att den hela tiden ska snurra den här stjärnan. Man får den aldrig på rätt. Och minns det lilla vindputs och vänns den upp igen. Alltså den där stjärnan undrar jag om den säljs. För det hade jag kunnat tänka mig att köpa. Av nostalgiska skäl också. Ja, för det är också jävligt störigt när du försöker vri den där lilla plastbiten, den där ugglan där uppe.

För att om stjärnan då hänger... Nu har vi ändå fått till själva upphängningen. Det har tagit ungefär en och en halv timme och jag har haft sönder hela gipsväggen här uppe. Då får du det här att sladden är lite så att den... stjärnan hänger på snedden då så att när du kommer in i rummet så ser du liksom inte hela stjärnan utan spetsarna riktade mot dig. Och det är kanske därför man också sneer för det krävdes ganska lite för att jag skulle kasta in handduken med julmys. Jag hade ändå en jävla...

Skjuts in i det här i söndags. Vi hade bestämt en dag. Jag var bakis men inte ens det kunde hindra mig. För nu ska vi ha julmys. Och vara jättepeppade. Vi ska gå in till stan. Vi ska köpa stjärna och lite annat julpynt. Och vi ska gå på bio. Men redan när man kommer in till stan och möts av så fruktansvärt mycket folk...

Så känner jag hur hela julmyset avtar, hela min vilja försvinner. Jag går som en gammal farbror efter sin hustru när hon går i de här butikerna och jag har ingen vilja, jag vill bara hem. Den stjärnan blir bra. Jag tar den då. Om du gillar den så tar den. Så var det hela tiden. Och så tar hon den. Och det vi kommer hem med till slut efter det här är den här för stora stjärnan.

Ett litet rött doftljus från Home Home som inte har med hjulen att göra. Det är inte så att det luktar kanel. Det är bara ett helt vanligt rött doftljus. Och två långa ljus med ränder. Och de eldade vi ju ner samma kväll. Doftljudet var så lite så det är till slut och stjärnan hänger som det gör. Och nu kastade jag bort hela mitt julbys på det här. För jag kommer inte få tillbaka det.

Det du beskriver nu är så träffande. Jag har ändå levt nu i 48 år. Vi kan kapa mina tio första år. Då var julen som den skulle vara. När någon annan tog hand om det här. Men sen börjar vi då. Vi säger att 30 år. Vi kan ta bort 18. Så säger vi 30 år har man nu hållit på. Och nu är jag 48 och jag inser alltså på ett väldigt rått sätt att det är drömmen om julen som är...

Det vi får hänga oss i. För så fort vi går ut. Och börjar försöka. Göra det här till en verklighet. Så kommer allt det här i kapp. Alltså att bara som du säger, att drömma om att man ska gå hand i hand med sin livskamrat, sin partner, den man är kär i och gå och handla någon julklapp här och någon julklapp där och ta ett glas vin och ner på stan. Den dör ju så fort du går av spårvagnen. Nere i centrum. När du ser.

Alla hysteriska, stressade. Det är ju ingen som går runt och myser. Det finns, jag vet inte vart du ska leta. Du måste gå åt något helt annat håll. Då får du börja ut och hugga gran och sånt igen. Alltså att söka dig till naturen tror jag om du ska uppleva det här. Jag är ju ett fan av julfilm och varje gång man kollar på en julfilm så är det ju städer i...

Julbelysning. Folk som går lugnt. Håker skrids, går hand i hand. I New York, som är den stressigaste staden av de alla. Men där är det så lugnt och harmoniskt. Folk har tid att se varandra i julhandeln. Hej är ni också ute! Åh, vi tar 15. och snackar. Vi har ingen stress. Vi ska gå och fika sen. Det finns ju inga verkligheter överhuvudtaget. Men det är som att jag varje år tänker att du ska bli på det sättet. Det har aldrig någonsin blivit så.

Hela julen är som den här julstjärnan. Stjärnan i sig är en symbol för det här heliga. Jesus ska födas. Nu ska vi vara i stallet här och prassla i höt och tända ljus och jorden och allt. Men istället så hamnar stjärnan. Det är för smalt fönster. Den bullar ut. Det är en väldigt bra symbol över hela julen tycker jag. Din julstjärna. Hela jorden hänger i en plackers. Så är faktiskt just vår existens just nu. Och det är det vi känner.

När vi tittar på våra stjärnor. Jävla ostabilt bynket. Ja, vi hänger löst. Men det är ju synd om man är en person som faktiskt gillar jula. För jag tänkte också, för nu när vi spelar in. Idag är det ju Lucia.

Den här härliga, härliga dag. Och då tänkte jag i att jag har haft lite mer. Jag måste försöka komma in i stämning själv och varva ner efter ett ansvar för detta. För att det kommer inte bara hända som det gjorde när man var barn. Att helt plötsligt kändes allt mysigt. Utan det där måste man försöka skapa.

Då tänkte jag att jag skulle gå på Lucia-koncert idag. Jaha, vad trevligt. Ja, om man hade haft tid. För att nu blev det ju liksom när jag kollade de här tiderna. Då har vi ett tåg vid 06. Det hinner jag ju jämt innan jag ska podda. Men då får jag gå upp vid 05.

Då går nästa tåg vid tio. Nu sitter jag i klippning. Men vid fjorton och jag springer på lunchen. Och vi skjuter den en timme. Och så hinner jag äta på väget av korv. Det kommer inte heller bli något my som jag ska stressa. Trycka in ett Lucia-tåg i gamla stan. möten och hålla på. Och jag vet liksom inte hur man ska. För jag har ändå gjort försök i år på ett sätt jag inte har gjort tidigare år. Och ändå går det inte. Vad är det som fattas?

Och jag fattar inte hur andra människor får ihop det. Nej men det är ju det här som jag säger är den stora chocken Hampus. När man ska börja vara den som ordnar. Precis som du sa nu. När man själv ska ordna de första tio åren. När det bara fanns. Det bara var där. Allting var... Lussekatterna, Lucia-linnet. Mamma och pappa hade... Kupévärman var på. Man fick gå in i en varm bil med den här Lucia-kronan och åka...

runt mellan mormor och farmor och sjunga. Allting var liksom uppplöjt. Men så fort du blir arrangören av myset så upplever du inte myset på samma sätt. För då vet du allt jobb bakom myset så då börjar du ju redan ha ångest för det här myset som du ska skapa flera månader innan själva myset ska infinna sig. Men finns det folk på riktigt? Om man tar julen då som exempel. Men det kan vara att anordna en vanlig middag också. Men finns det någon som är väldigt...

Bra på det här med värdskapet. Och samtidigt njuter lika mycket själv som gästerna. Eller går inte det ihop? För på julen går det ju inte. Det har alltid varit en mormor som stressar sönder sig själv. Att alla ska ha det bra till exempel. Som är aggressiv sen. Jag vill att ingen kan ställa sig.

med disken, ni kan väl köra papperna till återvinningen i alla fall. Du vet, så blir det ju då. Eller som inte läcker det alls, som bara håller ihop hela tiden, varenda år, tills att det förs över till nästa generation som ska göra den här.

Springfaschen. Ja, så kan det vara också. Men så tänker jag det. För även när jag har middagar, om jag ska laga middag. För jag kan bjuda hem folk och så köper jag takeaway liksom. Och då är jag helt lugn. Det finns inget sånt. Men om jag ska ha en middag. Hade jag förra helgen eller två helger sedan. Det erbjöd hem folk.

Det för mig är, det blir fan ett heldagsprojekt. Alltså det börjar, nu ska vi städa, vi måste handla, vi måste till systemet, vi måste det här. Det var så mycket måsten. Och då blir det det som när jag sa till dig någon gång att jag står förberedet. Om jag står här och hackar löken, Ellen, och så du kommer. lite lätt och ledigt ut från toaletten som att du gjorde det sista fixet när du ringer på dörren. Då blir det så arrangerat.

Av någon anledning. Jag kan inte slappna av. Inte heller under kvällens gång. Det är hela tiden. Har ni tomt i glasen? Vill ni ha någonting? Vill ni ha någonting? Hela tiden. Och jag undrar finns det en sådan person? Eller är det så för alla människor att värdskapet är att man låtsas att det är lugnt och trevligt men egentligen är det en inre stress hela tiden oavsett vad man arrangerar? Det tycker jag. Om du känner dig träffad och att du är en sån person som både kan arrangera och mysa.

Alltså slappna av. Om vi nu verkligen ska översätta på Google Translate. Kan du slappna av i ditt eget arrangemang och mys när du själv har ansvar över en kväll? Skriv gärna in till det här programmet och berätta.

Och blanda inte ihop tycker jag nu att man tycker att jag njuter så mycket när huset är fullt när alla barnen är hemma. För det är en känsla. Men det är inte att själv mysa lika mycket som gästerna som kommer. För du måste fortfarande ha tusen grejer i luften. Alltså det är helt olika känslor tycker jag.

Det är en konstform som jag aldrig har begripet mig på. Men det tycker jag även kan vara med barnen. Och det vet jag inte om det har med att jag är kvinna. Att jag håller på och kontrollerar hur alla mår hela tiden. Det kan man göra som man också. Men jag inbillar mig att vi kvinnor är mer all over the place känslomässigt. Om jag har alla barn hemma. Då iakttar jag så mycket saker. Jag iakttar hur varje barn mår individuellt.

Jag iakttar också hur de spelar ihop. Jaha, nu har inte Heli och Alfred träffats på länge. Har de inget att prata om? Hörrni, kommer ni ihåg när vi gjorde den här resan? Var inte det? Skulle inte vi... Ja, nu kommer det igång samtalet. Nu börjar han att bjuda lite på sig själv. Men vänta nu, nu är Helis pojkvän, är inte han väldigt tyst? Gabriel, hade inte du en sån keps som Christian har här?

Vi hade ju, han hade också en sån käps. Vänta, nu är Elin ute i disken här också, ska vi se. Du vet, så håller jag ju på då. Så att visst, njutandet för mig i det, det är ju inte att jag sitter och slappnar av och åker med i några samtal. Att jag lutar mig tillbaka och sitter och skrattar och bara är i nuet utan det är fullständig kontroll över den här. godkartbanan som jag har ansvar över i de här relationerna och samtalerna utan min lycka infinner sig ju sen

Vi säger på kvällen när alla, alla har sovit över, det här har gått bra. Vi har kommit närmare varandra och jag sätter mig i soffan och kanske disken är undan plockad och jag sätter på min lilla crime-serie och känner att nu är alla. här och vi har varit tillsammans idag då kan jag

Få ett litet lyckorhus. Du måste nog vara en person som inte har så jävla mycket gästfrihet eller socialt ansvar om du ska kunna slappna av när du är värd själv. Om jag tänker på liksom...

generationer över mig själv så kan jag ju ofta se typ av mormor är värd, morfar kan ju slappna av och ha det hur gott som helst. För det är mycket, jag behöver en öl, alltså det som när du behöver, jag behöver min crimeserie och slappna av. Han tar för sig av det han behöver för att slappna av även med gäster i huset.

på Crime under hela middagen. Ja, det är inga problem. Det går så fint. Han svarar inte ens om man pratar utan han sitter och njuter av sin julörd. Och är det någon som är lite tyst så är hans analys snarare. Han har väl inget att säga då? Hade vi inte på att sugen?

Låt han vara. Låt pojken vara. Han behöver vila vet du. Han har spelat in så mycket serier nu så låt pojken vila. I och för sig helt rätt kan jag tycka. Ja det är det ju. Men du måste nog vara lagd åt det här hållet för att det ska funka och vara liksom avslappnad och värd. Gud ja. Hormor skulle jo... Da blir man jo sier, sier noen ting nå, Rune. Sier noen ting nå.

Det är ju det här vevandet. Man vevar ju i olika. Man står ju som i en fabrik och matar fram deg och kakor och samtal. Det är hemskt. Man är ju helt utsliten. Jag undrar om inte jag är en väldigt... bra gäst av den anledningen. Om man tänker just på julen så tror jag att för när vi åkte runt förra året mellan min familj och Ellens föräldrar och andra släktingar det enda jag gjorde under den turnén det var att jag

sov på olika soffor hela tiden. Jag åt och sen så gick jag och la mig i soffan. Och så somnade jag och så sov jag 45 minuter varje ställe till cellen. Så nu ska vi åka vidare. Ja, men det är ju otroligt. Ja, men inte det. För det blev lite så här att vara oförskämt av det. Vi går och lägger det hos andra människor. Usch, vad dumt. Men efterhand, är inte det lite gött? Då är det en person mindre att ta ansvar för. Han har det så gott.

Nu sover han. De vännerna man har som kan gå och läggas och sova en stund mitt på dagen när de är hemma hos en. Och man bara kan slappna av så, det älskar man ju. Mm. Hellre än att man ska sitta. Jaha. Att man ska hela tiden underhålla. Och hitta på saker för att det ska bli kul. Kan man vila ihop så har man kommit jävligt långt. Är min mening. Och det tycker jag i och med att julafton är så jävla lång.

Så är det väl absolut gött om det kan bli en tupplur. Ja, jag tycker det är omgått. Det är inte alls dumt. Jag vill också en kärlekshandling att ge till någon. Jag är så trygg och lugn här och bekväm och ser att jag kan somna. Det tycker jag är något vackert snarare än något oförskämt.

Men jag undrar om inte alla egentligen. I och för sig finns det ju många människor som har sånt svung på det här. Man kan ju komma hem till folk där det är fullt av folk och det är säkert så att jag har kunnat uppfatta så någon gång när vi bodde alla under samma tak och det var flickvänner och pojkvänner och du vet man är den här storfamiljen.

Att man på något vis spelar rollen av avslappnad, mamma, stor... Det är så bohemiskt och härligt, jag bara kommer, sover och äter. Att det inte syns hur mycket man kämpar inombords.

Tror du inte att det ändå är att man pustar ut sen när allt är färdigt? Jag förstår vad du säger när du menar att när du lägger dig med din crime-serie på kvällen då kan du njuta för så kan jag vara om jag har folk också som är... som sover över eller om man har de här middagar när huset är lite fullt att då kan jag njuta när jag lägger mig i sängen med min telefon och bara så här, åh huset är fullt, vad mysigt att det är folk där ute, att det finns det här och det här och det här.

Men då är jag själv. Ja, och sen är man ju också så här, om man har en middag så tänker man ju hela tiden parallella tankar. Gud vad slabbigt det är. Äntligen så kanske man börjar komma in i ett samtal. Det börjar bli, man har ätit och man sitter och myter. Lyser lite efter middagen. Så känner man. Det blir ju gott det här. Men då börjar man ju direkt tänka. Är det inte väldigt schafsigt här på bordet. Är det nu jag ska börja duka av. Och föreslå kanske.

lite kaffe? Eller kan vi sitta kvar en stund i det här schaffset? Ja, för där vill man alltid ligga steget för. För det tycker jag är så när man är gäst hos någon annan om man har varit någonstans. Man vill inte vara den som själv säger, hopp, en kopp kaffe kanske på detta.

Utan det vill man ju bara ska servera sitt flörde hela tiden. Dyka upp så man slipper vara oartig. Men då tycker jag det blir obekvämt. Och jag vill aldrig att mina gäster ska hamna i att de sitter och känner. Jag har inte det jag behöver eller vill ha men jag vågar inte säga det. Det är jag så rädd för så då försöker jag förekomma det hela tiden. Men det kan ju också skapa en stress i att det aldrig blir en lugn stund med honom. Vi kan inte vara hos honom.

Det kan också skapa en stress att du vill ha det här överstökat. Ja, just det. Vad jävlar vad snabbt kaffet kom fram. Men vi har ju inte ens druckit upp. Vad hände med ostbrickan som skulle komma? Hade vi inte ett glas kvar av vinet? Du sitter och dricker kaffe och vin på samma gång så här. Så det får ju inte gå för fort heller. Om folk kanske vill ha lite mer av maten så har du redan börjat sätta på hur man kaffebryggan i bakgrunden. Då vågar man ju inte fråga.

Om man får ta lite mer. Men så var det någon annan gång när vi hade gäster i höstas. Där vi var så nervösa för vad vi skulle prata om hela kvällen. Och då jobbade vi simultant här i köket, jag och Ellen. Och då funkade vi inte alls. För jag förberedde. Jag tänkte att om vi först tar skärken när de kommer. Ett välkomstglas och så tar vi skärk. Och sen så myser vi med det en stund.

Och då har vi ett projekt sen när vi ska göra i ordning huvudrätten innan vi skickar in den i ugnen. Och då tänkte vi att vi lägger upp det så här att allting är i olika steg. Så att vi liksom emellan pratvärven när det börjar bli lite... tunt på samtal, då kan vi gå upp och fixa hela tiden och vi har hela tiden något att pyssla med så att vi inte äter upp allting för snabbt. Men den planen läckte jag totalt för när de väl hade kommit så ser jag att Ellen har stoppat in huvudrätten i ugnen.

Och då blir jag så stressad. Nej! Vad gör du? Inte i ugnen nu. Att det skulle vara hela världen. Fan! Ta ut det! Usch! Du vet, du hade nog gratinerat något i 20 minuter som jag tar ut och sen ska gratineras igen. För att jag kände, nu tappar vi ju ett steg eller? För helvete, vi skulle ju fixa. Eller jag menar, vi äter ju skärk först. Sen tar vi. Nu bor ju ni i en ganska liten lägenhet. Det är ju inte så att ni kan gå undan i köket. Jag hade ju dött om jag hade varit på middag hos dig.

Jag hade sett på dina blickar på Ellen. Om vi hade suttit och pratat så hade jag sett på dina vågor. Vad gör hon nu? Det hade ju ingenting gått obemärkt förbi. Vad hade ni gått in i den lilla klädkammaren då och haft en sån här överlägg? Du ska ju stoppa in. Vi får ju äta upp det här först. Nej, det här skedde helt framöver idag. De sitter två meter bort. Vi är i den här matplatsen och jag säger, vi tappar ett steg. Ta ut! Vi får ta ut!

Vi tappar ett steg. Nej, hörru, nu tappar vi ett steg här. Vi skulle först äta skärk. Och när det kändes som att nu har vi tömt den. Då stoppar vi den i ugnen. Pillar lite med potatisen. Sen sätter vi oss och äter den.

Äter upp den, sen tar vi bort det och så håller vi på så att det hela tydligen kunde växla och vara sociala i köket. Jag tycker det är lättare att vara social när man åker i bil. Det är också mycket lättare att vara social när någon står och pula med någonting. Och några andra sitter vid bordet. När alla sitter vid bordet och har uppätet, då blir jag stressad.

Då måste man känna att vi är i framåt rörelse. Jag tycker så här. Skriv! Man kan ju inte ha en sån där vit whiteboard där man har skrivit och striker över inför gästerna. Men man kan ju ha gått igenom detta noggrant innan. Och sen kan man ju ha skrivit ner på ett papper som man har i en kökslåda eller någonting. Om man nu skulle som Ellen börja...

Vänta nu lite grann. Vad var det för moment efter det här? Nu har vi pratat om det här med inbrottet i källarförrådet och charken är uppäten. Då kan man ju titta på den här listan.

Men jag såg ju bara hur allting skulle gå åt helvete för snabbt. Att vi sitter och äter skärk. Då blir maten klar. Så innan vi har hunnit börja skärk så ska vi äta huvudet. Och då har vi tappat ett helt moment som var så viktigt för vinna tid. För då tänker man så här. Vad har vi då vi kan bjuda på? Om vi nu är så här.

före schemat. Vad kan vi slänga fram? För då kanske man bara tänkte så här, efter den här mastiga middagen så räcker det med att vi tar lite mörk choklad till kaffet. Vi behöver inte ha någon. Det är ingen som gillar efterrätt och så börjar du tänka, helvete!

Vi måste köpa vaniljklass. Vi måste ha en efterrätt för det här går för fort. Och då är min största, för det brukar jag alltid när jag har middagar själv börja känna en nervositet. När folk har tagit om sin andra portion och det börjar ta slut på tallrikarna, då börjar min... rädsla blir att när jag ska ställa frågan, vill ni ha kaffe? Så kommer de säga nej. För då har vi lång dags färd mot natt här. Då kommer det liksom ske en bara sitt...

här med varsitt glas utan att det händer någonting. För så länge man har något att sikta mot tycker jag så att vi känner framåtrörelsen, vinden i seglen. Då tycker jag det funkar fint men när vi bara sitter planlöst med ett glas. Och vet inte hur länge och middagen är klar vid 20 och nu vet jag att ni kommer vara här till 02. Då blir jag stressad. Då måste vi ha något nytt att se fram emot. Då brukar jag, om det inte funkar med det här, då tänker jag att...

Okej, men då kanske jag kan lägga in en liten, ska vi ta lite natta mat? Ska jag beställa en liten McDonalds? Ska vi göra det här? Så att det ändå finns någonting som kan ge lite syre eller lite ny energi i rummet. Något som alltid funkar tycker jag. Det är att någon ställer upp en riktigt välvard utplockad stor jävla godisgård.

Vad man än har ätit. Hur tjusigt det än har varit. Om du hamnar i det här rövhårdet. Som vi kan kalla det för. Där du lite grann känner. Vad fan händer nu? Det kommer du ganska långt med faktiskt. För då får du.

Sockret och fettet, där kommer du in i. Om du tänker vad det också ska ge för funktion så kan jag ju inte pula med en godisskål så jävla mycket utan det är mer att ta fram skålen och hälla över påsen. på bordet, sen står ju den där till typ morgondagen. Jag vill ju ha ett projekt som är kaffe, koppar, mjölk. Ska ni ha detta? Nu kommer pajen och då ska vi vispa lite.

Så att jag kan stå där avslappnat och skapa en avslappnad vibe. Här sitter ni, där står jag, nu springer hon upp och lämnar det. Det är det jag vill ha till tre olika steg som gör att nu livar vi upp lite här så att vi inte bara sitter och tittar på varandra. Men då kommer jag in. Med en jag som anordnar så mycket Hampus hemmavid. Men vad jag alltid blir glad för om jag är hemma hos någon annan.

Det är när någon gör en kaffedrink. Och det är pul. Du skakar. Det kan vara en sån här som Alfred ofta gör. Vad heter de? Espresso martini eller? Ja, eller whiskey sour. De som är lite pill med. Du kan göra jättelätt. Du kan göra regelrätt. Jävla Irish Coffee.

Underbart. Eller så gör du en med lite mer så här kaffe Karlsson och varmt vad det nu heter. Det finns ju massa såna här olika kaffedrinkar. De måste man pilla med för där har du lite grädde, lite sprit, det kan vara likör, det kan vara... Ja, det är lite olika pill. Och det ska skakas och det är glad. Där kan du vara lite cool också, Stiv. Med kortorna där, du vet. Men det får inte vara för mycket pill. Då slukas man upp i... Whisky Sour var förra helgen.

hade middag. Då skulle vi bjuda på en whiskey sour som välkomstdrink. Men då hade vi... glömt nästan allt som man behövde så då blev det istället ett första moment med de gästerna som var nu skulle det egentligen fått en whiskey sour men vi hade inte is, egg eller shaker hemma så att det blev inget av den så istället så får ni ett glas Vin direkt. När vi får för mycket funkar det inte heller. Det måste vara precis lagom.

Och då kan jag också röra mig i 80-talet. Att det kan vara en panna korta man har förberett. Det kan vara en liten glögg nu i jultider. Det är rätt. Då kan man stå och koka den. Du kan inte hålla på att blanda och kika och olika ingredienser. Nej, du får göra det enkelt. Men det är väldigt roligt att öppna. Nu hade vi egentligen tänkt, hör ni allihopa här innan vi drar igång den här mastodontkvällen som vi har planerat. Här hade vi tänkt att det skulle vara en Whiskey Sour.

Sen har ni typ inte köpt någonting. Inte ens tjejkor. Det är ju så här. Ett spel för gallerit. Att säga till dem att nu skulle ni egentligen ha fått en varsin guldtacka här men ni får en bit amalgam. Det är en plomb som har lossnat här i min mun så håll till godo med plomben och tänk på som sagt vad gott det hade varit med... en guldtacka. Det kan man ju fortsätta med sen. Nu skulle det ha varit en bit oxfilé här. Vi skulle ha gjort en surf and turf. Hade vi tänkt att mixa havet med...

Med köttet. Men istället blir det pulsa. Och till detta lite rödbeter. Men som sagt. Nästa gång. Jag tror ofta jag gör så. Alltså även när jag ger bort presenter kan det vara så. Egentligen skulle du fått en. Men den var slut som du fick du.

Jag vet inte varför men jag tror jag räddar mitt eget skinn på något sätt för att jag inte har orkat. Jag kan nog vara lite åt det hållet också. I värsta fall säger jag vad de skulle ha fått och så får de inget alls. Alltså jag byter inte ens ut det. Om man går bort. till folk. Det är nästan varenda gång. Ja, vi hade tänkt ha med oss en flaska vid men vi gjorde inte det. Nu hade vi köpt blommor men vi glömde dem.

Alltså det är så dumt. Varför säger du ens någonting? Säg istället. Jag är värdelös. Jag har inte med mig någonting. Men jag älskar er jättemycket. Tack för att vi fick komma. Men inte att man hade tänkt.

Det är ju så dumt egentligen. Det är ju verkligen, verkligen jättedumt. Den här frågan också, för det är ju folk väldigt duktiga på att man bjuder hem folk. Ska vi ta med något? Den kommer jag alltid på i hallen när jag är hemma hos dem. Skulle vi ta med något? Det är också så jävla meningslöst. Jag glömmer ju alltid...

En ingrediens i mat jag skulle laga. Om någon säger ska vi ta med något så säger jag alltid nej. Sen när jag står och håller på med maten så kommer jag på. När någon säger ska jag ta med något så är det ofta man tänker snack, en flaska vin. Men då är det alltid så. Fan i helvete. Kan ni köpa mig matlagningsgrädda och margarin?

Det hade jag glömt. Något sånt här som är jobbigt som du inte får tag i på 7-11 typ. Utan du måste gå ner då i någon jävla mataffär och ordna. Ja, och inte där man tänker. Ska vi ta med något? Då tänker ju aldrig någon matlagningsgrädde. Det är inte där man fanger riktigt. Kan du ta med en tärnad bacon? Det vore ju bra. Men jag kan ju vara väldigt gränslös med sånt. Jag hade så i veckan, jag skulle ha ett möte hemma.

Och kände, det här är inte en person jag kan be köpa med saker. Det här är liksom professionell kontakt. Jag kan inte be någon. Köp med dig skithuspapper. Det funkar inte. Men jag hann liksom inte själv åtgärda det jag inte hade. Så jävla lat överlag. Så när hon kommer så sa hon först att hon inte ville ha kaffe, hon ville ha te. Allt var skitigt. Så då får hon te i glöggglas. Du vet hur små de jävlarna är. Det är ju bara tepåsen som får plats i ett sånt glas. Det är ju inget vatten.

Kan du inte fylla på? Jag hade det och viniglas att välja på. Jag var inte säker på att viniglasen skulle hålla den värmen. Så att hon fick glöggglas. Bara där kände jag. Men jag får försöka skoja lite kring det här. Och så kompenserar jag det med att jag tog fram både dadlar med lakridsmak och pepparkak och med ädelost. Och jag hade någon annan chokladask. Jag hade så mycket gott som jag bjöd på istället. Oj, oj, oj. Sen behövde hon gå på toa.

Då vet jag att pappret är slut. Då säger jag lite för sent för jag låter henne upptäcka den själv. Tänkte att då blir inte det mitt problem. Men så kommer jag på sen precis när de ska stänga dörren. Då blir det mitt problem för då ropar hon var är pappret. Det blir ännu jobbigare. Pappret är slut. Du får ta hushållsrullen med dig innan.

Och det kände jag. Det här blev nästan sämre. Att jag hade bett henne att köpa med sig papper. Du vet också att det kommer inte många droppar. Hon har inte fått i sig så mycket vätska. Hon har fått suga på den här te. För att få lite. Det kunde jag sagt. Gör som jag brukar göra. Att du väcklar upp den där papperskartongen. Om du drar den i ena ända. Då får du ut en ganska lång bit. Den kan du dutte lite med. Men spår inte ner den i toaletten. Ta med den ut hit. Då blir det stopp.

Och det orkar inte jag. Gränslöst ber ni komma med något som har torkat sig för att slänga husom soporna. Man har ju fått gjort någon gång. Eller hur har du någon gång i ditt liv fått tatt den här bruna lilla rullen? Den är ju så fiffig. Du kan ju börja peta i ena änden och väckla upp den som en serpentin.

Så den går ju faktiskt att torka sig med i hårda tider. Jag har aldrig vecklat ut. Jag brukar bara trycka ihop den platt. Och bara dutta med. Ja men det kan man göra. Man kan dutta med den. Men vill man ha lite mjukare. Då kan man ju dra upp den som en serpentin. Men vadå, du jobbar, du drar med den. Det känns ju hårt. Ja, det är ju jättehårt. Men om du inte har något val. Om du inte vill ropa ut.

Så här, när du är närmare 50 år. Du, Hampus, har du någonting? Toalettpappret är slut. Utan då kanske du tänker bara, och det blir också fel. Så är du den som inte har något papper? Ja, jag vet. Då sitter man ju där inne och funderar på vänta lite grann nu. Han vet ju att toalettpappret är slut. Jag kan ju inte ta nu pappkartongen och börja jobba med det här inne. För då kommer ju han att veta.

det om mig och förlora hela hela mina auktoritära person kommer falla som ett korthus här inne idag. Så att det bästa är ändå att säga hallå! Det finns inget toalettpapper. Men då hinner man ju också tänka som 50-årig kvinna. Tänk om inte pojken har något toalettpapper hemma. Och jag ber om det nu, då uppstår det ju en... Han kanske inte ens har hushållspapper. Vad gör vi då? Men då var det väl ändå fint att jag sa till innan hon ens gick in. Jättebra! Här har du, ta med dig rullen. Helt rätt!

Det blir också lite charmigt tycker jag då. För då lät du inte henne hänga i en plackers som vi säger. Hon fick inte hänga i den där inne och fundera på hur hon skulle lösa det här. Men vad säger det här om dig själv? För det har du sagt någon gång att kylen säger väldigt mycket när man kommer hem till någon som har ett välstädat och fint hem.

Kylen luktade bajs. Då avslöjas hela tiden allting. Och så kan jag känna här också att här kommer hon ändå till ett väldigt fint hem. Men så får hon dricka då te i glöggglas. Och hon får med sig hushållsrullen in. tvålen är slut. Alltså du vet det läcker ju igenom på andra sätt. Fast det läckaget är mycket mera tycker jag nice än en kyl om hon hade öppnat kylen och det luktar illa.

För det är ju riktigt sunk vardag. Ja, det är bara att någon gång hade man önskat. Man har en idealbild av sig själv som är välkommen. Nej men jag har kaffe, te och boj, havremjölk, sojamjölk, mandelmjölk. Alltså att man ska vara lite så. Men så är det ändå att det faller. Jag hoppades någonstans att måtte hon inte gå på toaletten. Men så hände det.

För jag tänkte, den här första grejen kan jag förbisida skoja bort lite med glögg. Vad skott och dojigt det blev, vad konstigt. Men det här andra kände jag vill gärna inte skicka med henne hushållsrullen in för att torka sig. Men vi får se om någon kan skriva in och berätta hur man... Om någon har koll på allt det här. Det skulle vara spännande. Att höra om någon verkligen kan slappna av.

Idag är Skäringer och Näsvold i ett betalt samarbete med Vattenfall som är en av Europas största producenter och återförsäljare av el och värme. Men Vattenfall gör ju faktiskt så mycket mer. Du har säkert sett vindkraftverk till havs och då är det lätt att tro att vindkraftparker skadar naturlivet runt omkring. Men där har Vattenfall tänkt framtid och varit innovativa.

För runt omkring de här snurrorna så kan man till exempel odla tång som är små reningsverk som bland annat tar upp överskottsnäring och koldioxid från vattnet och gör havsmiljön friskare. I min mun i detta nu så kan jag säga att jag har wind farmed seaweed snacks tillverkade av seaweed eller som vi säger på svenska tång som odlas vid Vattenfalls havsbaserade vindkraftsparker.

Så där kan man i framtiden och nu också för den delen inte bara producera fossilfri el utan även mat och god mat kan jag säga. Vad tyckte du? Jättegott. Ja det var det faktiskt. Det känns också lite som ett nytt... typ biosnacks. Ja, och då blir det nästan M3E1-lösning där ute i havet. Fossilfri el produceras, mat odlas och havsmiljön renas.

För alla er som nu blir sugna vill jag bara förtydla att Vattenfalls Wind Farmed Seaweed Snacks än så länge endast finns för provsmakning och är inte till sal alltså. Vill du läsa mer om detta spännande projekt så gör du det på vattenfall.com-windfarmed. Why does every recipe I try need 18 ingredients, including a jar of something paste I'll never use again, but will sit in my fridge for nine months? I just want dinner in the oven.

fast. That's why I love Blue Apron's new one-pan assemble and bake meals. They send you fresh ingredients that are already chopped. All you do is put it all together and bake. That's it. No chopping. No weird leftovers. Just delicious, easy-to-make meals. Get 20% off your first two orders with code APRON20. Terms and conditions apply. Visit blueapron.com slash terms for more.

i don't know about you but when i'm using ai for my business i don't need it to tell me what to do i know what i want i just need help making it happen with wix i finally have an ai tool that gets things done the way i want I just have to describe the type of website I need, and it's ready. I can even ask it to manage my inventory, plan my next marking campaign, or help out my customers. Wix gives me AI wherever I need it. Try it out at Wix.com.

Hey, what's up, subscribers? Welcome back to the channel. So which variety of Dunkin' at-home coffee is your fave? Original blend, French vanilla, or hazelnut? Drop a comment. What are you... Oh, uh, this is what I do when I'm home alone. Drink Dunkin' Original Blend or pretend you're an...

influencer. Both. Want a cup? Hey, let's do a taste test for the audience. Okay, how's this? The rich, smooth taste of Duncan at home is unmatched. Nice. You're a natural. The home with Duncan is where you want to be.

Jag har ju fått en ny besatthet nu. En gammal vän kan man säga som har kommit tillbaka in i mitt liv. Det är Wordfeud. Har du spelat Wordfeud någon gång? Jag har spelat. Ska vi dra igång det du och jag? Ska vi göra det? Jag älskar Word. Jag har bytt ut det just nu.

Till Blockbläster. Vad är ditt rekord på Blockbläst? Det är inte mycket, Hampus, att skryta med. Jag tror det är 4 000. Jag har inte kommit längre för jag har inte fattat själva. Jag började spela för det var Lilo som visade mig. Han sa, det här tror jag du kan gilla, mamma.

när du ska vila huvudet. Och det gjorde jag. Så jag är inte alls... Men jag tycker det är kul. Men jag har gjort en resa. För Blockblast började med för två år sedan. Och sen har jag förstått att alla kidsen håller på med det.

Jag har ju lite mörkat skärmen tidigare för att tänka att det ser så barnsligt ut med de här färglada. Ja, det ser barnsligt ut. Men sen när jag börjar se att barn på inspelning och sånt håller på med det, då börjar jag styla. Vad har du för rekord då? Vad har du då? 14 000 typ. 264 000. Och jag har fyra och känner mig lite nöjd, du hör ju.

Ja men det är jättesvårt att göra. Jag trodde jag var världsmästare. Jag satt och googlade en hel dag på vad är rekordet. Men visst är det något. Då måste jag fråga dig innan du berättar nu. En fråga här nu från du som kan det här. När du tänker ut då den strategi.

Nu försöker jag ju bygga så att när jag väl lägger den sista så ska jag kunna smälla till i flera rader samtidigt, så många som möjligt. I början spelade jag ju bara en rad, där fick jag den. En rad, där fick jag den. Och så spelar jag ibland som att om jag lägger allting kring sig... tiderna och bygger. Alltså jag måste bygga smart då så att jag inte får plötsligt, här fick jag en jättestor kub och nu får ni inte den plats längre. Hur är din strategi? Nästan precis så.

Jag vill bara bli av med allt. Du vill bara få bort allt i rutan hela tiden? Ja, det är nog min strategi. Men jag kan också bygga ibland. Jag märker att nu bygger jag upp mot att det blir tre rader. Och då smäller jag bort dem med en gång sen. Men om du inte klarar, om du bygger upp för jävla mycket då så kommer det, fick du inte den där raka sen som du var tvungen att lägga utan du fick någon jävla blixt eller liksom en sån här sne-skit. Ja men jag försöker alltid...

Det är att hålla en lucka för helt rak, en lucka för helt liggande, en lucka för helt stående och en sån här för en stor kud. Det försöker jag alltid hålla rent för då kommer jag få plats med allting vad jag än får. Så det är en liten kombo de här strategierna men framförallt se till håll rutan så ren hela tiden som det går.

Ja, i alla fall så att man har möjlighet att lägga en lång på sidan, en lång stående och en stor ruta för ofta de man åker ut på. Jag ska filma mig själv och skicka till dig när jag spelar det här spelet för att jag ser... Du vet, jag är ju så här. Alltså jag lever mig in så mycket i de här.

Grejerna. Men det där spelet har jag ju hållit på med som en avslappningsgrej i två år. Så jag tror att jag, för jag har också bara kommit upp till typ 7000 under de här två åren. Sen i höstas så small det te utav bara helvete någon dag. Och jag hade suttit.

Satt och tittade på någon dokumentär och hade inte tänkt. Och så när jag kollade upp så står det så. 200 000. Jag bara, vad fan har hänt? Och efter det så når jag, jag kan inte åka ut före 25 000. Men det är ju helt otroligt. Vad fan har du hackat för hela systemet? Men berätta om Worldview nu får jag höra. Hur kom detta sig? Jag vet inte vad det är men de senaste åren har det varit. Först var det Pokémon Go som jag var man i skridet och jag sa den sommaren. Det var väl två, tre somrar sedan.

Det är liksom så här när andra på semestern när vi var på Öland och alla började dra fram på eftermiddagskvisten. Nu tar vi ett glas vin, en Öl, en GT. Så satt jag, nej inte än, jag måste se om det dyker upp någon liten... Tjomma så jag får ta bilen. Och så dök det mycket riktigt upp där vid 18 snåret en Balbazar i någon äng. Och då satte jag mig i bilen fort som fan. Parkerade den vid sidan. Sprang ut. Sen kom ungarna efter mig. Och så står jag och sula ut Pokémonbollar för att fånga Balbazar.

Och sen tillbaka in och då kunde jag ta ett slags vin. Då blev jag manisk i det spelet och skulle liksom levla runt där. Och sen gick jag över till quizkampen. Ja, just det. Det berättade jag också när jag betalade för en massa olika steg och la in riktiga pengar för att kunna få mer brickor. Och sen så gick jag över till Blockblast och den har ju varit ganska länge. Det finns alltid något spel är det jag vill berätta här.

Nu har jag hamnat i Wordfeud. Jag har inte haft den här appen sedan högstadiet. Det är jättelänge sedan. Men då började alla på 3C Kassan inspelningen, alla i teamet började spela Worldview och har gjort ganska länge tror jag.

mot varandra. Så då laddade jag ner. Men då är jag ju så... Jävla mycket bättre än alla andra. Nej, jag är så jävla dålig. Ja, det var skönt att höra. Nej, alltså jag är inte bättre på Blockblast heller. Jag har ju inte heller haft bättre än det. Jag har ju bara spelat frekvent och så helt plötsligt hackar man.

och go hade jag bilen. Alla unga fick ju bara cykla så jag var alltid första ändå. Så jag har ju alltid hittat sätt att hacka systemet. Och nu har jag ju då alltså för att jag var så dålig och alla andra var så jävla bra och då betalade jag först Så att man slipper reklam på Wordfood och så att man kan se alla rankningspoäng. Och då ser jag ju att alla andra har ju 2000 i rankning. Jag låg på ett och två hela tiden i rankning för att man börjar på ett och två.

De har ju spelat så länge och byggt upp det här höga poängsystemet och de är så nöjda över sina siffror. Om jag vinner över någon som har mycket högre i ranking då får jag jävla så mycket poäng. Medan om de vinner över mig så får de kanske två poäng för att de är så mycket högre rankade. Så jag går in och köper mig en god fuskapp. Och den här appen. Du vet det här är vägen till framgång. Min kurva har ju bara gått spikrakt uppåt. Jag har levlat upp.

400 poäng och när man tittar på deras kurvor har de gått ner 400 poäng och det är Alltså det är en app som inte visar exakt vilket ord. Det visar bara vad man kan lägga och vad det börjar på. Så att jag får ju själv tänka också. Så det är inte bara fusk det här vill jag säga. Men jävlar vad jag har blivit manisk i att spela World Feud och håller på.

Och jag har inte ens dåligt samvete över att jag fuskar. Är det så farligt? Men vet de andra i Therese Kassan om att du har den här fuskappen? Nej, det skulle jag inte säga. Jag tror de anar, men jag tänker att jag säger det i podden för jag tror inte de lyssnar på podden. Så det kan bli ett kul test också att se vilka i ens liv som lyssnar.

Men jag spelar ju också mot Annas på land. Det kom jag på nu. Det var ju dumt att jag sa detta. Vår producent för podden. Nu vet hon precis. Hon är ju väldigt duktig med ord. Jag kan tänka mig att hon är ganska bra på det där. Ja, fast jag misstänker att hon också fuskar. För att hon gick från att lägga... Hon la ord som så här, päron för 12 poäng och sen så helt plötsligt så la hon typ utopismen för 76 poäng.

På en natt gick den förändringen. Ja, då... Det hade varit jävligt roligt att komma på henne att hon fuskar. Som är så duktig. Men det mest rafflande med det här... För jag har inte haft appen på tolv år. Alltså högstadiet senast för mig.

Och så ser jag då, när man väntade på att någon annan skulle lägga drag så höll jag på att skrolla runt i appen och så fanns det en knapp där det stod World Feud Vän. Där man har sina tillagda vänner. Och då hade jag en person tillagd som hette... Kalle Bulba. Med någon profilbild som är fjäril. Och jag bara, vem fan är det? Och så står det, på den spelaren står det, har spelat i tolv år. Då tänkte jag, ah, det är nog Kristina, mormors döda syster.

Så blir det så att vi spelade förr och så råkar jag trycka bjud in och tänker lite mer på det. Och sen så tar det... Typ en timme så står det Kalle Bullba har accepterat inför frågan. Vi får ju ringa in det okända nu. Vad heter han? Terry Evans får komma hit, mediumet. Jag har gjort en egen utredning här för att det har varit en riktigt sökande.

Och då tänkte jag att då måste jag blanda ihop det här. Det måste vara mormor. Som det här gäller. Så då skriver jag i chatten Inger? Och då skriver personen Nils? Och jag bara... Vem är detta? Och då skriver personen, det var du som bjöd in mig så du borde veta. Och då blir jag så här, om ni inte är mormor, om ni inte är mormors döda syster. Då börjar jag tänka, högstödet spelar senast, då måste det vara någon.

Som jag gick i högstadiet med. Och då blev det här lite läskigt. För då kände jag nu håller jag på att öppna upp en väg. Mellan två universum. Dåtid och nutid. Kan vara väldigt känsligt. Jag börjar känna oh. Då skrev jag, hade en tillagd vän i det här spelet. Jag har inte öppnat på tolv år och vet inte vem det är, men är sjukt nyfiken. Och då skriver personen, vi jobbar på samma arbetsplats. Ja, är det någon i teamet då? Nej, men det kan ju inte vara, jag har inte haft appen på tolv år.

Och då skriver jag, what? Säg vem detta är nu. Och då skriver personen, först behöver jag veta om det är den Nils jag tror, med efternamn som börjar på S, gift med Dalkulla. Och då fattar jag. Vi båda har ju ingen aning. Vad är det här för person? Det låter som de uppe i Sundborn. Karl Larssons vänner. Gift med Dahlkulla.

Och här håller det på att läggas ett post. För då börjar jag rikta in mig på en kille som jag gick i högstadiet med som jag var ganska nära. Som jag blev övertygad om att det var. Men han vet jag är snickare. Men också den profilbilden väljer ju inte en kille som idag är också 28. Men då svarade jag ärligt, nej jag är inte Nils, jag heter Hampus. Då skriver personen, nationalparken. Jag bara, va?

Det här låter som en högstadieperson som håller på att dryga sig nu. Det här orkar jag inte, att vi ska tillbaka till någon gammal jargong. Ja, ja, ja, nej. Och hålla på och vara en liten mysterium. För då skriver personen, nu fattar jag vem du är. Du ska få en ledtråd. Och du tänker, nej den här leken, det här pallar jag inte med. Det var precis det här jag inte ville. Du vet vem jag är, nu ska du busa med mig. Och då får jag en ledtrott som är potatis. Ja.

säger mig ingenting. Jag börjar ju sondera i potatis. Är det någon mattant från skolan? Är det någon gammal lärare? Är det någon vi har busat med potatis? Och så skriver jag. Jag fattar inte. Nu får du säga ditt namn.

Och då är det en person som är turnéledare på Riksteatern som jag har jobbat med. För tolv år sedan? Nej, nej, nej. Det var ju nyligen. Jag hade ju appen när jag var på Riksteatern. För hon spelade World Feud. Och då laddade jag ner för att spela med henne. Och det hade jag ju glömt bort. Och då skriver jag. Fy fan vad lättare jag blev. Jag trodde det var f*** i högstadiet. Fy fan vad skönt. Men du vet. Det var en känslomässig resa. I World Feuds namn.

Ja men det är klart om man är ute på turné med Riksteatern. Det är just under en sån period man laddar ner en sån där app igen. Inte för att vara taskig mot riksteatern men det är ju ett väldigt åkande och det ska in i olika salar i hela Sverige runt. Det är en liten speciell turné att göra och då kan Worldview vara tröstande faktiskt.

med det här Antiklimax-berättelsen sagt, du får gärna ladda ner Wordfield och bjuda in mig. Det hade varit väldigt kul att spela med dig. Ja, jag har. Har du det? Så det är bara att sätta igång. Jajamän. Jajamän! Skicka vad du heter sen.

Ja, jag kommer inte ihåg vad jag heter. Jag ska kolla vad jag heter. Det kan bli en jätterolig återkoppling. Fast det är ju inte så kul, Hampus, när du har sagt att du har en fuskapp. Då får du säga till mig vad den appen heter så får jag också ta den. Då blir det i alla fall jämnt. Nej, då får ju ingen få fuska, säger vi då.

Det har jag ju ingen kontroll på med dig. Att ingen får fuska. Jag och Spolandi sa det sen att ingen får fuska. Vi har inte heller fuskat, eller jag har inte fuskat på tänderna de senaste gångerna. Ja, men det kommer du att börja göra. mig direkt för att du tävlar och jag tävlar också. Vi tävlar i allt du och jag. Det spelar ingen roll vad vi gör så kommer vi att tävla. Om jag säger nu att jag inte fuskar, då får du inte säga om jag vinner.

Hävda att det är fusk. Om jag har varit ärlig och sagt att det inte ska fuska. Det kan jag inte lova nu. Det beror på hur mycket du kommer. Det här att du går från. Jag blir skeptisk av alltihop här nu med blockblaster. Vad fan det heter. Att du går ifrån 14 000. Det låter också...

Jag tycker inte, ni får säga vad ni tycker som lyssnar men jag vet inte, jag tycker inte det låter rimligt. Ja men Blockpass går ju inte att fuska i. Det går säkert, hur vet du det? Det är klart att det går att fuska i det. Det har tagit fyra. Det är någon som är jävligt duktig på fyra i rad som har suttit och utvecklat någon sån här konstig. Det går säkert att fuska i allt.

Herregud, AI. Det finns väl säkert någon AI som kan spela återparallellt. Då försvinner ju hela momentet av att jag ska vara underhållen om jag skulle sitta och titta på en AI som gör hela spelet. Då tycker jag vi sitter bredvid varandra när vi tar de första. Jag skulle vilja sitta bredvid dig och spela.

Nej, vi ska ju starta upp idag. Ska vi starta upp en match? Ja, vi spelar idag då. Vi tar en match sen lite i eftermiddag när vi kommer ut ur klipprummerna som vi ska in i parallellt. Jag sitter i klipprummet och gör... Ja, du sitter i klipprummet. Nej, det kan inte jag för att där har jag fullt upp med andra. Där måste jag hitta tajming. Det är lika svårt som att hitta Blockbuster och komma upp i.

Hitta tajmingen i sitt eget skådespeleri. Men bjud in som vi startar upp i alla fall så får vi se var det leder. Ja, det gör vi. Tack för idag. Ha en fin vecka. Tack för idag Hampus. Detsamma så ses vi på andra sidan. Helgen håller jag på sig. Pöst och kram. Pöst och kram. Thank you for listening to this Polpo Original. You've been amazing. Your business is one of a kind, so your website should be too. With Wix, it's easy. Almost too easy to create a website that's perfectly yours.

Just tell AI what kind of site you want to build or choose from thousands of templates. Change whatever you want, whenever you want, and get everything you need to start running your business your way. No matter what you sell or what you aspire to be, you can do it all. yourself on Wix.

Hey, what's up, subscribers? Welcome back to the channel. So which variety of Dunkin' at-home coffee is your fave? Original blend, French vanilla, or hazelnut? Drop a comment. What are you... Oh, uh, this is what I do when I'm home alone. Drink Dunkin' Original Blend or pretend you're an...

influencer. Both. Want a cup? Hey, let's do a taste test for the audience. Okay, how's this? The rich, smooth taste of Duncan at home is unmatched. Nice. You're a natural. The home with Duncan is where you want to be. Looking for a snack that's better for you and irresistibly tasty? Grab a bag of skinny pop popcorn. The original ready-to-eat popcorn is made with just three simple ingredients.

And it still delivers all the light, airy, and satisfyingly salty flavors you love. Share a bag of Skinny Pop with your favorite people. Or just keep it to yourself for some endlessly enjoyable solo snacking that lasts and lasts. Deliciously popped. Perfectly salted. Skinny Pop. Popular for a reason.