Det brinner i Mias baksäte!

This episode is brought to you by Progressive Insurance. Do you ever think about switching insurance companies to see if you could save some cash? Progressive makes it easy to see if you could save when you bundle your home and auto policies. Try it at progressive.com.

Progressive Casualty Insurance Company and Affiliates. Potential savings will vary. Not available in all states. If you're the purchasing manager at a manufacturing plant, you know having a trusted partner makes all the difference. That's why, hands down, you count on Grainger for auto reordering. With on-time restocks, your team will have the cut-resistant gloves they need at the start of their shift. And you can end your day knowing they've got safety well in hand. Idag!

är skäringernas vådd i ett betalt samarbete med en av Europas största producenter och återförsäljare av el och värme. Jag talar om vattenfall. Och då kanske ni undrar vilken oförskämd människa som sitter och tuggar i den här spotten. Men detta mina vänner, det är ljudet av windfarming. För mellan turbinerna på havsbaserade vindkraftverk har vattenfall tänkt på både framtiden och miljön.

Tången som odlats där hjälper inte bara till att förbättra havsmiljön utan den kan också bli till mat och i det här fallet avskoda windfarm seaweed snacks. Så plötsligt har alltså dessa vindkraftparker flera möjliga funktioner. där de på samma plats som man producerar fossilfri el exempelvis kan odla tång. Blir du nu sugen på tongsnacks så vill jag bara lägga till att än så länge så finns Vattenfalls Wind Farm Seaweed Snacks endast för provsmakning och är ännu inte till sal.

Men gör som oss, gå in och läs mer om Vattenfalls spännande projekt på vattenfall.com slash windfarmed. Idag är vi i ett betalt samarbete med Ronald McDonalds barnfond som ju är en stiftelse som stöttar familjer med svårt sjuka barn. När man som familj hamnar i en sån mardröm så sätts ju hela livet på paus och små saker som vi andra tar för givet blir väldigt viktiga.

Och då finns Ronald McDonaldshusen som ligger nära sjukhuset där barnen vårdas och där familjer kan bo i en miljö som är så lik vardagen som det bara går. Där kan familjerna till exempel slappna av tillsammans, vara nära varandra eller bara en sån sak som att kunna laga mat.

och äta ihop i soffan framför tvn som kan betyda så mycket. Sedan starten 1990 så har mer än 200 000 familjemedlemmar fått bo i något av de här fem husen runt om i Sverige. Verksamhetens största bidragsgivare är är McDonalds Sverige och deras franchise-tagare.

Och mellan första december och trettonde januari så skänker McDonalds fem kronor till Ronald McDonald barnfond för varje Big Mac och company som säljs. Och pengarna som samlas in går till Sveriges fem Ronald McDonald hus och bidrar även till barnmottagningen på 7. som vill göra sina vän och lekrum mer välkomnande.

Tillsammans kan vi vara med och bidra och vill du hjälpa till så kan du swisha valfritt belopp till 97022 eller köpa en Big Mac och Company nästa gång du är på McDonalds. Du kan också läsa mer på Ronald McDonalds huvud. Stora som små handlingar gör skillnad för familjer som behöver närhet och trygghet när livet vänds upp och ner.

Janne Josefsson har vigt sitt liv åt att på olika sätt jaga sanningen. Oanmälde har han stövlat in i inte ett ont anande människors liv. Idag bor Janne på hemlig adress bakom en skottsäker dörr och tar aldrig emot besök. Men det ska det bli ändring på. För i den här podden så är det Janne som inte vet vem som ringer på hans dörr.

Pinnar. Alltså hur många olika människor har du knullat med? Vad flinar du åt pepparkaksjävel? För det var en patient som sa till mig när jag räddade livet på honom. Jag måste gå på taletten och pinka. Paul på Play presenterar stolt. Oväntat besök hos Janne Josefsson. Att träffa människor som är så öppna, det blir på riktigt. Det blir på riktigt. Oväntat besök hos Janne Josefsson finns där poddar finns.

It's Monday morning and the studio smells like... Dog. Mia's dog, Morris, to be exact. Not a very pleasant smell. But who am I to talk about smelly dogs? I have one myself. Lovely and smelly Ned. Hampus, on the other hand, smells like Nippon Ross. Mmm, and he is really ready to just do it.

So we'll give Mia a moment on the loo, and then we'll be on our way. And in the meantime, while waiting, I would just like to say thank you very much for listening to Scheringer and Nesvold, a quite confident Polpo production. Still waiting? Life is not the days that pass, but the ones we remember. Oh, and here she is. Thank God. Welcome to whatever episode this might be. Just idag är jag stark. Just idag mår jag bra. Jag förs framåt av kraftiga vändar. Just idag är jag stark.

Just idag mår jag bra. Jag har tro på mig själv. På min sida. Då tänker jag att vi stänger av mobiltelefoner.

Hur känner du dig idag Harry? Nej men idag är det en ganska bra dag. Ganska stabilt. Har du tänkt mycket på, kommit några tankar om det vi pratade om sist? Nej men jag tänkte nog ganska mycket på det här. Just med mammas syr och hennes familj. Som jag växte upp med. Som vi pratade lite om. Att jag tror att. För de två hade ju i sin barndom.

ganska ofördelat med hur de fick kärlek. Det var ju lite så att mamma fick ju tidigt veta att hon var häxa, som vi sa. Och jag tror att sen i Syra blev jätteavensjuk på det. Att hon blev älskad och fick uppmärksamhet och allt det där. Och det tror jag att hon... kanaliserade på mig sen då när de tog hand om mig när mamma och pappa gick bort. Att hon tog ut den, vad ska man säga, avundsjukan på dig istället eftersom hennes syster var död då.

Och jag har aldrig, alltså även om jag var ett år när mamma och pappa gick bort så är det ju som att jag har ändå växt upp bara med hennes syra och deras familj liksom. För våld mot dödade ju dem ganska... Och vi pratar aldrig om det i familjen. Men ibland tänker jag också att det kan vara viktigt när man håller på att återerövra sin egen historia att man faktiskt nämner.

saker och människor eller personer eller vad man jag vet ju inte vad han är riktigt vad han definierar sig som Voldemort som ju är hans riktiga namn att man faktiskt använder det namnet för att få ordning Alltså när jag pratar om det ska jag säga hans namn istället då för du vet vem? Ja, jag tror att vi i alla fall här i det här trygga rummet ska säga Voldemort för att just namnge honom som det är.

För då blir liksom inte den här farligheten utspridd överallt. Utan då har vi. Här har vi V som i Voldemort. Där man bara säger Voldemort. Voldemort. Voldemort. Man säger det lätt. Voldemort, man skrattar. Vi är inte rädda längre. Vi kan peka, vi kan skratta. Han har inga näsborrar. Han är jättetöntig. Han är inte farlig, han är enorm. Han är en bebis, han är något litet poster. Han är så många olika skepnader och vi skrattar. Vi är inte...

Förstenad av rädsla. Fast jag är ju fortfarande rädd. Det klingar fortfarande an i mig när du säger namnet. Det är ju det jag menar. Det kan vi öva på i det här rummet. Det här tar vi hand om din rädsla. Och så tror jag att det kommer klinga.

Som allt som Klingar gör till slut är bara ut. Och så hör vi det inte längre. Och då är han Mr. Nobody. Men jag tänker också på Hagrid. Hagrid var den personen som typ... Alltså första personen i mitt liv som såg mig på riktigt. Alltså inte Harry Potter utan Harry. Harry ja. Vem jag är, inte vad jag gör eller att jag var utvald. Att du var utvald och speciell.

Utan han var verkligen så. Jag tycker om dig. Alltså du är snäll. Du är omtänksam. Alla sådana här personliga drag typ. Som ingen annan sett. Men sen också Hermione och Ronny. Ronny ja. Ronny är jättebra att vi tar ner också lite. Det har ju blivit så upphåsat allt det här. Med ert gäng. Förutom att ni är de här tre. Utvalda som håller på. Så är ni också väldigt vanliga tonåringar. Med känslor och hormoner. Och liksom.

mycket som sliter och drar och det måste finnas tid för det också därpå. Men där vet jag inte heller hur jag ska förhålla mig till Ron för att jag känner att han också är typ lite... Alltså jag känner mig då när jag säger det men han känns också lite avundsjuk ibland på att jag är den utvalda. Hade jag fått önska hade jag inte velat vara den utvalda. Det kan jag ärligt säga. Det hade jag inte velat. Men jag kan känna att Ron typ...

tror det och att jag använder det här som ett sätt att få uppmärksamhet eller vara speciell och att folk behandlar mig annorlunda typ. Jag tror att det är svårt. Det är nog väldigt sällan de utvalda vill vara de utvalda. Då är det väl det som ligger lite i den utvaldas natur.

För att du vill ju bara ha ett vanligt liv. Men det kanske inte Ron förstår. Nej men hur ska jag vara gentemot honom då? För att han inte ska tro att jag är någonting. Att jag tror att jag är någonting. Att jag typ är på målen hybrids och sånt. Jag tror att jag också har svårt för acceptansen i det här att jag inte har någon familj nu. Riktigt. Jag har ju Ginny. Och liksom våra barn. Och ni har ju barn. Som också springer in i väggen nu. I tågstationen. Ytan och ditan.

Jag vill inte heller att mina barn är över det här prestationsbaserade som jag har. Att jag var den utvalda och jag skulle vara duktig och bra hela tiden. För det har jag ju känt hela livet att jag berömmer mycket deras prestationer. Det vill jag försöka tänka lite kring. Att de måste inte prestera så mycket hela tiden. Utan jag vill titta på dem som Hagrid tittade på mig kan jag känna. Och vad skulle hända om de nu till exempel skulle bli invalda på Slytherin?

Är det någon jobbig grej för dig? Att de inte kommer gå? Det är en sån laddning där. Det skulle jag aldrig säga till dem. Jag skulle resinas i ditt ansikte tror du. Att det inte blev Gryff ändå. Att det är något liksom... Men där är Ginny bra. Där kan hon kliva in och ta lite mer ansvar. Men ja, det hade nog syns. Faktiskt, men jag ska vara helt ärlig.

Ja det ska man ju vara i terapi. Ja och det ska jag inte säga utanför det här rummet i barnen. Men här kan jag ändå säga att det hade blivit. Ja Harry. Tiden börjar.

Rinna ut som vi säger i den riktiga världen. Men vi har nästa vecka igen va? Ja du hade bokat två tider tror jag där. Nästa vecka. Och jag tror att Ginny skulle följa med på en. Var det inte så? Det kanske var så. Jag ska kolla i kalendern när jag kom hem. Det var något mer relationsbaserat som ni ville ta dem, tror jag. Eller? Ja. Något som hade med trollstaven att göra. Fy fan vad äckligt.

Ja, det är nog många av våra sådana superhjältar som skulle behöva gå lite grann i terapi. Det kanske blir en återkommande serie här. Batman hade också varit intressant att sätta i terapi. Fy fan vilket tråkigt liv där nere i det här garaget med Hanna och Alfred. Och de här jävla dräkterna som ska på och av hela tiden. Och där har ju också föräldrarna blivit mördade. De slet av hennes pällhalsband i den här gränden.

Och han blev ensam och så fick han vara med den där Alfred. Jag vet inte, kramar Alfred? Men han är ju snäll. Ja, men trivs. Jag menar, jag trodde ju att allt var så här. Han flyger och han sa, nej. Får jag höra då. De har ju byggt allt det. Det är ju en vanlig kille. Men de har ju byggt så otroligt bra. Direkter och bilar. Det är ju där nere i källaren. Som att det skulle vara en bra förklaring.

Vad gör Alfred i källan tänker du? Är det en myskubbe? Lite så floor manager? Jo men ändå. Det är klart han gör någonting. Spiderman är också en vanlig kille som har en sån. Det kommer ju en bläckfiske upp in sen. Med stora armar. Vem har byggt han? Har han också någon stor människa? Ja han har väl ett eget liten vägsta.

Sen tänker jag Disney-prinsessorna. Ta en rosa. Vakna upp efter så lång tid. Vad man ska ta igen. Det måste ju vara som att det koma. Och sen bara vad har hänt i livet. Både fått mens och hår på muttan. Och liksom långt hår som har växt. Som Guinness rekordbok typ. Och tänk typ Fiona i Shrek. Går från att vara en vacker prinsessa till att bli ett träsktroll. Och sådana här gröna trumpetöron. Det tycker jag är så äckligt med dem. Deras öron, det kunde de ha gjort lite bättre tycker jag.

Är det det värsta med dem? Jag vet inte vad det är men jag klarar inte av det. Har du sett hur deras öron ser ut? Säger vi hej och välkomna? Jag vet inte om vi har gjort det någonsin. Vi är nog ganska dåliga på det generellt tror jag. Då säger vi. Hej och välkomna till veckans podd. Vi är i Göteborg. Du har rest hit. Tillbaka. Det var en riktig lång färd. Fy fan. Ska vi prata lite om tåghyfs? Ja.

För det har ju inte folk i det här landet. Det har ju blivit jävligt tydligt en dag som denna. Alltså på riktigt. Dels folk som hostar i vagnen. Sen har man alltid någon ung tjej som har gjort slut eller har en kompis som har gjort slut som måste ta det väldigt högt i telefon. Och alltid någon jävla snubbe i kostym som sitter med datan uppe och pratar om...

Q2 har kommit in siffrorna här nu. Hur går det tycker du? Och de pratar så högt. Man bara hör ni er själva. Och så kan man få en sån framför och en bakom. Så man hör två samtal. Q2 bakom och så har du hjärtesorg framför. Sen kan du också få en... kvinna som jobbar på socialen som hänger ut en hel familj öppet. Jag trodde att det här var oerhört sekretess.

Nej, jag har ju dröcke nu. Jag pratar ju med mamman. Jag ringde ju här vid 16. I före torsdagen. Och så säger de ofta mig. Jag sitter på tåget i tyst vagn. Jag kan inte prata om det just nu. Det får vi ta senare. Sen kommer den då. Tålamodet. Nej det brister. Sen har du också lite det här med tåg. Jag får ju passa upp lite grann. För jag blir ju så in i helvete introvert när jag åker tåg.

Det är som att man var full när man gick på tåget. Så är man bakfull när man går fram. Eller när man kommer ut av tåget. Jag har lite tvärtom att jag bara somnar. Alltid. Och det är det som är så svårt när någon håller på på telefon högt. Då går ju inte det. Men annars, vilket färdmedel den är. Det är ju jättebra. Ta två minuter. Alltså flygplan. Man blir väldigt provocerad av att flyga med till exempel. Som bara lägger.

öppnar typ. Det är det jag menar när de säger så. Cabin crew, cross check report. Det tar två sätt. Där är inte du och jag ute och reser ihop då. Då vill jag gärna börja prata och ha kontroll och lite känna hur den här uppstigningen går. Jag skulle bli vansinnig på det om du sa att jag skulle börja prata. Då har jag pluggat i och sagt, var man för sig nu.

Var man för sig. Har det gott. Om man ska åka på en rolig resa. Då vill man ju ha roligt. Nej men just flygresan kan väl hålla. Vi kan ta en öl innan. Men sen när vi kommer på. Åh nej det blir jag jätteprovocerad. Och förutom är det MPT-spelar. Lyssna på den.

Ja, det kan jag inte. Just på flyg, då är jag alltid lite darrig, skärsligt. Det behöver jag ändå. Det behöver jag prata på lite grann. Och kommer det någon luftgrop, då vill jag gärna prata om luftgrop. Skulle du väcka mig då om jag satt och sov? Ja.

Skulle jag göra? Annars skulle jag ju bli irriterad på det. Då skulle du ju få jobba hem det i flera dagar i början av resan. Det är ju jätteviktigt att man är lite peppig och glad på flygresan. Om man inte ska flyga långt, då kan man väl få liksom... Även om jag ska flyga jättelångt så somnar jag aldrig. Det är ta mig fan omöjligt för mig att somna. Vågar du sova på tåg? Ja, men jag kan knappast sova på tåg.

Men har du rätt att somna överlag? Men tåg, där har du ju det där. Folk kan ju sitta. Hela ansiktet släpper. Och så vaknar de till. Tänk mig snälla. Du får ju sköta dig lite grann. Det där är jag. Det är nästan sån här du vet. Så man behöver ha en sån här maskin. För man ser ju att andningen uppehör. Och sen rätt var det kan det ju komma väder från andra hållet också.

en kött, ja men det har jag varit med om en sån där äcklig köttfis om det har varit någon företag som har varit i väg på det är många som släpper väder just när de sover och efter en resa har suttit stint och så värsta av alla beteenden som en människa har. Man kan ju inte kontrollera när man väl sover. Och just därför, Hampe, så sover man inte på tåg om man inte vet att man kan sova lite med stil och klass.

Tycker jag. Men det tror jag att jag gör. Men så vet jag samtidigt. Och så plötsligt hänger någon över dig. Börjar butta på en själv. På ens eget säte. Min värsta är när jag åkte. Jag tror jag åkte upp från Göteborg till Stockholm. Detta är typ två år sedan. Och hade hamnat när jag sov. På en kvinna som satt och jobbade. Lite så fint.

uppklätt. Hade du lagt ditt huvud mot henne? Nej men jag vaknar av att jag ligger så här på hennes alltså mitt huvud ligger på hennes arm och hon har inte sagt någonting och då ligger jag kvar och ser att jag har dreglat på henne. Nej. Och kan inte lyfta på mig. För jag skäms så mycket nu. Hoppas hon gå av innan. Typ Katrineholm eller någonting. Så jag slipper ta det här. Så jag bara låtsade sova mig genom hela vägen. Det blir inte bra tycker jag. När vi ska knö ihop.

Där går någon slags gräns. Jag vill inte ha någon snark och sånt. Det blir för nära för mig. Hade du agerat om någon hade hamnat så på dig? Ja, om någon hade hängt så. Då hade jag. Ursäkta mig lite grann. Jag ska bara gå på toaletten eller något. Det hade jag ju sagt då. Det hade jag inte orkat med. Nej fy. eller så håller den här jag är ju så rädd för att somna så skulle jag någonsin somna så blir det bara då får jag den där att jag hoppar till så hela bang

Du vet den där dödsdöften som man kan få ibland när man somnar in. Så bara, gud vad hände? Och så inser man, gud vad bara min kropp som... Men jag är så jävla beredd på att ha kontroll på mig själv. Så när man dröbbar att man faller och trillar och vaknar upp flyget. Ja fy. För du har. Det är ju ändå så. Tänk dig att man själv. Jag skulle åka. Det går ju inte obemärkt förbi när man kliver på ett tåg.

Det är ju alltid någon som ser att det är jag. Och då börjar ju den leken. Lite katt och råtta leken. Det beror ju på vilket tummar man är på. Gör tummen upp. Du har rätt. Är det du som är känd? Och då tänker jag. Tänk om jag skulle. somna. Och just få den här att man släpper. Ibland när man sover så kan ju gasen komma. Du vet att det kommer en sån.

Alltså då skulle jag få. Då får jag bli det smående jag är. Jag skulle inte orka mer. Då får jag gå under jord. Om du säger att du sover. Och man vaknar av sin egen. Skulle du låtsas sova vidare då? Eller skulle du vakna upp? Jag skulle ju vakna upp men jag skulle ju kisa och bedöma läget. Hur många har hört, vilka ser att det är jag. Och sen skulle jag nog ta ändå undan mig.

30 sekunder till under ögonlockorna för att lite grann fundera på hur jag ska bemöta situationen när jag slår upp dem. Ska jag göra ett skämt på det här? Är det så illa att jag måste själv nu förekomma? Är det Lars Oli med snoppen framme på bild på Instagram? Eller har det undgått de flesta? Förstår du vad jag menar? Men hade du inte sovit till stationen där alla går av och så får de lämna och sen går du? Jag hade inte klart av att möta.

Nej, du hade sovit dig. Tänk om det är då två timmar kvar du ska ligga och låtsas sova. Ja, då får du göra det. I vetskapen om att du har släppt väder inför hela. Ja.

Nej, det är ju som det är med tåg faktiskt, just med den känslan. Ja, samtidigt som man har i alla fall humöret stabilt i behåll om man jämför med om man skulle ta bilen som vi pratade om för ett par avsnitt sedan. Jag har ju inte riktigt samma, jag har inte den aggressionen när jag är i bil.

Som du har. Att du stör dig så fruktansvärt mycket på allt. Och sitter och har sån här gammel monolog. Gammel gubben tänker jag kommer fram med dig då. Det är inte bara att jag blir arg. Nu var jag ute förra veckan och åkte ganska långt. Inte när man åker motorväg utan när man är näst största väggjäveln. Ibland är det tvåfilet och man kan köra förbi. Ibland är det enfilt och ett jävla räcke. Så att du är fast. Du ligger där bak oavsett vad. Det finns ingenting att göra.

Och då var det ju någon jävla långhelg. Som det är hela tiden nu. Och hamnar bakom någon jävla husbil. Och då var det lite gött där inne. Och du vet jag blir vansinnig. Rigmor och Rune. Exakt. Läser kartan och. Man ser liksom hur de har termosen och kaffet och liksom mackorna liksom uppe. Och liksom riktigt bara myskör. Letar efter någon mysig rastplats. Och så kommer min bil efter och åker fram så att de ser mig i backspel. Jag kollar. Kan man åka förbi nu? Nej det gick inte. Fan.

Och jag tror ju bara att jag är arg. Men nu hade jag en person som filmade mig utan att jag visste om det. Det är inte att jag är arg. Jag åkte efter den här kanske i 25 minuter. Alltså de här klippen. Det är inte att jag är arg. Det är att jag är bitter. Och där får du sån stress alltså. Här är första. Där jag fortsätter mala om den här jävla husvagnen. Tack till Tofta, Aron, Marita, Mikael. Hej då, Kristi Olfer. Jag har varit i Tyskland och har kött på mig på Blackwell.

Sen kommer nästa. Det här är samma husvagn. Jag måste ju ändå säga till Rigmors och Runes försvar att jag tror att de lever i det rätta livet. Ja gud ja. De förtältet och den här öden. Och stanna lite. Wherever I lay my hat that's my home. Som han sjöng här på Leang. Alltså det finns ingen ilska mot dig. Sen har vi den här media. Nu jävligt. Tillbaka till Stockholm skynda. Jobbet började.

Jag ska regissera barn imorgon här nu. 7.00. Och jag måste hinna hem och städa. Och lite greja. Jag ska. William kommer över. Alltså du har ju med det. Men det finns ju inget agg i deras livsstil. Det är bara i den här stunden. Ja. Som väcks någonting. i att de förstör för mig. De har täppt igen håret framför dig och du kan inte få komma förbi. Det går inte. Det blir jag ju provocerad av. Den här lille ätre som hela tiden ska sticka ut bilen på sidan. Men jag tänker, men vad fan?

Då börjar jag åka om jag är rigmor. För jag är ju mer rigmor än den 1-3 bakom. Då åker jag också lite åt sidan för att täppa igen. Då skulle jag bli galen. Om du ser att det är heldraget din jävel. Lugna ner dig. Då ska jag skicka. Tjäna av vägen. Kör in på P. Ja men en del sitter ju så. Titt ut, titt ut, titt ut. Även om det är 80 och man kör i 80. Det går så jävla långsamt. Här kommer nästa.

Men när man är och handlar och det är en sån barnfamilj med 14 vagnar och så kommer man med ett schamp på själv så släpper man ju förbi och säger du kan gå före. Det är samma tillämpa på såna här situationer men det känner inte dem. Det var väl ett bra resonemang. Jo, jo. Men vad ska han göra? Ska han ner i vägrenen? Det kommer ju sådana här goa pelopor som man kan köra in och pissa på. Ja, så de ska köra in och stanna och släppa förbi dig. lastbilar. Och lastbilar som kör om lastbilar...

Den karamellen måste man ju suga på. Då kommer det tre lastbilar i rad. Då är det som att de leker fyra i rad på vägen. Att de har så tråkigt de här lastbilarna. Då ringer de. Du, nu lägger jag mig här. Om du lappar över han. Där nu. Sådant. som är på väg till Tyskland så tar vi ren så kommer vi och lapper över den och så gör vi en liten rotation som i volleyboll. Varför då? Ni är fortfarande tre lastbilar som ska åka i ett följe.

Vad hände? Skidåkare som hela tiden tar den täten. Någon som tar liden. Så kan någon annan sitta och götta sig med något annat i bak. För då kör han bara efter. Jag förstår inte meningen. Och det värsta är om du då hamnar inklämd. Då är jag så darrig. Då ser du mitt ansikt. Då är jag så hängd överallt. Så då sitter jag framme vid vindrutan och kör.

För jag är så stressad när jag ligger mellan två. Ja, men det förstår jag. Det är läskigt. Det är fruktansvärt. Jag är väldigt trött i min skärt varje gång jag har kört långt. För att jag sitter och spänner mig något oerhört. Jag är lite så. Jag kan aldrig luta mig tillbaka och slappna av. Och så sitter jag alltid lite framåtlutad. Lite för nära. Jag lutar mig aldrig. En del har ju en god massage i sätet. Utan jag har alltid den här gamna.

över ratten. Exakt så. Fast blir man inte rädd att åka med någon som håller båda händerna i ratten med huvudet över ratten, då får jag panik. Har du koll? Jo, men det har jag faktiskt. Jag har koll, men jag håller inte på att utmana och håller på att köra om för att styla och sånt där. Och sitter och...

stör mig och sådana grejer. Det gör jag inte. Men jag undrar vad detta är för stress. För att jag känner även så att det inte bara när jag kör bil jag har den här stressen utan även när jag går på gatan. Att jag måste alltid hamna först. Alltså jag vill ha fritt framför mig. Jag vill inte ha någon jävel framför mig. Så då måste jag köra om alla bilar hela tiden. Men hade du svårt att få körkort?

Eller gick det lätt? Nej det gick lätt som fan. Men sen körde jag upp i varandra. Det finns ju noll trafikljus. Det finns bara rondeller. Alltså det var inga utmaningar. Nej. Det var ju fy fan vilken tur. Det har jag tänkt på med mina barn att man fick köra upp. Har de kött upp i Göteborg? Fy, ut på... Jag kommer ju inte ens ut på Hisingen här.

Då är du. Har det gått? Nej. Vi får se om jag kommer. Det kan hända att jag hamnar i Nörje. Det är ingen som vet. Kommer du under i någon jävla tunnel. Och sen går det filer. Det är som en bläckfisk. Jag har ingen.

aning. Och där är frihamnen. Och kommer du fel, då kommer du fan mig fel. Hjalmar Brantig, ja det är så fel. Det går inte att vända. Plötsligt är du på en färja och åker över till någon ö. Någonstans, det har hänt. Men vänta nu, jag ska inte till Sjöna idag. Vad gör jag nu? Det är fruktansvärt. Eller i början i Göteborg när man körde bil och plötsligt var man inne och körde. Det gjorde jag i Saltormen en gång. Körde bara rakt fram. Så jag var ju inne i spårvagns.

Jag tänkte fan vad glattigt, vad kunstigt det är att köra här. Då var jag ju långt inne där spårvagnen skulle komma. I motsatt riktning. Det var ju bara att jag väntar lite grann. Kanske ska jag lägga i backen. Då såg jag att det kom en spårvagn bredvid mig i samma riktning. Och då förstår jag, vänta lite grann. Nu ska vi se här. En Opel-kadett hade jag också som ena. Dörren var trasig på. Vänta lite grann. Nu kom.

Nu går den spårvagnen i samma håll. Det betyder att jag är i spårvagnen. Spårvagnen kommer emot mig. Så du vet, jag fick lägga i. Och så sån jävla, vad heter det? Manuell ner. Koppling. Och ner med backen. Och så fick jag back. När hela den spårvagnen stod still. Och de tittade bara, herregud det där hade kunnat gått illa. Och tittade på den där lilla, lilla, lilla människan. Som sitter i och vinkar upp. Så ja, koll. Backar ut. Backar ut och tillbaka. Och sen ut på vägen.

Fruktansvärt. Det är ju som att köra på i påfart i fel riktning och komma upp i fel... Det har jag gjort med lastbil när jag skulle flytta i Stockholm. Du vet, jag kör in i Stockholm på motorvägen. Du säger att skylten är vänd åt fel håll. Du körde ut på motorvägen i fel riktning alltså.

Jag hann inte ut motorvägen men man svänger av en motorväg. Den på avfarten. Där kommer jag. Jag har spelat sex föreställningar en hel helg. Söndag kväll måste jag flytta för jag måste ut på måndag morgon. Ingen flyttfirma kan komma söndag kväll.

Jag bokar en bil tror jag. Råkat boka en lastbil. Vet inte hur den funkar eller någonting. Växelspaken satt bakom ratten. Alltså det var ju så konstigt att det var en lastbil. Kör ut direkt bara skitsjälvsäkert. Och möte då trafik som kör av en motorväg. Och så backa sig ur den situationen. Fy vad hemskt. Då vill man bara kliva ut. Man bara sa ursäkta jag är jätteliten. Jag är inte mogen här.

Jag vill tillbaka till Värnamor. Jag vill gripa in i livmoden. Ja, men det kan utgöra att om du får med bara, åh herregud hörrni. Du kan ju inte börja säga, det är rörigt nu. Det har varit mycket här med föreställningar. Det kan du inte heller säga. Jag har spelat i sexta. Nej.

Nej du får bara äga problemet. Och herregud förlåt mig. Och så tillbaka. Och så kan man inte heller erkänna. För då satt jag också med en annan person. Som påpekade fel jag hade gjort. Du kan inte heller erkänna att jag har gjort fel. Utan då blir jag stolt i den situationen. Och håller upp.

Förra gången jag åkte den här vägen. De har byggt det om. Då var det nämligen rätt. Då var det den här avfarten. Men de har tidigare gjort någonting här. Jag tog till och med jag handtänka. Vad är det för jävla idiot som kör. I motsatt riktning. Fan, det är ju livsfarligt att gå igång innan jag fattar vad jag har gjort. Att det var du som hade gjort det. Usch. Jag leker ju inte typ bilar när jag är ute och kör.

Jag märker ju att Gabbe har ju sånt att han blir ju vän. Han har ju sina vägkompisar. Några bilar som han tycker är trevliga som han håller sig med. Och då tänker han och säkert dem också att vi har slått följe. Vi åker ihop. Vi åker från Åre. och till Göteborg tillsammans, det är vi nu. Och tankar någon så, ja, nu kommer han igen. Nu är han här. D75 eller C75. Jag kommer, han kommer. Jag släpper vid. Där sådär jag nu så. Det blir lite som Blixen McQueen.

Och han dock den här sura bilen. Som är lite trubbig och kör lite. Han kör ju lite osäkert. För han har ju råkat ut från olyckan. Så har ju någon sorg som förföljer honom. Han skulle ju behöva gå i terapi men han gör inte det. Och han är ju den trubbiga som Gabbel stör sig på.

de här kompisarna och det här bilgänget. Så till slut så ser ju även jag dem som att de har tänder. Och den där ser söt ut och den kan vara ihop med den. Visst man ser bilar så när man åker. Ja, den ser gulliga eller ogulliga ut. Den ser kaxig ut brukar man tänka. Fy fan vad sur, vilken bit.

Fittare är det där framme, tänker man. Är det Volkswagen som jag alltid står igen mig på? Det kan vara när grillen går neråt så här på vissa bilar. Att de ser jävligt... Är grillen baksidan? Grillen, vad är grillen? Jag tänker att det är sådana. Ja men du vet den här lilla. Men ofta ser man ju baken på dem. De här stora. Har man ju lite sympati för dem. De här små sporterna.

Det är asen. Nej, de är ju bara störiga. Åh fy, vad är det för jävla? Det är så små fotomodeller som är... För det ljuger omkring inom för liten bikini. Man vill bara ta bort så att jag kan få komma normal här och ta strand. Lite den känslan är det. Kom inte här. Det är inte så vi ser ut i den här världen. Volvo tycker jag alltid. Det är liksom de här vanliga. Ja, där har du normaliteten. Sen kommer de här äckliga jävlar. Ja, som ska fräsa och bilar som låter. Bilar som låter.

Det provocerar mig så fruktansvärt mycket. Men det är ju alltid epattraktorer typ. Nej men det är ju sådana här sportbilar. Där det finns en motor som ska låta. Vad fan ska du låta i lilla Sverige? Du får köra i hundra... Nu kommer den arga igång på mig. Och speciellt...

i stan. Vi bor i ett land som heter landet lagom. Det är lite skog, det är ganska litet. Längst ner har vi Malmö. Det är lite längre ner finns det andra saker. Och sen där uppe har vi något. Och så ska du ha en bil som är som att du bor i Miami. Där du får köra. Jag tycker det är så pinsamt att fräsa i en sån sportsbil. Genom. Varför ska du ha den här för? Är det då du blir förbannad i trafiken? Om en sån kör upp och ligger baken på dig? Ja men då känner jag bara att du är så fel ute.

Kan du inte bara lugna ner dig. Ner på autoban och lek. Och du sitter också så lågt ner i en sån bil. Så det känns som att röven blir flådd. När du kör. Jag vill ju sitta högt upp och se. Sitter jag i en sån där sportbil. Det är ju bara en näs. Det är ju bara näsan som sticker upp. Och så ett jävla läte. Och så får du ju ligga ner så här.

Du har ju ingen koll över stan eller människor eller någonting. Bilar för mig, det är så här. Ja, jag körde upp fälgen andra dagen och jag bryr mig inte. Jag bryr mig överhuvudtaget inte vad jag har för fälgar. Nej, så köpte jag till ett par jävligt schysste fälgar. Fast det är inte skillnaden. Det enda jag tänker när jag ser färgare. Fan vad det är otroligt att däcket går fram och färgerna snurrar baklänges.

Det har jag tänkt sedan jag var typ sex år när jag ser en färg. Men jag har aldrig sett att det är någon speciell färg. Utan jag blir lika fascinerad varje gång över det här tankesnurret som blir i mig då. Hur däcket kan gå fram och färgen bak.

Nej, titta på det nästa gång ska du se. Det var tråkigt. Det är väl att det går så fort, jag vet inte. Men någon mer måste ju ha tänkt på det. Så tänker jag, är det något fiffigt att de har skapt det så att den snurrar bak oss? Men det måste vara en funktion. Nej jag tror det är bara att det är min hjärna som är felskapt. Jag vet inte. Det är kanske bara jag som ser det så här. Ja det måste jag titta på. Men titta när det snurrar in så tycker jag. Eller så har jag fel på ögonen.

Men jag har tittat på det varje... Och då är det många som har trott att jag just har tittat på fälgarna. Och varit intresserad av just fälgar. Men när en saks utseende och prislapp... tar över så att alla ska vara rädda. Men så här är ju folk med sin inredning också. Att man inte får sitta och äta i soffan. Du får inte stå där. Du får inte gå där. Bap, bap, bap! Inte sitta i soffan. Sitta i matbordet och ska äta löndagskodis.

Där går det ju. Nu har vi barn här. Då står vi alla upp framför soffan istället. Eller så får vi plasta in med glapack. Nu är det lite så här att jag nästan ville att folk skulle börja byta om när de kom hem till mig för att inte sitta i soffan med samma byxor de har suttit på tunnelbanan med. På olika platser. Du menar mer bakteriellt. Ja, och sen sätter man sig i soffan där jag ligger och gottar mig och tittar på film och sover.

Det känns äckligt. Så du tänker att du ska ha en liten ombytsoverol? Ja, jag köpte hem lite mjukisar som folk tar på sig. Jag hade handduk ett tag, ett tag bara de tar av sig byxorna helt. Det blev så jävla äckligt. Sen kan det ju gå över styr där du kan vara hemma i familjer där barnen sitter och gnir röven i soffan. Då kan jag känna lite... Äter pizza och sitter och kanske inte ens har torkat sig ordentligt som man ser. Oj då, det var en liten bajsklick.

Men här bor ju inte jag så jag säger ingenting. Du vet, lite så att man kan känna att det blir lite ville-villekulla. På en vit soffa. Man bara, oh. Nej, men det är någonting med bil. Alla vill ju vara, man vill ju vara lite. Det sitter ju i lite som man tog körkortet också. Fast hur snabbt utvecklar man sina egna...

Jag hade ju så här. Nu kan inte jag visa det. En hand. Jag hade någonting som jag hade fått av min papper. För det första fick jag ju låna pappas bil när jag hade tagit körkortet. Efter mycket om och men. Och fick köra ut med den. Och då var jag så här. Det tyckte jag så coolt. Jag hade ju sett killarna man hade fått åk med. Och även raggarna hade den här tekniken. Att de snurrar. Inte håll i ratten som man ska göra. Tvåfattning. Utan lite grann med en stiv näve.

fingrarna upp och snurra på ratten. Det känns så raggigt. Dessutom skulle jag röka i bilen när jag hade rådda pappas Saab. En sab, en blå sab. För att jag med fönstret nere. Det enda jag inte hade kommit ihåg. Det var att jag även hade bakfönstret nere. Så att jag sitter och röker. Och kör med jättehugg. Love med Hadaway typ. What is love? Baby don't hurt me. Då kör jag i lilla Chris Namn. Röker. Släcker kiggen lite coolt.

tror jag. Så flyger den in i bak och sätter eld på baksätet. Så jag kör alltså runt med en brand i baksätet på den här blokkorten. Och det brann ju ner i skumgummit. Så jag fick ju till slut stannat bilen och släckade den här med en filst den här branden. Men jag får ju åka hem till pappa och säga att det är ju inte bara det. För han rökte ju också i bilen. Alla rökte ju i bilen. Men hela...

bara upp skumgummi. Som en fontän i baksätet var det. Med en sån där skumgummi. Det hade ju brunnit långt ner i. Men den synen. Att det är en stor eldsflamma. I baksöten. Och jag tänkte vad fan. Men då hade ju bara cigaretten åkt ut och vänt. Och åkt in där bak. Åh gud vad kul. Ja fy fan. Så jävla dumt.

Du vet, det finns vissa personer som tipsar, som inte har erfarenhet av någonting men som ändå ska dela med sig av sin viskap. Säga saker som typ så här, skaffa inte hund, du blir så låst. Har du hund? Nej, nej, nej, vi har inte hund.

Men vad vet du om att bli låst? Jo men det har han hört den personen då. Tatuera inte dig, det blir så fult att vara gammal. Jag ångrar dig sen, det går inte att ta bort. Har du någon tatuering? Nej det har han inte. Men vad vet du om man ångrar sig då? Det är ju tatuering och hund, det är ju precis så. Det är ju exakt de grejerna.

Men det finns ju ganska många sådana grejer som man får höra hela tiden. Och saker som inte hjälper en i någonting heller. Typ njuta av småbarnsåren, det går så fort. Ja, men den är i och för sig sann. Ja, men vad hjälper det? Det måste jag nog ändå komma och slå ett slag, Hampus, när du kommer in där i sen. För att det är verkligen en sån där, man tror att man ska dö när man inte får sova.

Men man dör inte. Och då önskar jag faktiskt att någon hade kunnat sagt det till mig. Så där vill jag ändå hold your horses. Detta är mina hat-tips. Det kommer jag att säga till dig. När du kommer med sån här Edvard Munch ringar under ögonen och klagar på att du inte ska sova. Förstår du vad provocerande om du skulle säga det då? Jag kommer inte att använda de orden. Njut nu. Jag kommer bara säga att det går över. Du kommer att få sova. Njut nu. Vi får väl se.

Hyr inte i andra hand, köp din bostad. Det är mycket bättre att betala till sig själv. Man bara, jag vet. Jo, och hade jag kunnat det så hade jag nog gjort det. Och personen som säger så här, ska ha papper på allt. Måste ha papper på allt.

Sambaavtal har du det nu. Måste ha papper på den grejen nu. För att det kommer att jävlas förr eller senare olyckan framöver. Det är bara att gifta sig för då har man papper på det så då är det tydligt när någon dör. Alltså det är alltid den här typen av person som är så anal. Bara för att jag känner mig att jag tänker ta papper på någonting.

Jag kommer torka mig röven med papper men det är det enda pappret jag kommer använda. Vad har de de här papperna? Har de olika pärmar då? Det är ju lite rune som sparkar på däcket. Det är ju lite den gubben med handen i sidan. Men vart har man papperna rent fysiskt? Det får du bare ha i noen mapp. där du har papper på allt livrem och hängslen. Du får köpa klistermärken i blått och rött och så tar du nu och din sambo och märker upp redan nu vilka möbler som tillhör vem ifall ni skulle separera.

Så att ni vet vilka saker går till henne och vilka går till dig. Och där får ni väl ha något papper då. Så det står också klart vem som är röd och vem som är grön. Ifall ni skulle börja bråka om vilken färg ni valde. Den där dagen när ni gjorde. Men det är alltid de som fokuserar på fel sak. Säger man så här, jag har träffat någon. Då är det inte liksom. Åh vad kul vad heter den personen. Utan då är det så.

Ska du flytta upp nu? Då får du ha ett samboavtal. När det tar slut blir det alltid fel fokus. Om man blir helt galen. Det är en speciell personlighetstyp som har det fokuset. Fyll i det vita arkivet nästan så fort du lär dig skriva. Och du vet hur du ska ha det när du dör sen. Sansen av alla de här tipsen är väl typ. Tänk igenom först och inte ångrar det sen. Är det det som livet går ut på?

Och ha papper på allt. Och tänka igenom först så man inte ångrar sig sen. Varför blir jag så? För det är folk i min egen ålder nu. Där alla pratar just det här med barn. Att man ska göra... by the book. Nej men nu så har vi båda, nu tar jag examen nästa år och då så ska vi jobba i två år och sen ska vi köpa lägenhet och sen så ska vi försöka få barn och då kommer den då. Alltså man bara, blir livet kul så här? Sen kan det ju vara så.

att äggarna eller spermierna inte riktigt når in eller når fram. Nej, det kan ta fyra år. Det kanske inte blir några barn. Och då kanske man får plötsligt plocka ut ägg. Och då gör vi det. Och då har vi köpt en liten speciell frysbok som smeg. Där jag kommer lägga... mina ägg. Ja men det blir ju så. Det är ju som att det låter som att man kan köpa ett liv på arket.

Men varför blir man så? Jag blir också provocerad av det. Folk som alltid resonerar så. Är det kul att leva på det sättet? Nej, och oftast är det så här också. Blir det någon liten förändring? Så blir det ju väldigt provocerat för de människorna. Till exempel kan det ju vara så om man nu har tur då att man faktiskt får ett barn.

När man då hade tagit den här läkarexamen och också fått en tjänst på Sahlgrenska. Där vi har köpt en lägenhet ganska nära så då cyklar jag. Jag har köpt en dansk cykel som jag ska ha barnen i. För då lämnar jag på dagis innan vi har ett sånt miljö dagis. Vi är med och lagar mat varannan vecka. Men är det kul? Det är klart att man måste planera. Men man måste ju också ha lite hopp och lek.

Någon liten klausul med det där livet får komma och ta mig som det vill. De kommer aldrig tatuera sig, de kommer aldrig skaffa hunden. De kommer aldrig spontant göra det där. Jag har gjort allt det där. Jag ångrar både att jag skaffar hunden att jag har tatuerat mig. Men det är mycket roligt att jag får testa på det så jag slipper vara nyfiken. Åh, jag gjorde aldrig det.

grejen. Jag testade aldrig på det där. Och det där hände aldrig. Tatuera inte dig på henne, då får du inte jobb, så säger folk också. Jag kanske har varit lite för impulsiv vad det gäller vissa grejer. Jag kanske borde faktiskt också gå tillbaka lite på pappret. Fast är det inte roligare att ångra det man gjorde än det man inte gjorde? Nej, men det kan ju bli som om man kommer tillbaka till solsidan och ska spela in och så har hela händerna tatuerade. Man får sitta i airbrush i två timmar.

Det kan ju bli en chockeffekt såklart. Jag brukar ju ändå ge råd. Tänk igenom lite grann. Men att säga. Om en person funderar på att tatuera sig. Och den säger så här. Ångrar man sig inte då? Jo. Man ångrar sig alltid. Det är därför man tatuerar sig igen. Det är därför de som börjar att tatuera sig oftast gör flera stycken. För att då tänker man. Man ser ju alltid någonting som är snyggare. Det är precis som när du är ute och handlar kläder. I'm so sorry.

Med hundar också. För jag har tänkt på att det går trender i hundar. För fem år sedan så var det mopsar överallt får man än kollade. Nu är det taxar överallt får man än kollade. Taxar är väldigt populär. Och kava på. Det är liksom överallt är det taxar och kava på. Vad händer med mopsarna?

Man kan ju tatuera över en tatuering, men du kan ju inte, säljer du då en hund för att köpa en ny? Nej, det gör nog ingen, tror jag. Nu funkar den taxen med med soffan vi har i vardagsrummet för att vi slänger moppsen. Nej, det tror jag inte du gör. Utan hundar, då skaffar du en till hund. Hundar är nog ändå något du investerar i. Jo, fast jag ser ju inte popsar.

På gatan i Stockholm. För fem år sedan var det mopsar. All fucking over. Har de dött de andra? Är de gamla? Har de blivit utbyttad mot kava på och tax? Jag har ju alltid varit väldigt omoderna när det gäller hundar. Ja, du sitter med en kiva. Nu ja, men jag har ju haft varghund. Det var ju ingen annan människa som hade en irländsk varg. Jag såg ju ut som hon lovis. De har ju varghundar där i det här. Ronja Rövardotter som lummar runt där uppe i slottet. Vad heter den rasen du håller i?

Chihuahua. Men det var inte mitt val. Det hade jag aldrig skaffat en chihuahua om jag hade fått bestämma. Det kom från andra håll i familjen. Jo, den är gullig. Det är det jag säger. Men det spelar ingen roll vad det är för hon. Man älskar ju henne ändå. Jo, fast tiden gör inte alla det. För de tänker mer helhet, outfit, soffa. Jo, men så tror jag. Nu har jag köpt en jättefin plush-puff. Och då tänker jag... Tänkte jag vi skulle ha en Weimaran.

Jättefin. Och dammsuger man mattan åt det ena hållet så kommer det fram en annan färg. Och så är det när man klappar hunden åt fel håll också. Då får den också en annan färg i pälsen. Kolla vad fint Bob gifter sig med soffan och mattan där nu. Jättefina färger ihop. Och så köper vi den här fotoboken och lägger den. grej som kommer tillbaka där. Jag måste bara säga en tillägg. Sen har du ju det här med papper. Man har ju förstått att det är viktigt att ha papper. Kanske inte på allt.

Då behöver du inte ha papper på. Du kan ha papper på, ska du ha papper på? Det är ju jätteroligt att man skickar över papper till folk på allt alltså. Tänk. Som någon ska skriva på och man får faxa och skicka och grejer. Nej, det får du skicka över pappret på först. Men jag tror de här personerna som har det, de har ett litet hemmakontor som också är ett gästrum och ett litet yogarum. Där har de en hylla med olika pappers.

Och där har de sparat också då. Sen jättemånga år tillbaka. Betalda räkningar. Campingavtal med höftakamping 73. Budakamping. Där bytte vi ut vattenlåset och papper på det. Papper på sambavtalet med första flamman. Sen har vi ju då, för Sveda och verk var jag ju sjukskriven 83. Då hade jag jobbat på den här båtfabriken Albin Marin och då fick vi ju skador på jobbet. Så det har jag ju sparat det av. Det kan en aldrig, det vet en aldrig.

när det kommer upp, det kan ju blåsa upp det här exemenna igen och då behöver ni gå tillbaka till det här och kunna påvisa. Det är också dem, fast det är väldigt gulligt kan jag tycka sådana. Jag har också rest med vissa personer som också haft en jävla koll. Som har med sig olika restauranger. Det är recensioner på restauranger. Det är hotell. Det är en sån här...

och bibba. Så man bläddrar, ska vi se ikväll, ska vi gå och ta en drink på den? Här har vi den här. Så det är en sån där gammal, nästan gulnad. Men det är ju mysigt. Då ser man ju det engagemanget. Jag hade ett medålderspar som skulle gå på någon konsert i Stockholm och åkte upp. Och som glömde papporna på tallet. Så de fick gå hem igen. Och sen när de kom hem så ringer de sina barn. Och så säger de, hade inte de på mejl? Så de var upp mejlet.

Man kan inte skanna. Missa dem. Brynolf och Jung. Nej. Men de har inte tatueringar. De har ingen hund så de är inte låsta. De kan åka till Stockholm och kolla. Brynolf och Jung i alla fall. Men man kan ju också lasera bort den tatueringen då.

Men det gör ju ont. Men det går ju. Har du tips på något ställe att gå och lasa bort så ge mig det. För jag ångrar ju mina. Så jag ska ju gå och lasa. Ja du ska lasa. För du ska ju vara skådis och ren. Exakt. Det är så viktigt då. Jag orkar inte sitta och sminka till tre timmar för att täcka tatueringar. Nej. Vad är det? Du har något tjolifräs på bröstet va? Jag har på armen. har jag Amy Winehouse. Ja. Som jag tatuerade in mig.

dagen innan min student. Nu ska du verkligen ta bort henne. Är inte det vackert att du har henne där? Jo, det är vackert. Är det inte som en liten karta över Hampus? Jo, men tänk när Hampus är 45 och har en okänd dag på armen som man ska förklara för sina barn vem det är. Nu är det ju precis som han. Det är ju den du själv sitter och fördömar. Jag ser ut som en raggare. Jag har ju tagit en bild på henne när hon ser ut som en 50-tals. Har hon svinrygg i håret? Nej, hon har högt hår också.

Och det blir liksom inte så snyggt när jag blir äldre tänker jag. Och sen har jag också ett brustet hjärta. Men hur kul är det att gå runt om man är lite äldre? Jag har ett brustet hjärta. Det känns ju så dramatiskt. Tror du att någon är så tydlig att fråga mig vad jag har på mina? Varför har du dödskallar på Pirates Life for me?

Du har så mycket. Det blir liksom byrornas krig. Man vet inte vilket gäng tillhör. Men det är också många som säger vad tråkigt på en så fin flicka. Så har de sagt till mig. Att hon har fördärvat sig på detta vis.

Nej men nu ska väl vi tacka för oss. Det är inte mycket mer att tillägga. Instagram finns vi på skäring och nästvåld om ni har något att säga. Skäring och nästvåld, där kan ni nå oss. Är det mycket bus? Ja, mycket skoj och bus. Just idag är jag stark Just idag mår jag bra Jag förs framåt av kraftiga vändar Just idag är jag stark You have listened to a Pulpo original, and that makes you amazing.

This episode is brought to you by Progressive Insurance. Do you ever think about switching insurance companies to see if you could save some cash? Progressive makes it easy to see if you could save when you bundle your home and auto policies. Try it at progressive.com. Progressive Casualty Insurance Company & Affiliates. Potential savings will vary. Not available in all states. The McDonald's Snack Wrap is back. You brought it back! Ranch Snack Wrap. Spicy Snack Wrap. You broke the internet!

For a snack. Snack wrap is back. Did you know you can opt out of winter? With Vrbo, save up to $1,500 for booking a month-long stay. With thousands of sunny homes, why subject yourself to the cold? Just filter your search by monthly stays and save up to $1,500. Book now at Vrbo.com.