Välkommen till Novus sanity check internetstiftelsens VD carl piva. Ja tack så mycket. Jag tänkte alla känner till intern stiftelsen. I alla fall vissa som som hänger med och just i vår värld. Ja, men jag tror att det är fler nu. Alla är på internet. Om inte annat har man testat bredbandskollen för att se om att det funkar. Jag tror att väldigt många har sett oss i lite olika sammanhang, kanske inte alltid riktigt tänkt på att det är vi
som är bakom. Nej exakt och där är vi lite frågan för ni, för det första är ni ju en stiftelse? Det är ju ingen statlig myndighet. Det skulle man kanske kunna tänka sig, men men kan du inte berätta lite kort om? Man kan väl egentligen backa tillbaka till när den skapades i slutet på nittiotalet. Då satte en en man som heter Björn Eriksen som satt och registrerade domäner på sin i sin soffa hemma hemma i
vardagsrummet. Och det var ju inte så många i början, men efterhand så blev det fler och fler och vid något tillfälle så upptäckte man att ja, men där håller ju inte riktigt det här måste vi ju professionalisera på något sätt. Och det var en diskussion att det här med internet, det är verkligen någonting som kommer som man ska släppa till allmänheten på det här sättet. Eller ska du fortsätta vara någonting som bara finns i universitetsvärlden?
Men man landade såklart i att jo, men det är klart. Det här är någonting som alla kommer vara intresserad av och domäner. Det är någonting som både företag och privatpersoner behöver så då skapar man en stiftelse och man skapar faktiskt två stiftelser samtidigt. En som hette internetstiftelsen och en som hette telemarkens utveckling. Det är de som idag äger heter. TU stiftelsen och som äger
netnod. De som driftar knytpunkterna för internet i i i Sverige och faktiskt också några av de här under rotzonen och gör lite annat runt DNS och det som är domännamnssystem och så vidare. Mycket teknik kring detta och internetstiftelsen som som då skulle vara den som som registrerar domännamn och ser till att det här fungerar mot slutkunder på olika sätt. Och det du vinner lite på, vad
är en stiftelse egentligen? Ja, till skillnad från ett från ett vanligt aktiebolag så är stiftelsen någonting som äger sig själv och som styr av en urkund. Det finns liksom inga ägare i en stiftelse. Den är självägande. Vilket betyder att det är egentligen urkunden ändamålsparagrafen i urkunden som styr vad en stiftelse får ägna sig åt och vår ändamålsparagraf den är lyckligtvis relativt bred så att den pekar ut specifikt att vi ska.
Vi ska skydda och säkra egentligen tre olika områden i Sverige. Vi ska driva och säkra internet. Vi ska främja utvecklingen av internet och sen så finns det lite skrivelser som man kan tolka som att vi ska etablera mjuk infrastruktur också för Sverige. Så driva och säkra internet internet. Det handlar mycket om domännamnssystemet. Ser till att den tekniken fungerar, då är det främstda.se och även punkt nu som blir också hanterar som som man tänker på i
första rummet. Men man har säkert många har säkert kommit i kontakt med bredbandskollen, till exempel som är en tjänst från från internetstiftelsen som är fortfarande har en drygt hundratusen uppslag om dygnet på. Säg hur fort går mitt bredband egentligen per på sommarstugan eller i stan eller i taxin eller vad man är någonstans? Den andra delen främja utvecklingen av internet i Sverige? Ja, det. Är där vi återinvesterar våra medel i. Olika typer av positiva
insatser. Det kan vara en stor undersökning som vi gör tillsammans med er varje år som heter svenska eller internet. Den brukar ha. Vi kommer säkert inpa den lite mer, men den brukar kunna användas då i massor med sammanhang för att både av statsmakten och kommuner och företag för att liksom se hur man ska inrikta sig i det kommande året vad som är viktigt och vad vad man bör ta hänsyn till.
Senast hade vi över 6000 deltagare på på släppet när vi släppte senast upplaga av den i oktober. Förra året, men men även andra saker gör vi som internetkunskap.se. Det är en satsning som når kanske de som vet allra minst om internet så där. Når vi en 3,5 miljon svenskar ungefär med så här fem minuters kunskaper om olika aspekter av internet eller hur man använder
bank i d eller liknande. Vi har ett digitalt community som också finns fysiskt på tre platser i Sverige, här i Stockholm och Linköping och Malmö som vi kallar för goto tio kommer från. Basic programmeringsspråket goto ten som jag egentligen när man går tillbaka till början. Och där har vi trettiotusen medlemmar som samlas för att egentligen hjälpa varandra att utveckla nya idéer som har någonting med internet att göra och det som är lite det som vi
vill utveckla vidare där. Det är just medlemmarnas egen förmåga att att så att säga. Interagera med varandra och som presenterar för varandra så att man skapar någonting nytt. Så vi har ett 40 femtiotal presentationer i i månaden som communityt skapar för sitt eget för communityt så att säga. Vi har etablerade Sveriges första digitala museum som handlar just om internets utveckling i Sverige. Det gäller att passa på liksom innan folk går ur tiden och liksom fånga alla de här aspekterna.
Så det finns ett jättefint digitalt museum som där man kan få lite. Dessutom lite handhållning av måns Jonasson, som är en av våra internetexperter som kan ta det igenom då internets historia används mer och mer i i utbildning faktiskt. Men vi gör också saker som för vi ser ju att ska man bli en god internetmedborgare som måste man
någonstans. Få i sig rätt kvalitet från början så vi vi satsar mycket på skolan och då faktiskt mellanstadie och högstadie mycket där vi har tagit fram 140 drygt lektioner som lärare själva kan leverera och det är 70 % av svenska lärare som gör det idag i sina klassrum och då handlar det mycket om till exempel digital källkritik.
Vad är det? Hur vet man om man blir lurad och inte och och så vidare, så allt det här handlar om, det är ju såna liksom goda investeringar som vi försöker göra i att främja utvecklingen av internet i Sverige. Och sen har vi det här tredje benet jag. Jag nämnde just att etablera mjuk infrastruktur för Sverige och det kanske kommer in på det lite mer.
Men digitaliseringen i Sverige är ju så oerhört fragmenterad med mängder med aktörer som alla har sin liten har en liten tårtbit och det hänger inte riktigt ihop. Alltid. Så hur gör vi med såna saker som där vi behöver ha någon form av mjuk infrastruktur som binder samman olika aktörer? I vårt fall har vi satsat på skola och hälso och sjukvård och vi kan säkert gå in lite på det också, men då har vi byggt identitets och behörighetsfederationer för att skapa organisationstillit i den
här världen. Just det ja nej, men alltså det. Det är så mycket. Men en sak som jag bara har tänkt på först då det. Det är ju hur finansieras internetstiftelsen. Ja, alltså, det är väl. Vi får tacka till exempel Novus för att ni hjälper oss. Jag tror att en dryg hundralapp om året får vi av er via novus.se och vi finansieras primärt av intäkter från domännamns verksamheten där vi tar ut en liten, en liten fi av väldigt många varje år och. Det kompletteras av lite andra
intäkter, men. Men det, men i ett par 100 miljoner lite drygt får vi in den vägen varje år och och och vi försöker ju liksom varsamt hantera det förtroendet. Det är ju ett slags monopol även om man kan gå till andra och då försöker vi se till att verkligen.
Ansvara för det förtroendet genom att se till att de svenska, den svenska zonen och punkt nu är ren och fin att vi försöker se till att den har så hög kvalitet som möjligt och vi försöker liksom på olika sätt återinvestera i sånt som är bra för Sverige. Som har att göra med vår internetutveckling och det tycker jag att när man tittar på hur världen ser ut utanför oss och man undrar om det kanske behövs mer insatser än än det lilla vi kan bidra med.
Ja, men verkligen så det är ju bokstavligt talat många böcker små. Ja, det är det bokstavligt talat. Men ja nej, men det det just för att det där tror jag man man kan fundera på liksom skatteintäkter går liksom just att att tänka med 100 spänn. Det är väl ingenting, men många hundralappar blir. Det, men det är ganska intressant det där. När man tänker på vill man att en stiftelse ska ta det här ansvaret jag menar. När man börjar med det här för 25 år sedan, då var ju inte internet.
Något samhällsbärande, men det är ju en samhällsbärande företeelse idag utan internet, så så bryter vårt moderna samhälle samman då. Kan man fråga sig vilken struktur borde ta ansvar för något sånt här som är så viktigt för oss allihop och och då har jag landat in i efter att funderat på det en del att stiftelseformen är faktiskt ganska spännande för du kan du kan vara säker på att ett ändamål aldrig kan. Om det inte finns väldigt särskilda speciella förutsättningar för det ändras
utan den består över tid. Det är inte som ett företag där man kan. Det kommer in en ny ägare och så vips och istället för att göra skor så börjar man göra telekomutrustning. Det är en stiftelse har ett väldigt tydligt ändamål som inte kan liksom ändras över tid och kan man bara kapitalisera då en sådan verksamhet så kan det ju bli en väldigt, väldigt stabil del i ett samhällsbygge.
Nummer två tycker jag det är att när någonting har blivit viktigt nog, ja, men då bör samhället komma in och reglera så i vårt fall till exempel så finns det en toppdomänlag som som riksdagen har instiftat som vi vi måste följa och vi har en tillsynsmyndighet i post och telestyrelsen som utövar tillsyn och kontroll över vår verksamhet så att samhället har liksom det
bästa att ha två världar. Man har kontrollen, man har insynen man har, man har styrningen, men man man slipper så att säga själv försöka göra detta, detta bättre för för skulle. Skulle samhället göra allt själv då? Då blir det fort ganska dåligt, för då har vi ju sett på många andra delar i världen utan att bli politiska men. Det det? Nej, det är ju jätteintressant tanke då? Just för att samhället fungerar ju inte utan internet och jag
kommer ihåg. Hade ett seminarie för länge sedan där jag sa liksom att Facebook följs ju egentligen om sina egna sina egna regler, men men jag hörde väldigt många politiker under en nu. Nu kanske har gått över, men jag är inte säker, men det här var kanske tio år sedan när man börjar prata om att yttrandefriheten gäller på på Facebook. Yttrande är friheten, gäller på Twitter. Google är minsann men men samtidigt är ju deras egna allmänna villkor som faktiskt
styr beteendet, vilket ibland krockar ganska mycket nu, kanske framförallt kring naket och såna saker där där det liksom där man inte vill vill ha det. Det skräpet på Facebook liksom, men samtidigt är ju det också någon form av det kan bli krock, hot hat, hot hatretorik eller eller kan det tolkas mat retorik? Koranbränningen var en kort sluting i det offentliga rummet kring yttrandefriheten där man ju faktiskt använder det för att påverka samhället liksom.
Men samtidigt slår ju de allmänna reglerna till mycket, mycket hårdare för de kanske mer beroende av börsvärdet på Facebook till exempel eller meta och men men du du hamnar fort i en komplicerad situation där? Jag tror utmaningen som man såklart har när man är kommersiell på det sättet. Det är ju att man man vill ju driva engagemang om man vill driva fler användare och det ligger ju liksom i sakens natur och det kan ju ibland stå i motsatsförhållande till vad som
är bäst för för individen. Sen så tycker jag ju att många av de här bolagen du nämner, de har ju jobbar ju mycket på. På att inte hamna fel i i i frågan, men man har ändå de här motstående kraft. Polariteten eller krafterna lite grann vår vår vision på internetstiftelsen. Det är att alla ska vilja våga och kunna använda internet. Det är liksom vår överordnad revision och man kan fråga sig, vad betyder det om du var inne på en del av det?
Vågar man ens använda internet ibland när det finns så mycket hat och hot och och och så man kan råka ut för när man är där? Och där ser vi ju en en ganska så här negativ utveckling faktiskt att att det är det är faktiskt svårare att. Våga finnas där och öppet finnas där med med det man tycker och tänker. Det blir lätt anonymt. Det blir lätt utsatt om man, om man är den.
När man ser att beroende på avsändare och och det är inte alltså lätt som man skulle vilja att det att det vore och den den största tycker jag det största mysteriet för mig som kom in lite nytt i det här med. Jag har inte levt i internet mer än som användare förrän nu för 3,5 år sedan när jag kom in som VD på internetstiftelsen. Men det största mysteriet för mig där hur hur? Det kan komma sig att ju mer information och fakta som finns tillgängligt.
Vi behöver bara gå och hitta den desto mindre kunniga och visa bli människor runt omkring oss, desto mer inskränkt blir man i sina i sin förståelse av världen och sin sin bild av vad som är
rätt och fel. Så det verkar ju som att internet också lockar fram det sämsta ur oss är nämligen att är vi någonstans på i en på på ett ställe där man inte borde varas nog hittar man alltid någon till som är på samma ställe där man inte borde vara och tillsammans så hittar vi en tredje och en fjärde och en femte så att de här filterbubblorna är ju
livsfarliga och. Jag tycker mig se att det är lite sådana utmaningar som vi som har liksom vi har skapat internet, men sen har folk flyttat in sina liv på internet och nu flyttas de liven ut i verkligheten och det är den transformationen som är som vi måste vara väldigt vaksamma på.
Ja, men verkligen och det där det där blev ju, ja, det finns ju enormt mycket exempel på det som jag tänkt på för att delvis så ser vi att alltså de som är riktigt nätakta är ju de som kanske har mest ytterlighetsåsikter och. Framförallt de som är alltså aktiva genom att producera innehåll alltså på sociala medier.
Men men den här gruppen har ju då att du kan känna dig lite ensam i din stad eller i vad som hänt, men helt plötsligt ser jag att det finns tusentals som tycker som du tusentals kan kännas jättemycket. Men nu en helhet i populationen är ju fortfarande en väldigt liten minoritet. Men men den minoriteten är den mest aktiva. Så hittar du väldigt fort det. Är väl det som är lite baksidan. Den positiva sidan av det är ju att skulle du säga vara intresserad av som jag har en bekant.
Killefiskar en slags liten fisk som lever i i pölar i i Afrika. Kanske en pöl kan finnas en helt egen art i. Ja, är du intresserad av det? Då kan man ju tacka internet för då hittar man såna andra som är intresserade av det de finns inte. Det är inte så många av dem som finns runt om i världen men men då kan man binda sopor någonting lite mer. Ja, så här lite positivt nördigt liksom härligt utvecklande, kul, spännande, utvecklande på olika sätt och det vill man ju ska bestå.
Det är ju den den positiva biten av att man hittar varandra. Men, vad gör man för den här gruppen som hittar extremåsikter i andra och underhåller dem extremåsikterna med andra? De blir ju inte mindre extrema övertid. Nej, men precis och och det här har ju den här sammanblandningen egentligen mellan vad som internet då om det är typ Facebook så meta så olika plattformar eller om det faktiskt är internet internet eftersom du kan.
Alla kan ju starta en hemsida på internet och betala en hundring till er och så är man igång. Om man säger så så länge man inte. Utger sig från att vara någon annan i domännamnet, typ, men här den här sammanblandningen blir ju också att det som triggar engagemanget är ju framförallt de negativa åsikterna. Det. Det är ju det som kan slå slå
till. Men det som sådant är inte drivkraften, utan det är ju snarare kanske att Media nu jobbar med samma typ av algoritmtänk som plattform har bestämt och poddar med Stina Oskarsson lite tidigare och där vi liksom pratade mer om om någon form av medborgarförakt som föds av det här. Så att du börjar anpassa dig efter en liten grupp med ganska negativa och och extrema åsikter att börja anpassa ditt utbud efter det och då föder du den.
Men samtidigt kan du också jobba mot dem och säga de här har fel men men vad än är så polariserad i debatten och skapar en falsk stor folkopinion som du kanske till och med börjar jobba mot för att de de känner de de vill stänga ner TV fyra de vill alltså. Och då blir där blir det otroligt en destruktiv spiral. Där man visste är väl så att. Är man ute för att starta ett drev idag så är det ju lättare idag att göra det än vad det kanske var för 15 år sedan.
Idag kan man så att säga. Man kan aktivera de här sociala plattformen och de mekanismerna på ett helt annat sätt. Så vad vad får det till konsekvens? Jo, det, det får väl en en av konsekvenserna borde vara att vi borde bli mer motståndskraftiga mot den typen av förmågor och och kunna svara bättre på det. Men jag såg att du hade en tidigare gäst här som pratade just om det just om den här liksom. Logiken i hur man.
Kanske svarar om man är under under en utsatt för ett sånt mediedriv, hur man hur man svarar på ett sånt bör man ens säga någonting bör man vara tyst behöver man gå i polemik. Det är inte alls lika självklart längre vad som är rätt och fel. Nej men precis och kanske framförallt då för att då blir det ju och det där finns fortfarande att de traditionella nyhetsredaktionerna använder de sociala medierna för att snabbt
se vad som händer bland folket. Det var till och med igår kväll var det valrörelsen på EU valet och i SVT satt man och säga, det här är stort på sociala medier idag. Och det behöver inte vara många enskilda människor för att skapa den bilden där. Nu gjorde man inget större av det, men det var ett så här tydligt exempel på att man man tror att man tar pulsen på folket genom att titta på.
Men det finns titta lite framåt om vi tänker på de här sociala plattformarna som existerar där folk uttrycker åsikter i i miljontals varje minut på olika sätt. Väldigt mycket handlar om dagsaktuella skeenden som som tar liksom utrymme på olika vis och sen tänker vi oss att a i kliver in lite större och plötsligt så blir ju detta någon form av re. Av av hur vi upplever vår värld
lite grann. Som som kommer påverka mer än vad du gör idag, så jag tror den här medielogiken kommer ju drivas mer av den här realtidsuppfattningen av hur vad vi tror att vad vi tror sker. Men det är ofta så faktiskt att aktivitet är ju inte samma som visdom, liksom utan utan det här med analys och eftertanke och och trend över tid och så vidare. Det, det kommer bort lite i det. Jag tycker ju faktiskt redan nu att man kan vara bättre.
Vi pratar om det lite här i paus innan vi började att är man en nyhetsredaktion idag så man kan. Rapportera nästan likadant om någonting som händer i Denver i USA, som det som händer i i. Utanför Stockholm i i Sverige men är det lika relevant för oss? Kanske är det så att det vi det vi vill veta om om Denver borde vara någonting som handlar mer om någon större trend eller än en förändring av hur USA tänker i någon något visst område, till exempel någonting som man lär
sig av? Men vi är lite mer intresserade av det här. Oj då, nu händer det här en tågurspårning eller något sånt här annat som händer mer lokalt så de här liksom filtersystemen för hur vi för. Vad som rapporteras och vad som konsumeras på nätet. Tycker jag inte riktigt funkar för vi. Det är den mänskliga historien som alltid är lättast att berätta och det är oftast den som dyker upp i rapportering också. Men men trender och kunskap och så vidare. Det är lite, lite torrare, lite
lite torftigare. Kanske då att rapportera om och det blir inte riktigt lika väl täckt som det kunde. Nej nej och särskilt inte kanske du jobbar utifrån här och nu. Algoritmerna som sitter i det är inte internet som har skapat det. Det är väl också en viktig påpekan, utan det är ju faktiskt sociala medieplattformarna och. För att jag tänkte på det här, hur hur man nu kan hitta så mycket information, men att man ändå kanske fastnar i extremare åsikter och det är ju bristen på auktoritet.
Inte att inte någon ska tala om för vad det är, men nyhetsmedias roll och det här handlar inte om att gnälla på dem, utan det har ju faktiskt jag är. Vi har väldigt ledsen över att det här har gått väldigt fort och man kan skylla på internet, men det handlar väldigt mycket om om när traditionella tröga auktoritetsstrukturerna tredje statsmakten helt plötsligt fastnar i en algoritmologik. Då försvinner den här. Man vill faktiskt. Höra vad mats Knutsson har att
säga om det politiska spelet? Ja. Och med det sagt så tror jag faktiskt att när vi kommer få se ett bredare genomslag av a i och som en konsekvens också ett bredare genomslag av desinformation och olika typer av det kommer bli omöjligt för oss att kunna skilja människa från en en dator genererad struktur. Liksom det går. Det går inte idag nästan om om den är välgjord imorgon så kommer det kunna finnas en Torbjörn karl som som säger någonting på nätet som inte inte
är du och jag när den biten. När den biten blir får vi få genomslag på riktigt. Då tror jag att den här, liksom den här bank i d versionen av Torbjörn kommer vara mycket intressantare för då kommer vi kanske lyssna på Knutsson. Någon vill någon vill lita på och låta den individen bli proxyn för tolkningen i de världen?
I övrigt för vi litar på den här individen vi litar på att den har satt sig in i detaljerna och gått förbi de här det visuella och som borrat sig ner i i myllan på ett annat sätt. Så det kan också vara så att. Visst medielogiken idag den är den är snabbare och där det är precis som du säger, men samtidigt så kommer det finnas ett ett behov av driv som går mot att faktiskt den här att vi behöver de här positiva auktoriteterna och då kommer vi välja olika sådana här positiva
auktoriteter. Alla av oss vissa väljer pello och andra väljer anna, men den typen av uttolkare av världen tror jag kommer bli viktigare just för att det blir ännu svårare att veta vad som är rätt och fel på nätet i framtiden. Men det där är intressant för jag. Jag var på en konferens. I Berlin med med europeiska politiska konsulter och där där vi pratade om just a i s inverkan på på valrörelsen och det var.
Faktiskt flera som sa det här att nu nu kommer vi gå från situation där det mesta är intressant. Det här var en amerikan. Det mesta är intressant till att allt inte är sant. Alltså inget är sant. Men det innebär ju att du kommer ännu mer behöva hitta de här människorna du litar på för det mellanmänskliga är men när vi förstår och vi och novis gjorde en undersökning häromdagen. Svenskan är inte jätten positivt inställd till a i som sådant.
Det verkar vara en liten dryg besservice som som säger att vi så här är det ska du se och har totalfel utan att blinka. Så att det är ju inte positivt från det var jätteroligt. Det ska vara faktiskt så roligt. Den är den finns på det bästa viset, ja, men som också men som kan ljuga utan att blinka liksom och det där. Det där har vi förstått som medborgare. Så vad händer då om du har en avatar som helt plötsligt så här, då ska vi se och så är det
helt fel. Jorden är platt, det är bara att titta på användargenererat innehåll som ju det allting var ju användargenererat till 1 början. Men om något år eller två så kanske upp till 90 procent av det som finns på nätet är genererat av något syntetiskt. Och då kommer jag fråga sig, vad är sant då? Och en följdfråga blir ju naturligtvis alla de här a i motorerna som vi som vi nu använder de är ju tränade på
hela corpus? Allting som finns på internet mer eller mindre utan att fråga, men man har ju tränat det på hela den källan man har. Men vad händer när den källan inte längre ens är oss människor utan det andra a i motorer som har genererat innehåll? Vad vad betyder det för tolkningen egentligen? Så den här, den här första vågen av av a i som som så att säga tränas på allt.
Måste nog ersättas över tid med mycket mer specialisttränad a i så att säga mycket mera sånt som är avgränsat och faktacheckat och validerat på olika sätt. Annars så kommer det här att dra ivägen införskräckelse. Precis och där där gör ju tänker jag ibland på är är a i vår gud eller är vår slav? Det är lite av varje just nu sam. Som vi som människor vill vara centrala i i ett mänskligt samhälle, alltså vi som medborgare vill det och vi vill
lita på varandra. Har man träffat någon så så kan man snabbt skapa sig en bild av liksom ja, men honom eller henne litar jag på. Liksom vi på intressestiftelsen. Vi tror ju att a i råkar vara en av de stora transformativa händelserna i vår tid faktiskt och det är svårt att hitta någonting som kan få samma stora genomslag de senaste i alla fall
inom teknikvärlden. Just de senaste tio 15 åren är svårt att liksom peka på någonting som i sig självt kan bli lika stort som det här kan bli och genomslaget kommer kommer på. Något sätt påverkas allihopa, det kommer vara så många. Yrken som kommer ändras i grunden på grund av det här fenomenet. När när detta liksom börjar appliceras lite med mainstream. Vi har ju redan sett de här första det första uppenbara Klarna gick ut med sin kundtjänst till exempel.
Det var ju ett sådant exempel. När brydde man sig? Ja, vi behöver inte 800 personer här för för detta längre, utan det kan vi göra bättre effektivare på ett annat sätt. Men vi kommer ju se att. Den positiva liksom i det positiva prismax så kommer vi kunna ersätta sånt som som kanske inte riktigt är kreativt nog egentligen utan vi kommer kunna frigöra väldigt massa kraft.
Det gör det positiva prism att att att se detta ur, men alldeles oavsett så kommer vi behöva ändra oss på som i så många olika yrkesnivåer, inklusive VD, ar eller eller chefer eller såna som jobbar med digital marknadsföring eller sådana som jobbar på kundtjänster eller om man är läkare eller om man är sjuksyrra. Det kommer påverkas allihop i varierande grad. Men verkligen? Det är väl egentligen två saker som som, som jag tänker på här som för det första då, om man
då? Tittar på hur a i t lär sig där det liksom. Ska du internet, det är ju den offentliga statistiken för internetanvändningen i Sverige. Det är ju liksom vilket är otroligt häftigt. Det är ju referens referensbiblioteket på hur liksom det är ju det är ju SCB motsvarigheten fast på internet, men där ser man ju också att de som är aktiva är ju mycket färre än de som är passiva, alltså konsumenter.
De som är producenter är mycket färre än än konsumenterna och och här blir ju den här faran som du är inne på och när man sedan får får tips hela tiden. Så här skulle a i kunna skriva åt dig, öppna bara tomt dokument i word just nu så frågar cop pallet hej, säg vad jag ska skriva av. Ja, jag har testat en gång och jag, jag kan ju inte använda texten för att det var liksom det var inte det här jag tänkte skriva överhuvudtaget. Jag är sen när jag körd på den
frågan. Jag har ju faktiskt lite delvis annan upplevelse där jag, men det är väl som så väldigt mycket att man får vara lite specifik och hård när man promtar a i de här generativa modellerna. Det som jag upptäckt lite grann. Det är att man kan få en ganska god så här översiktlig start. Allting är kanske inte riktigt rätt 100 % så man ska aldrig lita på en källhänvisning 100 på när det handlar om om a i men den har ju gått gått självförtroende som du sa
tidigare. Det har den ju, men det blir. Det kommer ju bli väldigt spännande att se liksom hur hur vad konsekvenserna av det här blir. Jag är lite lite orolig för att Europa, som att vi i Europa har approcherat frågan lite lite för försiktigt och felaktigt. Alltså tittar man lite stort och brett så kan man se till exempel på antalet patent som ansågs krig inom a. I då ser vi att kineserna de har över majoriteten av alla
patentansökningar. Det kommer från Kina, sen kommer USA, sen kommer resten av världen och sist kommer EU med 1 fyra, fem, 6 % av patentansökningar. Vad gör innovation i USA? Replikering i till stor del i Kina och reglering till stor del i i Europa. Men. Verkligen det det vi det här måste. Man måste ju ta i den här frågan på så många dimensioner och se det här som ett för det var ju
andra saker jag kan tänka mig. Jag har ju faktiskt en mastere programwareutveckling, så jag kommer från den världen och känner att ja, men men det som jag tyckte var absolut roligast var intelligenta agenter. Ja nu var det ju här övrigt decennium sen, men just att de skulle hjälpa oss att att att hitta mötestid oss emellan och så vidare. Och nu börjar man toucha på det. Att det kanske kommer där finns ju riktiga vinsten på eller inte?
En av de viktiga vinsterna hittar hitta hittar den bästa cykeln för bästa pris till exempel. Eller, jag ser framför mig att det är så många kommer kanske i framtiden älska med A i det kommer vara den här den personliga ledsagaren i livet som på något sätt från början
lär sig lära känna dig. Och dina förutsättningar, dina begränsningar, dina förmågor genom att interagera med dig år efter år efter år och guida dig på vägen att att så att säga utveckla dina förmågor efter bästa sätt då det. Det är ju en en triggande tanke att man kan alltid ha med sig en en vän som ser som någonstans ser till ditt bästa i alla lägen. Nej, men då det finns ju de här uppenbara exemplen som jag själv råkar ut för.
Jag skulle till Kuala Lumpur på gallup International och den började på lördagen. Jag hade lagt in min kalender att den började på lördag. Jag hade. Jag hade bokat flygresan, men den hade jag glömt lägga in, så jag fick ställa in både ett styrelsemöte och ett seminarium. Hur ska jag komma hit? Där hade varit superbra. Hallå, du har bokat en flygresa det, men den finns inte i din kalender. Det vore ju en bra idé.
Folk bröt ju ihop när jag berättar det här, så hur hade du tänkt ta dig till kuralle Lumpur på en timme? Det går ju undan. Det går ju undan. Nej, men det är ju det är ju. Det finns ju massor med såna här effektivitets och det. Det är väl det man tänker på i första vändan med med A i och det är inte konstigt. Jag ser till exempel, vi har ju ett A i mål på internetstiftelsen, vi vi tittar i år främst på.
Mål för oss, men vårt första delmål det är att vi ska applicera a i internt där på ett på ett experimentellt positivt sätt, men men med stor liksom med stor försiktighet ändå. För vi har alltid livrädda för att det ska för att använda data på fel sätt och så vidare. Men i det här interna målet så där tror jag ju någonstans att de första som kommer få den stora vinsterna av a i det kommer nog vara vår i t del, skriva testprogramvaror, snabba på utveckling
programvaruutveckling autom. Dokumentation och kod. På olika sätt automatisera hantering av av komplexa tekniska skeenden. Så allt och den här biten kommer nog vara en väldig. Där kommer vi kunna se tidiga liksom vinster med med A i men sen så övar vi inom alla våra delar till och med våra jurister. Där testar vi till och med liksom a i produkter som kan automatiskt titta på kontrakt och och och hitta fallgropar och möjliga förbättringar till exempel.
Ja juridik och sjukvården är väl egentligen två tyd. Exempel där a i kan vara ett väldigt starkt stöd. Det har jag verkligen starkt regelbaserat i alla fall. Juridiken är ju starkt regelbaserat eller till viss del också, men inte lika kanske den är del av rätt data där det är väl kanske utmaningen inom vården. Nej, men vi har ju. Vi har ju som alltid GDPR att förhålla oss till när det gäller den stora utmaningen.
Men jag var ju på en på en hearing här i i våras på kulturdepartementet kring just a i s påverkan och då var det 30 fyrtiotal upphovsrättsinnehavarorganisationer representerade från medier till till tonsättare till musiker till. Nationaldatabaser och annat och allihop är ju uttrycker en oro vad rädsla för just upphovsrättsfrågorna? Hur ska man kunna ta betalt för det man själv har rätt till egentligen och den här a i n är ju tränad på på allting utan att fråga egentligen så är det ju
faktiskt det som har skett. Men man kan ju undra om och det är många som som kläms i det här, till exempel översättningsbyråer. Det är klart att det går fort att översätta en normaltext. Automatiskt idag. Det är svårt att ta betalt för det. Om man är en översättare, men samtidigt att översätta 1, 1, 1 stort epos eller stort verk. Det är en helt annan sak.
Där krävs det känsla att att liksom någonting annat som a i inte förmår att bidra med så kanske måste man tänka på det här som ett sätt att att den här liksom lägstanivån den höjs så att de här liksom de enklare delarna i det vi jobbar med idag. Det kommer nog att försvinna bort, för det kommer inte behövas utan vi måste liksom omgruppera omfokusera oss på de här lite mer kvalificerade utmaningarna. De här som är lite tuffare och
spenderar mer tid. Där finns det ju så klart massor med jobb som en a i lyckligtvis inte kommer kunna göra i ett en handläggning. Jag menar, det är ju Det gör det ju och de är oftast så här väldigt fysiska, praktiska och så så att. Ja, men vi kommer ju till 1 existentiellt problem också. Vad vad är människans roll egentligen i ett samhälle och som man ju måste börja ta mer och som du säger de här kreativa dimensionen, vad som är liksom,
vad är mänskligt? Nu kanske vi kommer till, men vi vi behöver inte gå dit sen om man om man helt plötsligt a i får känslor vi struntar i det nu får du får man vara ont i huvudet. Men men just samtidigt borde du ligga i i mänsklighetens intresse och sätta människan i centrum. Precis och där skulle man kunna tänka sig till exempel att ju mer vi kan sätta händerna på en a i som sköter. Världen vi lever i. Desto mer borde vi kunna hjälpa varann då vi människor till
exempel. Det borde kunna bli fler sjuksköterskor eller fler personer som kan hjälpa någon som bor på ett ålderdomshem, till exempel om det är så att vi kan automatisera och förenkla och förbättra andra arbetsuppgifter på andra ställen. Men man kommer nog behöva ta de här du var inne på. Det tror du? Men man kommer man kommer nog
behöva ta de här frågorna kring. Jag menar medborgarlön har varit en sån fråga som har varit uppe lite då och då, vad händer om vi om vi kommer till läget där så mycket i vårt samhälle är automatiserat att? Vi inte riktigt behövs, det går inte. Man kan inte ha så många i arbete samtidigt. Det kanske det kanske kommer i en i en framtid så kanske det är 20, 30 % som som arbetar och
resten gör det inte. Hur strukturerar man ett sånt samhälle så att det fungerar varken uppenbarligen inte göra som vi som vi gör idag, så ett sånt ett sånt samhälle har ju liksom andra krav på sig för att det ska fungera. Ja, och där finns det ju kanske jättestora utmaningar för delvis så så en sak som jag tänker ganska mycket på för att den amerikanska kulturen är. Det är varje man för sig själv. Det här handlar om individen före kollektivet.
Entreprenören i hjälten, här är det jag är, jag är super, jag är john Wayne. Jag vinner liksom. Och medan den europeiska kollektivistiska synen där där liksom och det handlar inte om att fackförbunden har en stark kraft, utan vi har en stark vilja av det kollektiva faktiskt som som då applicera det amerikanska exemplet på Frankrike så har vi när Ubers kom in i Frankrike och det blir
liksom. Uppror på gatorna det är taxichaufförerna bränner sina bilar alltså, det där måste vi fånga ur ett europeiskt perspektiv som ju överhuvudtaget inte funkar med elon musk, typerna och och den där tar vi inte in i den här diskussionen och det som jag ser just nu när man bara okritiskt kastar in den där typen av lite som det här med skjutningarna och allt. Men det krockar totalt med vår kultur i Europa, där vi vill kunna lita på varandra. Vi vill kunna ha meningsfull vardag.
Det, det är ju en av våra spaningar för övrigt att vi. Vi ser ju att den här världen har ju gått mot en i årtionden mot en globalisering, men vi tror att den trenden är lite bruten. Vi ser en ökad regionalisering istället och i lite mer blockindelad är EU Europa ett block Nordamerika, ett annat och och och och så vidare. Man kan se det också när man tittar på handel mellan mellan block man ser det att handel inom block ökar men handel
mellan block minskar. Så det finns massor med olika tecken som lite grann pekar på att globalisering globaliseringen är på tillbakagång. Regionalisering är på på frammarsch och i den här regionaliseringen så blir ju faktiskt EU en starkare röst. Det är redan den är största liksom reservvalutan vi. Den lagstiftning som vi pumpar igenom ändå EU. Den får ju faktiskt konsekvenser utanför EU också. För de här globala techbolagen de. De inser ju att vi hade ju. Det är jobbigt att hålla igång
olika system. Det är jobbigt att försöka anpassa sig till massor med olika förutsättningar. Det är bättre att titta. Ibland är det lättare att gå på den tuffaste nivån, vilket ofta då är EU och sen så skickar det till resten av världen också så att den här man kan ha stor påverkan faktiskt från EU genom att ändå liksom applicera vår låt oss kalla det för kollektivism på techsektorn på
olika sätt och det har ju varit. Vi har ju kämpat här också i att hålla oss ajour och ikapp med europeisk lagstiftning. För det pumpas ju ut massor med saker nu i den här EUS digital deckar i då implikationen av det här har vi ju ännu inte riktigt kunnat greppa ännu, men det är ju på väg så att.
Nej, men där finns det och där finns det ju egentligen två trender som som som egentligen krockar med varandra om att man samtidigt som då för att det finns ju en chattkontrolddimensionen där det blir en ökad överstatlighet, en minskad integritet för individen och där man lutar sig mot att brottslingar inte ska kunna förverka fritt, vilket ju egentligen alla står bakom. Men samtidigt kanske man inte riktigt förstår att det innebär att nej, men vänta, kolla om mig
också. Då hade jag inte tänkt på liksom och det. Är ju en spännande fråga det där för om man tittar på det här var det ofta ramlar ner i, så är det ju någon form av avvägning mellan alltså. Det är en proportionalitetsfråga. Det är en avvägning mellan individens.
Brett och liksom kollektivets allmänna behov någonstans och frågan som ställs på sin spets i just det här chatt control eller se samlagstiftningen är just är det rimligt att allting övervakas alltid i alla former av digitala sammanhang om syftet att man ska fånga ett ganska litet eller mindre antal men förfärliga brottslingar. Och det är ju liksom den principfrågan som lite grann då sätts på prov här, där tänker
väl jag att man kan? Där kan man landa in lite olika beroende på var man står, det som är jag tror. Viktigt att ta med sig här, det är att. Lagstiftning runt det här området måste någonstans bättre förstå tekniken som ligger bakom för de första iterationen av den
här lagstiftningen. Saknar liksom koppling till hur tekniken fungerar, det vill säga man tror att det är på ett sätt för att man kan göra en analogi som är låter elegant, men men i verkligheten så fungerar inte tekniken så så att det går inte att göra på det sättet. Man tänkte sig ursprungliga så att någonstans behöver man ha den här diskussionen tror jag kring vad vill vi befinna oss på den här proportionalitets
linjen? Individen eller eller kollektivet i man ska ta ytterligheterna och när man har bestämt sig för det titta på OK, hur kan vi uppnå uppnå det här? Och den där behöver man vara betydligt bättre tekniskt insatt än vad man har varit i EU kommissionen hittills. Ja och det där med också med mitt examensarbete så skrev jag en en krypteringsalgoritmen som var det som så att jag har lite koll på det här och inser liksom att de här skojar någon gång, men hade jag varit. Något kriminalnätverk.
Då hade jag byggt min egen kryperingsalgoritm bara för att vara säker på eller haft någon som gjorde det för att. Det går ju inte att reglera, de är ju redan brottslingar. Det är ju inte så att de blir mer brottslingar för att de har sina egna hemliga algoritm och den kan man inte ta med den här typen av lagstiftning så att och just den här förståelse för vad internet och tillbaks då. När jag hörde politiker säga Facebook och internet då har man ju, då har man ju en sån
otroligt långt ifrån. Det är väldigt många frågor och vi vi. Vi är aktiva i jättemånga såna här remissförfaranden som är kring olika typer av lagstiftningar som som berör egentligen. Nätet och egentligen våra fri och rättigheter också. Och det vi har kunnat se nu på senare år.
Det är ju lite av en. Vad ska man kalla det för en en slags glidning mot en ökad övervakning och insyn från statsmakterna i sånt som tidigare kanske var ganska ganska privat och och det kan vara så att en lagstiftning kanske inte i hela världen, men då börjar man lägga ihop lagstiftningar i en serie. Då ser man att oj då vi tar ett ganska stort steg här i en viss riktning så att man bör åtminstone vara medveten om att man gör det och vara och så att säga. Nyktert kunna se på både
fördelarna och riskerna med det. Och där drivs man ju väldigt mycket av att stoppa rädslan, brottsligheten, grova brottsligheten var en väldigt viktig valfråga för väldigt många sen sen kanske man inte gick och röstade på den. Det får vi se. Vi håller på att analysera just nu, men men det finns det här med att organisera brottslighet,
skjutningar. Det är en central del och den upplevda tandlösheten för politiker eller framförallt kanske brottsbekämpande myndigheter så så skapar det en överimplementering av vissa saker, för man ska visa att du är så duktig. Men då går det att jobba mot dom som är bäst på och utnyttja algoritmerna dom här. Framförallt arga männen som lyckas trolla sönder egentligen offentliga rummet. Byta män i 55 års 55 och uppåt. Det brukar vara en. Det är en liten farlig grupp.
Som är rädda apropå det här med med utbildning. Det kanske den åldersgruppen och börjar fokusera mer på och apropå fake news. Känner att du och jag vill närmar oss den den gruppen. Jag vet så att vi får höja åldersgränsen för att göra det. Inte alla inte alla vita
medelålders män. Precis nej, men det, det är ju en ja, det är väl så enkelt att och det ser vi ju faktiskt i i vår undersökning också som och du känner till det jätteväl också att den här det som är utmaningen för det ofta är det ju äldre som har en utmaning med någonting som är är är nytt och tekniskt och och ändrar förutsättningarna för mycket mot vad man känner till. Men det man kanske inte tänker på lika mycket där att om fem år.
Då kommer det vara likadant fast då är det något annat tekniskt nytt som är det som ändrar förutsättningarna som är lite för svårt för för någon som är en viss ålder och uppåt som regel så. Vi kommer alltid ha en en digital exkludering som som aldrig kommer försvinna.
Det kommer bara ändra fokus. Det kommer ändra området som är det exkluderande kommer kommer flytta på sig och det kan vara så att det är kanske förmågan att nyttja a i till sin fördel som kommer vara ett av en av de här bitarna som ni ser om fem år är en sån digital exkluderingsfråga.
Som har drabbat och vissa grupper hårdare än andra i samhället, sådana som kanske inte inte har tagit till sig det här inte kanske haft möjligheterna på samma sätt eller eller haft inställningen att på samma sätt ta till sig det som som andra grupper och det där hur man får liksom alla att någonstans var med 1 litet kollektivistisk anda det?
Det kommer ju bli en sån här. En jättefråga när det gäller när det gäller just de här transformativa förändringarna som a i a i kommer kommer dra med sig. Precis och kanske det som just det här med med faran nu. Att man skapar en bild av det här, handlar om någon annan och jag är inte med. Det är ju det också som kommer in i i i den den populistiska rörelserna som gör att det kan bli väldigt, väldigt slagigt och ta och där kanske.
Le Pen går fram jättekraftigt i Frankrike för att helt plötsligt prata om att samhälle där det inte en stor del av fransmännen känner att de är med längre. Och framtidstron är borta. Kina tar över USA, tar över Ryssland, tar över och så sitter vi här bara och känner att ja men a i kommer ta över också. Vad är min roll i framtida samhället? Det här är det kanske min största oro just nu att.
Du vill använda. Man skulle vilja att internet kunde nyttjas lite mer till de här positiva bitarna som som det skulle kunna användas mer till demokratifrågan, till exempel. Vad vi inne på den har ju gått ner. Det görs i undersökningar om det här varje år. En är ju the economy som har tittat på det här sedan sedan 2006. Det har ju. Det har ju backat varje år sedan sedan dess, trots att det är något fler nationer som är har demokratier så är vi bara drygt 8 % som lever i en full demokrati.
Just nu och det har fallit sedan 2006. Lite den globala indexet i varje år. Och man man kan ju fråga sig, vad gör vi för att kunna vända på en sådan trend? För visst? Man kan säga att vem var det som sa det? Demokrati är den värsta styrelseformen om man bortser från alla andra. Jag tror det var typ Churchill. Ja, det måste ha varit. Det måste varit någon av de här någon av de här och det och det stämmer ju. Det finns ju liksom inga bättre former egentligen för oss och.
Men det kräver ju att man tar. Det kräver transparens, det kräver ansvar. Det kräver ganska mycket respekt och det. Det är väl någonting vi skulle vilja få in mer på nätet i allmänhet. En större respekt för varandra. Man börjar med det så kommer ganska mycket. Det gäller på något sätt att backa tillbaka till de här de hur ska man uttrycka det här? Ett träd har ju alltid en stam och längst ner på stammen. Vad är det som är stammen egentligen på internet?
Ja, det måste ju vara tilltalet vi har till varandra och relationen vi skapar med andra som är kanske inte nödvändigtvis känner så. Jag, jag tror man behöver. Man behöver kanske svårt att backa tillbaka till någonting som aldrig riktigt var var där från början, men man behöver utveckla det till något som är mycket mera.
Mycket mera respektfullt för med respekt kommer också eftersom ett annat tilltal och med det kommer kommer en en bättre diskussion och med det kommer positiva konsekvenser. Ja, men verkligen och man och där då måste ju också. Respekten värderas på online och man behöver förstå att även om du kanske är del av tusentals människor så så har vi miljontals människor som inte tycker som du så att och det betyder inte att du har rätt att vara en folkets företrädare för
där. Där märker jag väldigt mycket eftersom vi har undersökningar så är det. Det är den tysta majoriteten som nästan alltid är vettig alla frågor, men politiken och Media och och den här lilla självpåtagna folkets röst. Ja har en gravitation något annat håll och och då blir ju demokratins grundförutsättningar borta för du får en orim oproportionerligt stort fokus på en väldigt liten minoritet som säger sig stå för den tysta
majoriteten. Så tänker jag att så började den här förändringen av avseiden amerikanska väljarkåren den den började där i i en väldigt skränig extrem minoritet. Men med tiden så har det ju spilt över i en en. Ganska radikal. Nästan majoritet och så den där liksom rörelsen att på om man inte knipsar det ganska tidigt då då kan man hamna väldigt väldigt snett och USA ligger som alltid lite före oss i det mesta.
De ligger före oss även här. Så om vi inte lyckas liksom skapa bättre förutsättningar här hos oss, ja, då kommer precis samma sak hända även här. Och i stora delar av EU valet ser vi att det redan har kommit väldigt, väldigt långt i Sverige. Varför blev det faktiskt en motrörelse till det när? Miljöpartiet gick fram kraftigt till exempel och Centerpartiet. Vänsterpartiet det handlar ju om att man ville värna om demokratin i Europa, till
exempel. Om man ser om man ser inte samma sak i de stora nationerna Frankrike och Tyskland och och Italien. Där ser vi att där gick det åt lite andra hållet. Så att vi vi har en stor utmaning framåt och men det kanske får vara slutorden nu för att det här nu har vi pratat. Det här kan man ju hålla på med. Hur länge vi får väl ses en annan då för det får vi göra. Jag känner att jag kom bara en tredjedel in i samtalet. Man skulle vilja fortsätta mycket, mycket längre jag jag.
Håller med, men det här var internet är rätt stort. Det kan vi sluta gigantiskt och och slutkrämen måste väl ändå vara trots att vi vi grävde ner oss lite mycket i i problemen och utmaningarna. Men det är ju för att det finns så mycket problem på internet, men det finns ju så mycket fantastiskt också så att vi ska. Vi ska vi sluta med att att komma ihåg det. I exakt och det är ju faktiskt internet är en så stor del av vårt liv och det det.
Det är väl just det som gjorde det så kul att du ville komma hit. Tack så jättemycket. Tack så jättemycket.