Välkommen till novushandel till check, Jeanette fors, André. Tack snälla. Kan inte du berätta lite kort om dig själv? Jeanette forsandré krishanterare meditränare jobbat med förtroendekriser i 20 år nu och älska det jag. Gör. När du säger 20 år man? Känner sig bra det. Inser jag själv börjar också inser jag att man pratar om decennier. Det är inte klokt. Självbilden är man. Fortfarande. Jag är. Du ser.
Faktiskt inte ut. Ja, men tack snälla, nej, kör du som är så roligt också då att blicka tillbaka att det har hänt så mycket under de här 20 åren, galet så mycket i den. Branschen. Det är nog det som jag tror också, varför jag vill att du skulle komma för att det har hänt så väldigt mycket. Det har ju gått väldigt väldigt fort. Kan framförallt kanske de första senaste 10. Åren. Nästan det senaste året ännu mer. Ja oh ja. 20 år sedan fanns inte sociala medier.
Det här med kritik och drev i sociala medier. Det fanns ju inte så att det är ju verkligen de senaste 10 åren har det hänt jättemycket. Det är som ett paradigmskifte i krishantering, men också då hela medieklimatet. Det har aldrig gått så snabbt som det har gjort de närmaste kanske 5 åren. Precis, och då kommer jag tänka på något faktiskt och det blev det blev Transportstyrelsen som pluppa upp mitt huvud? Det är ju några år sedan, men
apropå. Där såg jag, vi ska prata om allt så här, men jag bara kom på det här nu, alltså där såg jag något helt nytt för att IBM behövde inte svara och kom undan, för det var ju en jätteskandal. Transportstyrelsen med med osäkerhet kring om en utländsk makt hade fått information. Det var kanske röjde känslig personal. Men där märkte jag i mina mediakontakter för att vi gjorde undersökningar och hade liksom löpande kontakt och även kring den här frågan att jag upptäckte
att man. Liksom tyckte att det inte fanns en story när inte IBM svarade. Tidigare hade man ändå kört en story, vilket var lite så här. Oj, vad hände? Så att det har ju förändrats medielogiken där på något sätt att där blev det ju en lösning att inte svara på frågor. Det var därför jag kom att tänka på det här nu för apropå liksom hur ska man hantera det här nu? Puden som ju säkert är en bekant till oss båda har. Den.
Bra begrepp. Precis är ju någonting som var väldigt effektivt tidigare, men men jag undrar nu att det blir mer och mer liksom det här och det är ju det också, kanske uppdrag granskning och andra kritiserar nu att man väljer att inte svara överhuvudtaget, men å andra sidan har ju då Media till exempel Transportstyrelsen visat att det funkar. Ja, det är det som är det. Det är liksom en paradox där, men. På något sätt så så handlar det om 2 olika saker för mig idag. Det ena är att.
Har du gjort fel? Det finns brister i verksamheten och du kritiseras för det, så tjänar du på att äga din egen story och då måste ju det ske på ett korrekt sätt, alltså att du inte hamnar i försvarsställning kritiserar Media. Ja, men möter journalister med taggarna utåt, för då blir det ju också en självförvållad förtroendekris och väldigt djup förtroendekris. Men den andra delen, det är ju att du behöver också. När du kritiseras? På något sätt idag viktigare än någonsin tidigare.
Äga din kommunikation i en plattform där du får en chans att berätta din story på ditt sätt med egna ord och det är inte säkert att det är i en i en bandarintervju som du ges den chansen utan snarare i egna kanaler så att det där är ju liksom en paradox också då i krishantering och till slut så handlar det om att vad tjänar vi mest på som verksamhet eller som offentligt person. Är det att ställa upp om
vandrarintervju? Eller äga mina budskap i en egen kanal där jag faktiskt tillåts att berätta min version på mitt sätt och sen kanske då ge intervjuer så att det det det är ju liksom på något sätt handlar det om en ren kalkyl. Vad tjänar vi mest på? Hur bygger vi bäst förtroende och till mina uppdragsgivare är det absolut många tillfällen där jag säger att du tjänar mest på att ställa upp på en intervju. Du kommer inte undan, det ser inte bra ut det.
Det blir liksom en självförvållad grov. Som du inte kan ta dig ur annars, men i andra fall så är det bättre att äga budskapen i en egen kanal, få spridning på din story och. Försöka liksom kanalisera journalister dit snarare så att de egna kanalerna idag är ju viktigare än någonsin tidigare. Ja, men precis, men samtidigt tänker jag på det här eftersom det känns som att kriser avlöser varandra hela tiden. Det är som när vi pratat med.
Jag har pratat med journalister både i podden men annars. Utanför också är ju att det är så mycket här och nu fokus så att det det idag kan det vara en jättestor story imorgon. Kanske är det något helt annat och medieminnet är ju otroligt kort. Vilket vi också kan vara så här, att det blir väl också nu avvägning egentligen? Då är det här en riktig skandal eller är det liksom någon liten
liten twitterbubbla? Men egentligen bara någon liksom liten mediebubbla som är ganska tunt underbyggt och som kommer vara glömd lika fort. Det finns ju några kändisar som har. Kommer jag på nu också på det kom på med massa. Saker men. Paolo. Roberto ja. Alltså som ju då han gick ut och för det första det han gjorde var ju förfärligt jag. Jag ser inga. Förmedlingar. Överhuvudtaget. Jag ville bara säga det så ingen.
Troende. Och sen går han ut och jag tyckte det var katastrof för att över huvud taget. Hej, det är jag. Jag och och och och sen verkar han lite spela på det här också. Om man lyssnar på att läsa. Artiklar men samtidigt så verkar man också kunna överleva på ett helt annat. Sätt och det är det som är så spännande med Paolo Robert och det är att vi har ju sett
liknande. Case. Och med andra offentliga personer och de har ju legat helt under radarn så att det är också på något sätt, oavsett vad vad man tycker liksom II sak så kan man ändå konstatera att det finns också lägen där du som offentlig personer. Vinner eller tjänar mest på att bara ligga lågt. Du kan inte göra det som bolag eller företagsledare III ett sånt läge. Men som offentlig person kan du
faktiskt också välja att bara. Avböja intervju i alla lägen och vänta ett år 2 år och sen göra comeback. Det är ju det rådet jag kunde ha gett Paolo Roberto då precis iväg till Italien city, en mysig by ät lite pasta fundera på riktigt vad du har gjort och varför? Och ja, men kom tillbaka sen och prata om insikter inte i en TV soffa där du bara tycker synd om dig själv för det går ju inte. Där kanske också nu. Nu har jag. Jag känner inte honom, verkligen inte så här.
Men jag tänkte, det skulle inte förvånas mig att han. För att är det väldigt. Har du väldigt bra mediekontakter så blir oss kompis med med programledare och andra känner att det är en trygg zon, vilket också är. Det finns någon som har sagt det? Du ska aldrig, du kan inte bli vän med 1 journalist. Nej för vi har 2 olika roller och det är också viktigt att förstå att vi har helt olika roller. Den som granskar och den som granskas står i 2 helt olika.
Ja, men uppgifter och ibland går de uppgifterna ihop, vilket är helt fantastiskt när man är på väg åt samma håll. Men för det mesta när det handlar om granskningar så har vi olika roller. Journalistens roll är att ja men ta fram ja, men. Oegentligheter orättvisor. Ibland är det extremt vinklat, vilket gör det ännu svårare för oss som du har som krishanterare.
Men din roll som granskas är ju att ge dina bästa budskap och argument hur du gör det, vilken kanal det är ju det äger ju du så att säga och det är ju också det som som, som jag skrev en bok för ett par år sedan som heter ägde din aganna. Och och där hela tesen är att. Journalisten och du som granskas har 2 helt olika roller. Journalisten har privilegiet att äga frågeställningarna rakt igenom.
Journalisten har också ett gäng förväntningar på hur den som granskas ska bete sig vad som är ett bra svar och inte. Men den som granskas är ju inte till för att möta journalistens förväntningar, för det är ju där det blir fel utan uppgiften är ju att ge de bästa budskapen argumenten. Vad som är ett svar, det bestämmer ju personen själv ja.
Ja, men precis och sen är väl kanske utmaningar då nu nu när det går så pass fort och nu nu en sak som jag tänkt på är väldigt många fall utifrån en journalistens roll som har slagit mig oavsett vad det är. Det kan vara krönikörer. Det kan vara egentligen att man hamnar till att jag ska producera så här många ord idag, men då det mesta och när tonen hårdast då det blir blandas ihop sociala medier där du också fortfarande är som journalist, en yrkesperson.
Egentligen, det fanns ju en tid där det var en del av arbetsbeskrivningen också var tvungen att twittra så. Hårdna tonen till blev ännu ytterligare, men sitter du tryckt på en redaktion så är det fortfarande bara ord men sen i andra änden. Där om liksom det offret de ska säga så. Kanske även om det på riktigt är ett fel, men kanske ännu värre om det inte är ett riktigt fel så har ju folk faktiskt tagit livet. Av sig exakt. Och den där krocken appropå
rollerna. Det är någonting jag inser att jag tror jag hade ju erik fichtelius med podden också, bara därför jag vill prata om konsekvensneutralitet för det. Det är ett ord som missbrukas något så in i bomben hos redaktioner. Det det är ett sätt att gömma sig bakom konsekvensen. Vi är ju konsekvensneutrala ja, men nu dog ju någon nej, men vi är konsekvensneutrala. Men vad granskning är att nej, men vi.
Alltså. Det är så här det blir rundgång och och och, men det blir också någon form av blanket statement för att liksom gömma sig bakom. Ja, men mitt jobb är bara att
skriva 5000 tecken. Det det säger är så viktigt och det är på ett sätt eller på på alla sätt faktiskt väldigt så det är en skrämmande utveckling att å ena sidan så så påstår då journalister och speciellt grävande journalister att det är fler som som vägrar ställa upp och intervjuer och och så är det ju. Det ser jag också bland mina upptrycksskivare. Att det det är så det är flera
och fler. Som som avböjer intervjuer för att det för att det är så hemskt vinklat och de ges inte en rättvis chans att säga saker och ting från sitt perspektiv. Men, å andra sidan så behöver vi journalistiken nu mer än någonsin tidigare, så vi behöver en bra granskande journalistik. Vi behöver fler bra seriösa journalister. Och speciellt i den här tiden vi lever i nu så behöver vi den. Ja, men på något sätt, ja, men seriösa journalistiken verkligen
i grunden? Och det är det jag tycker är så skrämmande då att på ett sätt så har ju det här låga förtroendet för journalister vi har idag. Det är ju en självförvållad bitvis situation och. Bland annat för att de har drivit personer till självmord. Det har ju hänt flera gånger tyvärr och det är klart att till sist så ställer sig varenda vettig person. Vad tjänar jag på att ställa upp på en intervju om jag kan göra det på ett annat sätt och fortfarande behålla mitt förtroende?
Intakt. Ja men precis. What's in it for? Me men exakt och och och nu kommer vi faktiskt att tänka på det jag inte hade tänkt prata om för att jag är så trött på det. Men när när Novus granskades som ett avrundningsfel på en decimal inga problem att prata och svara på de här frågorna som kom och och men efter en stund efter en
timme in så märklig. De är ju helt ointresserade av svaret och sedan började det komma frågor, har det slutat slå din fru alltså motsvarande den typen av frågor fast i undersökningsvärlden som det går ju inte att svara längre. Ja ju inte det för saker och ting tar sig ursäkta sammanhang man blandar ihop äpplen och päron och meloner och jordgubbar och det till slut så går det ju inte att kommentera det. Och då fick jag också höra, såg jag på Twitter.
Ja, en del av problemet svarar inte på frågor. Jag hade ju lagt flera timmar men jag märkte att svaren var passade inte med vad man hade bestämt att det skulle vara man kunde. Skapa? Någon form av egen t driven? Det var verkligen t driven. Och då har jag ändå suttit medan Johansson i flera timmar så det var på riktigt faktiskt. Då var inte vi granskningen, men vi var en del i hans granskning så att det handlade. Om spännande för 20 17 stod jag i en debatt med Janne Josefsson
och. Sa ord som han idag använder och vilket är jätteroligt när jag sa till honom att ni journalister gömmer er och då generaliserar jag förstås. Men jag sa att ni journalister gömmer er bakom en roll. Ni säger att ni ni ni är till för att ni tredje statsmakten och har en central roll i demokratin, vilket är sant, men ni använder ju den rollen för att egentligen ha en affärsidé när ni bara sätter dit. Folk avrättar människor i
offentlig. Ja, men IITVII nationell TV och blir både åklagare och domare och blir den här som sätter en människa i en offentlig skampåle. Och och de formuleringarna använde han idag när han säger att ja, visst jag. Jag går ibland för långt. Jag har gått för långt och det erkänner ju. Han och jag önskar att andra journalister också lär sig av det där. Att man kan faktiskt också som journalist erkänna att vi går för långt ibland.
Varför inte? Precis som som jag lär mina uppdragsgivare att också erkänna brister och fel och säga, förlåt, vi gjorde fel, förlåt, vi gör så här nu istället. Vi låt oss korrigera de här misstagen och presentera en åtgärdsplan. Ja precis och varför gör inte journalister på samma sätt? För det är då vi kan lösa
problem. Och det där är väl egentligen kanske just det här med 1 grundproblem kring journalistiken också att jag upplever ju att alltså det det som bygger mest förtroende är faktiskt alltså. Du litar inte på någon som aldrig gör misstag. Det det och ett misstag kan alla göra det uppsåt som är problem alltså och men men där är det svårt ofta att se skillnad på
III granskningar. Att det kan vara ett ett ärligt misstag, men det beskrivs som att det finns en lömsk plan, för annars finns det dramaturgin i det och då är du som offer helt körd. Men samtidigt så finns det en så lång rad med med exempel där mediehusen själva har gjort grova misstag faktiskt också med uppsåt? Ja, men. Då? Och men där går man aldrig in i det man kräver av sina intervjuoffer. Precis och det blir en
dubbelmoral. Som också mediehusen tappar i förtroende av för du lever inte som du lär du kräver av andra något du själv inte lever upp till. Och det är ju också grunden i alla förtroendekriser du säger en sak du lovar en sak men gör någonting helt annat. Du lever inte upp till dina fina värderingar och värdeord och ja, men på något sätt så. Tappar jag bort mig. Du sa någonting som jag tänkte kommentera på. Vem vet kanske? Kommer. Det då, då kommer jag, kommer det bli på en sak till här?
Nej, men just det här med med. Alltså förtroende för jag föreläser ju också väldigt mycket kring förtroende och det finns ju en förtroende en en majoritet av svenskarna tror ju att Media medvetet nu driver den här skapar en bild av samhället de själva vill ha och. Det ja det finns kanske finns ett litet koder av sanning, men framförallt är man fast i samma logik. Man är fast ja, det finns en egen agenda och det är mot sociala medier Det.
Det är otroligt destruktivt att tro att sociala medier är en konkurrent i mediehusen, för det är faktiskt inte sant. De kan slåss om samma annonsintäkter, men inte samma produktion det är. 2. Men samtidigt att man då inte förstår det här med med. Vikten. Jag har faktiskt. Jag tror det är 2 eller 3 mediachefer som har sagt samma sak till mig. Förtroende förtroende är inte viktigt för vi kommer alltid få kritik. Alltså det här, det är på riktigt. Och det.
Här, det är enkelstidning, det är så farligt. Nej, det är. 2 kvällstidningar och faktiskt en inom public service och 2. Saker apropå det där. Det är 2 saker som som är. Farligt just när det gäller drev och just den här. Det du sa om alltså. Det är mycket handlar om att. Mediehusen iscensätter ju den här skurkrollen. Det det uppstår 1, 1, 1 dramaturgi som framställer den som granskas som kriminell. Och det är ju det man förstås inte vill gå med på.
Jag, jag vill inte porträtteras i den här granskningen eller nyheten som kriminell, för jag är inte det det det på något sätt så är den iscensättningen oerhört farlig. Men det är 2 saker här som är som är centrala och dels är det handlar det om det där med sociala medier. Att mediehusen idag lägger sig på en sån låg nivå låg kvalitet för att konkurrera med trådarna i sociala medier med hetsen i sociala medier med den här snabba rapporteringen i sociala
medier hela tiden. Och det är klart att kvalitén, då blir pannkaka. Det andra, det är ju den här osunda konkurrensen mellan mediehusen där de ska toppa varandra, publicerar Aftonbladet någonting idag. Det ska expressen toppa samma sak imorgon och det är klart att då blir rubriken ännu smaskigare. Ännu mer personfixerad ännu mer skadlig och skadlig menar jag inte i sakfrågan utan II sensationsjournalistik och
förnedringsinslag. Så det är också en utveckling som vi har sett de senaste speciellt 5 åren där det går verkligen utför och samtidigt så ställer de sig frågan, varför vill få ställa upp och intervjuer det det säger sig självt. Det där är ju har jag föreläst i internationella sammanhang några gånger och det finns en gallupundersökning från 20 10 gallup International som som visar liksom att tilltrodemokratin då? Var högst i Ryssland. Det var inget vidare IUSA.
Där fanns det en grupp som gärna skulle se en liten militär milis som fick ordning på träsket. Alltså. Det här var före Trump. Den analysen hörde då det var innan jag själv satt i galoppintern, så nu har det kommit mycket bättre analys kan jag. Säga nej, men för. Då blev egentligen bara sanningen, demokrati, det är det minst dåliga.
Vi har alltså någon så här, Churchill dimension, men där handlar faktiskt om digitaliseringen kring Media för att i Ryssland. OK diktaturer rent generellt så styr man ju Media, vilket gör att är du i nyheten som Putin?
Då är han hjälte, men den är väldigt sällan en politiker. i Sverige kommer II Media om det inte är är söndagsbilagan där du faktiskt får får en en komplex dimension där du faktiskt också inte bara ska ställa till svars för någonting och nu för tiden ju ska ställas till svar för någonting som du inte visste. Ingen visste hände igår för det hände nyss. Och att man förväntar politiska lösningar.
Det kan också vara saker i näringslivet också, att den som nu har fått blivit informerad av det här har precis fått reda på problemet och förväntas. Ändå svara nu och löst det. Ja, precis. När det då kan komma till kanske individuella personer i en väldigt stor organisation som kan gjort något som som ledningen är omöjligt kan ha haft någon aning om och kanske till och med hamnar i ett problem med 1 facklig diskussion, hur ska vi hantera det här? Liksom det vi har?
Vi har liksom individuella trygghet och anställningstryggheten och vi vet inte ens om det har hänt. Vi får reda alltså där man skapar den här omöjligt. Nästan så har det slutat så din fru situation där man inte vänta. Jag visste inte ens att jag var gift. Vad hände? Så. Det som och det det är sorgligt och och på något sätt också skrämmande för att återigen att den den granskande journalistiken och all bra journalistik, den är det vi alla tjänar på har den.
Och det är också ett exempel från från närtid är ju ja, men hela skandalen med Anna Kinberg Batra. Ja, men där journalister är ju faktiskt gör sitt jobb. Med att ta fram fakta även om det kanske finns vinklar som inte stämmer, men men det finns liksom en en journalistik där som är sund i grunden och också när journalistiken är som bäst tänker jag Telia Sonera och mutskandalen, Swedbank och penningtvätt. Alltså. Det finns så många bra granskningar som som verkligen
är wow av det tagit helt. Avgörande helt. Avgörande och där är det krävs också att ansvariga personer ställs till svars. Det är ju jättecentralt för. Det finns ju ingen annan som om inte mer, för det här ser jag hela västvärlden. Det här är verkligen inte ett svenskt problem, utan det är hela västvärlden. Men det sammanfaller med ökad populism, minskad demokratisk stabilitet eller eller demokratisk mandat i länder.
För det går åt fel håll och men det det går väldigt tätt ihop med den här nya medielogiken där Media slutar göra de komplicerade granskningarna utan jobba väldigt mycket bara på känslospektrat. Sedan finns det och plockar. Upp skittrådar från sociala medier. Ursäkta uttrycket men det det är verkligen skittrådar som plockas upp som nyheter. Ja precis. Och då underminerar man ju hela makten man själv har som mediehus och jag håller helt med dig och det är det jag jag
kritiserar med det ganska ofta. Men det är för att jag ser hur otroligt viktigt den är och att den gör sitt jobb för när när riktig journalistik försvinner då försvinner demokratin. Ja. Precis så precis. Så är. Det här ett demokrati problem, det är ju det. Och och alternativet till demokrati. Det är faktiskt det vet vi i Sverige. Det.
Det finns inget alternativ i medborgarens intresse, men samtidigt tycker 40 % av svenskarna att politikerna skadar demokratin och en majoritet tror att Media har den politiska agendan egen politiska, vilket ju är väldigt lätt att tro för. Till viss del stämmer det, men kanske inte på det sättet som man tror vilket? Ska också hålla isär. Det handlar inte om att det är högermedel eller vänstermedia. Utan det är att det är att journalisten ju har en egen agenda.
Det är ju den här vinkeln eller tesen som driver storyn framåt. Det är sannolikt inte politik överhuvudtaget, utan det det mest uppseendeväckande vinkeln du kan hitta. Sen kan jag tänka mig också med det höga arbetsbelastningen som är och de knappa resursen så har du inte råd att misslyckas med 1 story så att jag undrar nu. Det kommer kanske varken du och jag svara på, men om man alltså. Det är inte så att det blev ingenting att du verkligen steker en storyn nu för tiden.
Nej. Du kanske kör den ändå att du blir så himla? Tvungen för att du har liksom det finns inte resurserna det. Har redan lagt så mycket energi och kraft och resurser på den jag har också. Mäts du på på output så att för att anställningssyggheten är ju så pass låg II Media. Det är ju faktiskt bara Media och universitetsvärlden där du blir. Utlasad för det heter ju faktiskt inlasad förutom i Media för. Det är inte ju. Lagom anställningsskydd, men där heter lagen om jag vet inte.
Jag vet inte, men. Men där där blir man ju utlasad, alltså man maxar ju hela tiden den gråzonen på ett sätt som inte finns någon annanstans. Men det skapar den här osunda, den här osunda arbetsmiljön också, som vi tvingar fram desperata journalister faktiskt. Och det blir ju en osund konkurrens. Det är bra med konkurrens. Det är bra om det är flera mediehus. Det är bra med flera. Liksom journalister, men det, det är ju den här osunda konkurrensen.
Där man hela tiden ska jaga klick och och de mest smaskiga klicken dessutom och. Samtidigt som de riktiga bovarna verkar komma undan hela tiden? Ja, men. Precis det är det som är så ja, precis och det där med politiker är någonting helt. För många tror att politiker är som medietränare och det är därför de kommer undan. Men det är precis tvärtom, försöker säga det om och om igen hela tiden att är det en grupp som inte är medietränad. Av någon extern rådgivare så är det ju politiker.
För hade de tagit in externa rådgivare så får de ju skit för att betala dyra konsulter och det är skattepengar, skattebetalarnas pengar? Ja, precis så att det händer ju inte utan de är ju tränade av egna person. Som också är inskolad inskolade i de politiska korridorerna där det går ut på att ducka undvika ansvar. Undvika raka exakt. Så att så att på något sätt så så var ju poängen av det. Vad vill jag säga av det? Ja, men det är att politiker är ju en grupp för sig som.
Ofta kommer undan? Absolut, men det är inte för att de är medietrännade, utan det är för att de har lärt sig att bara ducka och att de just kommer undan. Och sedan förlåt, ja, nej, men de. Kommer undan på så sätt att de de på sikt. På sikt så förlorar de ju makten att driva igenom sin politik, så blir det ju på sikt, så förlorar de i förtroendekapital. Men på på kort sikt så kommer de ju undan? Absolut. Jo, men precis och det var ju det jag kom att tänka på också för.
Oftast så ställde hon till svars för någonting som det egentligen inte har ansvar för. Alltså just om vi tar skjutningarna. Ja, på lång sikt så finns det ju politiska ansvar så klart för att det finns en lång alltså decennier av en politik som har försatt oss i den situationen. Eller eller att vi har brister i försvaret? Det, ja, det är politiska beslut, men det var väl länge sedan eller energifrågan också. Men här och nu är det ju förvaltningsproblem. Då är det egentligen
myndighetscheferna som bor men. Men det blir ändå en politisk fråga. Precis. Och då, då blir det ju bara du får skuld för något du inte har skuld för. Och du som politiker vinner egentligen bara på alltså. För det första kan du inte ta ansvar för du har egentligen inte gjort någonting. Du kanske inte ens får vad är politiken när problemet skedde? Och det är ingen som kan lyssna så länge.
Tror i alla fall journalisten, men det andra blir ju då att det underminerar liksom synen på politiska makten, men det det man kommer heller inte bli någon form av praktisk eller operativ förändring eftersom de faktiskt ansvar. Inte. Säljs till svar, ja, men precis och det är ju ett problem. Det är ju verkligen. Tandlöst allting, det blir ju allting bara ett spel för gallerierna och. Och och allmänheten. Vad som jag kom på häromdagen, att. Eller det här. Det här är inget nytt.
Men det som att de flesta bryr sig inte. Det är liksom det. Det har jag sagt hur många år, men det jag kom på häromdagen var att de flesta ska inte behöva bry sig. Alltså, det är starka och ting ska bara funka exakt. Du röstar ju på någon förvaltare i ditt alltså det. Det är ju du som är chef över statsministern, förutsatt att du har tillräckligt stort mandat alltså för att det är ju så det fungerar. Det är ju en förtroenderoll och det är ju även vi förväntar oss
att nyhetsmedia ska ska granska. Det har jag så många undersökningar på. Vi förväntar oss god journalistik. Sen har de flestas väldigt svårt att se skillnad på god och dålig journalistik utan det ser ut som världen i galen. Det är därför det här podden heter sen utifrån faktiskt, för det var där det. Började där för att. Det ser ju ut som världen är galen. Ingen tar ansvar för någonting,
allt går sönder hela tiden och. Och du som individ alltså, det är inte alla, men det blir mer och mer, så det det, det, det här. Solidariteten ställs på sin spets och det blir mer och mer att du måste se till att åtminstone kan ta hand om dig själv och din familj. Och det blir mer populismen men men också anti globaliseringsfrågor och rädslan för i allt det här kom ju kring din egna osäkerhet. Som individ. Och det du säger nu är så spännande för att tittar man på.
Medieklimatet samhällsklimatet så kan ju gemene man få uppfattningen om att är vi så korrupta. Alltså är vi verkligen så som Media beskriver oss och tittar man på hur Sverige ligger till i världen så är vi ju bland de minst korrupta i hela världen så att på något sätt så finns det ju en stor diskrepans mellan hur hur saker och ting porträtteras och hur det faktiskt är på riktigt så att säga. Det jobbiga med det där blir för det första ser det ut då.
Ja vi har. Vi har problem med grova våld i Sverige. Det är det som är. Det är inget snack om saken, men å andra sidan det är problem som många andra länder har liksom. Vad har ni bara ett om dagen alltså om man ska raljera lite? Det betyder ju inte att det inte är illa. Vi har vi går för. Vi har ju många problem, men de är. Inte riktigt så stora som de upplevs och det där leder ju till för att är det så att problemen ser ut att vara ohanterliga. Då kommer du tillbaks till det
här. Att ja, det går inte att göra. Det enda jag kan göra är att se till att låsa dörren och skaffa ett baseballträ och så så ja då kan jag i alla fall ta hand om mig själv. Det är faktiskt var fjärde man nu som tycker man ska få ha vapen hemma för att försvara sig åt kriminella på sikt. Här wow vart fjärde? Wow. Så att och det var innan skjutningarna nu som alltså så att här har pågått en stund och det var egentligen varför frågade jag om det? Jo, men jo, men det är lite så här.
Lackmustestfråga tänker jag, hur osäker är det för? Ja, precis för att man har högt förtroende för polisen fortfarande, fast det är utifrån deras förmåga. Och du tror, precis som i sjukvården, du har gett det de gör så gott de kan under pandemin stör inte vården, för de har fullt upp. Just det och samma med polisen, men det har ju sköljt upp i alla skjutningar överallt så att men de kommer inte bli men jag. Vill ändå kunna, ja, men då
måste. Jag även om risken kanske är 0,1 % så är det ju då, men vad som kan hända då det går ju. Alldeles jag. Vet alltså, det är så otroligt att oroväckande för att där hamnar man samtidigt diskussionen då kring förtroendebarometer? Ja, men det är så högt förtroende men förväntansbilden. Det är ju den. Det är ju någon form av samhällskontraktet som det här var en av de här frågorna testa liksom a jädra, det var värre än vad jag trodde.
Mycket värre än vad jag trodde och jag tror att det har blivit värre. Det vet jag inte, men alltså nu med de sista skjutningarna nu när jag ändå har karaktär. Ska jag göra men men. Men det ligger ju någonting i det här, för det är ju här. Ja, men det är ju det.
Men här ligger ju då mediabilden och politiken som båda bekräftar varandra om det enda som det enda som är viktigt just nu är skjutningar nu ska nu måste man ju rapportera dem självklart, men andra sidan skulle man vilja prata om lösningar inte. Ännu. Mer av problemet. Och vem är det? Som kan lösa det här? Ja, det är ju inte politikern det. Det tror jag att det inte ens politikern skulle säga att de kan. För det tar tid att skriva lagar. Enorma. Förskjutningar? Ja, men.
Exakt det gör ju det läsningen. Ja, han kommer. Inte idag de kommer om 2 år från nu. Och då kommer fängelserna vara fulla så har vi nästa problem alltså på något sätt. Men men man kommer undan med att ge bilden av att den här långsiktiga lösningen är lösning här och nu för spelet mellan Media och politiken är sån. Vad ska vi göra nu? Var det någon som sköt? Ja, men vi har nya lagar på gång, vet du så är det klart. Och ja, men vänta så vad ska vem ska?
Ska man panka lagboken huvudet på på de kriminella då eller vad vad hur alltså det kom ingen följdfrågor där, men å andra sidan kan ju då de riktigt ansvariga kanske det är väl en en stor. Politikerna också och skyller på varandra. Det var din regering när det var din regering. Vad gjorde du under din regering? Ja, men vad gör vi nu då? Precis, men det kommer jag. Tänka på det skulle kunna vara. Byt ut politiker mot mot ett företag och dess konkurrenter. Den hade ju varit. Ganska.
Olik, men nu har jag gjort. Vi gjorde ju en konkret. Ja, men. Då händer det saker. Ja ni var ju inte som dem, vi hade ju först varit lite roligt. Nej men det, det är ju liksom bra konkurrens alltså det. Det visar ju också att sunt konkurrens funkar, för det finns inte ett företag idag som inte är konkurrenskraftigt som kommer leva på sikt för det försvinner det företaget.
Precis så det finns. Ingen ledare företagsledare som kan vara som bara pekar på konkurrenterna hela livet och som går med vinst att det är på något sätt så kan man kanske som politiker också lära sig från från näringslivet? Och det blir väldigt jo, men det där är ju intressant för matséolsson avsnittet innan och och det var ju faktiskt just det här med varumärken för att det det hänger ju tätt ihop det här
egentligen. Att företag kan inte leva utan förtroende om man skulle om man inte litar på att mjölken är OK, då köper du inte det. Sen finns det ju så många dimensioner i det här så klart. Men ja Cloetta nu som behövde slänga 850 miljoner. Hur mycket var det var så mycket så att det var halva. Jag vill räkna ut lägg man kexchoklad runt runt på bredd så blev det runt halva jordklotet så mycket om kvarslänger man. Förtroendekapitalet är ju allt. För att, och det här kunde det vara giftigt.
Det var ju lite det och. Politiker kan ju säga samma sak och så är det ju absolut förtroendekapitalet är allt. Skillnaden är ju att politikerna nästan gömmer sig bakom det här förtroendet som de har fått. Och och säger att ja, men vi har ju folkets förtroende, men och och så kan de leva på det i några år egentligen utan att konkretisera 4 år.
Ja, precis medans för företaget är det ju här och nu hela tiden varenda dag varenda minut, så handlar ju förtroendekapitalet om här och nu också på sikt givetvis. Men det du testas hela tiden. Jag tror Cloetta som exempel. Jag tror inte de har fått en törn i sitt förtroende. Nej för man kan också hantera kriser på ett bra sätt. Ja, jag. Tror det också tänkte effekten, det var kanske. Eller, jag kommer inte ihåg, men det var en ansenlig del av hela årliga produktion som faktiskt
som blir kasta. Alltså. Det vore ju något och på grund av att det kanske är giftigt alltså, det är ju det borde ju vara. Det är ju jättekatastrof och det. Är också det som är så centralt och och liksom lyfta att en kris behöver ju inte innebära en förtroendefråga för krisen kan ju lösa så pass bra. Ja att du till och med tjänar på dig förtroendekapitalier. Och kundernas förväntningar. Du vet giftiga. Här har vi gjort åt.
Det nu kanske vi blir väldigt mycket kring den, men bara komma och tänka på det, för det var ju bara häromdagen och och det som du säger för att att att tappa ett företag förtroende. Det leder till förluster. Det är ett lustigt. Och. Uppsägningar förlorade skatteintäkter så att det är hela samhället är ju byggt. Det är ju ett förtroendesamhället. Särskilt i Sverige tror jag. Eller framförallt i västvärlden,
men så är det väl. Olika företag är väldigt duktiga på att ta kundernas förtroende och tillit på allvar. Vi är jättebra på det i Sverige för det är ju någonting också som politiken kan lära sig från ta ta förtroendekapitalet som du har fått på allvar leverera och tänk att du ska leverera i varenda inte bara intervju, utan varenda situation. Ska du göra jobbet grundligt? Precis som varenda
företagsledare gör och. Men då kom jag på att apropå Anna Kinberg Batra också nu nu nu blir det spekulation här kanske men andra sidan. Hon associeras som en moderat just nu. Och där är ju också frågan, liksom då för då då hon, hon är inte. Ja. Precis. För att, varför ska jag inte glömma då att alla som företrädare som så har de en alltså politiska företag? Har ju 1, 1, 1 parti logga på sig så och Centerpartiet till exempel Annie Lööf var ju med i podden innan jul och.
Det var hon lyckades väldigt, väldigt bra fast det var. Det blev ju svårt för efterträdan för att där blev egentligen ett nästan ett likhetstecken mellan Centerpartiet och Annie Lööf och hon byggde en alltså eller hon. Partiet byggde nästan helt och hållet på Annie Lööf och inte Sverigedemokraterna. Och det är ju det vi ser ser utmaningen nu nu för den med rock att liksom hur ska han kunna han är inte han i löv och Sverigedemokraterna sitter i regeringen. Han har 2, liksom 2 vattendelar
som helt plötsligt försvann. Från en dag till 1 annan. Samtidigt då tillbaks till den eleverna var otroligt mycket hat och hot. Hon pratar ju också om medielogiken kring att hon tyckte ebba Busch var bra. För att hon sa så uppseendeväckande saker i debatten att frågan levde hela att hennes namn levde hela veckan. Alltså. Och och då tänkte jag fråga han. Retoriska ja men. Exakt och det är samma. Då har vi ju. Annie Lööf hade ju sina upp skon.
Jag tror jag glömde frågan henne där, men då tänkte jag, jag tror att hon tyckte att det var bra alltså. Hon hade nog aldrig tänkt äta upp en sko, men jag tror att på grund av hur medielogiken är det var det var alltså jag jag upplever ändå så hemskt, väldigt hög integritet. Men också väldigt smart, men också måste spela spelet för de flesta politiker har har pratat med insekt. De måste spela Media spelet. Det är inte politikern som
bestämmer här. Det är Media och då anpassar man sig så den som blir bäst på det här då är ju den som syns mest ITV. Och till slut blir det också. Jag håller med. Det är säkert så. Men till slut så blir det också. I början kan jag tycka att ebba Busch var var ja, men en stark retoriker och det är hon ju väldigt stark retoriker. Men nu kan jag känna att det
bara handlar om retorik. Och inte innehållet och och och det tappade hon ju på det på något sätt så blir det ju bara uttryck coola uttryck som blir rubriker, men sen då det. Är väl det som blir problemet då för att. Bli lite bort från krishandling, det blir så uppenbart. Det blir ju det. Bara handlar om om retoriken och. Och om man tar hennes utspel innan hon blev energiminister och satuering, så jag tror hon dammsög ute i skogen bara för att visa att man skulle göra av
med el på Instagram och sådär. För det var bara en bluff, hela elkrisen och sen. Sämst hamnar och en ansvarsåldern. Då var det nej, men nu får ni gemensamt spara el med. Var det så att vänta? Det var ju jättelätt det här och nu var det omöjligt och det, det tror jag liksom såna saker det. Det är ju där krocken mellan mediebilden och verkligheten blir väldigt alltså uppenbar väldigt fort. Alltså.
En skrämmande utveckling just när det gäller politiker som som ju har fått mandat från från folket att driva den här politiken och på något sätt sitter med det här förtroendekapitalet. Att de kan bestämma sig för att bara köra kommunikation via Instagram till exempel och bara vägra ställa upp och intervjuer och att de de kommer undan med det. Det det tycker jag är är det är trejält demokratiproblem det. Har du rätt? Det, men där har väl egentligen tyvärr mer.
Det satt sig själv i den sitsen. Därför man hela tiden refererar till, säger Ulf Kristersson på Facebook. Eller säger Magdalena Andersson på Instagram och så blir det nyhet. Det är inte ett nyhetstips. Utan det jag är nyheten och och och då har man ju skapat. Också en självförhållande. Situation, då får ju nej förlåt politikerna äga sin egen agenda samtidigt som väljaren vill nog
ha mer information. Och. Så man man, man hamnar ju kortsiktigt kan det kännas lugnt och skönt och bra, men å andra sidan så har man nog glömt glömt bort sitt sida. Uppgifter och de underminerar ju medias roll som ju faktiskt är en central roll av demokrati. Som politikern ska försvara i alla lägen så att det blir också 1 1 1 krock i. I uppdraget, vänta.
Ja verkligen. Förlåt, nu kom jag tillbaks till transportstyrelse igen för att jag tror det var därför det var så intressant just den för att där kom man undan med att det överhuvudtaget kommentera. Då blev det ingen story och det var det var då jag upptäckte att helt plötsligt ändra det någonting för tidigare blev det då, då fick man då filmade var han stod utanför dörren och så pratar man ändå om det här frågan, men men om då till exempel Magdalena Andersson inte
vill komma i tv? Nej, då går det inte att ha en debatt med andra ord, det blir ingen nyhet, men hade det alltså för att det är så mycket fokus på debatten och då krävs det 2 parter. Men om den ena inte är där så blir det lite skavlad. Nu är inte Magdalena Andersson här och så kan försvara sig så att då blir det ju ingen. Men man hade kunnat granska frågorna ändå och då hade man.
Då hade politikerna kommit där. Det, det är en sak som jag jag ser alltså för att det är Media Media är en mäkta skatteaktören som finns i västvärlden. Det är mäktigare än alla och män. Den ser inte ser ni ingen makt. Eller gömmer sig bakom den, för jag. Tror inte de förstår den faktiskt alltså. Jag pratar med så många av de de ser att det är Facebook som är makten eller så att man hamnar i en offerroll och. Förstår då inte vilken enorm makt ibland jämfört jag med 1
elefant i porslinsfabrik. För att men. Vadå? Det har väl ingen makt. Men om du står still så står det ingenting sönder. Men just att man förstår inte vilket genomslag man har för man tittar på fel mått. Nej, men vi har så det. Har du rätt? I står det i en annan debatt med Tomas Mattsson. Bara för något år sedan eller knappt något år och då sa han precis det du säger nu att nej, men det det är ju dreven i sociala medier som är åt helvete
vi vi sköter oss. Och det säger man, det där stämmer ju inte, för det är fortfarande så att det är ju när den här individen som granskas hamnar i. Din tidning det. Det är då de enorma konsekvenserna för den här individen är på riktiga för att sociala medier eller Facebook är ju fortfarande en liten bubbla och och missuppfattar mig inte. Det är en stor bubbla och kan för allvarliga konsekvenser, men det är ändå en alltså det.
Det är begränsat, men det är ju när du hamnar i nationell etablerad Media. Som faran är på riktigt och du kan förlora allt så att och att bara inte inse det är helt bisarrt alltså. Jag vet. Det var ju det jag pratade om det här med att förtroendet är viktigt som jag har ju pratat med redaktionschefer på på nästan alla under åren. Men det det är faktiskt så att man man förstår inte sin egen makt. Man förstår inte heller värdet när redaktion tar upp någonting och det. Det är ju den.
Den redaktionella arbetet handlar ju om i på konsumentsidan. Att ja, men det var ju SVT eller vilken som helst. Det kan vara vilken. Men ja, men det är ju någon journalist som har gjort en värdering. Alltså är det viktigt. Och Trump är det bästa exemplet för att där blev hela storyn att han var en vanlig på grund av Cambridge Analytica. Viktigt totalt fel det det var att han hade ungefär 5 miljarder dollar III förtjänat medieutrymme, alltså förtjänat
och förtjänat. Men alltså det var inte. Köpt alltså. Det blev det gjorde ont att säga. Förtjänat faktiskt. Där. Jag brukar använda, men man alltså en man, en hund som byter. Man brukar inte vara nyheten. En man som byter hund i en nyheter så här klassiska. Men om den här mannen biter hundar hela tiden, då borde det ju inte vara nyhet, men det är det ju. Med Trump. Men han fick 5 miljarder i gratis medieutrymmet och så var det 11 andra motkandidater som inte fick någonting.
Det var ju där han vann halva valet för sen är den 50, 50 fråga så att och men Cambridge Analytica var ju inte sena på att känna och tänka att här kan vi tjäna en jävla massa pengar men. De vill ju tjäna pengar så det är klart att de tar åt sig äran. Och det passade rakt in i medianaktivet så här. Nej, det är inte vårt fel att det här går sönder. Det är ju Facebooks fel.
Nu ska vi gemensamt, men. Då hamnar du här att liksom, men samtidigt förstå politikerna och gå tillbaks till Annie Lööf och jag bara bush. De vet att de måste upprepas i riktig Media. De hinner inte vad Miljöpartiet skrev faktiskt in i eftervalsanalys för för ett par val sedan att likes på på Instagram var inte samma sak som röster i en eftervalsanalys. Hej för att de trodde nämligen det innan för att man bubblan alla älskar ju, men vem älskar inte klimatet? Det är klart att och det var
roliga filmer. Jag tror att måns herrngren alltså, det var verkligen såhär varför? Må tro att den här folklistan nu? Faktum har fått så himla mycket utrymme nu i Media och de det måste man ju ge dem. De har ju varit skickliga på att få synlighet, helikoptrar och ja, men en liksom coola miljöer och. Det blir. Lite trumpigt, men innehållet då? Vad är det de ska leverera? Vad är det de lovar potentiella
väljare om vi då? Pratar mediemakten, det här har jag inte sagt offentligt någon enda gång, men då körde Expressen och veryanen konkurrent till oss. Kan du tänka dig att rösta på folklistan? De hade inget parti program i det läget de hade en punkt kanske och det var lite mer kritisk mot EU. Det är ju ungefär som att nej, men kan skulle du kunna tänka
dig att äta godis? Ja, men jag bantar alltså, men det hade varit gott alltså få nej, det som händer där när expressen tillsammans med veryan. Kan du tänka dig? Det blir bilderna för då var svaret. 11 % sa ja ja, men och det man. Säger ja till förmodligen ja, men det det, det är ju det här ståhejet liksom. Inte ja, men har de en bra politik är det klart jag kan rösta på dem. Ja just det, men det har de ju inte vet vi inte just nu. Jag. Har ingen aning.
Kvar och valrörelsen har inte kommit igång, men det är väl klart jag kunde rösta om de är bra alltså med att ställa den frågan. Det är så ledande du kan komma och där utnyttjar jag ju då. Man, då skapar man en falsk makthavare eller en falsk folkopinion som den lutar sig mot för att du kan ställa den frågan om vad som helst och det
och du blåser upp en siffra. Sen låter det som att de skulle få 10, 11 % i valet och det där är där har vi då mediamakten hur hur hur man missbrukar den varför man vill få lite klick och tycka. Oj, oj oj, det här är oj det det det, men det blir verkligen så här när en man som biter en hund här, det är det är så det var därför jag menar Trump, ett helikopter och allting, det var ju verkligen så här. Inte att det blir att skatta för att vara så komiskt för att det
var verkligen såhär. Ja, men det är ju typiskt att Media kommer inte kunna hålla sig borta. Kvällstidningarna kommer älska det här, men ja. Jag önskar att vi fick till 1 seriös debatt om medias roll och ansvar, alltså sånt här genuint och fint samtal. Jag vet. Inte och det jag vill verkligen ha det för att det är så viktigt. Men där är ju frågan om vem granskar Media? Och mediehusen vill inte ja försökt.
Men sitter du samma båt och då tror jag att eftersom huvudfienden då är sociala medier i deras värld för att det är ett av liksom annonsaffären går sönder, så så sitter de i samma båt. Det är samma sjunkande båt och då vill de inte gunga den här båten och det där blir jätteilla så jag. Jag skrev väl faktiskt en artikel i fokus om det här utan mediekritik. Så faller medietilliten. Men det krävs ju att Media
granskar sina konkurrenter. Alltså, eftersom att tänka att de är inte att de sitter i samma bolag sig. Själva och fanatiskt. Ja, men precis självkritiken är väl jättebra, men om man nu inte lyckas kritisera sig själv kan man åtminstone expressen borde åtminstone kolla Aftonbladet och vice versa. Det skedde ju på också. Av misstag. Så att och för att. Göra det så måste man ju också erkänna då att det finns misstag. Det finns tillfällen när vi går
för långt. Det finns tillfällen när vi inte tar vårt uppgift på allvar. Precis. Annars kommer vingen vart nej. Men och det finns ingenting mer som inte medborgaren vill ha välfungerande Media man vill lita på journalisten. Man vill att politikerna eller vakthavare ställts till svars för riktiga problem. Och det vi inte kan prata om eller sätta ord på kan vi heller inte förändra. Och det är så grundläggande. Vi löser inte detta idag, du och jag, vi gör inte.
Det, men det var väldigt intressant, ja. Det var det väldigt. Jag tror att du och jag kan hålla på hur länge som helst exakt. Jag tror också det, men jag tror att de som lyssnar kanske folk. Då blir det en del 2 någon? Gång stort tack. För du kom.