#72 Henrik Oscarsson - undersökningsforskning - podcast episode cover

#72 Henrik Oscarsson - undersökningsforskning

Apr 18, 202456 min
--:--
--:--
Download Metacast podcast app
Listen to this episode in Metacast mobile app
Don't just listen to podcasts. Learn from them with transcripts, summaries, and chapters for every episode. Skim, search, and bookmark insights. Learn more

Episode description

Den här gången får ni lyssna på ett innehållsrikt samtal mellan Torbjörn Sjöström och veckans gäst Henrik Ekengren Oscarsson. Ekengren Oscarsson är en svensk statsvetare och professor vid Göteborgs universitet. Han är känd för sitt arbete inom politisk vetenskap och opinionsundersökningar. Han har gjort betydande forskning kring politiskt beteende, väljarbeteende och opinionsbildning i Sverige. Han har också varit involverad i flera stora opinionsundersökningar och är en framstående expert inom sitt område. Arbetet har bidragit till en ökad förståelse för svensk politik och samhälle. Samtalet berör flera ämnen – men tar grund i undersökningsforskningens värld. Ett samtal som naturligt kretsar kring gemensamma nämnare som valundersökningar, tillförlitliga undersökningar och skillnaden mellan analyser i forskningsvärlden och från privata aktörer. “Idag är det fortfarande så att det är väldigt många verklighetsuppfattningar om opinionen som faktiskt inte stämmer. Som opinions- och väljarforskare ser jag varje dag tecken på att människor har en skruvad ide om vad folkopinionen är, vilken roll den har i ett demokratiskt samhälle, hur den förändras och vart den är på väg. Jag undrar lite över om det har att göra med att vi lever i en populistisk era, säger Ekengren Oscarsson.”

Transcript

Välkommen till Novus sanity tjech, Henrik Oscarsson. Tack så mycket. Jag brukar faktiskt låta gästen själv få beskriva sig själv, även om många nog vet vem du är, men du inte bara känt från TV. Nej, jag är professor i statsvetenskap i Göteborgs universitet. Jag leder något som kallas för valforskningsprogrammet, så vi är några stycken som håller på. Och fortsätter, de här långa långa serierna av valundersökningar som började i Sverige på nittonhundrafemtiotalet så att.

Det är både ärofyllt och väldigt roligt och givande tycker. Jag ja verkligen. Sedan var det ju det var ju chef för som institutet en en stund också, va? Ja, precis, jag var föreståndare vi. Vi har ju kollegialt ledarskap vid universitetet så att man har ju man har ju uppdrag under tidsbegränsade perioder, oftast 6 år i taget. Men jag var föreståndare vid sominstitutet mellan 2010 och 2017. Många har säkert sett det ISVT också i samband med valen kan

jag tänka mig. Ja nej, men det har blivit en och annan valvocka. Jag börjar ju på radion och då fick man ju prata mycket och länge. Sen ITV är det lite mindre tid, men är det en enorm? Ja ett enormt skyltfönster för den här typen av forskning så klart som handlar om väldiga beteende så att det finns ju. En en grupp en grupp medborgare som tycker det här är jättekul och det märker man när man är ute och pratar också. Ja och och efter valsundersökning är väl också

navet II? Forskningen på på många sätt va alltså den som görs i samband med valet eller är det är det mer saker ni gör just det? Alltså? Det är valforsknings valforskningen. Ja valundersökningar är ju så att säga en den stora arbetstesten. Det är ju jättestora undersökningar. Som tar jättelång tid innan de är klara. Det är ju först nu om några veckor som vi kommer med boken om valet 2022, varför gick som det gick och det beror ju på att.

Det är så stora undersökningar, det är så många olika komponenter. Men, Sveriges televisions vallokalsundersökning är ju härlig, för den görs ju på 8 dagar och man får resultaten direkt och det är hyfsat stort material så att väldigt mycket frågeställningar får man ju besvara det man får sin nyfikenhet stilla väldigt snabbt, men den är ju ändå. Det är ju bara en sida med alltså du. Den är ju oerhört liten. Det är ju inte så många. Frågor med nej.

Valundersökningen är ju från början en 65 minuter lång besöksintervju som numera är en. Enkätundersökning på stolt och webbkombination. Och hur ofta gör ni den då och? Det är i samband med. Valet det är samma med valet också? Ja, precis. Nu planerar vi nästa den 31:a nationella valundersökningen görs nu i samband med europaparlamentsvalet så att vi håller på att lägga sista handen med det vid.

Den och en sak som jag ju reflekterar över och där där just forskningen och och min undersökningsvärld skiljer sig ganska mycket åt. Och det är ju det att vi. Vi är ju klara, vi måste ju vara klara mycket, mycket snabbare. Vi, vi får inte lägga 2 år på en undersökning, även om vi nog gärna skulle vilja grotta i det, men här tror jag vi hamnar i lite olika utmaningar även om metodgrunden är är liksom det är

ju baserat på samma metoder. Men men sen att den tiden vi har att lägga på då kanske också målet med undersökningarna skiljer sig ganska mycket åt. För oss är ju väljarbarometern en del alltså det. Det finns ju ett stort medialt intresse kring väljarbarometern. Jag tycker att den är väldigt viktig för folkets röst. Det kan vi prata lite mer om för jag vet att du har varit inne på det här också.

Men sen, jag är ju en otrolig massa kommersiella undersökningar och en del även för för forskningen som ett underlag och sen forskar vidare på. Men vi vi får ju aldrig chansen att sitta 2 år och. Faktiskt göra analyser och skriva rapporterna framförallt. Analysen tar ju inte 2 år, men kombinationen att att för på pend. Ja, men det är ju inte meningen att forskningen ska göra snabba forskning och journalistik är ju lite annorlunda så att forskningen ska ju.

Det är ju framförallt forskningsförankringen som tar tid så att säga om det nu man undrar vad var det är? Vad är det som tar så mycket tid? Så är det ju just att det är en forskningsförankring som krävs och man behöver skriva och det är långa skrivna analyser och noggrant dokumenterad också och vi måste ju dokumentera för eftervärlden också så att alla undersökningar ska finnas ordning och reda deponerade så att andra forskare kan använda dem både idag men också om 50 år så att.

Det är ju bland annat därför som det tar tid. Ja, men och det det fyller in enormt viktig roll också. Alltså just att att den offentligt finansierade forskningen alltså att är ju i min värld en helt central del i

ett kunskapssamhälle också. Skulle man ta bort det där då det om vi om vi bara tar valforskning till exempel, om inte det skulle finnas era undersökningar där, då skulle ju eftervärlden beskrivas utifrån kanske politiska kommentatorers känsla av vad som bet i en debatt till exempel eller. När man när man bestämde sig väljer rörligheten har ju ökat ganska mycket de senaste valen till exempel, men det plockar

man väl också upp via de? Jag vet att Sören holmmetoder för 2 hade det som en sammanfattning för för 2 riksdagsval sedan att det var den stora grejen att det blev. Det var mycket högre väljare rörlighet än vad han var inne på. Sen kanske du inte håller med om det, men det är en sak som fastar för mig, för jag tycker jag har sett detsamma att det. Det är lite mer hela havet stormar just nu än vad det varit tidigare.

Ja, det beror på vilka tidsperspektiv man har om man tittar tillbaka 50 60 år så är ju den så är ju en väldigt stor berättelse om svenskt väldiga beteende. Att det har blivit sån ökad rörlighet och att väljarna inte längre har den här starka känslan av anhängarskap längre. Ser man på lite kortare sikt så kan man inte säga längre att att väljarna blir allt rörligare utan tittar man nu på tidsserierna som dyker upp i vår nya bok.

Så är det väl snarare att vi. Väljarrörligheten har varit på en för svensk vidkommande hög nivå fast väldigt stabil faktiskt ända tillbaka till nittonhundratalet. Om man tittar på det. Det är ungefär 1/3 drygt tredjedel av väljarna som byter parti mellan valen och. Det där. Det ser rätt stabilt ut när man tittar på det på det sättet, men det är ju en vanlig berättelse som man har att väljarna blir allt rörligare.

Partierna gillar den berättelsen också för att då är ju ett sätt att skylla ifrån sig så att säga. Det handlar inte om de egna prestationerna, utan det är de där jäkla väljarnas fel att vi gick tillbaka i valet. Det var rätt. Det var ju den historien håller ju absolut inte med om som förklaring. Det är ju snarare tvärtom att alltså för att det jag tycker att även om det kanske andelen väljer kanske inte är.

Mycket större, men vi har har ett nytt parti som kommer in och en är är vad det näst största partiet i valet till exempel så att det är ju en ganska radikal förändring. Det har väl hänt förr också om man tittar tillbaks längre, men men nu, apropå sedan nittonhundratalet så är det ju en ganska radikal förändring. Och just den här kanske känslan

av vänster höger. Så vad vilken den börjar prata om galthan istället och min förklaring där är väl snarare att du faktiskt inte längre förstår var partierna har sin ideologiska hemvist. Utan, det blir mer sakfråga fokus. Det blir väldigt mycket här och nu. Socialdemokraterna gick från öppna gränser till till att tvärstänga dem.

Det är ju, det är ju en ganska stor ideologisk förändring som har skett där som i väljarna inte hänger med i eller förstår riktigt vad det är som händer och och då blir ju inte den här historiska bilden av att vi vet vad Socialdemokraterna står för och vi vet inte vad Moderaterna står för längre, alltså någon form av grund. Det finns något hörn av grundideologi, men det är inte så påtagligt egentligen den politiska kommunikationen längre.

Det tror jag liksom, snarare är den här grejen att så att. På så sätt är ju partiernas fel om man säger så. Det är ju inte väljarnas fel utan väljarna reagerar ju faktiskt på politikens förändrade kommunikation. Och jämfört med många andra länder så är det ju väldigt stabilt i Sverige, även om man vi om man flyger lite helikopter över utvecklingen så så är det ju rätt stabilt. Den den största enskilda förändringen mellan 2 val för ett parti är ju fortfarande Fredrik Reinfeldt.

Moderaterna mellan 2002 och 2006 så det från Lundgren till Reinfeldt. 10 procentenheter. Det är väldigt få förändringar från ett valt till 1 annat som kommer i närheten av det. Det är ju de förändringar vi ser är ju gradvisa och det är liksom spänner över det. Det är trender och utvecklingslinjer som spänner över 2, 3, 4 val snarare när man tittar på svensk politik så att. Inte så mycket. Jordskredsval eller gigantiska överraskningar, liksom stup

stupet kommer eller något sånt. Där det är en viktig som du sa helikopterperspektiv också att de förändringarna vi har här sker gradvis. Sverigedemokraterna har ökat gradvis från val till val. Det gick ju inte från 4 till 20 procent på ett val och. Det har heller inte varit vilket jag. Det är väl därför jag jag. Jag bråkar ju väldigt mycket om att man måste försöka jobba med. Tillförlitliga metoder, så så gott det bara går.

Sen har vi skilda utmaningar forskning jämfört med den kommersiella världen, men vi möts ju mycket i om vi tar och vill ha Barometern som exempel. Att här i Sverige kan man följa och välja Barometern. Det är ganska god noggrannhet fram till när vi slutar undersöka några dagar innan valet och. Sen sker det vissa förändringar de sista dagarna i alla fall vad jag har uppmätt nästan vid mina skattning. Ungefär 4 procentenheter som står och svajar de sista dagarna faktiskt.

Båda de 2 sista valen ungefär du har säkert bättre koll på exakta detaljer, men. Vi gräver ju i detta i boken då vad händer? Och det är precis som du säger att till skillnad från många tidigare val som ju där det egentligen inte hänt så mycket de sista dagarna inom våra undersökningar. Så verkar det som att. Det händer lite mer och lite. Jag menar. Team Andersson ledde ungefär fram till sista veckan och det

syns ju väldigt tydligt. De sista sista mätningarna sista veckan så var det 8/8 mätningar som publicerades av alla institutet nu. Då så var det ju en röd ledning, men under ytan har vi ju sett då att. Och det, det missar ju vi eller missar väljarbarometern också. Det är ju alla som då inte har någon uttalad röst. Intention när vi frågar om de har ingen avsikt. De har heller ingen partipreferens och den här gången var det upp till 10 procent som. Som före valet. Det här är ju

panelundersökningar när vi undersöker före valet. 10 % hade ingen röstningsintention. Och bland de 10 procenten. Så var det en 60 40 fördelning till förmån för ulf Kristerssons regeringsunderlag. Just det som ändå gick att gick och röstade då. Det han gick och ja, precis ingen plan före valet, ingen intention, inget ingen. När vi frågade om bästa parti eller och lutning alla de här frågorna du känner igen. Nej, jag vet inte. Jag vill inte svara nej i den gruppen.

Så vreds initiativet över och. Det är ju svårt att peka ut någon enskild faktor som spelade roll, men den. Där det ser ut som att det var en en i data ser ut som det var en väldigt sen seger för det som idag kallas för tiderpartierna. Just det men och det är väl lite det också? Ja, som jag känner att jag jag jag liksom appropå den höga välgörenheten nu är ju hög välgörighet. Ur ett svenskt perspektiv det är väl just det som också du på en

påminnelse om? Nej, det är inte så här 15 %. Det är inga men alltså för 4 % i min värld är mycket och särskilt blir vi dömda på ganska hårt att man liksom ni missade 4 procentenheter ackumulerat. Oj oj oj, vad gjorde ni?

Jo, men folk får ändra sig fram till valdagen. 2018 var det ju väldigt uppenbart att det var sista debatten ISVT när Åkesson sa domar inte svenskar som i alla fall i min analys gjorde att man tippade över till och drog sig till S eller m för att säkra någon form av annat typ av regeringsunderlag än SD för att där blev den här frågan om att de kanske är rasister ändå. Och svensken är faktiskt inte rasist. Det är också något som jag vill tjata om ganska mycket om.

Sen finns det problem i samhället, men sv. Även där väldigt, väldigt öppen och normal och eller vad man ska säga. Icke dömande mot andra kanske är är det men? Men, jag tycker det är ju, det är ju något spännande som händer ändå i det här, men just det, det var ju det egentligen. Det var ju egentligen. i Sverige var det inga överraskningar om hur valresultatet ungefär skulle

se ut när sen valet kom och där. Är ju det finns några länder, det är så, men det är många länder där det har varit ganska stora problem också. USA är väl kanske det tydligaste där kanske både du och jag måste förklara vad i hela friden

händer med undersökningar? Jag vet att jag brukar bli inkallad i någon radioprogram någon gång och försvara undersökningarnas vara eller framförallt icke vara på grund av att det inte fungerar IUSA och man då vill extrapolera det till till svensk svensk kontext och säga. Men det vi vet väl alla att inte undersökningar funkar, men i andra världen, men det kanske du också har samma. Jag får lite skämmas när jag är internationella forskningssammanhang och liksom apor och wapor.

Från Sweden och det blir liksom OK. Förlåt för att vi är så bra för att det är så stabilt det. Det finns så starka förutsättningar i så här att göra bra undersökningar. Ja, nej, men det är möter man hela tiden. Vi gör ju vi. Sverige deltar ju i internationella sammanhang och ställer frågor i väljarstudier över hela världen. Så det det är ju inte bara Sverige som har ett valforskartid, utan det är 50 sextiotal länder som brukar gå ihop och i samband med valen ställer frågor.

Då har vi gemensamma moduler frågemoduler. Vi ställer samma frågor till väljare i hela världen, vilket är en stor utmaning hur man ska formulera frågor och sånt där och där är det ju verkligen. Där får man verkligen en insikt om att. Förutsättningarna att genomföra bra surejundersökningar är ju väldigt olika i olika delar av världen och det är stora utmaningar. Och då? Ja lite grann. De skrattar åt en. Precis man får lite, jaha.

Ni ni beställer ett urval från registret för totalbefolkningen, som då visserligen har lite överteckning och underteckning. Men det är liksom i de här sammanhangen. Ja ingenting att tala om att. Så att möjligheten att börja rätt och det är väl. Det är väl min huvudpoäng när

det gäller? Att om man nu är intresserad av vad de många människorna där ute tycker så måste man ju börja rätt och vi är ett av de få länder där man kan göra det man kan börja rätt enligt metodboken och och dra riktigt fina sannolikhet urval. Och det är en förutsättning för att kunna attackera alla de andra. Felen som kan uppstå på vägen fram ända fram till 1 skattning och en tolkning. Jag menar absolut och faktiskt.

Det var ju över ett decennium. Jag började prata om för att det var det var ju när när självrekryterare gjorde sitt intåg i Sverige. Det det kommer framförallt via ugar vid den vevan och och och i min tolkning. Jag var jag var en ganska ny i min roll då, men då blir då var känslan. Oj, det här är något nytt, spännande och det det är lika bra som det vi gör med billigare. Och det var liksom det.

Det blev i alla fall en kommersiella världen nästan oj oj oj, OK, de verkar funka, men vi fattar inte och där vi borde började göra våra egna parallellstudier och så vidare. Men i min tanke då? När vi hade gjort vad parallell står vi säger nej. Gallups metod funkar fortfarande, sen har vi utmaningar, det finns ju utmaningar och allting som du säger, det finns alla stegen, det är bara steg ett. Men det jag tänkte då var att jag ska prata om urval i 3 månader.

Sedan går jag vidare till punkt 2. Och nu är vi över ett decenniums hema. Jag har fortfarande inte börjat knappast skrapa på punkt 2 och punkt 3 och punkt 4. Det finns ju många delar i det här, men en sak så har jag väl egentligen lärt mig under den här perioden. Att och det här. Det är väl när jag pratar med med John crossnickers på Stanford och alltså det forskningsperspektivet så här. Ja, men du kan unna dig och vara mycket mer noga.

Du kan också unna dig att lägga mycket mer tid på det här än vad du kanske kan i den kommersiella världen. Men den stora vattendelen jag har sett och alltså att titta på på både föreläsningar och och prata med kollegor runt om i världen är om du inte försöker så gott du kan av återskapat. Sannolikhet slash slumpmässigt sitt urval. Då är du körd, men sen finns det då grader i när finns brytpunkter och så vidare och det är ingen som riktigt vet.

Men vad jag tycker vad vi kan se ändå och där har vi våra coronaundersökningar, till exempel där vi där vi egentligen bara kastade oss ut. Jag tänkte, men ingen vet hur många som är sjuka. Vi testar och. Vi kunde ju släppa en undersökning samma dag och ge en grov bild så här. Många verkar vara sjuka för det fanns ingen offentlig statistik. Sen började det ju sakta men säkert komma statistik på hur många som var permitterad, hur

många som var vaccinerade. Och och en det fanns en period där vi också på riktigt kunde säga hur många som var bekräftat sjuka när man när de kom en taxi och topp så här. Nej, man tyckte toppsa sig näsan då gav en ganska förutom då felmarginalen II tes tekniker som ju var ganska stor, men där kunde vi ju då matcha med våra webbundersökningar på slumpmässig panel som det här stämmer och det där var väl liksom för mig det var. Det var inte vårt syfte.

Syftet var ju att bara försöka hitta någonting för att det fanns ingen data och jag väntar på att offentlig statistik skulle komma. Och jag trodde att jorden skulle gå under, så jag kände. Vad ska jag förhålla mig sysselsatt med något under tiden? Det var ju den känslan. Men. Men sen såg vi då att det fanns en möjlighet att kunna göra

ganska många nedslag. Där kom riktig hård statistik på riktigt och har du ett register II att att du har verktyget har toppsat och du har fått ett provsvar, då blir det en riktig pinne du kan kan jämföra med och det där förvånade mig att det fungerade ännu bättre än vad jag trodde för. Om man pratar om bortfall alltså ackumulerad bortfall och så vidare, så ja, men det där funkar ju inte, det där går ju

inte. Där har jag landat i på något sätt att så länge du gör så gott du kan och utgår från ett slumpmässigt urval i botten alltså eller då befolkningsregistret då och sen så klart andra felen efteråt det får det får liksom inte finnas. Det får inte vara byce frågorna. Det får inte vara för långa enkäter och allt det här andra. Vi har också såklart om du sköter alla de här grejerna och har ambition nummer ett att du måste utgå från att det är ett så gott slumpmässigt urval du kan.

Då fungerar det faktiskt förvånansvärt bra och jag tycker mig se samma sak IUSA också. Att telefonundersökningen borde på pappret inte fungerar IUSA. Alltså om man tittar på på populations, alltså totala kring valet liksom, men de gör det. De har ju till och med fungerat lite bättre. De senaste valen har de gjort tidigare. Trots att bortfallet skulle säga att nej, men det här, det här är bara kaos. Ja.

Det är inga lätta frågor. Nej, verkligen inte, och det beror väldigt mycket på vad det är. Man undersöker också vad som fungerar och inte fungerar i många länder så går det ju inte att göra några slumpmässigaste urval så att då får man ju säga laga efter läge den stora följden vi har i Sverige är väl att väljarbeteendet är så pass stabilt. Så att även ja, solen skiner ganska ofta här. Ja precis.

Och det är väldigt stabilt så att det det du kommer ju väldigt långt genom att bara ställa frågan hur hur människor röstade förra gången? Hälften av väljarna byter aldrig parti, sannolikt enligt våra paneler, så att på grund av den här stabiliteten så så gör så kan man. Också göra hyfsade väldiga barometer med även med utgångspunkt från icke sannolikhet. Och det görs ju det. Det är ju flera som gör det det

viktiga och det som jag tror. Stora vattendelar mellan forskningen och marknadsundersökningsbranschen eller vad man ska kalla det för. Det är väl att vi, vi är ju tvungna att vi ha total transparens. Och det är ju något, det är ju min käpphäst i alla år som du vet att. Trovärdigheten i grunden handlar om att man är transparent och det är klart med självklara saker som förstås hur frågor, formuleringar och svarsalternativ ser det ut, men också hur urval dras och.

Viktiga detaljer kring tillvägagångssätt. Jo där vi som i Akademien kommer man inte undan, utan det är ju men. Det blir lite mer av affärshemligheter och tricks och man det blir. Det finns en konkurrens mellan aktörer som jag kan förstå att man kan kanske inte sälja ut hela sin. Sin meteorologi, nej, men jag håller med dig och och och egentligen alltså problem. Det som var det som jag anser

egentligen. Kärnan i det här är ju att alltså fast det här i och med att nyhetsmedier förändras så fort och inte på ett bra sätt innan hade de råd att faktiskt köpa undersökningar. Och det här är ju. Det här är ju en internationell trend också. Det hade gått mycket längre IUSA. Det som hände IUSA som jag märkte var framförallt då vad som då började spegla sig, att man såg. Undersökningsföretaget såg väl jag bara om inte bara som PR.

TV kanalerna och Media kanal IUSA hade inte råd att betala någonting. Då drog man ner på produkten för att du fick ju PR och. Det här är ju även ett silver och även john crossnings bekräftat IUSA att det är många delstater som bara själv rekryterar paneler och det är de som har missat de viktiga swing State frågorna där.

Just för att du har för du viktar på gamla gamla valresultat så då kan du få något som till synes är ganska bra ut. Nej, vi pratar ju om hurding kring det här, att du liksom du försöker kopiera dina grannar. Och sen jobbar du då med? Ja, men vad röster du på förra valet så viktigt på det ganska hårt och det går ju så länge du inte får någon form av swingstate funktion för då går du helt fel. Engelska parlamentsvalet var ett typexempel när alla hade fel hela vägen fram.

Sen var det någon på slutet som räckte upp handen och sa jo, vi hade en undersökning. Vi vågade inte säga den, det låter lite skumt tycker jag, men där har man helt släppt. Det är ett mycket svårare valsystem, det är enmansvalkretsar så att det är en helt annan utmaning, det är ju otroligt mycket mer intervjuer om man skulle behöva göra om du ska göra det här rätt liksom, men för oss då och det är där. Faktiskt.

Jag gjorde då valde att göra andra nej, även om medien inte har råd att betala de här undersökningarna så satsar vi ändå. Faktiskt miljoner om året på att göra det så bra, det bara går och det tar vi ju från egen ficka och det här är skillnaden, kanske mellan forskningen och privata företag. Men nu börjar vi bli mer allt ensam om det här, för det är svårt för en en internationell

koncern. Du har ett huvudkontor i England eller vad det kan vara så ska du som lokal chef i Sverige säga jo, men vi tänker göra 2 miljoner förlust på någonting som vi skickar till tidningarna. Där kommer ju den här pressen som händer. Och. Det jag ju ser internationellt allt mer är ju att och det har jag i borgen rapport också bekräftat. Det verkar gå rätt bra att få en väljarbarometer att se bra ut som du säger, man kan ju vikta på föregående val.

Du har ju ett åsiktsfas du kan använda som en input för att få det att se ganska bra ut lägger man sedan till 1 poll och polls då så kan du ju få se ännu bättre ut. Man kan ju i ärligheten stam gör en en väljarbarometer idag utan att ställa en enda fråga och ingen skulle höja på ögonbrynen alltså siffrorna skulle du kunna få ganska bra för då vet ungefär vad s borde ligga och SD och så vidare och är Moderaterna.

Men här i ligger en del av problematiken, för det är här vi också vet att när allt färre börjar jobba med 1 oberoende datamaterial, alltså ett urval som är oberoende av allt annat, så blir ju mer man lägger ut desto lättare blir det för andra att kunna generera någonting utan att behöva undersökningarna. Det här är det finns ett tillförlitsproblem i det här där jag ser att Media heller inte har det kritiska ögat och borde ha kring nyhetsvärdering utifrån

en undersökning. Om du om du tar en annan typ av värdering är det nyhet eller inte? Du måste ju först vara sant, annars är du ingen nyhet kring en undersökning. Det är ju samma sak. Då måste vi kunna värdera sanningshalten. Det här är ju min grundinställning. Ja, men du måste ha ett slumpmässigt urval sen, hur

långt du kommer? Ja, vi kan tvista om detaljerna där alltså forskningen mot det kommersiella, men du måste ändå jobba på ett sätt som nej, du ska inte öppna upp för påverkansaktioner, du ska inte öppna upp för andra konstiga grejer som gör att det kan slå och det enda du kan hålla i sen är ja, men vi är ungefär samma resultat som alla andra. Plus att vi viktar på föregående val. Den riktningen ska egentligen bara slå väldigt lite alltså

det. Det ska ju vara på decimalen riktningen ska slå, det ska inte rädda ditt undersökningsresultat lång utläggningen men det innebär ju också att ju mer transparenta vi blir kring vår mångmiljoninvestering varje år, desto mer bjuder vi våra konkurrenter på att eventuellt möjligtvis kanske kopiera vårt resultat för att komma till samma slutsats. Det här är ganska irriterande och ganska jobbigt för oss som faktiskt investerar mycket

pengar i det här. För nu har vi haft en ganska grov metodförändring II Sverige dom senaste åren. Det har ju gått väldigt väldigt fort. Man har gått över till webb eller man har gått över helt i självrekryterad urval på väldigt kort tid faktiskt. Eller man har börjat göra multimod eller är det en multimod eller är det faktiskt 2 2 urval att jobba med redan. Då får du ju problem. DN och ips och ska inte redovisa

fel marginal för de faktiskt. De har ju inte ett urval, de har ju 2 urval och det de är ju öppna med men då har. Kommit än så länge det är transparent så så hänger jag med. Jo men jo, men samtidigt har vi då ett annat problem att även om det här är transparent. Så. OK så här, i min värld tycker jag inte det räcker att vara transparent om du har lämnat. Gallupmetoden om du inte kan redovisa felmarginaler längre, då borde du ett nyhetsperspektiv inte vara intressant längre.

Nu kan vi tvista om det verkar 95 % säkert eller inte, men vi bara säger det för sakens skull så går det från 95 % säkert till 1 okänd säkerhet. Om du inte redan vet vad resultatet ska vara. Ja, men sossarna ligger ungefär där de borde. Då vet inte du om undersökningen är rätt. Kan inte överhuvudtaget värderas sannolikheten i den tillförlitligheten och det är här min kärna hamnar i liksom att då är det inte transparent.

Det handlar om utan det handlas snarare om kan du göra en oberoende undersökning som ger en en värderbar populationsuppskattning, alltså för att syftet är ju alltid en populationsuppskattning och då blir det fel för mig, alltså. Jag håller med den transparensen, jag förstår det och det här blir en liten krock. Det handlar också om vår möjlighet att kunna dokumentera upp allting. Vi det här är någonting vi bjuder på.

Vi har ingen stab som kan sitta i flera veckor utan vårt mål är levande och värdet i det offentliga rummet är så pass litet litet. När det väl är publicerat, ja då är det klart. Då väntar man på nästa välja barometer och så har vi kanske lite för många som levererar så att hur mycket energi och mycket pengar ska vi då investera av som faktiskt går till löner här och som inte är statliga pengar i att göra det så forskningen blir nöjd eller ska du bara säga? Men det här är den metoden vi

gör. Vi gör det här som på så bra det bara går. Men det är en av 800 undersökningar eller eller förlåt det. 12 av 800 undersökningar om året. Vi gör de flesta andra handlar om helt andra saker. Men det som är helt avgörande för mig är att man åtminstone försöker återskapa någonting där man kan säga, men det här är en OK populationsuppskattning. För att välja vem heter den används väldigt mycket som ett

PR verktyg. Det var ju det jag sa att om om amerikanerna alltså framförallt börjar här IUSA om det bara är PR. Jag ska bara få ut en siffra. Det ger sken av då att alla andra undersökningar fungerar. Det är ju det det här handlar om, det är bara PR. Det handlar inte om att bidra med kunskap. Det handlar inte om att bidra till till någon forskning, utan det handlar egentligen bara förut. En siffra i nyhetsmedia så att folk har pratat om varumärket.

Det här används väljbarometern väldigt mycket internationellt för. Bara få den här siffran. Det är därför du börjar jobba med viktning och herdig och du börjar liksom ändra metoder för att metoderna har ju inget syfte att höja tillförlitligheten. Det har ju bara att syfte att sänka. Priset men så.

Torbjörn så har det väl varit i alla år att marknadsundersökningsföretag egentligen gått plus minus noll på själva väljabarometern och välja Barometern har varit skyltfönster för all annan business alla alla andra marknadsundersökningar det. Men det är väl ingenting nytt. Så har det varit i 40 50 år. Däremot har medias krav på undersökningarna sänkts. Alltså det, och det var ju det som hände framförallt IUSA då. Att ja, men du började jobba med

själv rekryterade paneler. Du tog bort alltså kravet på någon form av liksom värderbar publikationsuppskattning. Du skulle bara ha en siffra och där följde man då.

Eftersom kalkylen var så pass dålig följde man gladeligen de sänkta kraven jag ser samma trend i Sverige just nu att har jag OK, men om inte om inte de här kan leverera längre alltså redaktioner resonerar så om inte undersökningsleverera företaget kan leverera den här nivån längre, då sänker vi bara krav så. Har ju varit på redaktionerna

väldigt mycket. Det är ju därför vi inte har kommit så långt i det här problemet, faktiskt förrän nu på sista tiden för att man upprätt hög delvis Ekots lista som du har varit i el i. Jag har ju också varit med i den diskussionen. SVT och TV 4 och de flesta redaktioner har haft ett ganska högt krav på att man åtminstone det här ska behövas frukt och ska kunna åtminstone nyhetsvärdera en undersökning. Men tar vi då Aftonbladet till

exempel? De har ingen sån överhuvudtaget krav på att du ska kunna alltså de, de har ingen metodkrav. Grunden på slumpmässiga urval till exempel. Och då sänker man sig. Då kan du sänka. Då blev det helt plötsligt ännu billigare än vad det måste vara att komma ut i nyhetsmedia så att det handlar ju då samspelet mellan undersökningsföretaget och och då kanalen så att säga nyhetsmedia. Är din analys då att det är det betalningsviljan som saknas är det betalningsmödkraften eller

är det beställarkompetensen? Det är. En kombination. Det är betalningskraften som tar bort beställa kompetensen tror jag alltså de de vill ha. Oj, vi har inte råd med någonting längre alltså på riktigt och jag har ju jobbat med alla redaktioner de här tiden. Ingen har råd med i princip någonting längre vad gäller det här, alltså undersöka till nyheter sen kan vara affärsutvecklingen i helt annan femma, för där är ett helt annat konto och det det handlar ju om

att generera intäkter. Ja, kompetensen hos en journalist är väldigt och det det var ju flera journalist som säger skoja med mig och så här, men det här är ju det finns ju anledning varför vi blir journalister. Vi kan inte siffror alltså det typ. Grov förenkling men det var deras beskrivning då jag pratade med sen finns det ju, det finns ju datajournalister.

Det finns ju andra också. Men den här kanske gamla skolan litar väldigt mycket på vad du säger eller vad jag säger och att man liksom här har vi ska förklara. De ställer frågorna, men framförallt är det när pengarna är noll så och det handlar ju mycket om så här klick logiken och klickbait och och det sociala medielogiken att. Du försöker mata nåt, bara du försöker inte producera.

Tillförlitliga nyheter längre utan du du drar det mot underhållning, du drar emot och bara fylla det här utrymmet och då går det fort väldigt väldigt utför. Hur. Viktigt är det att ligga och pumpa på månad för månad när månatliga opinionsmätningar under en mellanvalsperioder kanske inte händer så mycket är det inte bättre att göra mäta lite mer sällan och kanske förädla produkten mer. Fler av skrivna analyser mer av. Då? Då är frågan om målgrupp. Mer av förklaringar till förändringar.

Absolut, jag lägger ju ganska mycket tid på att förklara, alltså jag. Jag skriver allt mer och mer i mina samtidigt som om det skulle vara ITV så är det 30 sekunder eller en minut. Det ska ihop på det vet du? Både du och jag att jaha, säg det på en minut. Tack, ja just det, det kan jag göra, men det är ju jag får ju kasta bort 97 % av det jag tycker är intressant redan där men. Det här kommer då den tragiska sanningen att ju om vi skriver ännu mer.

Ja, vem är det vi levererar? Det till levererar till partierna. Kanske de får lite gratis insikter då? Då skulle vi hellre se att de köpte saker av oss. Vi vill ju gärna jobba med liksom att partierna förstår. Det handlar ju inte om Horse racer. Det handlar ju om att förstå når vi ut med vårt budskap förstår man egentligen vad vi vad vi pratar om vet man var vi står i den här för alltså det de här inte det här att du ska försöka vinstmaximera.

Det är ju lätt att hamna där, men det är ju inte det då då missbrukar du egentligen undersökningen av skaft om man säger så, då blir populism och det det det det jag står ju verkligen inte bakom, men men julle om vi skulle skriva längre analyser. Att du skulle läsa. Du skulle ha mer nytta av det. Absolut, men.

Men vi vinner ju ingenting på det här viktiga att faktiskt vara där II det alltså top och minking att vi gör undersökningar, så det blir ju en avvägning och en balans och det är ju lätt då att släppa på kostnaden så mycket man bara kan för att fortfarande ha tillräckligt mycket synlighet där. Men här håller jag ju emot och det är ju för att vi är ett svenska bolag och det var min pappa som startar här och jag vill faktiskt förvalta hans arv

här. Och min egen, jag vill stå för det jag gör som jag ändå håller i mycket, mycket mer än vad de andra gör. Att nej, men vi måste kunna stå för det här jag. Jag vill inte jag vill kunna lita på det vi gör. Sen håller jag med dig. Jag är just nu ganska frustrerad att det för lite undersökning kring europaparlamentsvalet. Jag är också förvånad över att inte kampanjen har kommit igång eller politiska alltså. Ja, det var 2 månader igår eller hur?

Häromdagen ja, men precis och vi har släppt en välja barometer. Det är ingen som bad om den vi gjorde en ja. Det är en enda, det är faktiskt den enda som finns så långt. Och det är det frustrerar jag mig lite för. Det tycker jag. Det borde vara ganska intressant, men men men. Och jag tycker väljarbarometern. Riksdagsvalet hade vi kunnat pausa nu, men det är fortfarande så, men det vill man ha varje månad från relationens sida och och vi vill ju samtidigt se till att vi finns där.

Men jag håller. Jag tycker inte det är jättespännande med riksdagsval siffror nu sakfrågor jätteintressant just nu. Det är alltså vilka politiska sakfrågor är viktigast. Vad är det för skillnad mellan riksdagsval och europaparlamentsvalet? Alltså, det här är ju jättespännande saker, men vem

ber om det? Nej, inte så många jag gör det ändå fast kanske inte så mycket som man skulle kunna önska, men vi vill förstå, men det är väl hela tiden kamp här, tyvärr mellan vad har vi känner vi att vi har råd att satsa på och. Hur mycket eldar vi bara för kråkorna? Det är tragiskt, men det börjar mer och mer bli en sån fråga det. Men jag är envis som tusan, så jag tänker inte släppa hela vägen, men det handlar ju mycket

om självförtroendet också. De flesta undersökningar handlar egentligen om kanske investeringar på hur mångmiljonbelopp för för våra kunder ska vi satsa på den här produkten eller ska vi vara? Varför säljer vi inte? Det är ju egentligen viktigare undersökningar där satsas riktiga pengar. Det kan ju leda till arbetslöshet, skatteintäkterna hotas liksom i samhället. Men dom pratar ju inte så mycket om, men där vill jag ju att det

vi gör ju välarbarometern. Ja, men det ska ju vara samma som vi sen säljer till våra kunder att du ska kunna lita på de här resultaten, men då måste vi också säga att ja, men vår premiumprodukt måste kosta pengar även om ingen betalar för det du du köper det du ser ITV helt enkelt. Det ja jättelång utläggning men. Ja nej, men intressant jag. Jag har ju inte någon vidare insyn II hur branschen fungerar utan det. Nej vi har. Intressant, att höra dig prata om det.

När vi möts vi möts ju II en metod och egentligen en undersökning om man ska hårddra det lite liksom alltså participatiundersökningen där du du gör det på loop polisen har du sen har ju ni såklart hela er er forskning kring era egna undersökningar där. Ja, nej, men det är. Det är ju. Det är egentligen mycket som skiljer för att vi. Vi gör ju också anspråk på att förklara och bygga förklaringsmodeller. Varför väljarna röstar som de gör.

Det är ju därför våra undersökningar är betydligt mer omfattande och också innehåller frågor som gör det möjligt att förklara varför väljarna röstar som de gör. De flesta väljarbarometer på månatlig basis innehåller ju egentligen bara frågor som gör det möjligt att skatta upp och nedgångar som då blir. Det blir föremål för massor med spekulation om varför gick Moderaterna upp nu och kan det

bero på Nato och så där? Men vi försöker ju designa undersökningar som gör att man kan fastställa att det beror på något om vi nu hade så att vi går lite bredare. Det måste nog ändå tillstå och det jag tror att det är vägen framåt även för månatliga opinionsundersökningar, att man plockar in också. De alltså de oberoende variablerna förklaringsvariablerna som. Som kan som kan skifta runt opinionen på kort sikt för det, och där finns det inte så mycket.

Där finns det oftast väldigt lite mätt på den sidan. Nej, men det gör vi ju på ett annat sätt, alltså eftersom vi varje vecka gör vi någon form av samhällsundersökning för att vi är intresserade också. Men sen har vi de här löpande partiledarförtroendet och viktigast politiska frågan och sen sakfråga ägarskapet som ju skapar en ganska bra bild.

Nu gör vi den en gång i kvartalet ungefär då, men det handlar ju om att när jag ser mönster i alla de här undersökningarna då förstår jag att väljarbarometern alltså, men här har hänt någonting. För sedan man ska inte glömma det är 95 % sannolikhet att att det stämmer och. 5 % att det ligger utanför felmarginalen, så vissa förändringar för mig att vara centern nu för några månader sedan.

Nej, men den där den där vill inte jag kommentera alltså för att den där tror jag alltså vad det här bruset som som alltid ligger där för att jag såg det inte. Det är partiledarförtroende jag såg. Det är inte sakfrågeägarskapet, utan helt plötsligt hoppade bara centern upp i en undersökning så att så jobbar vi, men det, men å andra sidan vårt behov av empiri är inte lika djupt som ert kring det här och vi ska heller inte producera forskningsrapporter så

att vi har ju olika roller. Jag ser ju att vi kompletterar varandra. Man kan tänka sig som ett mellanting som finns i det stora. USA, det är ju liksom mellantinget mellan liksom rena universitetsbaserade. Liksom forskningsgrupper och

marknadsundersökningsföretag. Det är ju, det är ju till exempel pew research center som då anlitar forskare för att skriva och där finns ju pengar, men det är det är ju kommer ju inte från medierna, utan det kommer ju från stora donationer närmre som man bara kan drömma om. Men och det är ju många som har drömt om något liknande i Sverige för att det finns ju ingen brist på pengar. Det finns ingen brist på samhällsintresserade människor.

Som har pengar det. Finns heller ingen brist på kompetens när det gäller att genomföra sina undersökningar och ingen brist på forskare heller som kan. Skriva kortare. Publikfriande ändå analyser på svenska. Om viktiga saker som har med demokratin opinion att göra, men det det svåra och det det kan. Det som är svårt är att vi har ingen donationskultur. Det är ju en sån problem även för forskningen då att vi har inte samma donationskultur II Sverige som det finns IUSA.

Men precis och det här är ju i och för sig. Det här kan vi prata lite kort om tycker jag. Ja, alltså just finansieringsutmaningen, för forskningen för den. Den upplever jag gå i vågor på ön. Säger inte att valforskningsprogrammet har problem, men jag tänker generellt utifrån forskningen, liksom det här, alltså sättet att finansiera dina forskningsprojekt som forskare generellt. Som du säger det för det. Det finns ingen dollartionskultur utan det.

Det är ju beroende av ett antal statliga är väl allihopa eller? Ja alltså som som forskare i statsvetenskap så har du ju ett antal forskningsråd som du vänder dig till och konkurrerar med alla andra. Det är ju såna här, vetenskapsråd och Riksbankens jubileumsfond och. Forte och några sådana här. Sen finns det ju Wallenberg förstås som har en hel del stiftelser så att men. Oftast handlar det om på naturvetenskapliga sidan eller och inom medicin. Så är det ju helt annorlunda ut.

Men just när det gäller samhällsforskning generellt så. Men det är samtidigt så klagar. Vi satsar väldigt mycket på den typen av forskning i Sverige. Mycket mer än i andra andra, många andra länder. Jag och som institutet har ju väldigt högt anseende internationellt också. Ja, det är många länder som drömmer om att ha ett sominstitut och det är ju det är väldigt märkligt som institutets modell är ju väldigt lätt att kopiera.

Det handlar ju om bara om att bjuda in några intresserade projekt och gå samman och och göra en enkätundersökning. Det var det som hände 1986 när Lennart wayle och Sören Holmberg gjorde det och då var det. Då var det en handfull projekt som gick ihop polade resurser. Crowdsourcing heter det väl i halkan. Crowdfunding. Det var ju så som i slutet började. Vem hade trott då att det skulle hålla på 40 år senare precis?

Så att det här undrar ju samhällsforskare i Norge och Finland och Danmark. De undrar ju varför, varför har vi inte gjort detta? Nej, men precis, jag kommer ihåg när jag var och hälsade på i på Stanford också för att det står för samhället och opinion och Media, va? Det är ju en det är ju en general social server hade man fått se det är amerikanerna har ju en general social survey men inte. Det här som. Institutet modell riktigt då som bygger på medverkande projekt.

Så att nej, men precis för för att för att när när jag pratade med nu är det ju sociologi, det är väl det. Där så sitter ju så att jag, även även journalistiken i samma hus och jag frågar, har ni någon kontakt? Nej, vi har ingen kontakt överhuvudtaget. Nej, men det här hallå. Det är ju orsak och verkan i min värld väldigt väldigt mycket, men men och vilket ju ni kan göra lite mer på som i slutet? Man har liksom de olika expertiserna kan liksom samverka lite mer tänker jag att det inte

bara är undersöka. Ja, men det var det som var roligt när jag var föreståndare på som att det var så många olika forskningsfält som var inne och ställde frågor i en gemensam undersökning så att det dels så lärde man ju sig om allt möjligt, men också att det blir väldigt ämnesöverskridande. Det var inte bara statsvetenskap utan. Nej. Det var ju sociologi och antropologi och. Och det hänger.

Ju kommunikation och allt du kan tänka dig nationalekonomi så att man lärde sig mycket och fick en bra överblick och en bra känsla för. Trender och det vi ibland kallar för. Opinion mood alltså vilket stämningsläge som finns i ett samhälle. Det hade. Det kände jag att jag hade bra koll på då lite sämre nu ja. Just det men och det är väl det som jag jag tycker är det roligaste med det.

Det jag håller på med nu i eftersom vi gör hundratals undersökningar som faktiskt är har någon relevans kring kring liksom allmänhetsundersökningar. Varje år, så så får man verkligen någon form av magkänsla, men vad vad har det här påverkat eller inte? Sen behöver man ju såklart göra en undersökning ändå för att se hur mycket eller om det inte är så att man inte råkar ha fel, men också kanske kunna fastställa. Men det blir väldigt duktig på

att komma med hypoteser. Du kan testa när man gör så otroligt mycket undersökningar så att det det känner jag i lyxen i min roll här eftersom vi vi gör verkligen undersökningar varje vecka mot allmänheten på något sätt, så då får man också väldigt bra magkänsla liksom och det jag vill på något sätt kalla här så får yrkeskunskapen där man bygger upp någon form av som inte handlar om metodiken den. Den måste ju såklart finnas där för att har du inte kan du inte har inte datat du kan lita på,

men sen kunna komma för. Och hypoteser och. Som ju ändå våra kunder behöver, de vill ju inte bara veta att det är 37,5 oavsett vad det är. Utan vad handlar det om? Varför tycker man som det gör om du säger att du är en privat företag eller en organisation så behöver du också förstå. Men men vad betod vad beror det här på? Det är ju där egentligen kärnan ligger och sen kanske ja, men hur kan jag få lite fler att köpa min varor? Hur kan jag få lite fler att gå med i med 1 parti eller min

organisation och så vidare? Det är ju det är ju den här faktiska liksom. Affärsnyttan det är ju den räcker ju inte med 1 siffra då det. Oftast blir det ganska värdelöst vättande så det tycker jag är super superroligt. Sedan fastnar jag väldigt mycket och bara säga, men det måste åtminstone börja lita på siffran för kan du inte göra det. Då var det ingen idé att analysera någonting eller fundera dra några slutsatser alls. Nej, men det jag tänkte på det.

Vi började prata om att vad som är väldiga, forskningens roll eller samhällsundersökningens roll och det är ju, det är ju mycket från början så. När den här surveimmeteorologin gjorde sitt genombrott i världen efter i huvudsak och efter andra världskriget. Så var ju ett av huvudsyftena var ju att man plötsligt kunde. På ett kritiskt sätt granska vad politikerna berättade för sagor om väljarna. Och man var inte helt utlämnad längre till.

Och politiker och partier sa att jo, men det här har vi stöd. För det här har vi inte stöd för. Jo, de här grupperna går med oss. Och plötsligt kunde man liksom kolla om sagorna framför brasan verkligen stämde och det är väl den egentliga stora revolutionen. Och och det så är det ju fortfarande idag. Det är väldigt mycket verklighetsuppfattningar. Om. Om opinionen som faktiskt inte stämmer och det finns. Som opinions och väljarforskare så så så ser jag ju varje dag

tecken på att. Människor har en rätt skruvad i det vad folkopinionen är och hur den förändras och vart den är på väg, vilken roll den har i ett demokratiskt samhälle. Jag undrar om det har lite grann att göra med att vi lever i en? Populistisk era. Det är många politiker som idag tänker sig att folkviljan finns där ute och det är bara att hämta, hämta hämnden, anpassa sig till den och göra som folk

vill. Problemet är och det har ju 80 års av opinionsforskning visat att väljarna är väldigt, väldigt ambivalenta. Folk går inte omkring och tänker på kärnkraft och Nato hela dagarna. Och härbärgerar samtidigt massor med olika överväganden kring olika frågor. Så att medborgarna där ute är inga tvärsäkerhetsexperter faktiskt utan väldigt ambalenta.

Så till den grad att en del opinionsforskare säger att man man kan på en och samma gång faktiskt vara för och emot kärnkraft för och emot sänkta borträtt eller vad? Det nu kan vara. Så redan första missuppfattningen då? Problemet är att det leder ju till att. Politikerna har väldigt lågt självförtroende när det gäller. Det vi ser hända hela tiden, nämligen att. När de stora opinionsförskjutningarna inträffar som till exempel i

Nato eller i migrationsfrågan. Det är väl de 2 stora eller i kärnkraftsfrågan. Då beror ju det ofta på att. Det är politiska ledare som går före. Fram till omläggningen av migrationspolitikens i november 2015 så hade vi ju haft en obruten trend i nästan 15 år mot ett väljarna blir mer och mer positiva till mångkulturellt samhälle, flyktingmottagning och så vidare. Ni kommer ihåg. Du kommer ihåg den hösten med.

Raffages welcome och allt sånt där, men det är först då när andrummet kommer i migrationspolitiken läggs om det är först då efter det. Som opinionen Sverige. Ja, ja, men verkligen. Och Nato det är först när Socialdemokraterna börjar fatta beslut och indikera i riktning att nu ändrar vi oss som nato. Nu ska vi söka Sverige ska söka medlemskap i Nato. Då drar man opinionen med sig.

Det är det så att så fort det händer viktiga saker så är det ju inte att det finns ett opinionstryck från början, utan det är att politiska ledare sätter ner foten och berättar åt vilket håll vi ska gå. Då börjar människor ändra sig. Nej, men jag. Jag håller med dig om om om flyktingfrågan, för där var det jättetydligt med Nato tror jag att där har vi där fanns det en annan dimension som jag såg i våra väldigt täta undersökningar där?

Att ja, men, men å andra sidan Ryssland invaderade Ukraina. Alltså, det skapar en helt annan världsbild så där tryckte opinionen i högre grad politiken framför sig än. Men men flyktingfrågan definitivt. Det var helt och hållet så som du säger. Men å andra sidan, hur ofta blir det ett krig i Europa så att den är? Den var ju super unik just något

och frågan. Det är just i att en opinionsförändring det sker liksom inte kärnkraften där ligger väldigt mycket i det du säger, sen blir det det jobbiga där det finns ju yttre händelser som också kan påverka om vi tar elpriset, sköter höjden under sommaren där.

Sina det var var grejer som inte riktigt man förstod inte det var det var en ologisk retorik kring politiken kring kärnkraftens roll i konflikter mellan miljö och klimat egentligen att närmiljön hotas av kärnkraften, men klimatfrågan var egentligen redan löst. Lät det som liksom så att, men men jag håller med dig det och jag håller med dig om att politiken har absolut inte tillräckligt självförtroende och då går det inte kanske tillbaks till den ideologiska stödet

också att du jagar opinionen. Du försöker inte locka väljare längre. Även problem problemet är ju större än så eftersom politikerna tror att de ska gå en opinion till mötes som. Från början inte finns.

Det skapas av att man. Ändrar sig och då då tror man att man har gått en opinion till mötes, men den fanns faktiskt aldrig där från början och det är lite intressant och det det det vittnena tycker jag om att politiker har en rätts eller politiska ledare idag har väldigt skruvad idé om vad.

De de vet inte vilken opinionsmakt de själva sitter på så att de de de tror inte om sig själva att människor i stora skaror kommer att ta ledning av vad de gör och säger, och det blir en väldigt ängslig situation där man sneglar på en folkopinion som ännu är oskapad så att säga.

Och det har du helt rätt i och där vill jag ju också lägga in faktiskt mediasändar logik i och med att det ska gå på så pass fort att du du du är III live läge i så pass stor omfattning nu i nyhetsmedia så. Så så sugs politiken in i den här lajvbevakningen av skjutningen som skedde för en sekund sedan eller vad det nu är och och vilket där skapas opinionen? Jag brukar också säga, men de

flesta bryr sig inte. Det är för att du har fullt upp med ditt jobb och liv och lån och bara alltså det det vanliga livet. Det är ju så den representativa demokratin är uppbyggd att vi ska inte behöva bry oss. För nu har vi valt några som ska förvalta det här landet. Sen om dom missköter sig något och det grövsta. Då är det bra att det syns i undersökningar tycker jag.

Som du sa att kunna testa storyn under tiden så att det inte bara blir en gång en fjärde år. Så oj, vad hände nu utan att det finns en chans att kanske styra upp så att politiken förstår? Men man måste ju fortfarande i samspel med Media förstå att de

skapar opinion hela tiden. Som du säger det, den finns ju inte där och ligger och men där tror jag också många politiker jag pratar med och det där tror jag att man går fel för att det blir ju politiker för att du är helt övertygad om att ditt lag är. Det vinnande och det enda rätta laget, så då sitter det ju fast i det här de så här, hur börjar jag prata med dem? Centerpartist för länge? Sen ja, men det här är så himla bra egentligen.

Vi har hittat undersökningar, det var inte från oss då egentligen är alla centerpartister, de vet det bara inte än och då börjar jag fundera på vad har deställt för frågor? Vill du ha ett bättre liv? Vill du ha bättre miljö, mer pengar så här? Ja, det skulle ju i princip alla partier säga, men i den världen då är då får du ju betalt för att vara där och alltså du, du är ju inte centerpartist eller moderater, Socialdemokraterna, du tror på den lösningen. Men å andra sidan är lösningen

så pass lika? Så att du förstår inte, ja, men det skulle en socialdemokrat kunna säga också eller en moderat också för den delen och då blir du färgad från ett inifrånperspektiv som gör att du du sen inte förstår att de flesta bryr sig egentligen inte, utan vill att det här ska skötas. Men det har du helt rätt i den här makten att själv skapa opinionen. Det är ju egentligen kärnan och det är väl egentligen det också som jag tycker de här de här 10 procenten som du pratade om de

som bestämmer sig på slutet. Ja, men det är för att då börjar de fundera på frågan. Det är då valet kommer. Ingen anledning att uppdatera sig? Precis nu är det väl dags. Jaha, nu är det dags att rösta, då ska vi se. Då börjar vi titta här. Nej, jag tycker inte regeringen som satt har skött sig så bra, men då tar vi de andra, då blir det en över, för det finns ju den här globala trenden också att det oftast blir regimskiften. Det handlar ju också om det här.

Det är väldigt svårt att sitta i ett demokratiskt land och och och vara en stor och stark ledare. Utan per definition så kommer du hela tiden få huvudskulden för det som händer så att det är väl därför såna som Putin och andra kan kan börja med att kontrollera Media för då då kommer det alltid komma fram så bra. Är det bara går? Rummet men det här, jag tycker det här var jätteintressant. Skulle du kunna fortsätta hela eftermiddagen? Jag känner det också, men vi får

hitta en tid till tycker jag. Det här var superintressant. Tack så mycket för att du kom. Tack så mycket.

Transcript source: Provided by creator in RSS feed: download file
For the best experience, listen in Metacast app for iOS or Android