#315 - Svenska dialekter

Hallå där och välkommen till Simple Switch Podcast. Idag ska vi prata om svenska dialekter. Och jag tror det här är ett ämne som många är intresserade av. Så ja. Jag ska prata om svenska dialekter. Vad är en dialekt? Lite historia. Lite intressanta psykologiska saker, och så ska jag gå igenom några. Av de mest kända dialekterna i Sverige och prata om dem. Innan vi börjar, så vill jag säga någonting ett viktigt meddelande. Så Jag söker nu tio personer för mitt helt nya projekt.

Jag söker tio personer som har studerat mycket svenska. Förstår mycket svenska, till exempel att man förstår den här podden ganska bra. Man fortfarande inte talar flytande. Använder fortfarande engelska med svenskar. Man kanske är frustrerad att man fortfarande inte talar flytande, att man inte känner sig fri på svenska. Det här passar på dig.

Att du redan förstår mycket svenska. Du har redan plugat mycket svenska, kan mycket svenska, men det är fortfarande svårt med att prata med svenka, att förstå. Saker runt dig böcker, filmer, serier och så vidare. Okej. Då passar du som en av de här personerna. Och om du är redo att investera i dig själv. Och få resultat. Så kan det här vara intressant för dig. Det här kommer vara sex månader. Fokusera på att börja leva språket.

Så sluta vara student och börja leva svenska tillsammans med en grupp dedikerade elever och med mig och mitt team. Av mina bästa lärare. Så kan du vara med i det här pilotprojektet, alltså en av de första personerna som är med i det här programmet. Och du kan då vara med att forma det helt enkelt. Så hör av dig till mig. Och anmäl ditt intresse. Och få mer information.

Så du kan skriva till fredrik at swedishlinguist.com. Och vi kommer börja den 2 mars. Så se till att anmäla dig så fort som möjligt. Och det finns bara tio platser. Så det var det. Jag är taggad inför det projektet. Det kommer bli jättekul.

Men ja, idag ska vi som sagt prata om dialekter. Jag ska tacka några patrons. Elkul, Smai, Maria, Karin, Noala, Joana, Hamsa, Robin och Rafa. Tack till er för att ni stödjer podden. Så först och främst, vad är en dialekt? Så en dialekt är liksom en variation av ett språk. I svenska har vi till exempel skånska, gteborska, stockholmska, i Storbritannien har de olika dialek i London och i Skottland och i. Liverpool och så. Så att man har olika variationer inom språket.

Så en dialekt har ibland egna ord. En dialekt har lite eget uttal. Egna språkljud. Till exempel så har vi olika. Ljud för i svenska. Jag säger rät rullande r. Vi säger också ett främre r. För att det är fram i munnen. Men längst ner i Sverige, i till exempel skåne, där pratar de med ett bakre är nere i halsen. Som de har i Danmark och Tyskland, till exempel. Så vi har olika språkljud, och ibland olika ord. Ibland kan det till och med finnas skillnader i grammatik lite grann.

Okej, så lite historia. Om de svenska dialekterna så de. Skandinaviska språken. De kommer från början från fornordiskan. Fonordiskan vara alltsom ett språk. Och det var kanske det som vikingarna talade, och då fanns inte svenska, norska, danska och isländska som egna språk. Utan det var ett språk. Fonordiskan. Den delade sig sedan i två grenar. And then... Var Sverige och Danmark i samma språk gren så att svenskan och danskan är historiskt närmare släcken.

Ä till exempel svenskan och norskan. Men nu för tiden så är svenskan och norskan kanske lite mer lika. Men historiskt sett. Så är svenskan och danskan närmare släp. Ok. En sak som är väldigt intressant med dialekt är att det är väldigt starkt kopplat till identitet och tillhörrighet. För ofta är det så att en person som har en stark dialekt. Känner en stark tillhörighet till sina hemtrakter. Alltså där man kommer ifrån.

Säg till exempel en person. Jag har en kompis från Värmland. Han känner väldigt starkt att han är. fra Værmland. Han kjenner en stark tilhørighet. Till värmland. Han känner sig verkligen som en värmlänning, och han pratar med en väldigt stark värmländsk dialekt. Och andra personer som kanske har flyttat till en annan stad. Eller man behöver inte ens flytta till en annan stad för att. Människor som kanske inte känner så mycket tillhörighet till sina hemtrakter. De brukar ha mindre dialekt.

Så det handlar mycket om den här känslan av tillhörighet. Att man tillhör ett område. Att man identifierar sig med ett område eller människorna där. Men gillar sina hemtrakter och känner att jag hör hemma här. Då brukar man tala med en starkare dialekt. Men människor som kanske inte identifierar sig så mycket med sina hemtrakter, de brukar ha en mer neutral dialekt. Det är en trend att dialekter blir mer och mer neutrala. Så.

Och det är såklart lite synd, för att det är ju det är lite kul med dialekter tycker jag. Och vi ska gå igenom några svenska dialekter nu.

Vi börjar med Götteborskan. Så jag är inte från Göteborg, utan jag är från en stad ganska nära Göteborg, men min ursprungsdialekt är inte Göteborska. Däremot, så har jag fått en del influenser från Göteborskan i min dialekt för att jag flyttade till Göteborg. Och jag kände att jag gillade Göteborg och jag ville. Gärna vara en del av Göteborg. Men jag kände samtidigt att jag inte var helt göteborsk. Så det har också.

Alltså, det hörs också i min dialekt att jag har lite blandat Göteborska och väskötska. Väskötska talar man i västra Götaland. Men vi ska börja med till borsken. Vi har vissa drag, alltså vissa egenskaper. Som karaktäriserar Göteborsken och kanske speciellt den här typiska Göteborskan, som ofta talas av lite äldre personer. För som sagt, vi har. Dialekter när de liksom slätas ut lite, grann. De blir mindre och mindre.

Typiska och karaktäristiska. Men vi ska prata här om de väldigt karaktäristiska dragen som. Som finns, men som kanske mer ännu mer har funnits historiskt. Men så det är färre människor som har de här dragen nu i sin dialekt, men det finns fortfarande så. Till exempel: för ett borsken. Så säger man kanske. Fäsk istället för fisk. Så ett kort i blir ett ä. Så vi ser fäsk istället för fisk. Och till exempel ett kort i blir ofta ett kort ö. Så en kyrka blir en körka.

Vi har en väldigt känd byggnad i Göteborg som kallas för feskörka. Så fiskekörka skulle på vanlig svenska bli fiskekrkan, men på Göteborska blir det fäskekörka. Vi har også at et kort ø og et kort u blir ungefær samme ljud. Så en dør blir liksom en dør. Och mundal, alltså en stad nära Göteborg, södra om Göteborg, blir liksom mundal mundal istället för mundal. Och en sak som är också karaktäristisk är att D SN och L. De är lite tjockare.

Och de förändras inte när vi har ett r framför. För att i många svenska dialekter får vi ett retrofläxt ljud. Så vi har. Generellt i svenska finns det till exempel skillnad mellan ett bod och en bod. BURD Bod. BOD BOD. Det är skillnad. Men på Göteborska är det ingen skillnad. Vi säger bod. Och vi säger för att förstå istället för förstå. Och ja, så vi har inte det här retroflexa ljudet.

Men samtidigt så är de här ljuden lite tjockare än ett vanligt D till exempel. Göteborst D kanske är lite lite tjockare eller lite längre bak. I munnen. Så man säger du istället för du du. En rolig grej med Göteborska är att när vi tilltalar en person och man vill säga Hej du, eller man vill säga. Man vill få någon uppmärksamhet. Då säger man dö. Hej dö. Dö. Det är typiskt Göteborska. Dö. Vi har många ord också. Till exempel enna, som inte betyder änna ingenting.

Äna det är bara sådant ord som vi har i borsa som det betyder än ingenting. Och vi går gärna upp i slutet av meningar. Det låter lite glatt som. Så att det går ännu upp i slutet på meningarna. Och vi säger till exempel denna boken. Istället för den här boken. Och på korrekt svenska. Så säger om vi använder denna. Så ska man säga denna bok. Men i Gtäborska vil gillar att säga denna boken.

De flesta ser Göskan som en ganska härlig dialekt. Det är liksom goda gubbar. Det låter gött. Det är också ett sånt typiskt Göte borsor. Att vi säger gött. Det ska vara gött att leva. Vi gillar att ha det gött helt enkelt. När vi säger hejdå till folk: då säger vi ha det gött. Ja, og det finnes også i andre Dialekter runt om i Göteborg, men jag tror inte det finns i Stockholm. Det säger man inte har det.

Och vi gillar i Göteborg så gillar vi inte gillar inte stockholmare. Vi tycker de är dryga helt enkelt. Det var min imitation av Göteborska. Jag tror den är ganska bra, men inte perfekt. Så det blev ganska långt om Göteborg där. Vi kanske ska ta det lite mindre information om de andra dialekterna. Vi har väskötska. Som pratar i Västra Götaland. Och ja. Så alling så. Staden jag kommer ifrån. Där talar man väsköt. Men det finns olika variationer av väskötska.

Vi har till exempel ofta ett tjock L. Ö. Man säger brå eller brött. So instead of blunt, we say blunt. Man liksom gör någonting med tungan så att det blir brött. Det blir. Det bru, där du är, vad fan? Jag kan inte komma. Så vi har ett tjockt L. Ett är, ett är, ett ärlig. Vi säger inte älge, vi säger ärlig. Ärlig, en ärlig. Vi har ofta ett bakr r, men bara i början av ord. Så vi säger rondell. Istället för rondell.

I rondallan. Det ska brinka ut i rondallan. Brinka ut i rondallan. Istället för blinka ut ur rondallen. Brinka ut i rondallan. Och det är väskötska. Det låter lite bunligt kan man säga. Alltså: det är lantligt att folk från landet så.

Sen har vi Värmland. Och i Värmland, där går man också upp lite på slutet på meningarna. Och vi har sån. Ske ljudet säger vi ske. Så vi säger sju. Sju. Sjukö, sjuksköterskor. och vi säger Di. Istället för dom. Så di säger sju istället för de säger sju. De säger sju i varmland. Det låter också lite gött sådär. För att det går upp i slutet på meningen. Så det har lite likheter med norska kan man säga.

Sen har vi norländska, som egentligen är många olika dialekter. Men ja, i södra Sverige säger vi norländska. De har också ett tjock är. Ärlig som säger är. Och de har också. Sejljud. Som är. De säger också sju. Men de har lite andra saker som till exempel. De säger jag tycker istället för jag tycker. Och hon sitt. Istället för hon sitter. Jag tycker det är bra. Det är bra. Eller. Jag tyckte de är fin. Så. De har ofta inte plural på adjektiv. Så de är fin.

Alltså, istället för de är fina. Så säger de ja tycker de är fina. Istället för jag tycker de är fina. Ja jag tycker de är fina. Det låter. Jag kan inte. De säger int. Ist för inte. Jag kan inte imitera norrenska bra, men jag kan försöka. Så det låter lite så här. De pratar ganska lugnt och ja. De säger inte så mycket. Nej, jag vet inte, de säger inte så mycket. I närland. De är mycket u naturen och de går på jakt och de åker skoter. De åkskoter skoter, snödskotor.

Så det är norrländska. Sen har vi då dalarna. Dalarna kanske är den men. Speella i Sverige eller de mest speciella dialekterna. För de har många olika dialekter, och dialekterna är att det finns. Dialekter som är så olika svenska att de egentligen är andra språk. Och alla olika byar i dalarna har sitt eget språk. Och vi kallar dem för dalmål. Så det finns olika dalmål, alltså olika. Dialekter i Dalarna. Och de kan ha kvar egenskaper från fornodiskan, som inte finns i andra svenska dialekter.

Det kanske finns tre genus istället för två. De kanske har. Thank you. Och elvdalskan är kanske den mest kända av de här dialekterna. Så kolla upp elvdalska. Google på elvdalska. Så får ni lyssna på en dialekt som egentligen är ett eget språk. Och ja, så det är väldigt intressant. Jag kan inte härma de här. Vi har ju också en dialekten, som bara en generell dalmål. Det är bara sånt språk melodi. Så de.

De har också. Om de pratar vanlig svenska så har de en annan melodi ofta. De pratar daremål. Det låter lite så här. Sen har vi stockholmska. Och många tycker att stockholmska låter lite snobbigt. Att de låter dryga. Att vara dryg är väl att vara lite arrogant typ. Så folk tycker att Stockholm ska låta lite drygt. Ja, men att de liksom vet bättre än alla andra. Det låter lite som att de är lite översittare. De pratar lite så här och de låter lite.

De är stekare liksom. De hänger på stur i plan. Fast, egentligen är det inte alla stockholmare som pratar så här. Men det är väl lite mer intressant att prata om stereotyper. Så ja men det är och de har ett sånt här i att de gillar att säga vi. Så vi är stockholmare och vi är lite bättre än er andra i Sverige. Ja, det är väl det är väl lite så de pratar i Stockholm. Och sen har vi då skonska. Skonskan är väl den mest speciella dialekten. Och vi kanske inte kan kalla det för en dialekt för.

För där alltså vi som inte är från Skåne. Eller som inte är från Skåne. Vi tror. Att skåningarna har en dialekt, men de har egentligen många dialekter i Skåne. Men det är bara skåningarna som kan höra skillnad på de olika dialekterna. De har dånger, så de säger liksom är olika dialekter. De säger liksom Gas. Istället för gås. Och sten. Istäl för sten. De ser godis istället för godis. Så de har sådana här ditt tunger. Och de har ett bakrä. Och de har egna ord som till exempel träligt. Um

Så jag är väldigt speciellt med skåne. Och jag gillar skånska. Och det har vi då alltså längst ner i Sverige. Så den allra södraste delen av Sverige.

Och sen, sist men inte minst, har vi då finlandsvenka. Och det finns. De talar. De talar väldigt speciellt i tillskillnad från dialekter i Sverige. De låter ganska lugnna. I Sverige är det svårt att höra skillnad mellan finlands svenska och en finsk person som talar svenska. Så de har ju då lite olika språkljud. Så de säger till exempel. 20 istället för tjugo. Så de har ett här t- ljudet så de säger 20. Köra bil istället för köra bil. Så jag säger att köra, och de säger köra.

De har inte heller retroflexa ljud. Så de kanske säger person istället för person eller ord istället för ord. De har också ofta DJ Alltså att man hör det framför j. Så jag säger djur, men de kanske säger djur. Och vokalerna är olika skedjuret i annorlunda så det finns många skärm. Olikheter mellan finlandska och sveriges svenska. Så det är intressant. De har också. Och det finns olika finlandsvenska dialekter, också såklart. Och

Det finns också en Estland svenska. Man talade faktiskt svenska i Estland också. Men det finns nästan ingen kvar längre som talar estland svenska. Men den dialekten är jättespeciell. Jag hörde. En inspelning en gång med estlands svenska. Väldigt, väldigt speciell delekt.

Ja, så det här var om svenska dialekter. Hoppas det var intressant. Och. Massa intressanta videor på Youtube om svenska dialekter. Och jag skickar också ut ett nyhetsbrev om svenska dialekter, lite som ett komplement. Till podden med lite länkar och sådana saker. Jag brukar skicka nyhetsbrev med rekommendationer och tips. Ofta på lätt svenska så. Prenumerera gärna på nyhetsbrevet. Jag länkar till det. Som sagt, om du känner att.

2026. Det är året. Jag ska börja leva svenskan. Sluta vara student och börja leva språket, tala flytande och förstå. Hör av dig och anmäl ditt intresse till pilot-projektet på fredrik swedislingwist.com. Ha det gött, så hörs vi snart igen.