Älska Göteborg! (i ca 50 min) - podcast episode cover

Älska Göteborg! (i ca 50 min)

Jun 09, 202558 minSeason 1Ep. 185
--:--
--:--
Download Metacast podcast app
Listen to this episode in Metacast mobile app
Don't just listen to podcasts. Learn from them with transcripts, summaries, and chapters for every episode. Skim, search, and bookmark insights. Learn more

Summary

I detta avsnitt delar Mia med sig av sina intryck från Håkan Hellströms konsert i Göteborg, inklusive en gripande berättelse om en ung sångare och en lokal ikon på scen. Hon reflekterar över skillnaden mellan att uppträda och vara publik, och berättar om sitt katastrofala försök att smita från konserten tidigt. Avsnittet utvecklas till en djupdykning i Göteborgs unika charm och patriotism, Mias personliga utmaningar med engelska och sociala sammanhang, samt en humoristisk diskussion om hushållsrutiner, våffelångest och bufféhat, avrundat med en uppskattning för den speciella dynamiken i hennes och Hampus vänskap.

Episode description

Mia recenserar Håkankonserten där 13-åriga Nisse sjunger och öppnar känslofönster man vill ha för sig själv. Hampus kan ev veva sig ner till Sveriges bästa stad för att även han drabbas av Hellström-myset. Jeans går sönder och hatet för buffé är igång igen. Engelskan som ett tag flöt på fritt stöter på förhinder i Skåne och Slussen är sannerligen avtäckt.


Medverkande: Mia Skäringer & Hampus Nessvold

Skäringer & Nessvold klipps av: Micke Solkulle & Anna Spolander


Produktionsbolag: Polpo Play

www.polpoplay.com

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Transcript

Intro / Opening

Did you see the game last night? Of course you did, because you used Instacart to do your grocery restock. Plus, you got snacks for the game, all without missing a single play. And that's on Multitasking. So we're not saying that Instacart is a hack for game day, but it might be the ultimate play this football season. Enjoy $0 delivery fees on your first three orders. Service fees apply. For three orders in 14 days. Excludes restaurants. Instacart. We're here.

A PSA from Instacart. It's Sunday, 5 p.m. You had a non-stop weekend. You're running on empty. And so is your fridge. You're in the trenches of the Sunday scaries. You don't have it in you to go to the store. But this is your reminder. You don't have to. You can get everything you need delivered through Instacart so that you can get what you really need. More time to do whatever you want. Instacart. For one less Sunday scary, we're here.

Tonight's meal, tilapia surprise with boiled cabbage. Begin cooking steps 1 through 50 now. Are you kidding me? Making dinner shouldn't feel like doing a thousand-piece puzzle. With Blue Apron's new one-pan assemble and bake meals, the hard part's already done. Pre-chopped ingredients. Zero stress.

Just assemble, bake, and enjoy. No complicated steps. No mountain of dishes. Try Assemble and Bake today. Get 20% off your first two orders with code APRON20. Terms and conditions apply. Visit blueapron.com slash terms for more. Idag är skärngernas vådd i ett betalt samarbete med en av Europas största producenter och återförsäljare av el och värme. Jag talar om vattenfall.

Och då kanske ni undrar vilken oförskämd människa som sitter och tuggar i den här spotten. Men detta mina vänner, det är ljudet av windfarming. För mellan turbinerna på havsbaserade vindkraftverk har vattenfall tänkt på både framtiden och miljön. Tången som odlats där hjälper inte bara till att förbättra havsmiljön utan den kan också bli till mat och i det här fallet avskoda windfarm seaweed snacks. Så plötsligt har alltså dessa vindkraftparker flera möjliga funktioner.

där de på samma plats som man producerar fossilfri el exempelvis kan odla tång. Blir du nu sugen på tongsnacks så vill jag bara lägga till att än så länge så finns Vattenfalls Wind Farm Seaweed Snacks endast för provsmakning och är ännu inte till sal. Men gör som oss, gå in och läs mer om Vattenfalls spännande projekt på vattenfall.com slash windfarmed. Idag är vi i ett betalt samarbete med Ronald McDonalds barnfond som ju är en stiftelse som stöttar familjer med svårt sjuka barn.

När man som familj hamnar i en sån mardröm så sätts ju hela livet på paus och små saker som vi andra tar för givet blir väldigt viktiga. Och då finns Ronald McDonaldshusen som ligger nära sjukhuset där barnen vårdas och där familjer kan bo i en miljö som är så lik vardagen som det bara går. Där kan familjerna till exempel slappna av tillsammans, vara nära varandra eller bara en sån sak som att kunna laga mat.

och äta ihop i soffan framför tvn som kan betyda så mycket. Sedan starten 1990 så har mer än 200 000 familjemedlemmar fått bo i något av de här fem husen runt om i Sverige. Verksamhetens största bidragsgivare är är McDonalds Sverige och deras franchise-tagare.

Och mellan första december och trettonde januari så skänker McDonalds fem kronor till Ronald McDonald barnfond för varje Big Mac och company som säljs. Och pengarna som samlas in går till Sveriges fem Ronald McDonald hus och bidrar även till barnmottagningen på 7. som vill göra sina vän och lekrum mer välkomnande.

Tillsammans kan vi vara med och bidra och vill du hjälpa till så kan du swisha valfritt belopp till 97022 eller köpa en Big Mac och Company nästa gång du är på McDonalds. Du kan också läsa mer på Ronald McDonalds huvud. Stora som små handlingar gör skillnad för familjer som behöver närhet och trygghet när livet vänds upp och ner. Just idag är jag stark Just idag mår jag bra Jag förs framåt av kraftiga vindar Just idag är jag stark Just idag mår jag bra Jag har tro på mig själv På min sida

Håkan Hellström: Konsertrecension och Känslor

Kan inte han göra det här till sin död nu? Det tror jag. Nu har han gått över. Nu håller vi på här förstår ni. Nu har vi lite morgonmöte angående Håkan Hallströms koncert nummer två i Göteborg. Vi går direkt in i... Skäringers-recensionen. När du skrev till mig igår blir det Håkan för Mami. På sms. Då tänkte jag att ni skulle gå på Håkan Bråkan på bio. Jag kopplas inte till Håkan Hällström som spelar på Ullev. Ja men det är ju. Jag sa det. Det var ju så många.

Det är ju roligt med Håkans publik för att det är väldigt blandat. Men vi är ju 50-50. Vi är ju ett gäng där man kan känna att det bästa kanske har hänt. Och sen är det ett gäng där man fortfarande kan känna att det bästa kanske inte har hänt. Förstår du vad jag menar då? Man börjar känna lite grann att de här otroliga låttexterna klingar med lite vemo. Det är vackert men det är lite...

Ja, det är lite sorglig ton som kommer efteråt på något vis. För allt man inte levde ut och för allt man kanske har levt ut och så hoppas man ju att det ska vara lite mer liv. Och leva ut. Men han sjunger väl för fan inte det bästa. Kanske inte hämtande. Det är väl en Molly Sandén-låt? Eller sjunger han en låt som handlar om det också?

Det är ju han som har myntat det här först. Det får du vara jävligt noga med. Hampus näst. Det kan vi inte ge till Molly. Och du går igenom tiden så känner du att det bästa har nog hänt. Jag har gått genom tiden känner jag. Och det är mycket bra som har hänt. Och det är inte säkert att det är så mycket mer som kommer att hända. Men jag är väldigt glad för alla andra som det kommer att hända så mycket spännande. Nej, så känner jag. Det är klart att det inte bästa har väl inte hänt än?

Det är ju en massa bra som kommer hända. Jag tror ändå det ger lite skillnad hur det känns i hjärtat. När man är eld. Jag längtar alltid efter mina barn. Jag vet inte var det är när jag går på Håkan-konserter. För jag har ändå varit på alla på Ullevi. Att nu har jag... I början när jag började gå på dem. Då var det mer mitt eget hjärta. Nu är det någonting att jag längtar. Jag vill att Heli och Alfred och Lilo ska vara där. Vad är det som händer i dig?

Jag blir så jävla, jag tror att du är likadan, jag blir så koncentrerad. Jag blir så koncentrerad. Först blir jag lite arg för att jag vill också vara på scen. Ja, inte med Håkan alltså, men jag längtar själv till scen. Så jag mår inte bra när jag sitter i publiken.

It's not my place to be, tyvärr. Sen om jag får uppträda på någon liten, jag vet inte, det kan väl bli något Folkeshus. Kanske i Borås eller någonting. Man får sätta upp något litet här framöver. Men det är någonting som blir lite sorgligt för att... Det blir arbetshjärnan sats ju på direkt. Jaha, titta vad fräckt nu går han där vet jag. Han är strumplästen där kanske han skulle vara på scen.

Har han frälsningsarméns kostym i år? Åh, vad fint att han dansar. Och nu springer han. Nu kommer Hå upp där. Jajamän, vad fint. Det där var tecknat. Vad fint. Vi hade den där i Göteborg. Är det spårvagnen som de har fått in och klämt in? Så sitter ju jag. Och då ser ju jag ut väldigt sammanbiten. Som att jag tittar på någon liksom Sverige och kriget på SVT. Du vet den där. Nästan sötar på mig läsglasågorna. Men vad är det nu där borta?

Jaha, vi har satt musiker. Då får du inte dig vara ute och dansa. Nej, jag bara hittar tjejerna. Nu kommer hon Lagaia Freyser. Nu ska jag gå ut där också. Oj, oj, oj. Och då blir jag så jävla introvert. Och då blir jag också sur. För då vill jag inte höra någon. Då var det en som sa till mig igår. Jag vet inte. Och det var under det vackraste momentet. Då var det en.

pojke som kommer upp, jag vet hur gammal han kunde ha varit, 13-14 år kanske från Nordhemsskolan här i Göteborg, en musikskola och kommer upp och sjunger med Håkan, alltså det var inte ett öga torrt. Eller blev han upptagen från publiken eller var han planerade? Nej, jag tror att han, det var väl... Det är väl första gången han står på Ullevi och sjunger. Med kepsen bak och fram. Så här med sneakers. Han bara höll på med den här kepsen. Och så öppnar han munnen och sjunger. Det var så vackert.

Och då är det en som säger till mig. Du, tycker du Håkan sjunger bra? Vad så? Och jag bara sa. Jag stod ju med och grät. Vadå fint. Och Gabriel också. Gud vad det här var. Det här var det bäst. Så stod vi. Va? Vad säger du? Knäcker du Hanna bra sångröst? Ja. Tss. Hyss. Nej, men. På riktigt, du kan ju inte säga. Lyssnar du på Håkan Hellström hemma om du lagar med? Ja! Säger jag till han. Jag förstår ingenting.

Snälla, nu har du förstört hela låten här. Du vet, sådana där kommentarer orkar man ju inte då. Ska jag stå där och förklara? Jo, grejen med Håkan Hellström tror jag är att det här är en slags föreställning. Det är en känsla av kärlek. Och rösten, du vet, jag blir ju sån då.

Att Uppträda vs. Vara Publik

Jag är exakt likadan. Ja, jag vet att du är det. Jag tror inte vi kan förklara för går vi med människor som jag gjorde igår som inte jobbar med liksom... De jobbar inte med det vi gör. De jobbar med andra mycket viktigare saker. Men för dem är ju det här det stora kosläppet känslomässigt. Hur var du innan du började jobba med det här? För jag tyckte det här var även när jag gick på konserter.

I typ tonåren. Att upplevelsen var alltid inombords för mig. Den kom inte ut på samma extroverta sätt som det gjorde för de andra. Nej men den har alltid varit så. Jag börjar ju... Jag började spela teater när jag var sex och visste att jag ville stå på scen själv. Så det har ju varit precis likadant hela tiden. Ja, men du satt ju inte och tänkte på övergångar och ljusshow och grejer kanske när du var sex år. Nej, det gjorde jag inte. Men man hade ändå någon så här, man kan inte...

med i det som hände här ute för att det hände så mycket inuti och så står man som ett jävla... Jag har en video på mig och William på en konsert som den filmade när vi var omedvetna. William står och skriker och tjoar och kimmar. Jag står som en tom. Det ser ut som att jag har blivit dumpad. Verkligen så? Saltbröd, det tappat pengarna, midstor och bara... Så är jag med. Jag kan inte ens dricka lalkohol. Det går inte för jag är...

Allt hela systemet är igång och är du då med andra som blir det här liksom alla ska pussas och kramas och det är jättehärligt så blir du, rör mig inte. Nej, prata inte nu. Låt mig tänka att vänta nu. Så är man ju. Det är mer som att spela golf nästan. Då får man ju inte prata när folk står och då ska det vara sån koncentration. Så blir jag samtidigt som känsloskärden är på gång. Men det är svårt med det sociala under konserten. Man går en grupp.

Så är det svårt att veta för att om du står bara tyst eller dansar eller lyssnar på musiken. Då kan det ändå ibland uppstå någon slags... stelhet, så när man umgås med någon och man inte sagt något på länge och man börjar bli såhär, oh, är det stelt nu när det är tyst? Borde jag säga någonting? Jättestelt! Det blir som att man måste prata men så vet man inte riktigt när man ska säga något. Nej, jag hatar det och jag blir ju...

Jag var ju inne i mitt absolut, du vet, så fruktansvärt introvert och osocial fast jag var i ett jättesocialt sammanhang. Jag skulle behöva sitta i en liten tältstol på taket själv. Har du varit på koncert själv? Nej, men du har väl varit det? Ja. Och det är, jag kände mig så jävla dum när jag, jag var på konsert på Cirkus ensam och jag kände mig så dum när jag gick dit för det är liksom någonting som är enklare att gå på teater eller bio ensam men konsert är ju liksom en sån jävla grupp.

grej ofta, eller parig grej eller liksom, alltså du går med någon men jag var på en koncert själv och det var, då fick jag sitta i fred och verkligen bara ta in precis allting i mitt eget tempo. Den konstnären kommer jag alltid minnas.

Men sen har jag inte gjort det igen. Jag vet inte varför. Hur ska du skapa skulle jag sagt igår då. Så här jättegulliga. Jag älskar alla de här personerna jag gick med. Men jag kan ju inte säga så här. Ursäkta mig. Nej. Jag kommer att sitta på ett annat ställe. Själv. För att jag fungerar så som person. Så att jag vill inte ha den där jubilea. Jag kommer att göra på ett annat sätt. Jag är tacksam att ni respekterar. Det kan jag inte säga. Nej men om det kommer någon.

artist eller något band som du känner såhär här vill jag verkligen, verkligen gå på fy fan, det här skulle vara kul att se, då kanske du Ska boka själv. Eller så bokar vi ihop och så sitter vi tysta. Armarna i kors. Ja, jag undrar om inte du och jag ska gå ihop. För sen har du ju lite det här att du kan ju inte heller. Håkan Hellström är ju svår att smita in på osynligt i Göteborg. Men jag tänker...

om vi är två stycken så att vi kan ha det här innan ihop och lite skydda varann och ha varann. Men sen sätter vi oss och går in. Sen fäller vi upp vårt bingobord. Där lägger vi läsglasögon, en Coca-Cola Light och så... tar vi på oss sådana här skyckslappar som hästarna har. Och så får vi koncentrera oss. Det tycker jag.

Jag ska faktiskt boka in, jag tänkte faktiskt på det här om dagen att Tom O'Dell, vet du vem det är? Ja, absolut. Han kommer till, han var i förband till Bill Eilish nu när hon var i Sverige, men han kommer själv hit och har ett gig i Globen i höst. Det är en konsert jag skulle kunna gå på helt ensam. Ja men Tom O'Dell har ju den typen av musik också. Där behöver du ju inte stå. Alltså det är ju något annat på något vis. Håkan är ju så mycket...

Göteborgs Ikoner på Scen

Men det måste jag ju berätta, det här är ju tråkigt för er som skiter fullständigt i Håkan Hallström och skiter i Göteborg. Men nu tänker jag berätta att vi har ju en liten, vad ska man säga, ikon här i våran stad som heter Håkan Hägg. Och jag tror att han kanske inte alltid har någonstans att bo. Och ibland har det kontakt med psykiatrin eller statsmissionen på olika sätt. Men han har man ju sett.

Jag och mina barn och alla har sett han i hela vårat liv. Han är ofta på stan och så pratar han. Han har ju skov där han... Nej då säger jag och han säger och då kom hon och jag vet inte vad hon menade. Så sjunger han så här någon gammal sång. Och det kan vara liksom, vad heter hon? Barbara Hörberg. Han är en person folk gillar, eller är man inte rädd för honom? Nej, man är inte rädd. Ibland kan han ha lite olika energi på slag. Ibland är han glad och står och sjunger.

Ibland kommer han cyklandes i en jävla fart. Och då kan det vara att han är mer inne i den här energin. Hon sa, och jag kände, nej då går du ut härifrån. Han har den här liksom, det är som en scenfilm. Då har han en och en annan. Dramatengubbe på väg till rep. Ja, han sjunger också så med artikulation och vibrat och sådär. Men att Håkan då tar upp denna...

Om man ska kalla honom för, han är ju ett landmärke, en legend, en ikon i den här stan. Framförallt blir han ju det när då Håkan tar upp honom. När han vet att det är någon som alla känner igen och har en relation till. Och han får komma upp då på scen och sjunga för detta fullsatta Ullevi. Då blir ju det... En manifestation för alla människor med någon...

Form av psykisk ohälsa. Om det så är den lilla lilla lilla graden. Eller en jättemycket. Som gör att man inte kan leva ett. Om man säger normalt liv. I ett normalt samhälle. Våra ramar och linjer. Det blir ju någon slags power åt alla som inte riktigt faller in i mallen. Var det liksom helt öronberövande djup när han klev upp i går? Ja, men det förstår ju för han och då för alla som känner den här grejen så blir ju det...

vissa fattar ju inte vem fan det här är. Och alla som förstår, vilket är väldigt många av dem som bor i Göteborg, så blir det ju en grej som är, det kommer man aldrig glömma. Och när man ser han och så skrattar han ju väldigt mycket då. Han börjar skratta mitt i låtarna. Och då jublar ju bara alla de här ungdomarna. Bara står och jublar så här och vinkar. Och han vinkar. Det går inte att värja sig. Det är så jävla vackert. Och där har du ju det här. Att gå ifrån en vision.

man får i sitt hjärta till att göra det på scen. Det är ju inte... Någon hade kunnat komma på den här idén innan om man ska tänka lite strategiskt. Det var en jävligt bra PR-grej eller en jävligt cool grej skulle vara om vi lyfte upp han va? Nej, antagligen så är det ju så här. Håkan har känt... I sitt hjärta. En sån där grej som inte så många skulle våga göra verklighet av. Så han tänkte fan det vore coolt. Ta upp han på scen. Och så gör han det.

Och så känner man det i sitt hjärta. Precis som den här killen från Nordhemskolan. Som han har hittat då. Ja, vi går från tanke till handling. Vi går ifrån någonting man känner i hjärtat. Och så gör man det på scen och så blir det bara. Jättefint. Men jag tänker att de där konserterna känns som en upplevelse. Alltså så som man har byggt dem varje gång är som en upplevelse. Det känns som att han kommer kunna göra det här in i döden var tredje eller varannat år.

Det är en svensk tradition snart. Ja, men det är mer som du säger en kärleksföreställning. Det är ju inte Beyoncé med hästar och chaps. perfektion och dans och så där, utan det är ju något annat som händer här. Nej, men det är liksom Sverige. Han har liksom en egen institution, Håkan på Ulleve. Det kommer liksom bli en del av sommaren, som sommaripiet eller det här. Det känns som att han är på väg dit med...

Att hitta sätt att variera men ändå beröra i det här som är att ta upp en liten kille eller en legend som går på stan i Göteborg.

Kärleken till Göteborg

Allt det där är ju liksom en större upplevelse än att höra låtarna. Ja men det är ju det och det är ju någonstans just det där att vara den du är och tro att allt är möjligt. Det är ju sådana egentligen basic. klyschgrejer, men det är inte klyschigt när det kommer från han, för han lyckas hålla vad säger han lyckas hålla liksom Elden levande i de där grejerna. Att det där är på riktigt. Nästa år måste jag fan. Jag har inte varit på en enda konsert. Under alla de här åren.

Nej det är någonting med Göteborg och det gillar man ju också. När man bor i Göteborg så känner man ju att det ska vi ha. Den tar du icke ifrån oss det säger jag till er. Ni kan hålla på med era grejer där uppe men det här är vår. Och Håkan Hägg och hela. Nej du.

Mia's Kaotiska Konsertflykt

Jag gillar att vi har det här i Göteborg, att ni får skramla er ner någon jävla gång. Kan ni väl skramla er ner? Tänk om man skulle veva ner sig dit. Ja, men då får du tänka ut, Hampus. Jag säger det till dig redan nu. Nästa fredag.

Ja. Ja då åker ju jag. Annars hade jag kunnat få det med mig. Men då är jag uppe och fotograferas med solsidan. Du jävlar. Annars hade jag gärna gått en gång till. Ska jag säga dig. Ja du hade det. Jag fick ju inte med mig riktigt det jag skulle. Det jag skulle. Tyvärr.

Och sen sprang jag iväg tidigare. Lyssna på detta också. Då springer jag också iväg tidigare för att jag skulle hem till barnen. Så jag såg ju inte heller slutet av det. Hur kan man göra så? Men nu var det så. För jag är ju inte bara... Jag är ju inte bara människa, jag är ju mor också. Så jag ville hemma till killarna här hemma. Då sular jag ut och kommer ut på fel sida. Och jag har inget batteri kvar i telefonen. Och maskaran rinner. Och så har jag mina skor på mig som är så långt.

konstiga skosnörer som vi har pratat om tidigare i podden. Fashion. Och så har jag för långa aknin som är trasiga vid knäna. Ja, och så har jag en kavaj. Och så har jag ingen mobilbatteri. Och så hade Gabbe beställt en Uber. Och då skulle jag memorera, säger Gabbe. Ja, men nu kan du inte ta bild, säger han. Du får ju memorera siffran nu. Och nu kommer den till bergakungen då, skulle jag springa till. Jag får alltså springa en killom runt hela Ullevi. Men skosnörerna hade ju...

Det är ju så otroliga skosnören på de här jävla Miaomi-skorna. Orangea. De hade ju alltså snurrat upp sig. Och jeanserna var ju för långa. Det är ju så jävla långa jeanser. Man ska ju sitta jämt så skon sticker fram. Du vet ju hur det är med sådana där. Då springer jag med de här skolsnörerna. HCR, HCR. Och springer. Och det är fulla ungdomar. Och det är poliser och vakter. Och de tittar så mycket på mig. För jag springer ju. Jag trampar ju ner byxorna.

Så hela hålorna och ett skosnöre går av. För det är ju skinskosnören också. Dyra skinskosnöre. Ett skosnöre går av. jeanserna råkar jag trampa så att säger det så den här lilla sprickan som ska vara lite snygg blir ju enorm. Det blir kortbyxor. Ja, jag är så röd i ansiktet. Och så är det två stycken yngre. De är väl 23 nästan i mina barns ålder. Mia, Mia! Ja, hej, hej! Sprit!

Ska du redan gå? Det är ju inte slut. Nej, jag ska hem till barna, vet du. Plikten kallar. Ha det bra, hörni. Jag älskar er med. Var rädda om er. Hej. Och då ser jag att min Uber åkar. När jag nästan är framme vid Bergakungen. HCR! Nej! Hallå! Får jag börja ropa? Du vet, du har ju mobilen... dött och åker ur men som tur är får jag ju vinkat så att han får vända och komma tillbaka igen

Alltså jag var ju en föreställning. Jag vet inte vad jag var för slags en liten komedi utanför. Man vet inte vilken plats man är på i de tillfällena. För du är ju absolut inte där i den situationen. Men du är inte heller någon annanstans. Det är något jävla vakuum som uppstår i ens huvud. Nej, jag var så fel också. Du vet, när man inte heller... Alltså jag var så fel i min kostym och i hur jag betedde mig. Mamma på stan. Det var... Oj, oj, oj.

Men under de här koncernen är det också sådär att Göteborg lever upp att nu är det Håkan-klubb här borta. Det är någon svart klubb i Bananpiren med Håkan-låtar. Jajamän, det var fest i hela stan igår. Du hade älskat dig. Nej, men jag blir stolt. Jag känner, fy fan. vilken jävla pangstad jag bor i egentligen. Jag idag, om du frågar mig, ja.

Jag älskar Göteborg. Och det är tack vare sådana här. Alla säger sig jävla god stämning i Göteborg. Var redan goa? Men nu kände jag gedrar. Vilken jävla god stämning. Det är så jävla mycket kärlek i Göteborg. Kände jag igår. Men det tycker jag alltid och framförallt som ung. För jag var ju så jävla mycket i Göteborg i mina tonår och halvt bodde där. Och då kände jag alltid att fy fan vilken härlig stad att vara.

student i, alltså inte student som att du pluggar efter gymnasiet men att gå i gymnasiet och sen ta studenten alltså de hade sina jävla baler vid Poseidon och liksom utspringande och liksom just det här Håkan som spelar så givna liksom kulturgrejer du kan plocka in och de är så patriotiska staden. Alltså det är liksom som en större småstad så du får liksom både myset att alla känner.

typ alla. Jag vet inte, det är någonting man känner att folk som bor i Göteborg, unga i Göteborg, känner väldigt mycket för sin stad. Att det liksom är lite patriotiskt på ett sätt som jag verkligen tycker om. Jo, men det är det ju. Och när man dessutom har en Håkan-symbol att dela. Att det här händer i sommar. Det måste vara så starkt de dagarna. Jag tror alla känner det du känner. Vilken jävla pangstad vi har. Ja, men det känner jag. Det är ju som att jag känner mig. Igår kände jag mig.

Trots det lilla inhoppet jag gjorde. Så att säga. I stan. Så kände jag att jag håller på. Nu är jag 48. Och jag har ju identifierat mig som värmlänning, jag är ju värmlänning, men jag känner att Göteborg håller på att tränga in riktigt ordentligt nu. Ja, vad fint. Ja, jag blev årets göteborgare. för jättelänge sedan. Och då var det så här, är jag verkligen värd det här? Är jag? Men nu känner jag att nu ska fan damma av det där priset. Vad är det priset? Jag känner att det ska upp.

Var är min spårvagn? Hallå? Det säger jag direkt nu. Det är en direkt... Jag påkallar det här nu. Spårvagn ska jag ha? Hallå? Ja, det ska jag ha. Det säger jag er där på kommunen. Där får ni rasla fram. Annars så ska jag göra en dekal med min kompis som har en sån här klistermärksfabrik. Så ska jag sätta upp en egen dekal på en spårvagn. Har du en kompis som har en klistermärksfabrik? Ja, det har jag.

Jag har kompisar som gör det mesta, Ampus. Är det något du behöver fixa? Kallar hon det själv klistermärksfabrik? Nej, de gör lite mer saker än så. T-shirtar och tryckfabrik då, ska man säga så. Något i skubbido. Det här är någonting som Göteborg också... Jag tror vi måste...

Göteborg vs. Stockholm: Stadsutveckling

Vi måste liksom göra mer av det här. Den här känslan som Håkan, det är ju mer en känsla som göteborgarna har som han väcker till liv i folk som jag tror vi ska spinna vidare på. Men det är det som är magiskt med staden. Jag försökte formulera att om Håkan spelar här eller om någonting händer i Stockholm och någon är i Globen eller det är något sådant stort motsvarande.

Då är det som att det händer den här helgen. Har ni hört att den är här? Alltså det påverkar liksom ingens liv eller vardag. Det blir ingenting som enar folk. Nej, för det händer grejer lite hela tiden. Det enda man känner är när man går av på Arlanda. Då ser man vilka som får sitta. på väggen där. Där ska ju du sitta.

Det ska jag också säga, jag skickar in nu när jag ändå säger att en spårvagn ska jag ha och Hampus ska ju ha ett fotografi där på Arlanda. För det är också så här, vilka har man valt ut? Ja men alla är ju skitbra som hänger där men jag vet en och en annan som borde. Och kommer de inte upp. Då kommer jag att ta ett eget fotografi. Och rama in. Ingen klistermärksfabriker med dem. Det går att göra vet du. Det går att trycka ut från mobilen ett bra foto idag. Och få inramat på bara några sekunder.

Det är väldigt fint att Göteborg, i och med att Stockholm inte kan få den grejen och det tycker inte jag Malmö heller, det finns ingen stad på riktigt på det sättet Göteborg kan oavsett om det är Håkan eller någonting annat så är det som att hela staden lever upp och det visas, det syns på olika sätt i alla människor på alla platser att det här händer den här helgen och det finns något jävligt fint i.

Alltså det börjar en förmåga. Exakt och det som Håkan har gjort är ju också att han har ju stått fast. Det är ju det som är skillnaden mellan han och många andra. Men han har ju inte liksom, han har ju... Han har ju varit Håkan och är Håkan. Och bott kvar. Han har varit sitt Göteborg. Och liksom fortsatt med det. Han hade ju kunnat göra som de flesta andra. Att när tåget går bara. Då ska man liksom.

Då drar man till Stockholm. Sen kanske man drar till Köpenhamn. Det är ju Sverige som är... Han har ju liksom inte vidgat vyerna utomlands. Men det är ändå så mäktigt att han har... valt Göteborg. Och att han värnar dem i Göteborg. Och förstår power i det. Jag tror därför Ullev är så populärt överlag också. Alltså när utländska artister kommer typ att...

Bruce Springsteen som besöker Ulv hela jävla tiden, tror inte det att det är samma sak? Att man känner att staden engagerar sig i att man kommer dit? Det får man nog inte från Stockholm. Nej, det kanske är det för att ni är lite mer bortskämda. Att det blir här en sån där effekt av det. Men sen tror jag, ger du Göteborg fem år nu, nu har ju ni täckt av slussen. Det blir ju jävligt fint. Det är ju så snyggt så man blir ju gråtfärdig. Det känns verkligen som ett jävla lyft.

Äntligen. Så jävla lyxigt. Med söder där uppe. Med alla vackra hus. Och så hela. Alltså man kan hänga och sitta i alla ställen. Så man kommer att öppna upp där. Det var så fint. Och så tror jag. Att ni ska hålla andan lite nu där uppe och inte kaxa uppe för mycket. För det här. Nu har jag gett er det skedden. Att det här blir jävligt bra. För slussen har också varit som våran jävla. Vad heter den här? Som alla gubbar jämt ska klaga på. Västlänken.

Det är det enda de har klagat på. Så har det varit med slussen också. Jag bygger om slussen. Men det har vi gjort i fem år. Det gör de ju hemma. Men när de har fått ordning på den här västlänken. Alltså det kommer bli så snyggt i Göteborg. Inte Västlänkenborg är en jävla väg. Nej, det är ju en tåg för att få bort trafiken. Jaha, vad ska de göra där trafiken är då? Ja, där ska det bli promenadstråk och uteserveringar och bostadshus och affärer.

Det ska bli lite som om du tänker dig, vad ska vi ta? Ackersbrygga i Oslo, har du varit där? Nej. Ända från Järntorget. Du vet då ju Stena, Järntorget, allt i Göteborg som är vid vattnet är ju så fult. Det är ju bara massa jävla färgeterminaler och bröte och lyftkranar är väl här. Vad fan var det? Nej, det orkar inte jag. Vi måste ju kunna mysa kring vattnet och sitta som det är i Stockholm. Ni har ju byggt jättemycket fina grejer. Vattnet blir ju...

Kommer ju in i stan. Här är ju vattnet. Nej, vattnet, där jobbar vi och fisker och åker båt och sånt där, vet du, lyfter. Det ska inte folk vara för att det är farligt. De som ska vara vid vattnet, de får ha hjälm. Det är arbetarna. Så har de jobbat i Göteborg. Här ska det lukta fisk, vet du.

Men nu är det som att, nej, nu behöver man inte ha hjälm. Nu kan man få sitta på utservering och dricka vin. Nu ska Göteborg utnyttja sina kanaler och sitt hav och sitt vatten och sitt hamnillopp. Så att vi kan njuta av att vi bor så nära havet. Det fanns sant.

Stockholm har ju liksom, vi skryter ju med vattnet. Alltså det finns ju överallt och ingenstans. Vi använder vattnet med mysa uteserveringar och ställen och parker och sådär. Men i Göteborg är det liksom, jag blir chockad när jag tog en promenad där och upptäckte där operan ligger, hela det området, att det var trevligt.

Vid vattnet i Göteborg. För det har jag aldrig upplevt innan. Nej men det är ju det. Det är ju som att vatten vet du. Det är inget att skryta med. Vi är ju fisker. Det är ju typ så vi har. Så är Göteborg. Va? Pråta om va? Vatten är ju arbetsvatten, vet du, hovet. Det är inga markvärdigheter, det är hov överallt. Vi är bortskämda, vi fattar inte. Det är ju hela grejen med Göteborg är ju att vi ligger vid havet och att vi har världens finaste skärgård.

Och att vi har det här hamnilloppet och att vi har vatten i stan. Men det är ju bara spårvagnshelveten och vägar och krångligt överallt. Det är ju inte utnyttjat. Men det håller vi på med nu i Göteborg. Så om fem år, håll i hatten, säger jag. Så det är kul att se om du innan dess, hur snart du slocknar igen för Göteborg. Ja, det är väl i eftermiddag. Jag tror att Stockholm kommer ligga lite i läsen faktiskt när Göteborg kommer visa fram stjärten.

Idag är skäringen Näsvold och då kanske jag ska säga att idag är det en annan andra hälft från hushållet Näsvold, nämligen Ellen som är inne och vikarierar för Hampus. Som är med mig i detta betalda samarbete med våra favoriter hudvårdsinnovatörerna på Mantel. Där varje formula är inspirerad av vårt extrema skandinaviska klimat. Och just nu blir vi ju sannoliken ordentligt prövade av både klimatet och mörkret.

Och här vill vi lyfta fram två produkter som kan hjälpa oss. Ja, då kör jag igång här med Mantles The Dream Mask. Jag brukar lägga ett tjock lager på ansikt och hals några gånger i veckan innan läggdags. Och sen jobbar den på hela natten genom att återfukta intensivt och balansera huden på djupet. Det där är ju verkligen skönhetsamt skulle jag vilja säga.

Dessutom fyller den ut fina linjer och lugna irritationer. När man sen vaknar på morgonen så känns huden otrolig. Både mjuk, återfuktad och utfilad. Exakt och här vill jag även hylla deras The Hydra Cleanser. Det är ett fluffigt rengöringsmos och när man tvättat sig med det så känns det faktiskt också som man även har smörjt in sig. Den här mossen innehåller bland annat deras patenterade komplex som enkelt beskrivet kombinerar manetmusin och arktiska djuphavsalger.

Man känner sig verkligen ren i ansiktet efter en tvätt med det här moset. Oparfymerad är den också och det tycker jag personligen väldigt mycket om. Och just nu är det faktiskt Winter Sale på Mentor med upp till 50% rabatt på utvalda produkter och kit. Och använder du också koden SKÄRINGER med stora bokstaver? Får du extra rabatt på din beställning så gå in på mantelskin.com och klicka hem det som din hud behöver. Tack, älskade och underbara Mantle.

Or has watching TV gotten way too complicated? There are a million different services and too many bills to keep track of. Thankfully, there's Philo, a better way to TV. For as low as $33 a month, I get the channels I love. MTV, BET, Food Network, you name it. Plus everything that AMC Plus has to offer. And guess what? They've added access to HBO Max Basic with Ads plan and Discovery Plus so I can enjoy all the best TV with one subscription.

There are no contracts, no surprise fees, just one low price. And their DVR is awesome too. I can save everything I love for up to a year and skip the ads when I rewatch them. A total game changer. I sign up directly at philo.tv. That's P-H-I-L-O dot TV. And if you subscribe today, you can get $8 off your first month. Philo's the easiest decision I've ever made. Now the hard one. Deciding what to binge next.

Våffelångest och Bufféhat

Jag har våffelsmet på gång. Det är våffeldag. Nej, ja här är det. Hos oss är det idag. I och med att min glugga är öppen nu så bjuder jag mig till, som jag säger i alla fall, till eftermiddagen. Kommer jag att vara glad i sinnet. Jag har lovat killarna att jag ska göra lite våfflar här på morgonen om de sover än. Gabbe har åkt iväg och spelat vad? Golv. Lilo och hans kompis sover än. Vi började kolla på film.

Någon Minecraft-film som de har gjort. I natt. Började kolla vid halv tolv. Men sen somnade ju de. Så då satt jag ensam och tittade på den där Minecraft-filmen. Och kände att nej. Nu blev Håkan utspätt på fel vis. Det var inget bra. Att avsluta med Minecraft. Jag kände bara nej vänta det är något som du vet när man känner såhär nej nu är det något som är fel Vad ska bort i Magnus som rasseshylla nu? Vad är fel? Vem hör inte dit? Kan det vara den här filmen? Jag planar inte ut bra nu, kände jag.

fångas upp av Minecraft. Ja, den var ju säkert rolig men jag fattar ju inte heller vad man... Jag vet ju att Lilo och hans kompisar spelade det en gång i tiden men jag fattar ingenting. Jag satt som en jävla frågetecken i soffan. Nej, så det började jag äta lite och sen så gick jag och la mig. Och då tänkte jag att nu ska jag vara trevlig och gå upp och göra lite våfflor här. För det tycker alla är gott. Fan vad länge sedan man åt våfflor.

Men det är så jävla gott med frasvoffen. Och du kan ju gå åt vilket håll som helst. Du kan gå åt sylten och du kan gå åt löjromen och du kan gå åt glassen och du kan gå åt grädden. Ja, det är så mycket du kan göra med ett våffelhjärn och du kan göra varma smörgåsar i våffelhjärnet också. Ja, det kan jag betrevligare. Tar du två rostisar och lägger lite gott emellan och så trycker du ihop.

Det är kanon. Du behöver inga sådana jävla avancerade apparater. Utan det är skitbra smörgåsjärn. Det är så jävla opopulärt att man inte gillar bofflor. Jag gillar inte semlor. Jag gillar inte grädde. Det är det värsta jag vet. Sade du det att du inte gillar det? Ja, hatar det. Jag är så inne i mitt isla frövård idag. Du trodde jag sa åälska mofflor. Jag hörde inte att du sa det så jag bara, ja, visst det är det. Jag tror du gjorde ett införsäljningstal av offlor.

Nej, jag trodde vi var lika samma. Jag trodde vi hade samma känsla som en konsert, att vi ville sitta ensamma. Då tänkte jag, då har vi ju både våfflorna. Då skulle vi kunna äta våfflor. Och sen... Vi har ju en båt här i Göteborg som jag vet inte om den finns kvar. Det är också ett landmärke om vi säger så.

Ät så mycket våfflor och glass du vill för 60 kronor bara när jag var liten. Varför? För så har det varit varje gång på sommar. Jag tror att det kanske är därför. Jag får ångest för att det alltid funnits sådana ställen. Sommarlovsdagar. Man har ingenting att göra. Ska du nu i en sommarstuga eller så är du hemma och det finns inget att göra. Alla kompisar är iväg på olika semester. Då var det alltid förslaget var. Ska vi åka och äta lite vafflig dannes på Vaffelcaféet?

varenda gång. Och så satt man inte fan blir jag glad över att äta någonting med lingon och sylt och grädde. Alltså det där hjälper ju inte. Men det är otroligt att det är en sak att göra. Det är samma sak nere i Skåne när vi bodde ju där ett tag. Nej, då är det pannkaksladan. Åk till pannkaksladan. Jaha, vad händer det? Nej, det äter hur mycket pannkakor du vill. Det är ju ladan. Jo, men jag...

Jag kan bara äta två pannkakor så att för mig är det liksom... Jag kan inte äta fler även om det kostar 60 kronor. Vi kan varken äta våfflor eller pannkakor fler. Men det är någonting, vet du, jag tror folk är sådär... Det är jättemycket en vill. Jo, men det är ju 60. Nu är det ju inte så längre, men det är ju ändå 60 kronor per man. Om man då bara orkar två våfflor, då är vi ju 30 kronor per våffla. Det är ju inte billigt.

Men är det inte lite morfrar? Är det inte lite så här? Är det inte lite karar som gillar mat? För det var min morfar Rune Johansson. Det var alltid han som föreslog att vi skulle åka till de där ställena. När man ska göra något så kanske man inte direkt tänker äta som barn. Äta, utan då kanske det är mer att man ska göra hopp.

Tappa, studsa eller göra någonting. Men det var alltid morfar eller pappa. Nej, det är för det är gutt. Vi åker vid våffelstugan eller pannkaksladan. Och därför är näter. Och det var ju de som kunde äta en tio våfflor. och pannkaka. Ja, det är fan satt. Varje gång man var med morfaren när man var liten så var aktiviteter vi skulle göra som vi siktade mot hela tiden. Vi kunde sitta i soffan och sen var det vi siktade mot var åka till korvkiosken i Andersdorp och köpa oss sin hamburgare med mos.

Och så sitter vi i bilen. Precis. Men buffé måste också vara ett så perfekt. För det tänker jag även när man går på Kina. Buffé. Och du betalar 200 spänn för att äta hur mycket du vill. Du äter ju bara. Alltså inte ens en tallrik. Bara någon säger att ät hur mycket du vill. Nej, vad är det? Ta betalt för det här jag vill äta. Jag vill inte ha mer.

Ska du gå och väga maten som en piccadeli-tallrik istället? Ja, men fan, jag tycker det är äckligt när det säljs in så. Det är samma med när det är såna här grisbufféer. Det slafsas i olika såna här och det ska tas. När folk börjar blanda. Lugna ner dig känner jag. Du behöver inte blanda vinebröd med omelett.

på tallriken. Du kan ta omeletten först när du är på sån här frukostbuffé. Och det finns kvar. Annars går vi väl in till köket och säger nu är vinebröderna slut. Du kommer att få ett vinebröd. Kan vi inte döda? För det är som att vi fortfarande Han lever på någon slags att buffé ska vara lyx.

Det är inte lyx. Det är verkligen samma sak frukostbuffé på hotell. Det tycker jag alla är så jävla lyxigt. Det är för att det finns såna kopiösa mängder och ett urval som är väldigt stort. Men det är ju inte lyxigt att gå och plocka.

och använda samma smörkniv som personen som är okänd för sig själv innan och så vidare. Det är mycket lyxa att sätta sig vid ett bord och få beställa in olika saker. En fransk toast, en avokadotoast. Och då blir det inte sånt, då tror jag inte det blir sånt där svinnokladd. Jag tycker att vissa hotell håller ju en liten buffé som är smakfull och det är inte det här, det är inte bösigt. Men när det blir såna här stora kedjor och du vet någon skvätter till med omulett.

och lockorna är inte stängda och det är äggskal och leverpastej som har klät av sig då får jag, nej då kan inte jag och när man ser folk ösa på de här tallrikarna nu jävlar ska vi få valuta för pengarna vet du Då känner man bara, nej, nu får du lugna ner dig. Du kan väl åtminstone separera sakerna från varann på tallriken. Men så är det ingen annan gång du äter till frukost. Man ser folk här på bacon.

Ägg. Sen kommer det en gravad lax med hovmästasås. Och så har du... Ja, och en sillskiva. Bruna böner. Alltså kan du få på. Alltså melonskiva. Ja, och melonskiva. Och ett vinebröd kommer det. Och sen går det att göra lite paket. Pannkaka efter oss. Jag såg inte det. Det har ju ett sånt där våffel- eller pannkaksjärn. Men Nutella. Åh, vad gött. Det är så jävla sjukt.

Hushållsrutiner och Hamstring

Nej, men just det här att du ska proppa i det så mycket som möjligt för att få valuta för pengarna. Du gör ju också det själv. Man är ju dum i huvudet. Det är ju så du själv tänker också. Nej, jag kan inte bli mätt än. Jag får ta en talleg till. Jag får ta någonting. Ja, men det är liksom så här. Ja, men köp då toapapper.

Nu ska vi åka till Ullarivet och köpa baler med toapapper. Men hinner du skita upp? Hinner du skita så mycket i ditt liv? Tror du så att du kommer att göra av med alla de här toalettpappersrullarna, balerna du åker hem med nu? Eller kan det vara så att det har gått det åt huvudet? Du kanske inte har så mycket avföring. Även om du delar upp det på de här 40 resterande åren. Så kommer pappret och gulna. För att du har köpt så mycket. Det kommer att bli gult det här toalettpappret.

Men hamstrar du, nu vill jag fråga dig. Har ni ett skåp där det alltid finns toapapper hemma? Eller måste ni gå och köpa? Den vet du ju. Ja, det är ju det skåpet som är bakom dig. Jo, men hur mycket toapapper är det där? Är det allt rullar i området? Nej, för nu har Ellen ställt in en hushållsrulle på toalätten.

Ja, det är farligt. Det är inte bra för rörerna. Och jag har haft en, jag köpte en sån, du vet så här, Ikea har ju så 400 servettpack som jag köpte och la i ett skåp här. För att jag vet att ibland tar toalettpapper slut. Så den har jag ju gått och nallat i över ett år nu.

När det är slut. Det är roligt tycker jag när man kommer hem till någon. Och så är det det problemet. Men det är ingen som säger något. Och då har de rivit isär servetterna. För du kan inte ha dem så tjocka. Då blir det ju stopp direkt. Utan man har tagit tunna lagar. lagt på toalett. Den där toalettrullen ska hänga. Där har man lagt sådana färdigrivna serveter som man får jobba med. Usch.

Ja, men det går ju bra när man kissar. Nu gör jag aldrig nummer två när jag är borta. Det har nog aldrig hänt faktiskt. Därför får jag ju alltid hemma. Men det är väldigt roligt om man ska jobba med en sån tunn jäkel. Nej, men vi hamsträr ingenting. Skulle kriget komma nu, vi klarar oss med nörd och näppet till imorgon. Vi har ingenting. Nej, ni har ingenting.

Skulle Terry Taylor komma hit och öppna kylskåp så skulle han inte kunna få ihop en trerätters, det kan jag lova honom. Men du, folk handlar ju hem, det är ju inte samma sak längre. Ja, det är också gjort. Ja men det är klart du har, det är klart att man gör. Men det var väl det som var, är inte det meningen med hela det programmet att du inte ska handla hem? Jag såg ju både, alla jag har sett, jag tror jag har sett Claes.

Var de hemma hos. Och där kylen. Det var ju hemma. Han hade ju sett fram emot att få äta kött. Kändes det ju som. Det var ju kött. bästa kvalitet och massa grejer i... Men också, får du hem en stjärnkock som ska laga mat till dig, då vill du inte sitta. Jag tror det var Sara Sjöström som satt åt Sparris i typ glassrån för att han...

finns hemma. Det vill du inte ha. Du vill ju ha så att han har precis vad han behöver för lagen toppmiddag. Ja men det är väl klart men det var väl hon var väl inte den. Hon tänkte väl att det var ju det som är utmaningen. Jo men man vill ju ha det gott. Framförallt vill man väl ha det rent i sitt kyrskåp. Då måste du in med den här topsen som jag har lärt dig det här hålet. Du vill inte ha Tarek där inne. Det är något svart som rinner ur det där hålet.

Det ska vi påminna er som lyssnar om. Ni vet väl alla ni är lite yngre som lyssnar på den här podden. Att om man öppnar kyrskåpet så finns det alltså ett hård. tror eller ej, bakom en av, jag vet inte vad ni har för modell på kyrskåp, men man tar bort luckan. Jäkla namma är det ett litet svart hår och man tänker vad är det för jävla hår? Jo, där samlas bakterierna och där ska man in lite då och då med förslagsvis en topp.

Och göra rent. Och torka. Och torka upp det som rinner ur det här hålet. För där kommer det här. Där kan det bli massa olika sjukdomar och bakterier och grejer. Och det berättar jag ju om för dig, Hampus. Har du varit inne och rengjort hårdet på sistone? Nej, nu när du säger det så var det faktiskt ett tag sedan. Om någonsin i den här lägenheten.

Nej, men då ska ni nå in där om en liten stund. Nu är det väl nya grejer men jag tror ganska snart att ni ska in och gräva lite grann. Vad har du för rutin på detta själv? Ofta är du inne i hålet och grävar? Ja, jag var inne för ett tag sedan faktiskt och rotade runt lite grann. Vi ska ju renovera vårt... Så det är inte riktigt de apparaturerna som jag trivs med här hemma nu. Och då blir jag nog lite slarvigare. Då bryr jag mig lite mindre.

Men jag blir ju väldigt äcklad om det är grejer som har runnit och kläggat i kyrskåpet. Så att, ja, jag måste in då och då. Det finns ju inget, det vill du inte att Tarek, att det ska vara lite torkad ketchup och lite sådär, men jag har liksom runnit ut då. Någon gammal morot som har mögglat ner i... Det hade varit det värsta. Nej, men vi hade ju... Om du skulle vara med i det här programmet, du hade ju fixat upp kylen och handlat in så att det i alla fall...

Jag har försökt handla in så att det inte ska vara synligt att jag har handlat. Men jag hade ändå gjort det jävligt medvetet. Ja, men det har ju alla gjort. Ja, men gud, kolla här hade jag lite färgkård. Det hade jag glömt bort. Så får jag ju alla. Och kronerskockan där, den har jag inte använt. Den kan vi nog kanske använda. Och här har jag faktiskt en liten gå...

fisksås och här. Man vet ju exakt vad man har. Sen hade man gjort bort sig i avslöjat sig att man har köpt något väldigt specifikt som man vill att han ska använda typ hjortfilé. Det är Beriko har jag här faktiskt. Den skulle vi kunna göra någonting av.

Ugnen är ju också väldigt avslöjande. Ja gud, den tänker inte jag på att den skriver nu. Och den är inte bra hos mig ska jag säga det. Den var så fin när vi flyttade in men nu är den inte bra. Men är inte det en sån plats man fullkomligt skiter i? Hur det ser ut. För att den inte syns utåt. Men det är en sån plats. Jag tänker inte att den. Det här är så jävla äckligt. Jag har nog aldrig. Sen jag flyttade hemifrån för tio år sedan. Rengjort en ugn i något hem. För den plats. Man ser ju inte den.

Alltså du skiter. Bara det man ser bryr jag mig om. Du lagar väl grejer i ugnen? Ja det gör jag. Ja men det måste du ju göra. Det är ju som att du säger att man ser ju bara utsidan på dig så inuti. Fast den ser väl fräsch ut? Ja den ser jättefräsch ut. Vad gnäller du om? Nej då behöver jag inte göra något. Nej, jag tycker den ser jättefräsch ut. Är det liksom svart på grillplattan där? Alltså, plåtarna ser ju för jävla ut. Då köper du ju Svinto, eller vad fan det heter det här.

Och kör på. Gnugga raran bara. Sminto är ju så jävla bra. Det kan du ju gnugga bort allting med. Vad är det här för podd? Jag älskar den här podden idag. Den innehåller ju ta med fan allt. Is it just me, or has watching TV gotten way too complicated? There are a million different services and too many bills to keep track of. Thankfully, there's Philo, a better way to TV.

For as low as $33 a month, I get the channels I love. MTV, BET, Food Network, you name it. Plus, everything that AMC Plus has to offer. And guess what? They've added access to HBO Max Basic with Ads plan and Discovery Plus. so I can enjoy all the best TV with one subscription. There are no contracts, no surprise fees, just one low price. And their DVR is awesome too. I can save everything I love for up to a year and skip the ads when I rewatch them.

A total game changer. I signed up directly at philo.tv. That's P-H-I-L-O dot TV. And if you subscribe today, you can get $8 off your first month. Philo's the easiest decision I've ever made. Now the hard one, deciding what to binge next.

Engelska, Energi och Ensamhet

Men du, jag måste också säga till dig, vi pratar ju om engelska ibland, vad man befinner sig i sin engelska. Och jag hade ju, måste jag ändå säga, fått svung lite på min engelska. Ju mer jag pratar desto bättre blir det ju. Men nu har jag inte pratat engelska på bra länge. Och så var jag på en student nere i Höganäs här i förrgård.

Våra kompisars son tog studenten och då var det ju massa folk från Köpenhamn och det var drinkar och Välderders heter ett drinkställe som jag kanske kan ta med till någon gång. Om det bästa inte har hämt den så ska vi gå dit och dricka. Det känner jag igen. Har du sagt det innan eller vart? Ja, för att jag har berättat om det när jag var nere och fick nere i det här laboratoriet på Benderdärs. Han Jeffrey som har det här stället, han gör ju...

fram olika smaker. Det är ju som hemma hos Baltasar där nere på den där. Det är alltså ett litet drinkställ i Köpenhamn. Som vi har varit på ganska mycket. Och så går du ner i kärnan. Då är det en massa smakgrejer. Och du kan dricka och drinka. Det är banan och kaffe. Och någon larv. Och så smakar det si.

Ja, men det har jag ju berättat för dig. Ja, är det i Köpenhamn? Ja, men det har... Fan, jag vet inte hur vi var där när vi var i Köpenhamn. Då gav vi oss en lista. Ja, jag sa ju att ni skulle dit. Ja, men de var där och gjorde drinka i alla fall. Och han pratar ju engelska. Han är från New York, tror jag.

Ja, och hans fru också. Och då fick jag ju jobba. Och grejen är att hans fru pratar danska. Det gör inte Jeffrey, men hans fru pratar danska. Så jag förstår ju aldrig, varför kan vi inte prata danska? När vi ska in i sådana här jobbiga. Vi pratar ju om allt vet allvarliga. Åh min. Alltså jag mådde så dåligt. We. We. We. We. I. I am, you are, he, she, it is. I think. I thought. Thought I. Thought. Tänk att jag. Där var jag. Och hon stod och väntade. Ja.

Och då sa jag, nej, kan du inte prata danska? För jag förstår danska, det går hur bra som helst. Och så pratar jag svenska. Förstår du? Nej. För hon förstår inte svenska. Så då fick jag gå tillbaka till, hon har jättesvårt att hänga med med svenskan. Fick jag gå tillbaka till engelskan. Alltså jag stod ju, jag tror vi pratade i en och en halv, två timmar. Sen var jag, jag var helt slut för att försöka få fram.

exakt vad jag tycker noggrant och liksom i de här frågorna. Så jag fick dra mig undan och gå ner i källaren och lägga mig och titta på min Ipad en stund när vi skulle sova. Jag gick ner vid halv elva Hampus. Festen hade inte ens dragit igång. För jag hade ju inte ordning på hur mycket energi jag kunde göra av med där. Och jag kunde heller inte när vi väl kom in i de här allvarliga diskussionerna.

svårare samtalsämnen på engelska. Ja, det vet inte jag. Där får du fråga henne. Hon är underbar, men hon var i sitt esse. Hon öppnade upp lucka efter lucka och då var jag redan igång. Första luckan kunde jag ändå hantera ganska bra. Samtalet var igång. Jag kände att här har vi koll på grammatiken och orden kommer. Men sen börjar ordena. Ju svårare samtalsämnen det blev desto värre.

blev det. Och Gabbe bara efter en stund när jag hade varit borta, då hade jag ju redan varit borta i en och en halv timme. Åh gud, länge också. Då låg jag med läsklasögon där nere. Och då trodde ju alla ungdomar att det var toaletten som var där. Alla gick ju in till mig. Ursäkta, du vet. Vi sover här, toaletten är mitt emot. För jag var på undervåningen. Och så kom Gabben ner. Och då kom han in till mig. Nu får du faktiskt komma upp.

Snälla du, jag orkar inte. Jag får ligga här en stund till. Nu springer alla in. Tänk om jag somnade. Då ställde han en möbel så att det stod en möbel för min dörr. Så att de inte skulle gå in till mig. Och då kände jag att nu står den där möbeln så jävla bra där ute och det blir så lugn och ro. Så då somnar jag. Nej. Sen vaknar jag och då är ju dansen igång för fullt. Och då gick det upp. Nej.

Det är klart jag inte gjorde. Då hade jag ju såna här rufs bak i håret. Men var det socialt accepterat att du gick undan och la dig? Jo, jag tror det var några som var och letade efter mig men det stod ju en stor fördär så de tänkte det är väl ingen som ligger där inne i det. rummet. Jag sov i alltså räv en halv midsommar för två år sedan när vi firade med ett annat par i ORN. Då gick vi in och la oss.

i gäststugan och sov räv. Vi sover bara i 15 minuter. Sen sover räv där inne i tre timmar tror jag. Vi måste ut nu. De är ju själva där ute. Men ni gick ju ut i alla fall Men då var vi själva med ett annat par i en sommarstuga Där vi hade bjudit dit dem Och vi går och lägger oss i gästhuset och låtsas sova Ja men det är ju stört

Introvert i Sociala Sammanhang

Då är det ju inte som... Jag gör ju bara det här om det är mycket folk och det inte spelar någon roll om inte jag tillför något längre. Nej, men det här tog mitt batteri i slut. Vad ska jag göra då? Nej, men så kan man inte göra. Ska du sitta med pekpinnar i det här? Du kan inte bjuda... Nej, men vänta nu. Nu tar vi det här från början. Du har bjudit in ett par för att fira midsommar.

till dig. Ja, jag vet hur det låter. Och sen drar du dig undan i tre timmar på midsommarafton och sover och vill inte gå upp. Vad skulle de äta? Hade de med sig egna korvar? Nej, men vi hade... Vi hade käkat lunch och sen så hade vi tagit en lång promenad och gått tillbaka någon sån här dansstång och skit. Och sen när vi kom tillbaka så sa vi...

Vi måste nog bara näpa i 15 minuter och byta kläder. Sen ses vi här ute på varandra och tar ett glas. Ni var väl värdpar för det? Det var ni som skulle ordna maten och så? Ja, ja. Men då gick vi av oss och så sov vi i kanske en timme. Och sen så när vi väl efter tre timmar insåg att lågtid har gått så var Borden såg att vi måste gå ut.

Jo, men då förstår jag. Okej, ni drog ut på näppen. Att dra sig undan en stund så är ju lugnt. Men då har jag ett knep. Vad måste jag göra då? Om det är det där läget. För det där är också en sån där grej man kan hamna i. Säger experten. Du vet när du både ska ha lunch med lite alkohol och sen en middag.

Midsommar är ju ett helveteskap. Bestäm dig. Äta lunch och skit i middagen. Eller ta bara middagen. Men när du ska ha hela det här kalaset. Då är det så många timmar. Så då måste en sån där vilonäpp in. En restart. Men det är ju svårt som du säger med den. Hur lång får den vara? Men då får du göra så här. Då får du liksom bulla upp. Och öppna upp det här kyrskåpet. Och ställa fram goa grejer. Vin.

Ja men drinkar eller någon pilsner. Och goa jordgubbar och nötter. Alltså sånt som folk kan smaska på. Det hade ni alltså. För det är väl det värsta om du är hemma hos någon. Som gör en sån här grej. som ghostar, försvinner så här och så går du och är hungrig och det finns typ kranvatten

Nej, jag får ta ett glas vatten till. Jag tar ljummet nu för det kanske mättar lite grann om jag dricker ljummet vatten. Alltså då vill du bara hem. Jag har aldrig varit med om att det är någon annan som drar sig undan på det sättet. Nej, det har nog inte jag heller. Men där har du mig också.

jag klarar inte, man håller ju inte en hel dag annars. Jag drog också ut, jag vet när vi också var i en kompisstuga i Varberg för ett par år sedan också, en hel vecka och vi var jättemånga i ett fantastiskt hus med pool och grej.

underbart att vara där. Men då vet jag också att jag var den enda, ingen annan i den här stora gruppen behövde den här egen tiden. Jag drog mig undan och låtsades duscha jätte, jätte, jättelänge. Låtsades att jag hade något telefonsamtal. Jätte, jätte, jättelänge. Och sista dagen så lämnade jag inte stugan. Mitt eget lilla skiffa. Jag är ju där att jag skiter i vad folk tycker nu.

För att jag vet att om jag bara får vara med, för jag vill ju vara med, men om jag bara får göra vad jag behöver så är chansen större att jag är med. Men känner jag redan innan att jag inte får gunda när jag inte orkar mer, då får jag inte med överhuvudtaget. Jo, men skillnad på sätt du har så tydligt...

annonserat att du funkar så här. Det har inte jag. I mitt fall blir det vara jätteextrovert, extrovert, extrovert. Det blir totalt att stänga in sig och ingen vet varför. Då blir det alltid... Är du ledsen? Är det bra? Men vad ska du göra då? Ska du utannonsera det? Jag vet inte om det är bra här. Nej för det vill jag inte vara en sån person. Jag vill ju vara en person som har liksom driv.

fast det handlar ju inte, nu kommer psykologen nu tar jag på mig glasögarna, nu blir jag psykologen här också nu har jag varit recensenten jag har varit statsplaneraren och nu kommer psykologen Jag tror Hampus att det är ingenting man kan rå för. Jag tror att tyvärr så ligger det här. Eller tyvärr. Det är ju jättebra. Att folk är extroverta och introverta. Men man har den personligheten man har. Men vet folk.

Om någon bara står och dansar och bjuder på sig själv och är skitkul och sen är den personen bara borta klockan tio. Då undrar ju alla, vad hände? Fick hon något akut? Nej, hon blev... De vill ju inte framstå som en så krånglig människa som ska utannonsera. Nu funkar jag så här. Så här kommer jag att behöva jobba. Nej, men så kan man ju inte göra. Men du får ju säga det. Du kan väl säga det lite då. Nu säger du det i podden.

är ju jättebra. Det konstiga med oss, Hampus, det är ju bara så här att när vi bjuder på oss själva så bjuder vi så maximalt mycket. Och sen... Drar vi undan hela mattan? Jag vill inte vara ärlig med den bilden när jag drar undan mattan. Jag vill att de ska bara ha bilden när jag bjursar, bjursar, bjursar. Och sen så kan jag i tysthet försvinna och tänka alltid. Men det gör man ju aldrig. Folk lägger märke till. Vad gick han när man har stormat? Ja, men det gör man ju eftersom du har stått.

längst fram på barrikaden och brålat. Och vart kuligast. Och också övertalat andra. Nu drar vi igång. Ja, det är också min bästa. Dra igång festen. Få folk fulla. Sen är det jag som går och lägger mig. Det har ju till och med gjort mig någon gång. Och så är det du som vaknar piggdande på och de andra är helt förstörda. Men gå du din egen väg. Ta inte rygg på mig för fan. Det säger jag dig.

Det är inte så att jag idealiserar hur du är som person. Jag bara märker ju att vi växer ihop på det här sättet. Att jag bejakar de här sidorna jag har motat i grid tidigare. När jag har dig så nära så är det som att jag känner att det är okej. Och så går jag med i det här jävla...

Pantskissskiten. Pantskiss får vi inte säga. Det är taskigt. Fan vad du är motsträvig då. Ska jag säga emot. Gå och göra dina jävla våfflor istället. Nu gillar inte du våfflor och det var du väldigt tydlig med. Så då kommer jag att... Vad tydlig. Men du, det var något annat jag tänkte säga här innan vi avrundade. Vad fan var det? Ja, du får... Swedenrock är det många som har varit på också, du. Gillar du hårdrock? Vad är det du har suttit suget på?

Nej, det var inte det. Det var något annat jag skulle säga som var Jo, nu kommer jag på. Skit i Swedenrock. Det är en trevlig festival, säger de som har varit där. Att det är så gemütligt och trevligt. Men jag hatar ju den musiken. Finns det ingen rockmusik som kan tilltala mig? Whatsoever.

Vår Ovanliga Vänskapsrelation

Och inte sånt där grör. Man hör inte vad de sjunger och så. Men det är en trevlig festival. Hörde jag många säga. Men du, nu ska jag fråga dig. Jag tycker om en sak i våran relation. Jag tror att våran relation har gått in i en ny faktiskt period. Jag älskar, nu kan vi inte läsa upp det, men den råheten vi har i våra sms nu, som vi kastar mot varann, den är så underbar.

Den är så kärleksfull och varm. Vi har en roast pågående. Jag och Hampus kan man säga. Som är jävligt ro. Det är ingenting som vi ska dela med någon. Nej, det kommer aldrig delas. Den är jävligt rolig som handlar om... hur vi har varit i olika perioder i vårat liv. Det är säkert så en roast skulle kunna bli om vi skulle ställa upp i något så vedervärdigt. Men den är väldigt kul.

Det är ju aldrig så att det inte går att kasta en sten tillbaka. Nej, man har ju väldigt mycket på varann. Man har mycket på varann genom tiderna. Man ska ju säga det ibland vad man uppskattar i relationen. Att man har ett sånt här möte lite då och då. Nu har jag sagt det, att jag uppskattar den. Jag uppskattar den distansen vi kan ha. Ja, detsamma. Men du skulle in något som jag avbryter dig fullkomligt i. Ja, men det var ju det här. Det var inte mer än så.

Det var att jag skulle säga att jag uppskattar det med vår relation. Och att man ska säga det. Det är viktigt att säga sådana saker. Vad gullig du är. Jag tycker om det. Det är ett sånt där tecken på att vi känner varann och litar på varann väldigt väl. Att vi kan ha den typen av ton.

Den har inte jag med så många. Just den råa tonen. Det är verkligen kul att du har haft en studshet de senaste veckorna. Jag vet inte fan vad det beror på. Men jag har märkt att jag söker mig till dig på grund av den. Att jag vill veta.

Håkan Hellström och Livets Sånger

Vad gör du? Vad tänker du på? Det kanske är att jag höjde ADHD-medicin. Kan det vara det studs att du märker av, eller? Det är ju inte bra i så fall. Jag intresserar mig för ditt liv på ett sätt jag inte har gjort på många månader här under våren. Men jag har ett ganska händelserikt liv. Är det inte måsar så är det ju våfflor på gång. Jag har en helvetes massa vikentomater också som jag måste... De är så goda, de vikentomater.

Men jag fick ju en hel låda med mig från Skåne. Så nu måste jag göra något väldigt gott med tomater. Och göra bara pasta och tomatsås. Ja, men det är för mycket tomater. Jag måste göra mer än bara pasta. Vi får se vad som blir. Sätt på för sent för edelbajs eller kommer aldrig vara över för mig och göra dina våfflor till så kanske du kommer tillbaka till den. Jag kanske kan återgå till det att det var Håkan som myntade det här.

I en line i en låt att det bästa kanske inte har hänt än. Har du hört den där nya låten om alla årstider som man har gjort? Nej. Nej, den är också jättefin. Där har du känslospektrat. Alla känslor i en låt. Men det är den här gamla Januari börjar året februari. Han har gjort en version. Ja, det kommer. Nej, det är inte den. Mars, april och maj och juni. Kan inte vi ta ner den och göra en riktig sån med bara gitarr?

Ja, men sådär lite skör och krispig och vass. Ja, men det lovar jag. Amanda Bergman eller Amazon eller någon sån har gjort en sån supertung. Ja, hon hade ju klarat det. Ja, gud. Vilken dum text. Men du, den har jag använt. Den får man ju använda om man har svårt att komma ihåg. Det är ju som klocka, bord, stol och ring. Det är ju en sån där substantiv. Den är ju jättebra att ha om du skulle glömma. Januari börjar året. Så kan man ju ha i huvudet då.

Januari börjar året. Februari kommer näst. Mars, april har knopp i håret. Maj och juni blommar mest. Juli, augusti och september. Härlig sommar är det då. Det är det ju inte i september. Men oktober och november och december är så grå. Vad är det här för liten visa? Men då säger jag Håkans var ju otrolig. Den har lite mera, vad ska man säga? Den har lite mera poesi. Och så hörs vi om en vecka. Puss och kram och alla ni som lyssnar. Glöm inte att Göteborg är den bästa staden.

Just idag är jag stark Just idag mår jag bra Jag har tro på mig själv På min sida Thank you for listening to this Polpo original. You've been amazing.

This transcript was generated by Metacast using AI and may contain inaccuracies. Learn more about transcripts.
For the best experience, listen in Metacast app for iOS or Android