#313 - Ingen mer frustration över grammatik

Hallå där och varmt och varmt välkommen till Simple Swedish. Podcast. Och finns både på Youtube och på alla podappar det här avsnittet så vi ska prata om grammatik. För har det hänt dig att? Dude. Försöker förstå alla de här grammatiska reglerna, men du är bara svårt att förstå. Du fattar ingenting och du känner dig dum. Och ja, du... Det känns dåligt. Du blir osäker för att du inte riktigt förstår de här reglerna. Eller har det hänt dig att.

Du försöker prata svenska. Och du försöker prata korrekt och du bara. Det bara låser sig. Alltså, i huvudet, det låser sig. Du kan inte tala för att du. Du kan inte hitta rätt grammatisk form. Du tänker typ är det ett hus eller ett hus. Eller jag pratade det. Eller jag har pratat. Så du bara fastnar i ditt huvud. Ja, jag är säker på att det här har hänt dig. Vi ska prata om det här. Hur får man bra grammatik helt enkelt. Men först.

Ska jag tacka några nya Patrons. Det är Volja, Ting, Klea, Fgeny, Ero, Thomas, Sjeffica, Sebastian, Anson ali minus. Florence, under Jamai. Så tack till er för att ni stödade den här podden. Och ja. Vi ska prata om graven. Jag vill först och främst säga att. Om det här händer dig, alltså om du fastnar i ditt huvud för att du inte kan tala bra, för du tänker på grammatik. Eller om du har svårt att förstå de här reglerna. Då är det inte fel på dig. Du är en helt normal, vanlig människa.

Det är fel på dina metoder för att lära dig grammatik och att träna på tal. Så jag ska gå igenom vad grammatik är, hur hjärnan lär sig grammatik. Varför dina traditionella metoder inte fungerar och vad man kan göra istället. Så först och främst.

Grammatik är inte regler utan det är mönster. Så jag ska ge dig ett exempel. Så, vad är lättast att förstå? Så först ska jag. Ta ett exempel. Idag pratar jag. Igor pratade jag. I dag studerar jag. I går studerade jag. Idag tittar jag på film. Igittade jag på film. Idag frågar jag. Igår. Ja, vad är? Frågar. Om jag pratar om igår. Exakt. Fråga det. För du har sett mönstret. Du förstod att jag.

Så Igår studerar det jag. Igår pratar det jag. Igna det jag. Så att du förstår att om jag pratar om igår, då säger jag. Det. Alltså, verbet slutar på det. Så jag frågar det. Okej. Så du har förstått det här genom att se ett mönster. Men Om jag ska förklara en regel Då blir det mycket svårare. Tänk att jag säger så här. För att få praterutum formen av verbet. Så ta först dess rot, vilket du får av att ta presens formen. Och ta bort R. Och sen lägger du till.

Det istället. Så du får alltså från fråga fråga fråga det. Så får man preter ut unformen. Lite svårare att förstå. Så.

Om du vill lära dig grammatik på ett naturligt sätt då måste du göra det på ett sätt som är bra för hjärnan. Det är att Man ser mönster i Det man hör, det man läser, att man får mycket input. Och då kommer hjärnan att Bara se de här mönstren lite i taget, steg för steg. Okej, för hjärnan är programmerad att hitta mönster. Okej? Hur lärde du dig ditt modersmål? Hur lär du dig ditt första språk? Jo.

Väldigt mycket input. Du lyssnade lyssnade i flera år konstant varje dag. Och din hjärna processade. Allt som den hörde och började steg för steg att förstå de här mönstren. Som till exempel igår pratade jag, igår studerade jag, igår tittar jag på en film och så vidare. Och vi har den förmågan också som vuxna. Okej, så. Vi lär oss grammatik på ett naturligt sätt genom att först få väldigt mycket input. Och det ska vara då begriplig input. Alltså, sånt som vi förstår. Så.

När vi lyssnar, när vi läser så processar hjärnan det här. Det kallas för implicit inlärning. Så när du Lyssnar på någonting som du förstår, eller när du läser någonting som du förstår, då processar gärna den här informationen. Den kommer att hitta mönster automatiskt. När den processar all den här inputten. Det är implicit inlärning. Det händer undermedet, alltså, det är inte en medveten process. 90% av inlärningen är implicit. Okej, så det betyder att.

Det mesta som du lär dig när du lär dig ett nytt språk. Det gör du undermedet. Så när du till exempel läser en berättelse som är intressant, som du förstår. Då får du massa massa input av språket som din hjärna processar, och du kommer hitta olika mönster. Gärnan kommer att förstå grammatiken bättre och bättre automatiskt undermedvetet. Okej, sen har vi explicit inlärning, och explicit inlärning är när du medvetet lär dig olika typer av information så att du.

Du tänker okej, nu ska jag lära mig hur man pratar om saker i dåtid, alltså i det förflutna. Så okej. I går. Prata det. Okej. Prata det. Det är preteritum, okej. Vi lägger till det. I slutet av ett ord, och det så pratar man om saker som har hänt. Det är explicit inlärning. Du är medvetet. Sätter dig och försöker förstå saker. Och det är också viktigt. Men. Det viktigaste, eller det som står för den största delen av inlärningen är implicit inlärning.

Så vi har båda de här förmågorna. Men basen är implicit inlärning. Basen är att du måste få mycket, mycket input. Du måste. Liksom se de här mönstren. Och när du ser de här mönstren, då kan du läsa om dem och förstå dem. Men vad händer?

När vi lär oss språk i skolan, när vi lär oss språk i kurser, alltså med mer traditionella metoder, då händer det ofta att man lär sig grammatik. Omvänt. Alltså man börjar med reglerna. Man börjar med explicit inlämning och man börjar med att studera regler. Och det är väldigt, väldigt svårt att förstå de här reglerna. Om du inte redan har sett mönstren i Verkligheten. För om jag har sett, pratade, studerade, titta det, om jag har sett det många, många gånger.

Läser okej. Priteritum, ja. Vi använder det i slutet av verbet för att prata om saker som hände förut, igår, förra året och så. Det kommer vara jättelätt att förstå. Jag kommer förstå det puff direkt. För att jag har sett de här mönstren. Så jag, till exempel. När jag lär mig språk så. Ja, jag tycker grammatik är ganska kul, så jag kollar upp grammatik för att jag är intresserad. Jag gör nästan aldrig grammatikövningar för Jag fokuserar alltid på att få mycket, mycket.

Begriplig input, alltså lyssnar, läsa. Sånt som jag kan förstå. Sånt som är på en bra nivå för mig. Då kommer jag att se alla de här mönstren. I verkligheten. Och sen så. Jag tänker att okej, det här mönstret har jag sett många gånger nu. Hur funkar det? Och jag kollar upp det och jag förstår det direkt. För att jag har sett det massa gånger redan. Så för att. Förstå grammatiken bra så måste man få mycket, mycket input och se de här mönstren. För grammatik är mönster, inte regler. So...

Så det är väldigt viktigt att man får se alla de här mönstren live. Så om du gör det så kommer du att förstå den här grammatiken mycket, mycket lättare. Och det kommer kännas normalt. For at du har hørt det og læst det så mange ganger.

Och nästa grej som folk ofta gör fel och de tror att. Att de är dumma för att det inte funkar. Det är att man försöker prata svenska och man försöker tänka. Rätt, grammatik. Man försöker tänka på de här reglerna. Ja nu måste jag säga det här korrekt. Och. Så fastnar man i huvudet att det tar stopp. Och man kan inte säga någonting. Och det här är vanligt. Och varför händer det? Jo, jag ska förklara. Vi har olika typer av minne. Minnnet, alltså, alltså saker vi kommer ihåg.

Så vi har olika typer av minne. Och vi har till exempel ett minne som kallas för procedurminne. Og i procedurminnet. Där lagrar vi våra färdigheter, kan man säga det. Alltså våra färdigheter och saker vi kan göra. Så till exempel att cykla. Okej, du behöver cykla. Gärnan går till procedurminnet. Och vi kommer ihåg hur man cyklar. Eller att man. Börtar tänderna eller man spelar fotboll. Det är färdigheter saker man kan göra. Det har man i procedurminnet.

Och att tala ett språk. Det är också i procedur minnet. Det är en färdighet, någonting man kan göra. Sen har vi det som kallas det deklarativa minnen. Och det deklarativa minnet. Där lagrar vi information. Till exempel att Stockholm är huvudstad i Sverige, och att ja i Sverige pratar folk svenska. Och att... Ja, min kompis heter OV till exempel. Så det är information.

Och vad lagrar vi mer i det deklarativa minnet? Jo, om du läser om grammatiska regler, då lagrar du det i det deklarativa minnet. Det är information. Men, vad händer när du försöker ska prata svenska och använda ditt procedurminne. Men samtidigt försöker du hela tiden hitta information i det deklarativa minnet. Då blir det liksom en krock så. Det är svårt att använda de här två samtidigt. Så du blir liksom blockerad för att du försöker göra den här.

Eller den här använda din färdighet att tala svenska. Men samtidigt försöker du vara i det deklarativa minnet och hitta olika regler. Så Det blir svårt, alltså det blir som en låsning. Du blir blockerad. Så.

Det som man måste göra när man talar. När man talar svenska. Du kan inte hela tiden försöka tänka på rätt grammatik. Du måste fokusera på konversationen. För det funkar inte helt. Du kan tänka lite på grammatik, och om du kan grammatiken bra. Så är det inte så svårt. Men du kan inte vara fokuserad på grammatiken när du talar. För det funkar inte. Jag kommer ihåg när jag kom tillbaka till Spanien när jag flyttade till Valensia så jag kan bra spanska. Men när jag pratade med folk alltså.

Jag hade inte pratat så mycket spanska de senaste åren. Så att jag var lite. Lite ringrostig, alltså att man. Man har inte gjort det på länge så. Det är lite trög, lite svårstartat. Men Jag var väldigt osäker hela tiden. För att jag var rädd att. Säga fel grammatik. Och det gjorde att jag pratade sämre. Alltså, jag blev sämre på att tala spanska för att jag var rädd att säga fel. Men när jag förstod det och jag tänkte...

Varför då? Varför är jag rädd att säga fel? Jag säger hela tiden till folk att ni ska slappna av och inte var rädda att säga fel. Jag måste leva som jag lär. Så. Så jag tänkte, okej, jag måste slappna av. Det är okej att säga lite fel, okej. Och jag började tala mycket mer flytande. Och ja. Jag sa inte så mycket fel. Men lite. Och det är helt okej. För ingen bryr sig, bara jag. Så. Så. Och just det här att välja lite mellan att tala flytande och tala korrekt. Så. Oftast om du vill tala flytande.

Så måste du vara okej med att säga lite fel. För det är nästan omöjligt att tala flytande och avslappnat och liksom. Fokusera på konversationen, fokusera på de andra människorna. Det är nästan omöjligt att göra det. Och också tala helt korrekt. Det är klart, det är möjligt, men då behövs. Det behövs väldigt, väldigt mycket träning och övning. Men det är bra att. Fråga sig själv, okej. Vad är mitt mål? Är mitt mål att tala 100% korrekt? Eller är mitt mål att kunna kommunicera. Kommunicera bra.

Tala flytande. Inte behöva tänka hela tiden. Tala, vara avslappnad. Lära känna människor, göra roliga saker, förstå allting som jag hör och ser. Om ditt mål är att tala flytande, att. Känna dig som dig själv. Att vara avslappnad. Kommunicera. Då måste du vara okej med att göra lite misstag. För

När du talar, alltså i konversationer så måste man fokusera på konversationen och inte tänka på fel hela tiden. Och Du kan välja vad som är viktigast för dig. Hur viktigt är det att tala jätttekorrekt? Vissa människor vill bara tala. Tillräckligt bra för att kommunicera. De bryr sig inte om att tala korrekt, bara om att kommunicera bra. Andra människor vill gärna. Tala väldigt korrekt, till exempel jag. Men det är viktigt att fråga sig själv. Varför vill jag tala så himla korrekt?

Och var ärlig för jag kommer ihåg när jag lärde mig ungerska. Så jag bodde ju i Budapest och jag lärde mig ungerska, och jag är lite av en perfektionist. Så. Så det var väldigt svårt att tala ungerska. För att det finns väldigt, väldigt mycket grammatik, väldigt komplex grammatik. Jag förstod att okej om jag ska kunna träna på att prata ungerska. Så kan jag inte bry mig så mycket om mina misstag. Jag måste vara okej med att säga fel. Ganska mycket fel.

Så jag sa okej. Jag ska bara försöka prata. Om vi förstår varandra så är det tillräckligt bra. Jag kommer att lära mig bättre och bättre grammatik, men jag måste bara få prata, jag måste träna på att prata. Och det gick jättebra. Jag sa fel, men det var okej. Ingen bryde sig. Folk var glada att jag kunde prata med om på ungerska. Så då lärde jag mig att... Att det är helt okej att göra massa fel. Det viktigaste är att vi kan kommunicera. A jag kan träna på att prata. För alltså.

Vi lär oss bättre grammatik också. Mest genom att förstå den. Så vi måste förstå grammatiken. Och när vi förstår grammatiken så kommer vi att. Ja, lära oss bättre och bättre. Och vi måste få mycket input, speciellt läsning. För när du läser så ser du strukturen i språket hela tiden. Alltså, jag till exempel har läst väldigt mycket på ryska. Så jag förstår den grammatiken ganska bra, även fast den är väldigt komplex. Men fortfarande inte 100%. Och det är helt okej. Så. Så ja.

När du säger okej, jag kommer säga lite fel, men jag kan prata ändå. Då kommer du kunna prata mycket, mycket mer flytande. För att du slutar sabotera för dig själv. Ja, så...

För att lära sig grammatik. En liten sammanfattning. Mycket, mycket input. Begriplig input. Så att din hjärna kan. Undermedvetet, processar allt det här och lära sig alla mönster. Sen är det väldigt bra att faktiskt också få grammatiska förklaringar. Så. Skillnaden mellan oss vuxna och barn är att barnen har liksom en tom hjärna, en blank canvas. Som man säger. Så de lär sig all grammatik automatiskt. Men vi är vuxna, vi har redan andra språk i huvudet.

Och vi behöver lite grammatiska förklaringar ofta. Så du lär dig det mesta genom att bara se mönster. Och sen läs lite förklaringar. Fritback. Alltså få feedback av andra människor så att du kan bli lite bättre. Och du kommer lära dig tala jättebra och jätteflytande. Alltså. Fokus på konversationen när du talar, inte fokus på grammatik, men du kan fråga efter lite feedback. Du kan läsa lite förklaringar och det kommer gå jättebra.

Så det var allt för mig. Hoppas det var ett intressant avsnitt. Jag har också fått ett par platser. För privat svenska coachning. Så om det är någonting som du skulle vara intresserad av, så kan du mejla mig på fredrik.com. Ja, det var allt för idag. Ha det så gött så ses vi och hörs vi start.