Terrorism

Himlen är grådask för du vet inte vilken dag är rad. Och de kalla temperaturerna har frusit gård av. till små livsvalliga isfläckar. Du håller din fyraåring i handen. Hon ser ut som Där hon vankar fram på det snorhala underlaget. Kyllan byter i ansiktet, och du får dolt samvete över att du inte sätter på henne den värderade per. Istället för den lilla tunna rödrandiga hon nu har på Barnen ute på gården, du ger din dotter en stor kram och säger att mormor hämtar idag.

På vägen till jobbet försöker du svara på mejl och koordinerar hämtning med barnets mormor. I kontoret och satt det framför datorn, känns det bra. Efter bara några minuter är du så uppe i din mejlkorg att du inte märker notiserna från nyhetsapparna. Polisinsats vid skola i södra Stockholm står det i Varsaler. Du lägger undan telefonen. Men den fortsätter plinga. När din mobilskärm lyser upp nästa gång är det första du ser ett sms från din mamma. Som går direkt till.

När du får upp kontot med namnet: Total en. Ser du en livestream i flödet? Det har först svårt att se vad som händer. Personen som filmar verkar lysa med en fick-lampa i ett mörkt rökigt rum. Nu ser du en gärspil. En rad av hyllor med olika laminerade namnlappar. Och så barnklä. I bild ser du en hylla där det ligger en tunn rödrandig män. Under en laminerad skylt Vi gör ett program om de faror som vårt samhälle står inför.

Vissa mener at terrorhotet holder på å forandre, og at terrorister alt mer Stämmer det? Och vad är egentligen det största hådet? Terrorismen. Eller hur vi väljer att hantera den. Du går runt i lägenheten utan en känsla av riktning. Flytta runt kuver och papper som ligger uspridda på kärn. Regeringen väntas idag föreslå att svensk terrorlagstiftning görs om. Det här efter terrorattentatet i Stockholm där sex barn dödades i en förskola.

Motivbilden är ännu oklar, men polisen misstänker kopplingar till ett satanistiskt nätverk. Om förslaget blir lag kommer personer och grupper som begår våldsdåd med syfte att injaga fruktan klassas som terrorism, även om tydliga politiska motiv saknas. Natten var fruktansvärd. En dröm är återkommande. Det rökiga rummet, de små förskolelhyllor och sen. Rikspolischefen varnar för nya attacker från internetbaserade nätverk och uppmanar allmänheten till vaksamhet.

Det är extremt svårt för myndigheterna att upptäcka ensamagerande aktörer tidigt säger hon och ber om ökad befogning. Din dotter kliver ur sitt rum med sömndruckna ögon. Det går två veckor sedan den där dagen. Det tog nästan en timme innan du fick bekräftat att det inte var din dotters förskola som blivit attackerad. Men sen dess har ni varit hemma, Idag är första dagen då all ska gå tillbaka till det normala igen. Förskålegården är tom.

Där står bara två säkerhetsvakter, med orangea västar som kollar igenom din legitimation när du kommer fram. Du lämnar dotten in i lokalerna och går sedan med långa, tunga steg mot tunnelbanan. Du låter din blick vandra över halvtomat håget. Blicken fastnar vid en ung kille med en stor hockig trunk. När dörrarna öppnas vid nästa station går du av, fast du bara kommit halvvägs till jobbet. Blodet rusar. Du sätter dig ner på trotaren. Då plingar telefonen. Polisinsats i södra Stockholm.

Terrorism dödar och har alltid dödat relativt få människor jämfört med andra dödsorsaker vi pratat om i den här programserien. Ändå fortsätter terrorism att vara ett hot som många i allmänheten oroa sig för, även i länder där terrorism är ovanligt. Och det är något som staten lägger stora resurser på att försöka bekämpa och förhindra.

På ett sätt kanske det inte är så konstigt med tanke på att terrorism till sin natur är effektsökande och bygger på uppmärksamhet. Och nu finns det de som menar att terrorismen håller på att förändras. The blunt truth here is that this case is a sign that Som Storbritanniens premiärminister Kier Starmer. Britain now faces a new threat. Flera politiker tycks vara överens med Starmer om att terrorbegreppet måste bläddas.

Jag tvekar inte att kalla de här brottsningarna för inhemska terrorister. De har ett stort valdskapital och är beredd att använda det på ett hänsynslöst sätt och tycks vara likillt är för risken att oskilda människor drabbas. Är oron över en ny typ av terrorism befogad? Och vad ska vi i så fall göra åt den? Men innan vi går in på hoten idag kan det vara bra att börja med en definition av terrorism. Vad terrorism kan tyckas självklart för första andblick.

Men frågar man akademiker om den konkreta definitionen blir det genast lite mer komplicerat. En forskare jag mejade med i researchen för det här avsnittet avsättade sitt mejl om terroristdefinitionen med varningen Beware, here be drag. Är teknikhistoriker och forskar om terrorisens historia. Forskaren var Mats Fridlund vid Göteborgs universitet.

När jag bad honom definiera terrorism, sa han så här. Mycket kort skulle man kunna definiera som att terrorism är en våldsam skämseltaktik som utförs för politisk effekt. Terrorism är en form av politisk våld med syfte att injaga fruktan och genom det uppnå ett politiskt mål. För att göra det lite tydligare så kan man jämföra med grilla krigföring eller bara vanligt militärt våld. Det huvudsakliga syftet med militärt våld är att slå ut frienden att vinna slaget.

Matt säger att allt våld till viss grad är symboliskt, men i terrorismen är symboliken och det politiska budskapet överordnat. Man vill helt enkelt skrämma en befolkning eller befolkningsgrupp och påverka en stat att fatta eller inte fatta ett politiskt beslut. Så långt är nog alla forskare överens.

Men så fort man ska försöka definiera begreppet lite mer, börjar meningarna om vad terrorism är gå isär. Till exempel svarar olika forskare olika på frågan om offren för terrorism måste vara civila för att det ska kallas för terrorism. Jeff Goodwin, sociologiprofessor vid New York University, svarade till exempel jag på den frågan. I think I define terrorism in a fairly straightforward way, which is the killing or harming of civilians uh in order to frighten and intimidate others.

Nej, det håller jag inte med. Mats Fredlund däramot anser inte att civila mål är ett krav för att kalla det terrorism. Terrorister kan skapas kräcken om attacker på militära mål också. Offren är inte centrala utan avsikten att spela på rädsla. Det som gör att Jeff Goodwin och andra sidan definierar terrorism som en våldshandling riktad mot icke-stridande är att det är en typ av våld som är särskilt viktig och intressant att förstå, just för att det känns så offattbart.

Han hade själv inte tänkt på frågan förrän den 11 september 2001. Jeff was in New York that day. I just saw flames inside. You can see the smoke uh coming out of the uh of the tower. Oh my god. That looks like a second plane. Hela det amerikanska samhället stänger ner den förmiddagen. We just saw another plane coming in from the side. Om mitt i allt kaos är en av de första tankarna som slår honom. Varför gör de det här?

Thousands of uh of civilians. There are plenty of military installations around the earth. United States why not attack those. Som sociolog village förstå vad det som gör att vissa organisationer bestämmer sig för att attackera civila, ibland barn. En grupp som knappast enligt någon definition eller om någon rimlig människa kan anse som parter till en konflikt.

Så varför väljer en delpolitiska rörelser terrorism som en taktik för att uppnå sina mål? Och hur framgångsrik är terror som politisk strategi? Den moderna terrorismen brukar av många terroristforskare sägas ha sitt ursprungigt sa Ryssland i slutet av 1800-talet. Det är särskilt ett år som kommit att se som startpunkten för den moderna terrorismens första våg. Den 13 mars 1881 rullade sal Alexander den Andres skottsekravang i de centrala Sankt Petersburg.

Vagnen var en gåva från den franska tesare Napoleon den 30, och den behövdes. Den här dagen hade den ryska monarken precis inspekterat kavaleritrupper och var på väg hem till Vinterpalatsen. I Petersburgs folkvimmel gömdes se fyra aktivister ur den evolutionära gruppen Narodna volja, folkets vilja, beväpnade. Hypermoderna vapen.

Närådna i våga bestod främst av velutbildade överklassrysar som motsatte sig de extrema ekonomiska och politiska orättvisar som genomsyrade Ryssland. Målet var att skapa ett helt nytt samhällssystem. Ett mer demokratiskt samhälle, mer yttrandefrihet, mer tryckfrihet. Man ville ju förändra det spotiska ryslan. Aktivisterna i folksvilje hade under år agiterat för sitt revolutionära syns utan större framgångar.

Men 1879 hade den här relativt lilla sammanslutningen uttryckligen bestämt sig för att börja bruka terror mot ledande figurer inom den ryska stadsapparaten. Man gick ut och se att vi används av terrorism och terror. Tanken var att man genom att mörda ledande ryska statstjänstemän kraftigt skulle försvaga staten och samtidigt inspirera folk till revolt. Genom det som ibland kallas för.

Handlingens propaganda. Men man trodde att det här var ett väldigt bräckligt system. Man trodde att det skulle räcka med en liten knuff. Man behöver inte vänta in den här. Folkuprovan behöver inte gå runt och Uppvigla eller försöka undervisa och utbilda böderna och arbetarna för att de ska väckas till insikt.

Saren var den ultimata symbolen för hela samhällssystemet. Fram till den här marsdagen 1881 hade gruppen försökt mörda Sara Alexander Andre med hjälp av dynamit flera gånger men misslyckade. Med den här dagen skulle dets lyckka vända. Den första dynamitbomben kastas av en aktivist vid namn Nikolas Risakov och hamnar under ett sadens korter. Men den bepansrade vagnen stå pall. Saren klarar sig, men den förbipasserande och en av monarkens livvakter skadas. Den utsaren fattar ett ödestig.

Han klivar ur vagnen för att se till sin skadade livbakt. Då kastar Ign Kochik Grinjevitski, en polsk adelsman, en andra dynamitbomb som landar vid salens fötter. Alexandren Andres hela underkropp tras av sönder i explosionen. Man förblöder kort därefter hemma i vintepalatsen. Mordet på Alexander den Andre skapar inte en revolutions syra som terroristerna i folkets vilja hade hoppats på. Tärts de blev liksom en reaktion från saanse efterföret Alexander 30 var än mer despotisk.

Däremot, lyckas man med att skicka ett budskap. Nyheten om Mordet sprids som en löpel genom de relativt nya teknikerna. Och så den numera velutvecklade dagspressen. Terrorism som en form av politisk våld och taktik trar nu det allmänna medvetandet runt om i världen. En svensk tidningsläsare kan läsa om dådet bara några få dagar efter, och flera intellektuella Europa, även i Sverige, inspireras, som August Rinberg.

Det till och med en rikt till dynamiten. Den hyllade Alobells dynamit det här skulle befria Ryssland. Han hade också planer. Vi vet inte alliga på liknande attentat mot Oscar Andri. I alla fall har vi hitta brev den beskrivning. Men det är många som menar på att det här var bara skämt. Men det är intressant att man skämtar dem det här.

Terrorism är ett modernt fenomen som möjliggjordes av tekniska landvinningar, som dynamiten, järnväg och massmedia. Tekniken som gjort det lättare att både genomföra förödande attacker och sprida nyheten av dem till en stor publik. Dessutom idealen som driver terrorism i grunden moderna, som demokrati socialism eller anarkism.

Eller nationalism och idéer om nationellt självbestämmande som kommer att definiera nästa terrorvåg. En våg som den amerikanska terrorforskaren David Rappaport kallar för den antikoloniala terrorvågen. Det börjar kan man säga med Irland på 1920-talen. Irlandska aktivister som kämpade för självständighet hade använt sig av terortaktiker redan på 1800-talet, men nu på 1920-talet tar det fart igen. Målet är ett helt självständigt.

Liknande självständigsrörelser som inte väjer för att använda terror växer fram i det brittisk kontrollerade palestinska mandatet, där bland annat cynistiska terrorgrupper som Irgun och Stärnligan bombade brittiska och palestinska mål i kampen för att. New savagery flares up in Palestine as terror gang's strike a girl. This time at the Goldsmith Officers Club in Jerusalem.

Och här händer något intressant med semantiken kring terrorism. Om de ryska terroristerna i folkets vilja uttryckligen sa att de brukade terrorism. Omformulerade Menachim Beggin, er guns ledare och långt senare Israels premiärminister. Benämningen på det de håll på med. Han kallade organisationens medlemmar för frihetskampar.

Det här med att den enest terrorist är den andras frihetstämpe har ju blivit skesend dess. Det kanske mest uppenbara exempel är sydafrikanska ENC under när som dela som terror klassades av. bland andra amerikanska myndigheter under kampen mot parta i regimen. Senare fick man del av Nobelpris och hyllades som frihetskämpe av en i princip enad värld.

Men i samhällsvetenskapliga termer finns ingen motsättning mellan att vara terrorist och frihetskämpe medom Att Fridund. Att man blandar ihop motiv. Man kämpar för frihet. Mot liksom själva hur man kämpar att man använder terrorist och. På det sättet kan man säga att det är inget problem att vara en frihetkämpe och en terrorist. Det är det första. Det andra är att vanligtvis används den här kursen för att markera att det skiljer sig i hur någon hur man ser på olika typer av våldsutövare.

Det finns någon som har sagt att terrorismen är det politiska våld vi inte håller med om. Frihetstämpar blir ett begrepp som terrororganisationer i länder som Sypern och Algerien några år senare också använder sig av i sin antikoloniala kamp. Och i de här självständighetskamperna förändras nog om att själva våldsutövande enligt Mats Fridlund. De tillåtna målen börjar expandera.

Civila dog även i den första anarkistiska terrorvågen. Men i kampen för självständighet i kolonier blir icke-stridande en mycket tydligare måltavla. Att man också inte bara riktar in sig de höga befattningshavan, utan också då kanske tjänstemän lägre tjänsten, men och delar av civilbefolkning som tillhör den ockuperande gruppen så att säga fransmän i Algeriet.

Runt 1970-talet avtal den antikolloniala terrorismen och istället inleds det som David Raport kallar för den tredje vågen terrorism. En internationaliserad vänsterterror. Företrä bland annat Bader Mainhoff i Tyskland och rädda brigaderna i Italien, men även nationalistiska vänstergrupper som IRA på Nordirland och Baskiska Eta i Spanien.

Det finns särskilt ett attentat under den här vågen, som alla läroböcker i terrorism återkommer till som en slags vändpunkt. Ett terror som gjorde att terrorismen kom riktigt nära oss i den stora avsnän. På scenommaren 1922 invikks OS i Väst Tyskland med pomposståt. Ansatt sätta en ny bild av landet efter andra världskrig. Men tidigt på morgonen, den 5 september, får folkfesten ett abrupt slut. Sekot, ett politiskt modram hotar att stoppa olympiska spelen i München.

Åtta medlemmar av den militanta palestinska organisationen svartta september tar sig in i OS-byen. Palestinska grillammen trängde morse in i den så kallade OS-byn och mördade två israeliska idrottsmän. Målet är att ta den israeliska OS-truppen som gisslan för att byta dem mot palestinska fångar i israeliska fängelser. Myöntschnå stannar under ett antal dagaren här gissland pågår. Och stannar upp, och det är en diskussion om man ska fortsätta med spel överhuvudtaget.

Hela världens pressskår riktar nu sina direktsenda kameror mot OS Bien. Enligt uppgifter i Tel Aviv på förmiddagen så kommer Israels regeringschef Golda Mir att kräva att spel. Några år efter München dramat skrev terroristforskaren Brian Jenkins att terrorism är en våldsam teater koreograferad för media. Terrorattentatet vid OSI München tog det här till en ny nivå. Om den gryende dagspressen gjorde det möjligt för anarkister i Sa Ryssland att sprida sina budskap över stora delar av världen.

Så gjorde 70-talets direkt senda TV att miljontal stickare över hela världen kunde följa utvecklingen från OS byn i sina vardagsrum. Det blir liksom en annan direkthet, och det kommer närmare. Större delen av Israels OS-trupp hålls fortfarande som gisslan i källaren i sin förläggning i Olympia. Lösningar blev dramatisk. Dramat i OS-byn i München slutar alltså i ohygglig tragik. Under natten mot den 30 september gör den bajerska säkerhetstjänsten ett misslyckat fitagningsförmält.

Alla ur den israeliska gisslan dör. Beskedet om det tragiska slutet kom som en chock. Eftersom alla uppgifter bara några minuter tidigare hade antyd att alla de israeler som aerna hade hållit som gistan hade räddats och var välbehålla. Det dålig som terroristen blir verkligen ett nationellt fenomen. Om terrorism var teater, som forskaren Brian Jenkins skrev, var målet främst att så många som möjligt skulle titta inte att maximera antalet döda.

Men enligt en del akademiker ändrar terrorismens logik med den fjärde vågen terrorism. Det som har kallats för den religiösa bågen, eller kort och gott för den nya terrorismen. Alla stora religioner kan kopplas till den här terrorvågen. I många fall sker också dåden i samband med etniska konflikter och krig. Men islam står enligt David Rapaport i centrum.

Demonstranterna höjer ett stort plakat med tecknad bild av Aatola Jomeini i kraftfull talar pås. I den vänstra högt lyftade handen har han en kulut pistol. Islamistisk terrorism drevs delvis på den irra revolutionen ninottehund shit. Den nya teokratiska regimen gav till exempel massivt stöd till organisationer som Hisbolla i Libanon.

Men sovjets invasion av Afghanistan samma år spelade också roll. I morgon inleder de islamska länderna ett toppmöte på utrikesminister nivå i slamabad i Pakistan. Det är ett extra möte som kallats in efter den sovjetiska invasionen i Afghanistan. En del av de frivilliga som reser till landet för att bekämpa invasionen utgjorde senare basen för islamistiska terrororganisationer som al-Qaida.

Och enligt en del bedömmare är den fjärde vågens terrorism inte bara mer religiös utan också mindre politisk till sin natur. Men nu när du är religiöst motiverad så är det inte lika viktigt att man når politiska resultat. Man riktar sig framförallt inte till en publika pu, utan till en högre. Publik i argumentet, så därför det ska vara mer urkinnningslöst.

Religion som motivation för terrorism är i och för sig inget nytt. Även IR i Nordirland eller det sinistiska Irgun i det palestinska mandatet använder religion som ett sätt att legitimera sin kamp. Men det fanns alltid en möjlighet i kompromiss som Atsfrid var inne på. Enligt teorin om den nya terrorismen, den terrorism vi lever med idag, finns inte den här möjligheten på samma sätt. Och det här leder också till dödliga utgångar. Terrorism now appears to defend.

Something that is deliberately designed to max bloodshed, and do so in a way that is very, personal to people. Chicop World, terrorist expert vid Council on Foreign Relations i Washington, DC. God, Guns and Sedition- en bok om hög extremistisk terrorism. Hans medförfattare heter Bruce Hoffman, en forskare som varit med utvecklingen. Breppet den nya terrorismen. I boken de har skrivit refererar de dessutom till ett annat begrepp.

Som exempel på det här nämnde Jacob Ware, den militanta sunnextremistiska rörelsen på Islamiska staten, ISIS. Another gresome video. This time of Japanese journalist Kenji Gotto. Som många ver säkert komma ihåg, filmade ICs halshugningar av gislan som spreds över världen. Eller Hamas terattentat den 7 oktober 2023, där över 000 Israel mördades i ett attentat som delvis livestreamades. Through Islamic State beheadings, through live streamed far right terrorist attacks, and through the

killings in in October 2023, which were obviously designed for a global audience, and uh is really intended to double down on that element of psychological fear. That is a change. Så tanken bakom begrepp som den nya terrorismen med dess ultravolb är alltså att vi har en mindre politisk och mer religiös motiverad terrorism idag. En som slår mynt av ny teknik som Direkt sedan tv och numera livestreaming på våra telefoner.

Ett våld med syfte att maximera spektaklet och symboliken, men där våldsverkarna är mindre intresserade av att faktiskt uppnå politisk förändring eftersom motivet på sätt och vis är hel. En slags superterrorism, helt enkelt. Men det är långt ifrån alla terrorforskare som tycker att det är så stor skillnad idag jämfört med förr. Det håller inte riktigt den här tanken om den här liksom superterrorism.

Några saker går inte att bortsifrån. De senaste decennierna har terrorismen blivit mindre sekulär. Terrorattentat också blivit dödligare. Men att terrorister ska vara mindre politiska än förr, eller mindre intresserade av att uppnå konkret förändring här på jorden, är inte nödvändigtvis sant, säger Mats Fridund. Tittar man på dem. Terrorister är alltid en del av det finns något slags politiskt mål.

Sen kan man säga att ja, det är väl mer urkinningslöst. Det kan man ju hålla med. Men det finns alltid, om man tittar på den här konflikten, finns det alltid något. Var vi ska betakta som liksom politiskt mål. Theories of nya terrorisms frequently exaggerar how ne a departer those terrorisms are historically. Richard English är historiker vid Queens University i Belfast på Nordilland och expert på terrorism. Han håller med Mats Fridlund om att terrorismen inte förändrats så radikalt i sin natur.

That's not to downplay the religious role, which clearly is a significant motivator for people. But I think also the motivation of revenge, also the motivation of small group mentorship, also the motivation of trying to have some inherent rewards, also the motivation of trying to get people out of your country. Frågan varför terrorism har geckat terrorforskare i alla tider?

Länge var en av de vanligaste teorierna om varför vissa grupper brukar terrorism att det sker som ett resultat av svaghet, som en sista utväg i ett trängt lege. En annan teori ser terrorismen som motiverat av hämnd på olika former av statliga övergrepp. Men på sistone har en annan teori blivit dominerende. Radikalisering är ett begrepp som man knappast har missat om man följt nyheterna de senaste åren.

14 års åldern radikaliserar varandra. Många av dem är unga personer som har Unga som saknar arbete i Somalia löper större risk att radikaliseras och hamna område. Vad betyder då radikalisering? En amerikansk forskare har beskrivit radikalisering som, det som händer innan bomben exploderar. Alltså en slags process där en person går från att vara radikal i tanken till att också vara beredd att ta till våld för att uppnå den förändring man är ute efter.

Förenklat utgår radikaliseringsteorier från olika riskfaktorer som man tror kan leda till terrorism, som uppväxt miljö, närhet till radikala ledagestater, psykisk ohälsa, socioekonomisk status och så vidare. Västländska regeringar har pumpat in stora resurser i olika program för att motverka radikalisering med utgångspunkt i sådana här radikaliseringsmodeller. Men det finns många som kritiserar det här begreppet.

För det första har den historiska betydelsen av radikalism egentligen inget att göra med våld enligt Jeff Goodwin. Att vara radikal har istället betydt att man vill se en omvälvande samhällsförändring. Men inte ens alla terrorister inom historien har varit radikala. Ibland har de tvärtom varit djupt konservativa som hjälp bevara ett status quo. One kan tänka av.

the Ku Klux Klan in the United States, which was a kind of militia, unofficial militia, which directed a lot of violence against uh African Americans. Men även bortom semantiken finns det ett annat problem med begreppet, menar kritiker. British Airways I januari 2014 greps två brittiska män på hitra ochs flygplats, misstänkta för att ha varit på en terrorresa i Syrien. Där hade de stridit för islamistiska och terrorstämplade annustrafronten.

En organisation som haft kopplingar till Al-Qaida. När polisen gick igenom deras internethistorik hittade de beställningar på några böcker. De två männen hade klickat hem titlar som islam och Koranen för dumskallar, alltså introduktionsböcker till islam. Och då kan man ju fråga sig hur radikala de här två personerna var i någon slags religiös mening. Richard Jackson är professor och törforskare vid Otago University i Nyzeland.

um, you know, be cognitively radicalized and never engage in any violence. And people can engage in violence before they have been cognitively radicalized. Enligt Jackson saknas det robust vetenskap som backar upp kopplingen mellan kognitiv radikalisering, alltså att ha radikala idéer, och att handla våldsamt because as some studies show, people join terrorist group Jackson refererar till något som kallas för ett genkillar teorin.

Den här tesen bygger på studier av bland annat al-Qaida-medlemmar. Där slås det fast att det som låter. Om medlemskapet var vänskapsband, grupp gemenskap och ganska ytliga politiska analyser snarare än någon. Låt med alle ressurser som regeringen og verden har lagt ned på å stoppe det. One of the key problems we have is that

Uh particularly government programs are very reluctant to provide the evidence for the effectiveness of the programs. There's there's no real sort of rigorous um assessment of how effective they are. or even by what criteria you could judge how effective they're being. Men här håller inte alla med. Ni jag pratar med Magnus Ranstorp, en ledande svensk tärorforskare som fått tillgång till underrättelsematerial.

Säger han att en perin kring radikalisering som kritikerna säger saknas faktiskt finns. Bara för att den inte finns öppen för allmänheten betyder inte det att radikaliseringsmodeller inte funkar som metod för att stoppa terrorism i praktiken. Samtidigt håller Ranstorp med om att det är svårt att generalisera. Ofta finns det en myriad av olika skel till att en enskild individ begår en terrorhandling. Sj som touchar på alla förklaringsmodeller vi har pratat om, som hämnd, svaghet och grupptry.

Frågar man terroristerna själva, återkommer de nästan alltid till samma sak. Overwhelmingly, the reason that they give is this is the only or the best way of achieving necessary political change. Oavsett hur de kom till den punkten anger många terrorister att våld är nödvändigt för att skapa politisk förändring och att alla alternativa metoder redan har prövats med misslyckats. elections. We've tried protest. We've tried peaceful marches and we simply have not got what we need.

Det här fick Richard English att fundera på den uppenbara men kontroversiella följdfrågan. Mm-hmm. Does terrorism work? And it also seemed to me of practical importance if It turned out that terrorism does work tremendously well, or it turns out that it overwhelmingly doesn't. That seemed to me to be a real world issue of high importance. För att svara på frågan om terrorism funkar, skrev Richard en bok som kort och gott heter Does Terrorism Work? Kortfattat bli svaret nej.

It's comparatively rare. for non state terrorist groups to achieve their central, primary goal or goals. Ta Al-Qaida som exempel. Den 11 september 2001 genomförde de världens dödligaste terrorattack genom tiderna när omkring 3000 amerikaner dog.

um harm America dramatically in terms of being their main enemy. And a second thing was to uh drive America out of Muslim lands and to get rid of what he considered to be apostate or traitor regimes in Muslim countries. And the third thing was an aim to try to revisit revivify and make more dominant a certain interpretation of Salafi jihadism.

Och samman laden av al-Qaida såg USAs inflytande i mellanösten, särskilt de nära banden till Israel men också militära interventioner i länder som Somalia som ett hot mot muslimska länders källbeständning. Det kan låta helt galet så här i efterhand. Men binladen trodde att USA var som en papperstigar som skulle falla samman med en väl koordinerad spektabil. Men some all.

Det transform interpretationen av islam by most Muslims across the world, and they certainly didn't bestrame America. Om något framstår resultatet av al-Qaidas attack mot USA som ett ända stort källmål. Man lyckades inte med något av sina strategiska mål. Istället ökade USAs militära engagemang i muslimska länder dramatiskt. 2001 går USA in i Afghanistan military has begun strik al-Qaeda terrorist training 2003 inleds invasionen av Irak.

Coalition forces have begun striking selected targets of military importance to undermine Saddam Hussein's ability to win. Al Qaidas största vinst var i slutändan kanske kritiken mot USAs agerande. Något vi kommer komma tillbaka till. Ja, Richard English menar att det är en förenkling att säga att Al Qaida inte lyckades med någonting alls.

Det kan låta makabert, men den 11 september var ju en taktisk framgång. Did they achieve some tactical operational successes? Yes. Did they get publicity? Yes. Did they get revenge on some enemies, yes. Did they achieve nothing? They didn't achieve nothing, but did they achieve their central? Primary goal of goals they emphatically did not and have not.

Precis som Al-Qaida har de flesta terrororganisationer som Richard English studerat misslyckats med att uppnå sina primära mål. Det som terrorism kan vara bra för inom citationstecken är att få publiitet. Och enskilda terrorister kan ibland belönas med hjälpestatus eller en känsla av att vara med i någonting stort. Och det finns några enstaka exempel genom historien där terrorister faktiskt lyckat.

De grupper som kan sägas har lyckats bäst med sina terrortaktiker är de som tillhörde nationalistiska och antikkoloniala rörelser som vi pratade om tidigare, som cineistiska irgon som under 1930-talet och 40-talet gick attentat. Mot den brittiska kolonialmakten och palestinska ledare och civila. En terrorkampanj som tros ha bidragit till att britterna lämnade mandatet. Och 1948 förklarar staten Israel självständigt.

flag flies high while troops and fifty thousand spectators Ett annat exempel som är bland nämnt som en lyckad terrorkampanj är det libanesiska och kia-muslimska hisbollas självmordsbombare mot amerikanska och franska mål i Libanon under 80-talet. Minst ett hundratal dödsoffer efter våldsamma sprängattentat i morse mot amerikanska och franska militäranläggningar i Bay.

En kampanj som i alla fall delvis tros av bidragit till att USA och Frankrike dro tillbaka sina trupper från landet. Men bara 20 sekunders mellanrum sprängdes den amerikanska militärbasen och det franska högkvarteret i luften. Uppgifter om antalet dödsoffer varierar, men det tyx sammanlagt röra sig om ett hundratal. Det finns beroende på hur man ser på det. Änu ett exempel i vår närtid. The militants are much stronger now than 20 years ago when the U.S. drove them from power.

There's a sort of national community authenticity aspect to the terrorism, which is a very powerful way of getting support and also has light led to greater successes. And a version of this is there with the Taliban in Afghanistan as well, I would say, which could be seen as another more recent success. Men även i de här exemplen är bilden inte entydig enligt Richard English. Zionisterna i det palestinska mandatet, Hisbolla i Libanon och Talibanen i Afganistan.

Använde sig inte bara av terrorism utan också av grilla krigföring, förhandlingar, olika former av fredlig politisk aktivism. Dessutom bygger ofta detroristiska våld på orealistiska antaganden om vad det kan åstadkomma. Ungefär som din lagens antagande om att USA skulle dra sig urmälan östen efter 11 september.

try and do things, you know, so that more people think they're gonna be a famous rock and roller than end up being a famous rock and roll style. You know, lots of people who want to be famous footballers end up not being famous footballers. In the case of terrorism, unfortunately, it unquestionably is likely to bring terrible human suffering.

Trots att historien lär oss att terrorism är ett ganska ineffektivt sätt att uppnå politisk förändring på, fortsätter terrorattacker att ske. Expect terrorism is not going away. Så länge krig och våldsamma konflikter fortsätter, kommer det att finnas de som är villiga att bruka terror för att uppnå sina politiska mål, tror Cheff Gudwin. I think we can expect um oppositional groups to turn to terrorism. Så vad är det största hotet mot Sverige idag?

Nationellt centrum för terrorhotbedömning, NCT, bedömer terrorhotet som högt. En 4 på en fem-gradig skala. Enligt Ansa Hagström, chef NCT, kommer hot är främst från våldsbejakande högerextremism och islamism. Gemensamt de här aktörerna som vi följer inom ramen för vårt uppdrag. Är att man har ingen tilltro till den liberala demokratins principer och den representativa demokratin. Man behöver göra någonting mer för att åstadkomma den här förändringen och få det här samhället som.

I sin hels bedömning för 2025 påpekar NCT som en gemensam arbetsgrupp för Sveriges sunder rättjänster att hotet från våldsbyakande islamism minskat något jämfört med tidigare år. Då pekade Sverige ut som en specifik måltala i samband med koranbränningar och LVU-kampanjen då landet anklagades för att kidnappa muslimska. Men vi sätts fortfarande som. I en del som. Vi är ju en del av väst. Det finns ju aktörer som ideologiskt sett tycker. Väst och västvärldens principer är.

Det största hotet mot deras sätt att vilja leva och deras sätt att vilja arrangera sitt samhälle. Tanken var att döda åtminstone 10 riksdagöter men tysk polis kom de nu dömda på spåren. I februari 2025 dömdes två män i Tyskland för planer på att attackera Sveriges riksdag. Motivet ska vara hämt för de koranbränningar som är rum i Sverige.

Sveriges radio Ekot rapporterar. De båda döms förutom attackplanerna i Stockholm också för samröra med terrororganisationen IS. Den ene som medlem, den andra som understödare. Kort innan hade fyra män bosatta i Tyresö söderom Stockholm, döms för deltagande i en terroristorganisation. Enligt tingsrätten har männen rekryterat personer till islamska staten i Somalia. Fridigt propaganda och utbildat de vapen. Två av männen är bröder som konverterat till islam och en av dem har spurit trohet till IS.

NCTs helårsbedömning pekar också på en utveckling som jag inte hade koll på tidigare. Hotet om våld eller terroraktioner från aktörer som inte tillhör någon av de klassiska våldsbyakande extremistmiljöerna. Vi ser en hybridisering ideologisk sådan. Det finns ett ideologiskt smurgåsbord som hjärningspersoner och. Våbstbyökarande extremister kan plocka ifrån och konstruera sina egna narrativ och egna uppfattningar om både vad som är fel och vad som borde göras.

Det här ideologiska smörgosborde Ansa pratar om är egentligen en kombination av flera trender som vi har pratat om i tidigare dystopia-avsnitt. Det är konspirationsteorier som härstammer ur de mörkare hörna av Incel eller wellness communit på nete. Jacob Ware igen. Social media has really lowered the barriers to entry to extremism, to radicalisation.

So all of a sudden, for example, we're seeing people with very chaotic ideologies, very confused ideologies that mix bits and pieces from different traditions. För några år sedan adderade brittiska Provent, en myndighet som arbetar mot radikalisering, en ny kategori av våldsbyakande miljöer som de möte i sin verksamhet. I tillägg till islamism och höger- och vänsterextremism lå man till gruppen blandad instabil och oklar. that one rose to the top of their cases.

All of a sudden most of the cases they were finding were in that category. LC, Alice, and BB were attack. Den 29 juli 2024 går den då 17-årig Axel Rudar Kobana till attack mot en Tier Swift Danektion i den engelska staden samt. Rudakabana knivger tre flickor i åldrarna 69 år till döds och många fler skadades. Morden blir kanske mest uppmärksamande för sitt efterspel.

På sociala medier börjar rykten spridas om att Rudakobana var muslim och asylsökande. I själva verket föddes han i Wales till kristna föräldrar från Rwanda. Men rykterna leder till upplopp och personer med kopplingar till hör. A radikala grupper i Storbritannien attackerar bland annat en moske dagarna efter attacken. Vehicles were set alight and projectiles throttled at Riot Police by people believed to be supporters of the English Defense League.

Rudokabanas attentat har kommit att symbolisera en i alla fall delvis ny form av gärningsmanna profil i samband med terrorliknande dob. Han hade mobbat som barn och tidigt blivit utagerande. Han utvecklade en fascination för våldsant material online och hade flera gånger med sig vapen till skolan. Mer en gång blev han hänvisad till av kaliseringsmyndigheten Prevent, men efter samtal med Rekobana slog Prevent fast att han inte var ett terror.

They never knew what to do with him because he just had this extremely chaotic ideology or lack of ideology that was really driven more by personal grievance, more like personal desire for violence. And so he violated all the categorization that the UK government understood and he slipped through the cracks. När Rudacobana dömdes för attentatet i Southport i början av 2025 var brottsrobiseringen inte terrorism.

När polisen gick igenom hans internethistorik såg de att han laddat ner en digital träningsmanal från Al-aida, men också en rad artiklar på teman som krig och folkmord. Enligt åklagare i målet fanns det inget som tydde på att han dres av en särskild politisk inriktning eller att han ville uppnå en särskild förändring, vilket gjorde att terroragen inte kunde appliceras. Något som fick den brittiska premiärministern Kirmer att reagera.

The blunt truth here is that this case is a sign. Britain now faces a new threat. Enligt tankesmedjan, Institute for Economics and Peace, har majoriteten av terrorattacker i västvärden sedan mitten av 2010-talet utförts av ensam agerande individer som saknat på det tydliga ideologet Och konkreta band till specifika organisationer. Enligt britiska prevent består den växande gruppen våldsbyakande personer med oklara ideologier, ofta av unga män som radikaliseras online.

Och allt det här har fått Kirstormer att öppna för att ändra brittisk terrorlagstiftning. With clear political intent, groups like Al Qaeda. That threat, of course. Remains. But now, alongside that, we also see acts of extreme violence perpetrated by loners, misfits, young men in their bedrooms. Accessing all manner of material online, desperate for notoriety, sometimes inspired by traditional terrorist groups, but fixated on that extreme violence, seemingly For its own sake.

I februari 2025 sked en masskjutning vid Campus Risberska i Örebro, där 10 personer dödades. När vi gör det här programmet pågår fortfarande förundersökningen mot Richard Andersson. Gärningspersonen som tog sitt liv efter massaken. Vi vet väldigt lite om honom och hans eventuella motiv i dagsläget. Om det visar sig att han saknade politiska motiv skulle det diskvalificera honom från att kalla terrorismer.

Men om terrorbegreppet börjar expandera, som Kir Starmer förespråkat, så kanske den här typen av dåd kommer att klassas som terrorism i framtiden. Även svenska politiker har börjat tillämpa terroregreppet på ett nytt. Bredare sätt. Både statsminister Uff Christersson och justiminister Gunnar Strömmer. Har kallat gängvald i Sverige.

För en hemsk terrorism. Jag tvekar inte att kalla de här brottsningarna för inhemska terrorister. De har ett stort valdskapital. De är beredda att använda det på ett hänsynslöst sätt och tycks vara likilti är för risken att oskilda människor drabbas. Men kan man verkligen säga att Voda Kubanas knivhugningar av barn i Southport och gängvald som saknar tydliga politiska motiv är terrorismer?

När jag frågade experter får jag lite olika svar beroende på vem jag pratar med. Ansa Hagström, chef för NCT, svarade så här. Det handlar ju inte om att terrorism är finare eller bättre än någonting annat. Eller att det är finare eller bättre att säkerhetspolisen har en förundersökning gentemot om polismyndigheten har det. På vis är brotten allvarliga oavsett vad vi kallar det.

Utifrån myndigheternas perspektiv är det här en ganska logisk hållning. Och från politiken finns det tydliga fördelar med att fler brott ska kallas terrorism. För det är ett sätt att få ökade befogen och möjligheter. Man bedömer det som ett mycket mer allvarligt brott och kanske till ett existentiellt hot mot staten. Då får man natur andra möjligheter. Och man sänder också budskap av ett futuristiskt samhället. Det här är extremt allvarligt.

Samtidigt ser Mats Fridlund och många forskare är med honom. Problem med att terrorstämpen börjar användas på allt fler brott. Man börjar se en glidning i terroristbreppet att man försöker expandera och använda det också för icke-politiska motiv eller icke-ikologiska motiv. En risk kan vara att gängbrottslingar får en upplåst självkänsla och känner sig farligare än vad de faktiskt är, att man helt enkelt ger kriminella mer makt och skrämseleffekt över samhälle än vad de egentligen besitter.

Ett annat problem är att terrorbegreppet blir allt mer politiserat. Om gränserna för vad terrorism är södras ut, kan det också bli populärt för regeringar runt om i världen och kanske även i Sverige, att börja kalla legitima oppositionsgrupper för terrorister, menar Mats Fridlund. Det jag tycker var väldigt olyckligt. I sin helps bedömning lyftar NCT en annan snarlig trend, där det verkar finnas politiska motiv, även om de är minst sagt förvirrande.

Nämligen unga våldsutövare som deltar i sociala medienätverk som har satanistiska och nihilistiska förtecken. De här nätverken är löst sammansatta och har många olika namn. På sociala mediekanaler som Telegram och spelplattformen Discord pressas unga, ofta utsatta medlemmar till att begå olika former av våldshandlingar, ofta åt sig själva. Dels skadar sig själva, dels skadar djur, plågar djur, döda djur, dels utav fysiskt våld mot syskon, mot mindreåriga och så vidare.

Sommaren 2024 gick en 14 år pojke i Hesselby i norra Stockholm till knivattack mot en man i 80 års åldeln som var ute på promenad. Händen som filmas med mobilkamera av hjärningsmannen som utdelade trähu. Du hör SVT verifiera. Videoklippet delas i en telegramkanal och två dagar senare om händer tas en dag 14 år i pojke, misstänkt för motorsök. Överfallen kan kopplas till en internetssekt som kallar sig 764.

SVT verifierat kunde genom en kartläggning koppla knivhugningen till ytterligare åtta attacker i Stockholm. Sjux4 grundades 2020 av en amerikansk tonneåring som idag avtjänar ett 80-årig fängelsestraff för barnpornografibrott. Gruppen ägnar sig åt grooming och utpressning av barn och unga, där offran tvingas till självskadebeteende eller till att producera barnpornografiskt material på sig själva. Ett annat nätverk som delvis kopplats till 264 går under namnet Maniac Murder Cult.

En av centrala figurerna där, Georgen Michail Shikvishvili, åtalades 2024 av en domstol i New York för att ha planerat våldståd mot minoriteter i stan. Bland annat ska han uppmanat en undercover police på nätet att klä ut sig till en jultomte och dela ut för giftat godis utanför judiska skolor. här är ju då grupper som inte går att kategorisera till en viss. Vålds spökande extremismjö eller något tydlig ideologi. Utan här är det vålds fascination i kombination med något slags.

Misantropi, nihilism, någon slags vilja att utöva makt. Det här är någonting som vi ser. Sker stegvis. Ofta börjar på nätet, men som skulle kunna vara ett insteg till terrorism i och med att det kan. drar till en normalisering av våldsanvändning. Men Jacob Ware vid Council on Foreign Relations, som är expert på högerextrem terrorism, tycker inte att de satanistiska och nihilistiska nätverken är något nytt.

Han pekar på att flera individer i de här nätverken har tydliga kopplingar till högrextrema grupper och miljöer, och det är i den mer klassiska högrextrema miljön och världsbilden som Whare ser det stora hotet. These are really just nuances between all the people. And There is a broader frame that unites them.

That is something called great replacement theory. Replacement theory is is an ideology that says that Western white populations are being steadily and deliberately replaced by immigrants, by minorities, and that that replacement is deliberately orchestrated by by Marxists, by uh by Jews and by various other kind of elites.

Som vi har tagit upp i tidigare program är Great Replacement den stora ersättningen, en av de huvudsakliga motivationerna bakom några av de dödligaste terrorattackerna i västvärlden de senaste åren. Anders Bering bredvikst hörrör i Norge 2011 och Brent Harrison Terrenns attentat mot en moske i nya Zelands Christchurch 2019. Men det som Jacob Ware är mest oroad över nu är hur det här tankegodset håller på att bli allt mer mainstream, i alla fall i USA, där han bor och verkar.

In 2024 he analyzed the higher extreme terrorist Patrick Cousius' manifest. His attack was a response to the Hispanic invasion of Texas. JOWER jämför sedan manifestet med uttalanden gjorda av två framträddande representanter för Donald Trumps magarrörelse, journalisten Tucker Carlson och världens rikaste man Elon Musk. Not only was the narrative the same

in terms of their views on immigration. Not only was some of the rhetoric the same, but some of the phrasing was actually the same. So they both used terms like invasion to describe immigration. They both said that Democrats were importing voters They both said that um Democrats were trying to create a one party state. It was quite shocking to me because it revealed that in only five years.

Again, not the not the rhetoric, not the narratives, but the exact words that were once used by violent, far-right extremists. who committed horrific acts of violence against minority groups. The same words were now being used in our political mainstream by politicians who were uh winning elections and were influencing public opinion at a at a significant level.

Men om de här idéerna som tidigare varit en källa till politiskt våld blir allt mer accepterade av det politiska etabecemanget i USA, skulle inte det kunna minska risken för högre extrem terrorism. Ett möjligt scenario är att högrextremt terrorval ökar och ses som ännu mer legitimt, när den här typen av retorik hamnar i politikens finru.

Men en annan möjlig utveckling enligt Jacop Ware är att fler personer i den här miljön bestämmer sig för att ställa upp i demokratiska val istället för att bruka våld. That could be tremendous for counter-terrorism.

Whether that's good for society and whether it's good for the direction of our country is a different question. Fortunately that's a political question, which means I can ignore it and just go back to focusing on on my little bubble of violence wherever that whether wherever that pops up. En annan oro för framtiden som lyfts bland forskare och underrättelseverksamheter är hur nya tekniker som drönare och AI kan komma att göra terrordåden i framtiden mer dödliga.

Och lite förvånande för mig även anlagda skogsbränden. Någ som IS och Al Kaida kanaler har uppmanat sina sympatisörer till. Så the possibility that jihadists that terrorists are at large could. uh could insert themselves in in climate catastrophes by accelerating those kinds of events, setting fires, for example, during particularly hot days uh in America.

Men när jag frågade experterna och jag har intervjuat om det absolut värsta som en teristgrupp skulle kunna göra var upprepar de en oro som funnits länge. Mats Fridlund vid Göteborgs universitet. Det är ju naturligt som en teriskel användas av massförstörelsvapen, en atombom, eller användning av biologiska vapen. Det är liksom det tekniska särskild som skulle kunna hända. Efter efter septemberattackarna diskuterades Al Qidas eventuella förmåga att ska.

Att kärnvapen flitit bland forskare och terrorxper. På den direkta frågan från en journalist om han var intresserad av att skaffa en atombom svarade ossama bin Laden att skaffa vapen för att försvara muslimer en religiös prikt. Och flera källor pekar på att al-Kaidemedlemmar försökt få tag i anrikat uran. En komponent i utvecklingen av bomben. Men av allt att döma har organisationen aldrig varit nära. Det är helt enkelt för tekniskt invecklat att bygga en atombom.

Det enklaste sättet för en terrororganisation att få tag på vapnet. Hade varit att köpa eller sno en färdig bomb från en skruppelsfri eller korrupt kärnvapenmakt. Något vi pratar om i vårt avsnitt om kärnvapen. Hur som helst är de flesta terrorforskare överens om att det här är ett så kallat låg risk. Stor konsekvenser scenario. Men det finns något som skulle vara aning enklare att konstruera. Det jag oromskärt är liksom en smutsig bomb att någon ska används som en smutsigomb.

Det ser en bomb där man har en konventionell bomb som man kopplar till något slags radioaktivt material. Så när bomben sprängt, så sprids det här med radioaktiv en stor yta. En smutsig bomb som Ats Fridlund pratar om är en kombination av vanliga sprängämnen, som till exempel dynamit och radioaktivt material. Därför krävs det ingen avancerad kärnteknologi eller kärnreaktion för att bomben ska explodera.

Istället kan det radioaktiva materialet hämtas från sjukhus, kärnkraftverk eller laboratorier och så blir det explosivt i kombination med ett sprängämne. Det här gör den smutsiga bomben till ett enklare, billigare och betydligt mer lättättare. Det skulle inte leda till så många direkta dödsopp, men det skulle göra ett område mer eller mindre oberoligt under ett stort antal år. Det skulle vara otroliga summer för att sanera det här.

Terrorism kan alltså få förödande konsekvenser om man lyckas med sina attentat. Men ingen vi har pratat med för det här avsnittet tror att han har makt att på allvar rubba samhällsordningen. Och det politiskt värsta skulle vara att terrorismen skulle leda till en revolution eller makthuvtagen och nytt samällskick i Sverige. Men terrorismen är ju inte något som jag ser existentiellt hot mot Sverige. Sverige kommer inte att gå under beroende på terrorismen.

No, terrorism is not an existential threat. There is probably nothing a terrorist group or an individual could do in our societies that would destroy a country or uh a community. Ticob var jämför med coronapandemin som dödade uppskattningsvis sju miljoner människor värden över. Så jag är not att terrorism kan bli existentia in itself. I think it is ex existential in what it does to our societies and the ways that we respond.

Staters arbete med kontraterrorism är lika gammalt som terrorismen själv. I sa Ryssland lätde modet på Alexandren Andre till en enorm repressionsvåg. I princip alla medlemmar ur folkets vilja greps och många avrättades. En repression som i sin tur späde på sammans konflikter och kan ha balnat vägen för den ryska revolutionen 1917.

En revolution som sedemera gav världen den totalitära supermakten Sovjetunionen. Men den absolut största och mest omfattande kontraterrorismkampanjen någonsin är USAs så kallade krig mot terrorismen som inleddes 2001. Before nine eleven, terrorism was not a particularly substantial part of the American national security understanding. Spencer Ackerman är poliserprisad journalist inriktad på säkerhetspolitik och författare till boken Reign of Terror.

Det kan åda konstigt nu, men på 90-talet var kontraterror inte prioriterat av den amerikanska säkerhetsapparaten eller något som diskuterade särskilt mycket offentligt. Allt det här förändrades med den elft september. Repit Al-Qaeda, Ірак, Алкайда, Ірак, Алкайда, Ірак, час кіпит гойн. I vårt avsnitt om krigspropaganda pratade vi om hur det blev svårt, om inte omöjligt, att ifrågasätta den amerikanska regeringens felakta påståenden om att den irakiska regimen samarbetade med al-Qaida.

Men en åsikskorridor hade utvecklats i USAs offentlighet redan tidigare, nästan direkt efter Al-Qaidas terrorattentat. the united states uh discourse right after nine eleven was what we would understand um in contemporary terms as a cancel culture. And the most significant example being um the very well regarded um American uh critic Susan Santeg.

Den 16 september, fem dagar efter attentaten, publicerade den världsberömda filosofen Susan Sontag en kort men provokativ text i tidskriften The New Yorker. I den kritiserar hon de som omedelbart efter attacken anklagade terroristerna för att vara fegisar som attackerade den fria världen. Istället tyckte Sonntag att det vore rimligt att förstå attacken som en konsekvens av amerikansk uttryckespolitik i mellanösten.

Det är inte så svårt att förstå att texten väckter känslor när tusentals personer fortfarande låg begravda i spelrarna av World Trade Center, tornen på Manhattan. And for that, she was driven from the public disk relentlessly kriticised, if not demonised, and basically. Turned from uh a person who enjoyed uh tremendous elite purchase uh to someone um whom respectable people did not deem uh worthy of the public square.

Den enande linjen i USAs politiska elit och offentlighet blev istället två övergripande antaganden. För det första såg terrorismen som ett existentiellt hot mot USA och dess allierade. Och nummer två. Terrorismen skulle besegras helt och hållet, till stor del med hjälp av militärmt. There was a promise that American military power would sort out uh these aidistic threats emanating from overseas. American and coalition forces are in the early stages of military operations.

To disarm Iraq, to free its people, and to defend the world from grave danger. That uh increasing carceral and increasing intelligence and increasing military power. Since January two thousand and two when military guards brought the first Inmates here, Guantanamo has become a symbol of the so-called war on terror. Wär what was necessary att delet en anime that was considered praktiskt barbariska och somligt subhuman. På amerikansk hemmaplan. Det som vi pratade om i den här serien.

Allra första avsnitt. Det vill säga en rad lagar som ökade statens rätt att massövervaka sina egna medborgare, särskilt genom telefonavlysning. uh began collection on purely domestic uh telephonic data uh inside the United States on millions and millions of people. Utomlands bedrevs USAs krig mot terrorismen genom det som Spencer Ackerman kallar The Forever Wars evighetskrigen. De långa krigen i Afghan och Irak som störtade talibanernas och Saddam Husseins regimer. Men vad uppnådde man?

Historiken Richard English säger att det fanns bra saker i kriget mot Terror. In the the UK in the decade after nine eleven there were dozens of plots that were thwarted, which is good because it saved people's lives and I welcome that. And in the post nine eleven period there was a considerable

amount of work that was done to thin out what Al Qaeda could do and to counteract that and all of that I welcome. Having said that, the the the the war on terror seemed to me to have some significant flaws to it. Det kanske mest uppenbara problemet med kriget mot terrorismen var att även om man lyckade stoppa en del terrorattacker, så nådde inte USA och dess allierade sitt strategiska mål.

Att helt krossa terrorismen. The economist Ellie Burman at UCSD has pointed out that in the period immediately 911, the average monthly death toll from terrorists. globally was one hundred and nine deaths a month. In the six years after nine eleven, the average monthly death toll from terrorism globally, if you include

Afghanistan and Irak rose from 109 deaths a month to 529 deaths a month. In other words, the biggest to get rid of terrorism saw an initial increasing it. Nästan genast handlade USA och västs krig mot terror i en ond cirkel. När antalet terrorattacker ökade krävdes ytterligare militära ingripanden. Samtidigt var det själva krigen som verkade öka antalet terrorattacker. Det tydligaste exemplet på det här är Irak-kriget.

Al-Qaeda hadema ingen närvaro landet fram till invasionen 2003. Däremot fick de ett starkt fotfäste i det maktvakum som uppstod efter att Saddam Husseins regime föll. Som svar på det. Ökade USA sin truppnärvaror där ännu mer, vilket rykte tillbaka terrorgruppen. Men när USA via drog sig hem 2011 gav det istället utrymme för Islamska staten att formas och växa. Återigen svarar USA väst militärt, den här gången främst med flyg och drönarbomlingar.

Och även om ISIS med tiden tappade kontroll över nästan allt sitt territorium, så har organisationen spridits till flera andra länder runt om i världen och finns kvar Irak och Syrien. Så trots att miljarder dollar investerades i kriget mot terrorismen, ett modernt massavakningssystem infördes och att över 7000 amerikanska soldater dog och ännu fler skadades fysiskt och psykiskt. Så kom aldrig den totala vinst som amerikanska politiker hade lovat.

American power was not uh the most conspicuous thing on the world stage, but American weakness, American impotence, Amer the limits of American power. Det här fiaskot har påverkat det amerikanska samhället enligt Spencermen. The kognitiv dissonens. in that construction, in that experience, created a growing and greater appetite for brutality. It created uh an inflamed sense of grievance and resentment that cast out for an explanation.

För how that could occur. And the explanation typically onfer was that America was betrayed from within by elites who were not prepared for victory. Känslan av att ha blivit blåst spelde på politiska konflikter i USA. Och en stark upplevelse av att i liten bara ljuger uppstod. Något som underblås Donald Trumps resa mot makten. Obviously, the war in Iraq was en big, chatt mistake.

Så härl, till exempel Trump under de republikanska primärvalen 2016. The war in Iraq. We spent two trillion dollars, thousands of lives. is taking over Iraq with the second largest oil reserves in the world. Obviously it was a mistake. So George Bush made a mistake. We can make mistakes, but that one was a beauty. We should have never Um and the idea was waiting for a champion like Trump to interpret and to rally um for all of these people who had suffered.

um this sense of humiliation, some of whom had fought the war on terror directly and were casting about for explanations uh for why it was such a fiasco. And Trump came along and gave them something comforting. I länder som Irak och Afghanist fick krigen enorma konsekvenser för vanliga människor. At least nine hundred thousand people uh were killed uh by the war on terror. Tens of millions of people were turned into refugees.

Enligt Brown University Cost of Wars-projekt har kriget mot terrorismen bland annat resulterat i allvarliga skador på infrastruktur, utbredd undernäring hos barn, miljöförstörelse och politisk instabilitet. Något som påverkat oss här i Europa direkt. the creation of so many refugees came into Europe in the United States

uh after uh the Arab Spring, which was also very heavily influenced by the war on terror. And that also helped drive Western uh politicians um on the right into exploiting those refugee flows uh to obtain power. När man lyssnar på Spencer Ackerman kan det ju nästan låta som att Osama Binn Laden faktiskt vann i krigen mot terrorismen. För att han lyckades försvaga det amerikanska samhälle och västvärlden.

Um, Osama bin Laden was trying to evict the United States from the Middle East, and he certainly did not succeed in that. Um and quickly lost control of his own entity. But that's not to say that the United States ended up winning or with any significant victories um in the war on terror. Även om väldigt många idag är kritiska till USAs krig mot terror, ska man komma ihåg en sak: då var stödet för en militära aktion mot al-Qaida enormt bland den amerikanska allmänheten.

Och det brukar ofta vara i samhällen som drabbats av terrorism, vilket kanske inte är så svårt att förstå. I mean it's a kind of a gut reaction, and I deeply sympathize with it. Intervjubade en podd från World Affairs Council of New Hampshire. 2009 skrev hon boken How Terrorism Ends. I den undersöker hon över 400 terrorkampanjer för att försöka hitta ett mönster i vad det som gör att terrorism upphör. Den vanligaste orsaken till att terrorgrupper upphör är att de helt enkelt misslyckas.

And most of them fail either because they implode, which includes things like they die out when there's a transition between generations, but the other, even bigger subcategory is that they lose popular support. Ett skäl till att terrororganisationer misslyckas är att de tappar stöd bland den grupp som de ser sig för. The most common that you can lose popular support is a targeting error, meaning you kill the very people or you hurt the very people that you're supposed to be.

Protecting, or you hurt a target that is seen by your potential constituents as being illegitimate. I Oma på Nordirland fortsätter dödas. Siffran att stiga efter det stora sprängratentatet igår. 1998 sked ett förrödande bombåd i den nordirländska staden Oma. Enligt de senaste uppgifterna har 28 dödsoffer bekräftats och 220 personer är skadade.

1998 har terrorgruppen IRA, som vill att Nordirland ska lämna Storbritannien och förenas med Irland, ingått ett fredsavtal. Han har bestämt sig för att lägga ner sina vapen. Men en grupp dissillusionerade i IRAMedlemmar som är missnöjda med fredsavtalet begår nu ett till terrordåd. Reaktionen från samhället blir rätt av massiv avsy.

that you had both Protestants and Catholics come together during the funeral and they turned in the real Ira. It's very difficult if you can't hide somewhere among the population. Sådana här händelser exponerar en paradox inneboende i terrorismens väsen. Ett framgånsk terrorattentat På publicitet och uppmärksamhet. Men de all flesta vanliga människor reagerar nästan alltid med stark motvilja mot terror. En motvilliga statet kan utnyttja för att minska terrororganisationers legitimitet.

Chronins slutsats är att staten måste försöka påskynda terrororganisationers implosion. Det finns inget enkelt recept för det, och hon uteslutar inte att staten måste använda våld för att försvara sina medborgare. Men man måste också vara öppen för politiska lösningar. Counterterrorism is a nuance. It's a type of policy that has a lot of nuance to it. You have to be very calculated rather than emotional to have effective counterterrorism.

Enligt Richard English, den kanske viktigaste lärdomen från historien om kontraterror: att man måste ha realistiska mål. Don't pretend you're going to get rid of terrorism or talk about getting rid of all terrorist groups of international reach. Don't set yourself in possible goals, be realistic. Och för att ha realist. Atting another thing is that you need not to confuse the symptoms.

People often think that somehow the terrorism is the problem. It seems to me quite often the thing you need to address is the underlying causes why the violence is happening. Num två, säger Richard English, är det en bra idé att följa grundläggande demokratiska principer i sitt kontraterrorarbete. obey the laws which govern liberal democracies in terms of how you deal with suspects, how you deal with citizens, how you deal with prisoners.

Saddam Hussein is involved with Al Qaeda and it turns out that he's not because it gives you a damaging lack of credit Peter Dystopia är slut för den här gången. Kjälförteckning hittar du på sr.se dystopia. Vill du ställa frågor till oss kan du mejla oss på patredystopia.se. Eller så kan du gå med i vår Facebook-grupp Predystopia, där du också kan diskutera vår avsnitt med oss och andra lyssnare. Jag som har gjort det här avsnittet.

heter Viktor Lövreg, klipp och researchhjälp av Agnet Lundberg. Producent här varit jag, Anna Lillum, tillsammans med vända och Antepol. Tekniker johan hörkvist. Det här avsnittet gjordes våren 2040. En produktion av 3D-stadsmakten Media för P3 Sveriges.