Välkommen till Novus sanditz tjech, mats görzon. Kan inte du beskriva lite om dig själv? Först en del känner till dig andra inte. Jag brukar ju säga så här att jag var en kille som redan gymnasiet ville jobba med reklam och jag var jättefascinerad över ett konceptuella, liksom som David agerby och såna.
Här gjorde att de löste egentligen väldigt intrikata affärsproblem och till slut så blev det väldigt till synes enkla idéer som löste problemen och jag tyckte att det där var som att läsa deckare liksom jag tyckte det var hur spännande som helst. Och sen med lite kringelkrokar så var det så att jag pluggade fruktansvärt mycket då i det ämnet väldigt och det var ju tidigt så att alla var ju så här. Gud, vad du pluggade vad vad
tänker du? Blir egentligen, men jag vet inte tänkte jag, men jag drar till USA och fortsätter så jag doktorerade ganska späd ålder och det där gjorde att jag hamnade alltid i strategiska rummen det var liksom så här. Vart ska det här bolaget från 3 år eller hur ska vi rulla ut den här tekniken? Jag jobbade på Ericsson och soly Ericsson som global varumärkeschef.
Också. Vi är alldeles för ålder egentligen och vara med och skapade bluetooth och såna här saker så att mitt perspektiv på var märkesbyggande blev väldigt affärsstrategiskt och mycket mer så att säga produktutveckling och såna här saker än enbart kommunikationssidan. Och det kan man väl säga, det är det jag har gjort sen. Resten av min karriär är att jag har rört mig i landet från så att säga den torraste affärsstrategin och faktiskt hela vägen ner till kreativt utförande.
Och liksom de galnaste idéerna och det det det spannet jag kutarar i hela tiden. Ja, men det det är ju. Otroligt spännande och det kommer jag också tänka på. Jag börjar faktiskt också min karriär på Ericsson och var på andra sidan. Vi skulle ju i samband med när bluetooth faktiskt vaknar till liv, så jag var på något Mobile lab när vi står i still vad det hette. Men vi var väldigt tidiga med det där och skulle liksom titta på protokollen och allting så att det möttes vi indirekt där.
Men man lär sig hunnit varje dag. Jag visste faktiskt inte det om. Det OK. Nej, jag jag. Jag döljer min bakgrund väl igen och. Sitta som VD för undersökningar och prata politik i stället. Jag är ju konstigt nog också en mjukvaruengenjör, men jag orkade inte göra som du och plugga så länge när jag var färdig med min master. Då fick det räcka, då var jag klar.
Jag är väldigt glad att jag gjorde det, men jag är också väldigt glad att jag gjorde det då för att its och youngman's game och det är faktiskt ganska tufft. Det är en lång väg att vandra och man har. Man är ganska ensam och så vidare och man får försaker ganska mycket och jag tror att man har varit ute så att säga och haft det bekvämt ett tag så är det svårt. Det är lite muntligt liv. Nej, men verkligen så är det. För min del kände jag också att det går för sakta forskning och
för sakta för mig. Jag kan inte gräva ner mig 4 år på en fråga det det blir. För snävt taskig miljö för att beröm liksom akademiska världen. Det är att folk försöker liksom på alla sätt skjuta ner det du just har framfört. Det är en väldigt märklig feedback loop i den där världen tycker jag. För att om man gör riktigt dålig research, då vet alla att det där är riktigt dålig forskning. Och då är folk liksom mer artiga och säger ingenting.
Men om om man verkligen liksom kommer med grejer som påverkar fältet, då får man åttioåttatusen invändningar och det är en ganska knäckande faktiskt att det. Det är en sån här reverse feedback, liksom som att man inte har i andra områden. Det där är jätteintressant för det där råkar vi ut för hela tiden nu, vilket är en enorm frustration för att. Vi är nog det enda undersökningsföretaget i Sverige som är värt att kritisera,
enligt forskningen. Men det blir ju helt snett i det offentliga rummet så att det det gång på gång, det är ju. Det är ju bara vi som får kritik själv. Fler undersökningar det vet alla att det är så jädra dåligt så inte värt att kommentera, men då lägger man alla energi på att försöka nagelfara kommatecken hos oss som egentligen inte är intressant, men som du säger att ja, men här är värt att att att att liksom titta på varenda liten decimal otroligt
missvisande. Välkommen in i forskningsvärmen. Och det är min frustration för jag pratar väldigt mycket med forskarna som vänta, men vänta här nu, liksom det ger ju helt fel bild när ni lägger, skriver blogginlägg eller vad ni gör? Om bara oss och hoppar över huvudproblemet. För det leder nämligen finansieringen fel. För det innebär ju också att det är politiker som finansierar och de finansierar ju inte sånt som man kritiserar.
Så kritiserar man kommatecknen och ignorerar de här enorma problemen så skapar man bild av att det inte går att undersöka. Nej, men jag brukar säga att alltså forskarna har ju liksom lite det problemet. Det. Det är ju en klassiker med liksom att de blir ju också så att de kan glömma bort just vad var frågan från början. Varför var den intressant? Varför har vi sökt ett svar på
det här? Och istället så hittar de liksom så här, haha, jag hittar homoskridasitet i din regressionsanalys så här för alltså de skåra liksom poäng bland varandra på helt fel saker liksom. Precis, ja, det här var här hade vi inte tänkt prata om, men nu nu blev det här jätteintressant tycker jag. Det är verkligen så. Och just krocken mellan forskningsvärlden och och och resten blir och och särskilt när när när Media använder forskningsvärlden som någon form
av plattform. För att få ut nya spännande rön och och äpplen kan ge dig cancer nya rön, vilket ju egentligen betyder att man inte alltså kommer fram till det. Men någon kanske eventuellt möjligt möjligtvis alltså just att man misshandlar redan forskningen som som från början. Just då den här dimensionen att forskningen själv nästan blir självdestruktiv genom att man fokuserar på att gräva sönder det som kanske är närmast sanningen att ignorera tokfelen.
Jag håller verkligen med om det. Jag tycker att det är intressant också. Ta i det här området marketing att vad som liksom nu går under begreppet evidensbaserat och så vidare att jag kan tycka ibland att vissa grejer som folk följer väldigt hektiskt, till exempel alltså i varumärke så här hur hur varumärken växer. När man hittar så att ja OK, det är jätteimponerande när man ser liksom tabeller och man ser samband och man ser saker. Men grundfrågan var så här, hur
fungerar varumärken och då? Då finns det ju där en definition som är av kategorier, att de är utbytbara varor som som kunderna inte blir så speciellt mycket om om man byter mellan och då har man ju per definition sagt att en kategori består av svaga varumärken och sen så triumfmässigt. Så säger man såhär jag har funnit. Att varumärken i själva verket är väldigt svaga och det finns
ingen lojalitet. Ja, men du har ju definierat allting så att det måste bli så. Och sånt där tycker jag är fascinerande för att man kan liksom bli världsberömd, liksom på att komma med cirkelreferenser i viss mån. Och det där är ju faktiskt väldigt intressant för det. Det kommer ju in i den här någon form av sanning också att det inte är värt att bygga varumärken heller, men då gör man ju å andra sidan ännu den där distruktionen ännu svagare. Och har gett. Upp, ja, den är ju det.
Det är ju en självuppfyllande profetia om om alla följer såna råd att det finns inga starka varumärken alltså ska du inte bygga några ja då. Då är det ju klart att 10 år senare, om alla gör så så finns det ju inga starka varumärken. Men det jag tycker är det konstigaste är ju så här att man fokuserar då på svagheterna i till exempel då att en kategori består ju trots allt inte av homogena produkter. Det består trots allt inte av att alla väljer samma.
Det består trots allt inte av. Att alla är tvungna att ha exakt samma prislägen och så vidare. Det är ju det man ska utgå ifrån. Naturligtvis inte bejaka som att så här. Ja, det här är lolla generalisation. Det här kommer att hända dig också. Det be gärna inte emot slappna av så blir det skönt. Different branding.
Jag tycker att det det det har kommit en form av väldigt icke konstruktiv pessimism in i marknadsföringen som jag tycker är. Lite lite tragisk alltså förut så hade man mer tonvikten på att det går att göra saker och nu istället så ligger man mer i riskreduktion och att det är OK att att ha flockbeteenden och så vidare och jag. Jag tror det där straffas oerhört hårt för många företag
idag. Men, det tror jag och det det finns ju, det hänger ju på i några samhällstrender också som jag har noterat under och du också såklart. Men just det här fatalistiska dimensionen också, att vi egentligen bara åker med. Mot någon form av jordens undergång eller någonting, det så här kommer det bli. Jaha vem bestämde det som som jag sa till till faktiskt en ledare för ett fackförbund i Sverige.
Men men om nu den här vägen till leder till någonting vi inte vill, varför byter vi inte riktning då? Det är när jag är ute hos kunder och så där så är det ju ofta att folk säger så här, ja, jag köper allt det du säger och alla resonemang och så att det låter jättebra. Men vår bransch där är det så svårt för vi kan inte riktigt bryta oss ur dödläget. Vi har såna här restriktioner vi, vi kan inte differentiera oss och.
Och då brukar jag liksom säga så här, ja, men har ni sett liksom guds finger peka på er eller liksom varför är ni så övertygade om detta? Alltså? Man kan ju till och med differentiera toalettborstar liksom. Varför kan man inte differentiera sig IT konsulting eller fintech eller? Servicetjänster eller vad det nu vara månde liksom det, det går ju alltid. Men precis så hade hade jag tänkt så i vår bransch hade vi nu jobbat med självrekryterat
och ingenting hade funkat. För att det är den globala trenden och det sägs att ingen vill betala för tillfällighet, men det är ju inte sant. Det är ju bara att du inte fått reda på den differentieringen, vilket är ju helt central så att det. Du har inte övervägt att vara som alla andra, fast har en egen färg på loggan då. Tvärtom faktiskt det jag inser att alla andra springer åt ett håll och vi bara. Men vänta vart vart är ni på väg nu? Ska vi måste vi visa att vi inte
måste springa dit. Det är ju precis det du säger. Det är ju differentiering som är grejen. Jag brukar, jag har ju stött på det där liksom med med i olika sammanhang, hjälper till med strategi och så där och man liksom undrar såhär OK, men vad är det jag gör? Alltså det, det är ju många som kan göra saker om man säger billigare eller liksom sitta och fylla i en massa saker.
Om man säger fortare än jag tänker kanske och sånt här, men det är ju till exempel att det är ju så med undersökningsföretag också så att alltså vad om man ställer en fråga och så vill man ha ett svar, då vill man ju ha det riktiga svaret. Man vill ju inte ha en i en answer liksom. Och där tror jag väl ändå att vi har någonting gemensamt att om man kommer till er och ställer en fråga så kan man vara alltså på riktigt så att säga, lita på
att ni tar reda på det. Svaret, till skillnad från om man gör det quicken dirty med massa konstiga urvalsfel och alla de här grejerna och så får man felaktig information. Och det är ju det jag tycker liksom är grejen med. Alltså att hjälpa företag med strategi och såna här saker är ju att ja, visst. Du kan ju hitta liksom en miljon människor som gärna hjälper till.
På alla möjliga prisnivåer och så där, men problemet är till slut att du måste ju ha mån om du kan lita på sen som i. I vad man kommer fram till och och det är ju det man måste bryta sig ut och och det tankemönstret har.
Tyvärr tycker jag har blivit lite märkligt i många organisationer, att det är som att det generiskt så att säga var alltså strunt samma om det är rätt eller fel svar, bara vi har ett svar så har vi liksom tickat och av någonting vi skulle göra i år det det tycker jag är nöjd. Det kanske hänger ihop lite också mer än fatalistiska synen på på samhällsutvecklingen också.
Att du åker egentligen bara med du styr egentligen inte vart du är på väg alls utan där, men så att då spelar du heller ingen roll vad du gör, fast man har inte bottnat i det här fullständigt, men det blir något allmän grej att jag ja i framtiden kommer AI bestämma allt och vi kommer vara
självkörande bilar och herregud. Människan kommer inte ha någonting att göra så det är bäst att hitta på en medborgarlön för att annars så kommer det inte finnas någonting alls och alla alltså istället för att reflektera. Men vänta var, det är min roll, vad är mitt ansvar, vad är möjlighet och vad är min produkts potential? Som det man vet nog inte riktigt vart man finns längre, utan man
åker minst med. Ja, det är konstigt för mig, för jag tycker ju också att det gjorde jättestort intryck på mig när jag läste Henry minnsberg och om strategi och han kom ju fram till det till synes väldigt pessimistiska då att 90 % av all strategi som man producerar i ett företag det är implementeras aldrig, även om man alltså har bestämt att det här ska vi göra
så gör man det inte. Utan 90 % av vad företaget sedan gör är så kallad emergent strategy, det vill säga det är grejer man bestämmer sig för under resans gång därför att. Omständigheterna förändras och då kan man ju dra då. Då drar ju en dels den felaktiga slutsatsen, att då ska man ju inte ha strategiprocesser. Vi ska inte ha strategimöten och vi ska inte diskutera strategi och så där.
Nej, det är precis tvärtom. Det är just för att världen är så oförutsägbar som man måste hela tiden stämma av. Vad är det som händer i världen? Hur hur tänker vi kring det? Vad är det vi tänker att vi ska göra och inte göra så att man sen snabbare kan vara så här? OK, det hände ja, men då gör vi det istället så. Det är liksom, det är inte ett motsatsförhållande, men många har fått en.
Vad ska jag säga? Väldigt ointelligent hållning till detta, att att man man ser det som någon kartblanch att vara att välja ignorans så att säga nej, vi pratar inte om grejerna och vi vi gör vi. Vi lägger inga resurser på att förstå någonting utan vi bara åker med liksom det gör den ju otroligt sårbar på alla sätt. Jo, men men verkligen och och kanske också tillbaks till 1 varumärke då för ett varumärket representerar ju egentligen en vara eller en produkt eller en
tjänst. Inom en viss dimension och om du då inte bottnat i vad det står för och hur den framtiden ser ut för den produkten du har då hamnar du kanske i den här träsket som gör mig ganska allergisk när man pratar om transformation hela tiden. För det innebär att du ska gå från att vara någonting till någonting helt nytt. Jag vill prata evolution istället för att då kan det ju fortfarande se till att du. Åtminstone samma varelse, men blir lite. Bättre.
Varumärket är ju, det är ju inte någonting man kan välja det. Det representerar ju en stabilitet därför att det tar väldigt lång tid att förändra synen på varumärken. De sitter ju i kundens medvetande och så att det är ju inte. Det är ju så att säga dina assets, men men den riktiga tillgången sitter ju i kundens huvud och därför så tar ju det väldigt lång tid och man är ju också väldigt. Det är ju väldigt dumt att.
Så att säga inte respektera vad som finns i det där huvudet när man liksom då tänker att man ska utveckla och göra tvära kast och så vidare. Jag har inga problem att köpa coca colas dryck, men jag vet inte om jag skulle vilja köpa en coca cola bil alltså. Just varumärket är ju kopplat till 1 kontext också. Det det det lustiga med det där är ju ofta. Det finns ju en hel litteratur just som så här. Vad kan man göra ytterligare
under ett varumärke och det där? Oj nu öppnar vi en jättestor låda för det där kan jag säga väldigt mycket om och det är lustiga är att det lustiga är. Jag tror faktiskt det är faktiskt mickit Dahlén. Gjorde en studie på det där för 20 år sedan att man är mer benägen att vilja pröva starka varumärken, vad de än hittar på och och ett kort tag så trodde ju alla då företag att jippi. Då kan vi göra grejer som ligger liksom helt åt pipan. Det är ju bara det att du kan göra. Vad ska jag säga?
Coca colas chokladpudding och bara för att du ser det så tycker du så här, men vad vad är det här jag måste prova? Det är återköpen som är det svåra, det vill säga att om du inte liksom hittar någon relevans och så här då har du egentligen bara urholkat varumärkeskapitalet på att få folk att pröva någonting som de sen inte kan liksom begripa. Varför det här egentligen kom från från det här varumärket och
så vidare, så det är där. Farorna ligger men rätt använt så är det ju en otroligt stark kraft för att utveckla ett varumärke också. Att att att så att säga göra att folk går från det de redan har till att du har liksom en annan kommersiell hävstång och därmed också kan stärka varumärket ytterligare i det du redan hade, så det så det det är mångfacetterat skulle jag säga med brand extention.
Men egentligen ganska lågiskt för att då kan man ju Apple är väldigt intressant exempel då som gick från datorer. Till mobiltelefoner. Sitt eget kan ju utifrån ett Ericsson perspektiv. Båda du både du och jag kanske faktiskt jobbade där, då inser jag nu hade lite lite svårt att greppa först iphonen för att vänta. Vad hände här? Ett mjukvarulisens bolag i mångt och mycket gjorde en konkurrerande produkt, var i hela för din hände, men steget var inte så långt.
Däremot tror jag en Apple bil. Det var väl kanske ett en den verkliga anledningen varför man heller inte gick i hela vägen där i att affärsrisken för varumärket var för stort? Det här är ju, det är ju kul exempel med mobiltelefonerna också att appropå att det är affärsstrategi också. Att den gömda storyn tycker jag i smartphones tillkomst II, bemärkelsen Iphone och sen ja. De här vi använder om Android telefonerna. Det var att de gamla spelarna Nokia och Ericsson de kunde inte ha.
De hade inte en konstruktiv dialog med operatörerna och operatörerna vägrade släppa på att de ville nämligen äga. Mjukvaruraffärerna alltså Apple store och så vidare. Och de är ju en absolut förutsättning för att en smartphone ska bli någonting, alltså att du kan ha tredjepartsutvecklare som har tusentals miljontals grejer att göra på på telefonerna. För annars blev det ju liksom ändå bara en förlängning av det gamla Ericsson.
Zony Ericsson hade ju en smartphone redan 2003 som i mångt och mycket gjorde vad man kunde göra med 1 iphone 2007. Men problemet var man hade ingen mjukvara liksom alltså, det fanns inga appar det det blev inget roligt. Och där förlorade man allting för att Ericsson och Nokia kunde inte säga till vara ordafångad. Nu sitter ni ner i båten. Nu gör vi det här, men det kunde Apple och det förändrade allting. Och då är jag inne på min.
Jag var ju appansvarig för för Office vete då och mejlen på den smartphonen. Vad kul stackars krake. Men jag, jag slutade sen det, men det var. Det var otroligt häftigt. Det var en otroligt häftig tid. Jag tyckte liksom. Det var det var fantastiskt häftigt att sitta så nära den tekniska utvecklingen som var då och de det var som du säger liksom rent tekniskt var ju det här fantastiska maskiner, men begränsningen blev sen. Sen gick sen hoppade Apple över några smådetaljer som Ericsson
och aldrig kunde acceptera. Typ det. Det gick inte så bra att ringa med första iphonen. Höll du den fel? Då gick det åt pipan och så vidare så att det var ju såna saker som teknikerna på Ericsson aldrig kunde gå förbi och testa. Hur många gånger kan jag kasta den i marken när den går sönder? Det var ju också en väldigt viktig aspekt på en mobiltelefon. Innan Apple kom. Just det ja gud vad vi höll på med. Det eller hur?
Och Titan ramar och grejer, men ja, nu spårar vi här, men det här var ju. Det var ju roligt, men kanske inte för lyssnarna men. Det. Nej men en en rolig sak tycker jag apropå det här med givningar, kategorier och sånt är ju att det det jag tycker är lite kul nu. Det är ju att det har ju nästan snart gått längre tid mellan första iphonen kom och nutiden än mellan iphonen och. Mobiltelefonins födelse och det jag tycker ändå var rätt häftigt i den där eran.
Det var att jag tror aldrig folk generellt har brytt sig så mycket om någon pryls utveckling som då alltså, det var ju det var ju hela tiden. Vi var ju i tidningen precis hela tiden med nya modeller och nya utvecklingar och nya möjligheter och portföljen innan smartphones var ju massor med olika sorters produkter. Alltså. Det var en rikedom och det var en. Det var en glädje i det och även operatörerna mådde ju väldigt bra på den tiden hade mycket fick faktiskt mycket utrymme.
Det var liksom det var ett viktigt val och så vidare och sen dess så är det ju så att både själva telefonen och mobiloperatörerna har ju liksom gått ner väldigt mycket i stjärnglans, trots att vi idag då har en situation där där grejerna kan de facto göra allting bli drömde om på den tiden. Men det har du rätt i? Det var mycket roligt. Det var tekniken var roligare då det fanns en nybyggaranda på ett helt annat sätt också. Nu har det blivit en generisk. Skärm egentligen.
Men om du vad du väljer är ju som du säger innan det är ju kanske en app preferens eller något ekosystem mer än prylen som sådant och anledningen till att köpa ny blir mindre och mindre också. Man man. Får en bransch som liksom hamnar II så att säga arketypisk lösning också. Att det det blir liksom svårt att vara lekfull för att allting, allting som är lekfullt, det får du välja själv i dina appar snarare än i utförandet på den mekaniska och det.
Det är ju det som lite försvann. Det var ju väldigt kul, liksom på den här tiden där själva bygget av prylen var. Lika viktig som den mjukvaran som var i. Precis tunrader hade ju Ericssons smartphones som som en en partypeace och matrix hade Nokia telefonen. Det var ju liksom ja. Memory lain ja, men men men det det finns något spännande i det här också. Just apropå då tillbaks till de här varumärkena och också möjligheten att liksom för att du kan ju bredda ditt varumärke.
Men samtidigt tänker jag också att egentligen bli väl varumärket ännu viktigare. Om du går över till 1 tjänsteproduktion. För då har du ju alltså framförallt online tjänster? Ja, men ta Klarna till exempel du du lägger en stor del av det alltså direktkoppling till ditt bankkonto via en internettjänst. Om du då inte litar på den så kan ju konsekvenserna bli så fruktansvärt brutala och du kommer inte kunna springa någonstans du och egentligen. Jag tänker egentligen kanske var Google.
Och Facebook och även Apple på något sätt som öppnade den dörren in ser jag vad gäller också betala för virtuella tjänster. Som som gjorde någon mental tröskel att det var tvungen att liksom så här ska jag betala pengar till Google, det vet jag inte vem det är. Faktum var att. Mobila payment började ju också krypa ner i telefonen redan för 25 år sedan. I princip men jag håller med det var det var liksom. Det där var ju en mognadstajming och så vidare, men men jag
håller med. Jag tycker jag tycker det är en intressant grej med varumärken som du tar upp det här det.
Det är ju en annan att jag tycker att väldigt mycket av när vi pratar om varumärken så. Landar diskussionen i att man jämför det med å ena sidan grejer som man kan säga är gravt lifestyle, alltså nike och Apple nämner man ju jämt liksom, men är det inte det så är det att vi ofta har analogin, liksom med vad vi köper på Ica och sånt där, vilket ju också är så här väldigt aparta situationer för varumärken alltså. Det är ju hela den livsmedelsindustrin eller
snabbrörliga konsumentvaror. Den är ju väldigt speciell på det att vi köper liksom 30 40 varumärken åt gången. Avslentrian vid ett och samma tillfälle med minimal risk och minimalt engagemang. Rakt upp och ner allt det här och sen så liksom har det blivit lite poppis att vi journalierar det här, att så är det på för precis allting annat.
Men som du säger bara det att vi väljer Klarna idag har har ju säkerligen att göra med just ett förtjänat rykte att vi kan lita på dem och klicka på allting som det står Klarna på. Det är ju en helt annan dynamik, liksom än vad jag har för smaklökar för. Lawjar och om jag gillar den där mörkblå kalles kaviar bättre än den ljusblå kallas kaviar och så
vidare. Men att vi vi lurar ofta oss själva till att generalisera så fruktansvärt mycket från snabbrörliga konsumentvaror och det det är något jag skulle faktiskt vilja debattera under kommande året lite mer och utmana för att vi är fast ofta är tanken på de här alltså väldigt slentrianmässiga transaktionerna och det gör också att vi blir defetistiska och tänker att nej, men vi kan inte engagera kunder och vi kan inte få dem intresserade av det
här och så vidare. Så här och jag håller helt med dig åt och det det kommer in i min värld också, för då blir det på något sätt. Men det går ju ingen idé att undersöka något heller, för man säger att man bryr sig jättemycket om den röda tuben på kaviären.
Men så köpte han den blå. Den rackar för att då skapar även om du sitter i fokusgrupp eller du sitter och liksom tittar på köpbeteende och kanske priselasticitet och så vidare, så tittar du väldigt isolerat på den produkten och du som respondent lägger mer tid i undersökningen och kanske gör
någonsin i butiken. Så du skapar ett alltså så att skulle du ha en piedestal där du ställde upp den här kaviaren, då skulle du antagligen köpa den mer, men det kommer du inte få för för livsmedelsbutiken att göra för att det det kostar pengar. Ja, men det är ju också en. Det är ju också en grej som jag tycker är så intressant att ja, men som du säger alltså att många, många som här varumärken
är ju det. Det var faktiskt en professor i Kalifornien som som kom på den att väldigt mycket av det vi pratar om med varumärken är distrubitionseffekter.
Alltså om du. Av någon anledning finns överallt, så är det svårt att separera vad som är effekten av att till exempel du är listad på Ica med med din kaviar och bara helt enkelt ligger där i hyllan när de när dina konkurrenter inte gör det är det en varumärkeseffekt då och sådana där grejer sker ju också för mer komplicerade saker att en del saker som vi då kan ta för givet i om det så är business to business, till exempel någon mjukvara eller något sånt där
som man säljer till företag? Ja, men om man har ett återförsäljarnät som består liksom av säg Sveriges. Ledande IT konsulter och de säljer den där mjukvaran. Ja, då kommer den att sälja. Innebär det att ett starkt varumärke? Ja det, det är ju liksom iterativt, men ibland så misstar vi det där och det grövsta liksom att varumärke och distribution så att säga att man inte ens försöker separera vad de där 2 grejerna in.
Och även då det som som jag möttes av häromdagen också, men du kan ju inte lita på på med människan, säger för sen gör man på ett annat sätt, men då tar man ju också bort samma. Dimension nej, jag byter inte butik för att välja den här varan, för den här butiken är på väg hem till jobb från jobbet så att taflack att jag inte kan köpa det där som jag egentligen helst hade köpt. Det kan ju till och med vara så att jag köper pepsi istället för coca cola för att coca colan var
slut. Det betyder ju faktiskt inte att jag har valt, men det betyder egentligen att jag kanske inte var mitt primära val, men jag kan leva med det. Apropå de här generiska man konkurrerar på liknande och det är inte värt att byta butik för att hitta rätt produkt. Men, det handlar ju inte om att vi själva är oförutsägbara som konsumenter. Det handlar ju om att det hur mycket? Göra sig egentligen om den här
frågan. Det. Är intressant det förlåt, men det du säger med så här, det går inte att undersöka till exempel just för att de de gör inte som de säger och så. Jag är ett fan av undersökningar när man gör det just med duktiga människor som gör undersökningar därför att det ofta är ju det här, att det är inte vad de säger, utan det är hur de säger det eller i vilken ordning de säger saker och så vidare och att man försöker komma åt det här. Men jag tycker att det är
väldigt intressant. Det med liksom att människor gör inte som de säger för att om man tar så här business to business. Som en del då hävdar i helt apart därför att vi liksom har det handlar om risk reduction och man har ofta kommittéer som beslutar om man ska köpa grejerna eller inte. Det vill säga alltså man gör det beslutet i grupp och alla
möjliga saker. Och så säger man så här, det här beter sig inte som andra varumärkena, då har man ju andra ringhörnan att kahneman till exempel som ju gick bort nu Nobelpristagare. Han visade ju i något som man kan summera med ju mer komplext och osäkert ett beslut är, desto mer går man på intuition. Det vill säga att ja, men de här brukar ju inte göra bort sig till exempel. Men en annan grej som är att debattera mycket med folk är. Finns det så kallade expressive benefits alltså?
Om jag går och köper en Porsche så är det så här att handen på hjärtat så är det ju så att de allra flesta som köper en Porsche. Det är för att de de vill se lite balla och framgångsrika ut. Liksom så är det ju bara sen sen kan man liksom snacka bort det där med att man alltid alltså ja teknik och sånt där, men det är mycket. Så att det är en blandning av pojkdröm och status symbol. Ja finns det i business to business där? Ja, men det är klart det finns liksom.
Det är klart att massor med direktörer under årtionden har anlitat mckinsey, för det är lite coolt att de får ett projekt där där man anlitar svindyra mckinsey och göra grejer. Det gör liksom att din slips blir lite mer starkt, liksom internt och och då måste man jo man gör undersökningar. Man måste ju ha också undersökare som fattar det här och som går till. Botten med det för att? Om man bara tillsammans med 1 organisation säger så här, nej, men vi bortser från.
Vi tror inte vi tror att människor här är rationella som ni säger och så sitter vi bara och pratar. Funktionella fördelar tills det tills vi blöder ur ögonen. Liksom så så kommer vi att missa hela poängen att. Det finns en himla massa grundläggande mänsklig psykologi som påverkar vad man väljer i en business to business situation och det går att undersöka, men då måste man ställa rätt frågor
på rätt sätt. Och jag måste nästan dra mitt favorit exempel som som irriterar mig mest och det är iphonen igen att man säger man hade någon frågat om man vill ha en iphone så hade vi ingen kunnat säga ja för att den fanns ju inte. Nej, det är sant. Men det Apple visste var ju att de kunde fylla flera behov. Som fanns och kunde marknadskartslägga. Hur stort behov finns det för den här tjänsten och den här
produkten? Men de hade inte kunnat trycka upp en iphone framför näsan och fråga, vill du ha en sån här? Nej, men de hade kunnat kryssa i alla de här. Ja, vill vi ha en kamera med i fickan. Oj vad bra toppen mejlen vår vete om du hade med dig och så vidare och så vidare och så vidare.
De kunde ju se att det fanns en enorm marknad baserat på att titta på efterfrågan, alltså marknadspotentialen på efterfrågan som man sedan fyller med 1 innovativ produkt och där märker jag ofta att man fördummar min brand. Som att vi bara ska visa en pryl. Nej, det är ju marknads alltså. Populationsuppskattningen marknadsuppskattningen som ju vi kan göra som man kan se. Men är det värt att investera många miljarder i en och bygga första iphonen? Jo, definitivt.
För att det finns en enorm efterfrågan. Man kan fylla och unik, kompetent att kunna göra med sin tekniska kunnighet så att det där det blir så lätt att fördöma det där tycker jag. Men men det, apropå det här att vi vet ju vi är rationella varelser som människor vi, vi bryr vi oss och gör vi medvetna beslut. Varumärkets största utmaning kanske är att man inte bryr sig
tillräckligt mycket. Och då kan man ju också ställa frågan så här har varumärket själv gett mig någon anledning att bry sig, så det är ju exakt så. Nej, men jag tänker på det du säger att det man skulle ha gjort naturligtvis är ju i fallet iphone. Det är ju att nej, du kan inte visa upp en prototyp, men det är ju inte det du ska göra utan det är ju så här att just ställa frågorna så här att. Vad har man för hinder? Vad har man för alltså problem när man har då nya möjligheter i
en telefon? Varför spelar man inte mer spel? Vad skulle krävas för att man skulle tycka att det var roligare? Vad skulle man skulle man börja använda Facebook i mobilen om det fanns här och det var väl lite tidigt? 2000 ja. Exakt men men alltså den, det är ju den sortens fråga man måste fundera på. Alltså att vad, vad är hindren? Vad är de outtalade önskningarna och så vidare som de kanske inte
själva ens har artikulerat. Det är ju de man måste försöka hitta för att göra det där inte visa upp. En prototyp. Nej, för sen kan det ju omvandla den den där hindren. Du vet att du kan lösa med din produkt till kronor och ören och en affärs alltså du får.
Då får du en business plan som gör att det är värt att investera i att utveckla en produkt så att det det är ju inte bara coola människor som får en vision att hitta på en pryttel och sen så hoppas att automat ska säljas och så börjar ju aldrig en affärsplan, men det där det där missar man väldigt ofta in så jag rent allmänt. Det är ju roligt för det en grej som jag ser nu, framför allt i business to business är ju.
Tendensen att man döper om allting och tror att det ska bli bättre, till exempel att om man har en produkt som ingen känner till, då är det ju egentligen ett brand awarness problem alltså så här, folk vet inte att det här existerar och då kan de inte ens så att säga när de väl i ett köpläge ens fundera på den. Det är ju ganska givet och därför har man ett brand awarness problem. Nej, men nu döprom det så de kallar det till för demand
creatition. Och och då har man liksom och då då är det som att man liksom har gett sig själv någon form av superkrafter att så här folk vill. Absolut, folk har inte ens ett problem de ska lösa eller någonting de egentligen vill ha, utan bara det att att marketing då som funktion skulle ha förmågan att skapa efterfrågan ur tomma intet. Så inte nog med att det är dumt att man bara byter namn utan man man hittar på capebility och andra som jag har svårt för er just så här.
Både demand, creatiation och goto Market strategy. Alltså att jag tycker hör man inte själv att problemet är att har man skapat produkter som man inte har en efterfrågan på, eller inte ens att man måste göra en strategi för att ta den till marknaden. Då har man ju liksom missat tåget. Redan alltså tåget har ju redan åkt från perrongen om man tar fram en produkt och sen frågar sig så här, vem ska köpa den här och varför?
Så att. Ibland behöver vi en fet receptknapp tror jag på på tankegodset II de här områdena. Men är det inte återigen då på någon form av dimension? Att ja, men. Människor vet ändå inte vad de vill, så vi ska bara liksom om vi bara sätter det framför ansiktet, då kommer ni se att då börjar det köpas pryttlar även om du inte vill det och sant kanske lite den här fatalistiska
dimensionen också? Att nej, men det det ja, eller kanske inte det så mycket, utan kanske mer egentligen att du du inte ser till att kunna din egen marknad innan utan försök hitta någon form av magdic bullet för någonting. Du har fått en massa pengar för något som du inte visste och eller du måste bara transformera dig till något nytt så du måste hitta på något och då kom vi bort från kärnan i varför du existerar och försöker tweca till det.
I Sverige ja här i Sverige så tycker jag att vi har ett ett mentalt problem för att vi är så fascinerade av ingenjörer och uppfinnare. Och i viss så är det ju ännu mer förstärkt nu med Silicon Valley kulturen, liksom unicorns och så vidare. Att det är liksom så här. Det är en teknisk idé som alltid ska förklara framgången alltså. Egentligen så är det ju så här att man man skulle ju vilja, alltså folk som säger så här, ja titta på Ikea. Det var så himla smart med platta paket.
Det är därför de är ett världsomspännande dominerande företag alltså. De skulle ju få stryk med pinnstolen. Misär alltså för att det är ju som grav förenkling alltså visst platta paket växte fram och det är en del av konceptet att man som. Inte bara handlar om att man sätter ihop saker. Man sätter faktiskt inte ihop de flesta IKEA produkterna heller för den delen. Men det är liksom idén om självbetjäning. Det är idén om att man.
Vad ska man säga offrar sin söndag på att man åker ut till någon något jättevaruhus och så liksom hjälper sig självt och så vidare. Det är en hel. Det är en massiv strategikarta som som är väldigt svår att imitera såna här Ikeas framgång. Det är inte en singulär idé om platta paket, men vi har en tendens i Sverige att allting ska förklaras med teknik och den första frågan alla får som har nystartat med företag och så vidare och söker kapital.
Jag sa ja, har du några immateriella rättigheter, det vill säga patent? Och om man bara så här, ja, men liksom varumärkena är minst lika viktiga. De är också IPR, men det som man mentalt är helt låst på så här. Det måste vara en uppfinning och och det hämmar också rejält tror jag. Svenskt näringsliv. Absolut och bara en kommentar om ikea också var inte det egentligen att man gjorde skandinavisk design tillgänglig prismässigt? Och det är ju.
Det är ju också en del av den komplexa kartan, just just för att de de fick en ju acceptera saker i alltså köpupplevelse och. Och eftermarknadsupplevelse och alla såna här saker som gjorde att de kunde pressa priser och gradvis då gå in i nya marknader och konkurrera på att upplevas som väldigt prisvärda och allt det där hänger ju ihop. Men det det är ju helt klart så att det är en.
Det är ju definitivt så att value står och en annan grej som är väldigt genialisk är ju att om du ska vara billig utan att ses som att du har, vad ska jag säga? Skitprodukter? Då ska du ju alltid också kunna ge din publik den den en önskvärd förklaring varför de tror att de gör ett bra köp platta paketer. Är det där att sätta ihop IK möbler som har blivit ett skämt? Det är också otroligt bra därför att då kan man hålla låga priser utan att folk letar efter andra fel på på.
Upplevelsen, vilket man alltid gör om man köper någonting som är riktigt billigt så undrar man ju så här, what the catch? Och då är det jättesmart av sådana företag att guy me the catch alltså. Servera vad så att säga den officiella förklaringen för de låga priserna är platta paket och då ställer man inte frågan igen för för det är ju lika mycket så att det är de där förskräckliga varuhusen som alla egentligen. Det är ju lustigt så här.
Alla lider ju av att gå på Ikea och ändå gör alla det liksom och ändå glömmer alla det mellan besöken. I alla fall alla män? Jag vet inte. Ja. Där borde jag undersöka inseende. Ja verkar det kan finnas ett genusperspektiv. I det där? Jag vet inte nej, jag vet inte heller. Jag inser det att det borde undersökas. Det var ju en rolig grej faktiskt, men men såklart. Det är ju inte alla kvinnor, inte alla män. Men nej, men det här är ju superspännande. Undrar om vi kanske var klara här?
Det tog oss över hela världens kände jag. Eller hur jag ändå bara skrapat på ytan, men det här var ju jätteroligt. Tack för att du kom stort. Tack.