Medellivslängden fortsätter att stiga. I förra avsnittet pratade vi med Riksbanken om hur en åldrande befolkning påverkar den ekonomiska tillväxten och vilka åtgärder man kan sätta in för att mildra effekterna. Och idag ska vi prata vidare i ämnet med lisa lawn särskilt utredare för analys av avgiftsnivån i den allmänna inkomstgrundade pensionen är ett längre arbetsliv.
Den enda lösningen för att säkra framtidens pensionsnivåer eller bör inbetalningen till den allmänna pensionen öka kanske? Välkommen till oss, lisa. Tack så mycket. Du är docent vid Institutet för arbetsmarknads och utbildningspolitisk utvärdering. Ja, det stämmer. Ja och det förkortas. I FA i. Så forskar du också på arbetsmarknad och välfärdssystem. Det stämmer. Kan du inte berätta lite grann om din bakgrund?
Ja, jag är nationalekonom och forskare vid i FA i, har forskat om pensioner men också om andra välfärdssystem, sjukförsäkringen och även arbetsmarknadspolitiken och så vidare och har bland annat varit med ett internationellt forskningsprojekt om pensioner. I snart 20 år faktiskt. Och ett stående inslag i podden. Det är min kollega dan och du har varit expert i i den här pensionsutredningen då som har hållt dig. Ja, det har jag varit, men min
arbetsinsats är blygsam. Jag mest satt pannan i djupa veck och hummat och tyck till om om arbetet blir några omställningspunkter. Men nu när vi pratar om pensionsavgiften så ska vi bara bena ut vad som menas med det också så alla hänger med här när man pratar pensionsavgift så kanske man kan tro att det är avgiften som pens.
Bolaget tar ut för att förvalta min pension, men det är inte det vi pratar om här utan det är inbetalningen till pensionen och vispa till det ytterligare så brukar man ibland prata om pensionspremier, det vill säga, och det är också hur mycket som betalas in, fast vanligen då till tjänstepensionen. Så vi pratar pensionsavgift här. Då menar vi alltså vad som betalas in och i det här fallet till den allmänna pensionen. Och det här med pensionsavgift. Det har ju varit på tapeten i
ganska många år nu faktiskt. Och det handlar ju då om hur mycket som betalas in till den allmänna pensionen. Redan 2017 så kom politikern överens om att det behövs en analys av det här, men utredningen sjösattes först då i fjol och du presenterade resultatet i april. Tjugotjugofem lisa. Varför tror du att politikerna väntade så många år? Varför tog det sån tid? Jag vet faktiskt inte, men det är ju lite så i pensionsfrågan eftersom pensionsgruppen behöver vara överens om vad det är som
ska göras. Så det lite konsensus, tack, men uppdraget från politikerna var inte att föreslå vad som bör göra alltså utan enbart analysera och det har ni gjort. Det är två frågor som ni har analyserat, vilka då? Ja, det stämmer. Vi fick ju i uppdrag att analysera om pensionsavgifterna på rätt nivå för att upprätthålla pensionsnivåerna och för att besvara den frågan
så gjorde vi två tolkningar. För det första så har vi tittat på en pensionsavgifterna på rätt nivå för att upprätthålla pensionsnivåerna enligt de intentioner som man uttryckte vid pensionsreformen under nittiotalet och den andra tolkningen av frågan som vi gör. Det är om pensionsavgifterna på rätt nivå för att upprätthålla nuvarande pensionsnivåer i. I den, så det har vi fokuserat på.
Och när det gäller just intentionerna som uttrycktes bli införandet av den nuvarande pensionssystemet så brukar man ju framhålla att alla inom citationstecken skulle få 60 % av sin slutlön i i allmän pension. Men det är ju en grov förenkling egentligen då eftersom politikerna hänvisade till typfall där vissa villkor skulle vara uppfyllda kan du berätta mer. Om det, ja, det stämmer, det är ju inte, det är inte.
En förväntan för alla och det är inte heller egentligen en genomsnittlig förväntan, utan det är en förväntan på vad det nya pensionssystemet ska leverera.
Givetvis vissa givna villkor. För en typ person och det som man brukar prata om då med 60 %. Det avser ju 60 % av den pensionsgrundande inkomsten för det första, vilket då i sin tur är 56 %. Om man sitter butterinkomsten och det kunde man då förvänta sig om man hade haft en genomsnittlig inkomst under hela arbetslivet och arbeta drygt 40 år och pensionerade sig då vid given medellivslängd 1994 så.
Som vilket vidtolkas som att man då följer den pensionsålder följer utvecklingen av medellivslängden egentligen jämfört med då. Men, varför har det inte pratats mer om förutsättningarna att upprätthålla dom här pensionsnivåerna? Det gäller just vid genomsnittlig lön drygt 40 års intjänande och vi är en given medellivslängd som du är inne på. Har staten varit otydlig med att den oförändrad pensioneringsålder ger just lägre pensionsnivåer?
Ja, det är förstås en känslig fråga rent politiskt att människor kanske behöver jobba längre när man lever längre om man. Vänder på det så är det ju väldigt positivt att medellivslängden har utvecklats på det sättet som vi har sett och den har ju ökat mer än vad man trodde då. När man reformerade pensionssystemet så att man har väl kanske blivit lite förvånade
över det också. Och sen fanns födden de här tankarna också från statens sida, att jag ska vara så rationell att jag inser då att går jag i pension för tidigt. Ja, då väntar en lägre inkomst livet ut och därför så ska jag liksom styra munnen efter målet. På något sätt vill jag ha en högre pension. Ja, då får jag helt enkelt ta de här beska dropparna och pensionera med senare och det är ju det som liksom lite har kommit på skam då, men att medellivslängden fortsätter att öka.
Det är ju ingen nyhet. Tvärtom. Politikerna väntade ju mycket länge med att höja åldersgränserna för uttag av allmän pension. Det var ju först efter två decennier mer eller mindre med med oförändrade åldersgränser och eftersom pensioneringsbeteendet som vi var inne på då inte har förändrats för i alla fall inte för kompensera för den här stigande medellivslängden så har flera årskullar av pensionärer egentligen haft en en för låg pensionsålder i förhållande till
deras förväntade livslängd. Och det har ju. Bidragit till till fallande pensionsnivåer för den allmänna pensionen och den första höjningen av åldersgränsen för uttag av allmän pension. Det skedde ju tjugotjugo. Den andra skedde 20, 23 och den tredje sker ju då nästa år. Tjugotjugosex när riktåldern införs, varför har politikerna skjutit den här frågan framför sig så många år? Pensionsåldersutredningen presenteras i 2013. Det är jättemånga år där emellan.
Är det som du säger att det det är tydligt i förarbeten att man såg framför sig att pensionsspararna skulle inse att om man gick i pension och pensionen blev låg så skulle man förstå att man behövde skjuta upp sitt pensionsuttag i det nya systemet. Och det är ju inte egentligen riktdollen eller pensionsrelaterade åldersgräns.
Som avgör din pension utan det är ju delningstalet, inkomstpensionen som automatiskt justerar för en ökning i den förväntade livslängden och den justeringen finns ju där oavsett vilka vilka åldersgränser politikerna bestämmer så kanske fanns det en förhoppning liksom att det skulle ske individuella val i enlighet med de förväntningar man hade under nittiotalet och successivt så kanske man såg att det inte skedde. Det var ju så under den här perioden med en fast åldersgräns.
Egentligen den normala pensionsåldern togs ju bort med pensionsreformen, men det fanns en åldersgräns för. Rätt till grundskydd garantipensionen då 65 som låg fast och kanske många såg den som en pensionsålder. Men ambitionen var ju att pensionsåldern skulle bli mer flexibel eller skulle bli mer spridning i pensionsålder och så vidare. Och det blev det ju också.
Men det var fler också som tog tidigare och fler som tog senare så att den genomsnittliga pensionsalen låg konstant under många år och därför föll ju då de genomsnittliga pensionsnivåerna också. När vi ändå hade delningstalet så man kan. Ske underskattade lite betydelsen av att man hade kvar den här åldersgränsen vid 65 och vilka signaler det är skickade och vad folk uppfattade som normalpensionssalda och så vidare.
Och ja tids nog så så kom man på det här begreppet rikt och ålder då som skulle vara någon slags ankare kring när det kanske är rimligt att man pensionerar sig men men vad jag förstår är det väl fortfarande så att det är tanken att det ska vara en stor spridning och att man ska pensionera sig i olika åldrar beroende på vilka förutsättningar man har. Både ekonomiska förutsättningar och vilka förutsättningar man
har och arbete och så vidare. Och och då nu när åldersgränserna då har anpassats till den ökade livslängden så står det ju i utredningen att riktåldern inte är fullt utjusterad till livslängd. Egentligen borde ju alltså åldersgränserna justeras lite grann till uppåt och jag vet, i Danmark kommer vi precis tagit beslut om att att man de yngre då kommer få jobba till 70. Faktiskt så att vi ligger lite efter där och det här kan nog vara en en ögonbrynshöare för
många. Kan du förklara varför man inte går högre i Sverige? Ja alltså, jag kan börja med att säga att vi ser ju att riksåldern är ett väldigt stort steg i rätt riktning mot livslängd justerade pensionsålder så att det ger ju en. Förändring i i de genomsnittliga pensionsnivåerna. Införandet av rikåldern och det är bra.
Pensionsmyndigheten kommer ju med ett förslag som kallades för alternativ pensionsålder som var då ett förslag där man också tog hänsyn till minskad dödlighet under yrkeslivet. Och det är då i förhållande till delningstalet vad vi kallar en fullt livslängd justerad pensionsålder. Den är lite högre än riktigt. Åldern. Förklaringen är att även minska dödlighet under arbetslivet sänker arvsvinsterna i pensionssystemet, så det får
också en betydelse för. Pensionsnivåerna så att men som sagt riktad åldern är. En stor förändring. Kanske var den alternativa pensionsåldern också för teknisk i den meningen att den var ju inte bara per helår utan också per månad. Vilksåldern är ju lättare att begripa, kanske rent intuitivt för att det är en en ålder och inte månader efter liksom tanken är att åldersgränserna justeras ju uppåt då med någon slags automagi här nu framöver.
Med den här riktdålden utan hänsyn tagen till förutsättningarna som man själv har att jobba längre och även om medellivslängden ökar så är den ju ojämnt fördelad. Många inom LO kollektivet har ju fysiskt och psykiskt krävande jobb. Akademiker lever längre än andra grupper. Kan du förstå de som tycker att riksåldern är verklighetsfrånvänd mot den här bakgrunden? Ja, absolut, jag kan förstå det att man tycker att riktor den känns orättvis. Som jag sa så är det ju egentligen.
Riktigt åldern, som är det centrala för vilka pensioner vi får utan det är ju delningstalet som justerar pensionerna oavsett om vi har riktad eller inte och det finns ju en flexibilitet innan man kan gå i pension, förutom då den lägsta åldersgränsen som avgör när man tidigast kan gå så att det finns ju en möjlighet att anpassa sitt utträde.
Men man får ju då lägre pensioner och det kan förstås uppfattas som orättvist om man inte känner att man har möjlighet att arbeta längre och att delningstalet beräknas för en hel årskull. Och är samma för alla individer. Det ger ju förstås en orättvisa mellan individer. Det innebär ju dels en omfördelning från fattiga till rika för att rika lever längre. Det innebär också en omfördelning från män till kvinnor.
Eftersom kvinnor lever längre så att det går åt lite olika håll och i systemet finns ju också förskottsräntan som omfördelar på motsatt vis från de som lever längre till de som lever kort. Eftersom man får mer i början av sin pensionärstid och mindre i slutet så att det finns flera såna omfördelade instrument och. Skulle man ju såklart kunna tänka sig att räkna ut olika delningstal för olika grupper och så vidare.
Men det blir väldigt tekniskt komplicerat och det finns ju också stor risk för orättvisa ändå. Det är svårt att göra helt perfekt. Och det är statssanktionerad orättvisa kan man argumentera för och försäkring är alltid orättvisa. Betala in 100 kr. för 100 kr tillbaka. Då är det liksom någonting fel utan det är det är definitionsmässigt en en om fördelning vi vi pratar om. Det går inte att komma ifrån. Och mer som är orättvist då det
är om man blir sjuk och inte. Kan jag jobba i fram till sin pensionsålder och då så börjar man ju då omfattas som sjukförsäkring, snarare än än att ta ut sin pension. Tidigt är det så statens system är tänkta att vara utformade. Ja, jag tänker att det faktum att man flyttar över förtidspensionen så att den blev sjukesättning och blev en del av sjukförsäkringssystemet. I samband med pensionsreformen är en signal om att det där är tänkt att deras
sjukförsäkringssystemet och. Inte av generella förändringar av pensionssystemet. Det finns ju alltid grupper som liksom som kommer i kläm och så som jag ser det så är det sjukförsäkringssystemet som är tänkt att hantera de grupperna. Framförallt medans pensionssystemet ska ge en flexibilitet för den som känner att den har råd att gå tidigt eller möjlighet att gå tidigt att göra det om man vill
finansiera det på egen hand. Men att om man inte kan arbeta så ska man ha möjlighet att träda ut via sjukförsäkringen. Inte bara knapra på pensionen. Tror du att socialförsäkringarna och kollektivavtalade försäkringar kommer bli viktigare i framtiden för de som av olika anledningar inte kan anpassa sitt yrkesliv till riktåldern? Ja kanske alltså samtidigt? Om man ser till de senaste 20 åren så har man sett en stor förändringar.
Beskraftsdeltagandet under 65. När sjukersättningen har strömmats åt och det har lett till att den åldersgruppen 60 till 64 jobbar mycket mer idag än vad de gjorde tidigare. Jag tolkar det som att det fanns hälsomässiga förutsättningar att förlänga arbetslivet i den gruppen man strömmade åt systemet när det också skedde hälsoförbättringar i gruppen, samtidigt som det förstås finns personer som faller mellan stolarna även i de grupperna. Men vi ska ju minnas att vi har
sett en en avsevärd. Bättring av hälsan och det tyder på att man det kanske finns potential att förlänga arbetslivet och då kanske man förskjuter sitt beteende uppåt i åldrarna egentligen framåt och inte behöver bli så att man använder det mer. Men det kan bli så absolut. Och ni har ju också gjort simuleringar riktigt långt fram i tiden för för den allmänna pensionen.
Vad såg ni då då? Jo, det stämmer för befolkningen som helhet där vi tar hänsyn då till skillnader i livsinkomster skillnader i när man pensionerar sig och skillnader i. Generellt sett och gör en bästa gissning framåt som förstås bygger på väldigt många olika antaganden som alltid kan diskutera. Då ser vi att vi kan förvänta oss att en och allmänna pensionen i genomsnitt faller jämfört med den generella inkomstutvecklingen.
Däremot så kan så förväntar vi oss att den stiger i förhållande till prisutvecklingen så har köpkraften förväntas öka. Men värdet av pensionen i förhållande till inkomstutvecklingen i samhället generellt sett tycks falla fram. Mat och. Just det här perspektivet med eller utan den här inbetalningen då om man skulle höja pensionsavgiften, vad vad påverkade trenden? Så vi ser att en viktig faktor till att den allmänna pensionen
faller framåt i tiden. Det är ju det att garantipensionen är inte inkomstindexerad, utan den är prisindexerad och vi antar vissa uppskrivningar utöver det men inte full inkomstjusteringar av garantipensionen och när man gör då analyser så långt fram i tiden så spelar det ganska stor roll så att även om vi skulle. Avgifterna, så förväntar vi oss en fallande trend i den allmänna pensionen i befolkningen.
Det blir så klart högre pensioner om vi höjer pensionsavgiften, men det är inte liksom tillräckligt för att motverka den här fallande trenden, för där spelar grantipensionen en stor roll. I utredning så skriver ni också att ambitionen som politikerna satte upp och så säger jag fnuttar nu då nås med reservation och vad menar ni då?
Ja för att titta på intentionerna som uttrycktes vid pensionsreformen så använder vi. Och allt en typfalls modell där vi kan ta med alla de här villkoren som jag pratade om tidigare med för vem det skulle gälla och då ser vi att för en individ som går i pension vid riksåldern eller den ålder som var åldern för uttag av garantipension fram tills ja nästa år. Då förväntar vi oss att kompensationsgraderna blir lite lägre än intentionerna.
Två till tre procentenheter på lång sikt under de här 56 procenten som jag pratade om, men. Om vi istället antar att den här personen går i pension vid en fullt livslängd justerade pensionsåldern då mer eller mindre uppnås de ambitionerna som uttrycktes vid pensionsreformen. Och det var ju vidgiven medellivslängd som man uttryckte sig så på. Det sättet tycker vi att ambitionerna nås. Det är inte så att vi ser att pensionssystemet inte fungerar som det var tänkt att det skulle fungera.
Dessutom är det så att de här analyserna som jag pratar om nu, där har vi antagit en viss avkastning på premiärpensionen som är prognos standard egentligen från pensionsbranschen under hela perioden för att inte årsvisa förändringar i premiepensionen ska få stor betydelse för våra resultat. Men om vi tar hänsyn till den faktiska historiska utvecklingen fram till idag då nås ambitionerna relativt snart och nås under en tid framöver också så att premiepensionens avkastning visar sig spelar
ganska stor roll också. Vilka slutsatser man når? Så du menar, prognosandarden är lite låg alltså. Lite låg det där är lite klurigt för att den är ju ganska rätt som ett års genomsnitt. Men det faktum att det fanns lite pengar i premiepensionssystemet när avkastningen var låg och mycket pengar. Premiepensionssystemet en avkastningen var hög har ju gett en väldigt gynnsam utveckling av premiepensionen.
Det är det som driver det snarare än att det är inte prognos standard som är fel, utan det är mer att det har varit en gynnsam. Heten har överlevererat helt enkelt och som du var inne på när många gjorde sitt första primpensionsval. Runt dotcom eran så blev det en tydlig dipp sen, men sen fick man köpa in sig billigt och sen har det varit ganska goda börsår. Så det har varit omotiverat bra svårt om man kan hålla den sviten framöver. Vi får väl se och sen det där så
den totala pensionen. Det beror ju också på tjänstepensionerna och det kommer ju in på snart då. Men en slutsats i utredningen. Det är ju då att den höjning av inbetalningen till den allmänna pensionen från 17 21 till 18,5 % av bruttolönen. Det motsvarar en förlängning av arbetslivet med M. U till tolv månader beroende på årskull, så ett ett längre arbetsliv. Det är ju som du har varit inne på här.
Helt avgörande för pensionernas storlek, alldeles oavsett hur politikerna väljer att göra med med den här pensionsavgiften då, så att att arbeta längre. Det är ju ingenting som får alla att kanske hoppa jämfota glädje då, men det får stor effekt på pensionsnivåerna och höja inbetalningen. Det är populärt, men det får relativt liten effekt i sammanhanget. Är det så man kan se? Det ja så som pensionssystemet är konstruerat så är ju pensionsåldern väldigt viktig och särskilt då när man ser
ganska stora. Ökningar i den förväntade livslängden så att vår bedömning är att det är svårt att kompensera för det med en engångshöjning av avgiften för att det är så pensionssystemet ser ut. Den här höjningen då, återigen av pensionsavgiften, det det skulle medföra att den allmänna pensionen ökar med 7 % på lång sikt och det kostar någonstans mellan fem till 30 miljarder kronor per år. Men det dröjer ungefär 40 år eller där omkring innan det här får fullt genomslag.
Så så det är framförallt den där form för de som är unga, men en retroaktiv höjning. Det skulle ju få effekt omedelbart för dagens pensionärer, men det kostar 30 miljarder kronor per år och det senare frångår livsinkomstprincipen för den allmänna pensionen och reser också frågan om generationsorättvisa vad vad vad menas med det? Ja Henrik retroaktiv höjning det innebär ju att alla pensionsbehållningar räknas upp i det här fallet, då med 7,5 %. Det innebär att dagens äldre får
ett högre vär. Pensionsinbetalningar är utan att betala in mer medan de unga får ett höga värde genom den höga avgiften som de betalar så att de unga får stå för sin egen ökning medan de äldre då deras pensionsbehållning skrivs upp. Dessutom så betalas ju de här 30 miljarderna i uppskrivningar, möjligen genom statsbudgeten, och innebär då omfördelningar från andra utgiftsområden, vilket också då betalar. Av dagens liksom skattebetalare eller dagens befolkning kan man
säga. Knäckfrågan för våra politiker helt enkelt. AP fonderna, det är ju en buffert för den allmänna pensionen och här finns det ett stort överskott. Den allmänna pensionen har en broms som sänker utgående pensioner så att systemet är i balans. Men det finns faktiskt ingen gas och den där tänkta gasen har vi talat om flera gånger här i podden. Nu har en gas utrett separat av en arbetsgrupp på socialdepartementet och ni i pensionsavgiftsutredningen har förhållit er till det här.
Vad skulle en gas egentligen innebära? För våra pensioner. Ja enbart en gas skulle jag öka pensionerna så länge det finns överskott i pensionssystemet, men en gas i kombination med en avgift höjning, vilket är det som vi har tittat på eftersom vi har uppdrag att titta på avgift
pensionsavgiften. Just det skulle öka pensionen ännu mer än enbart den gas eftersom den ökade avgift tillgången som en höjning innebär skulle då också kunna gasas ut genom gasen och leda till höger pensioner så då blir det en en extra effekt av. Sen om man kombinerar de två? Skulle det bara gynna dagens pensionärer eller skulle det
gynna morgondagens också? En gas skriver ju upp alla pensionsbehållning, alltså de som gynnas mest är de som har störst pensionsbehållningar, typiskt sett då de som är nära sin pension egentligen som har tjänat in väldigt mycket och där inte så mycket ännu har betalats ut så att en gas påverkar också generationer på olika sätt. Tanken där är väl att om man inför en gas och den där puttrar på över.
Blir det relativt rättvist, men om det skulle vara så att en man gasar ut mycket pengar under en kort tid och i framtiden slår bromsen till för att man inte har tillräckligt med pengar i systemet, då finns det risk för generations och rättvisa. På grund av att komma till det, för det kan ju låta enkelt och självklart. Det har gjort i samhällsdebatten, liksom att här har vi ett överskott kan vi inte bara dela ut det till pensionssparande. Vad är problemet inför den här gasen?
Men det är inte helt okomplicerat du var inne på det här kan kan du förklara varför? Ja och jag vill påpeka här att vi har inte haft det upp. Att utreda gasen utan vi har ju tagit med gasen för att vi ska förhålla oss till det arbetet och analyserat det tillsammans med pensionsavgiften och vi konstaterar också utredningen att det är en svår fråga med gasen och det kräver liksom noga övervägningar, tycker jag.
Så som sagt, det finns en risk för generations orättvisa om det är så att man gasar ut för mycket pengar och i framtiden slå bromsen till istället. Det är också så att en gas kan för. Då förväntas ge en en ännu större spridning vilka pensioner man får för beroende på hur mycket pengar man har i systemet just när det.
Kom en gynnsam gas. Det spelar väldigt stor roll då förrän pensionen sen så att det finns och sen finns det också en risk att en gas då gasen ut pengar på ett sätt som kanske på sikt tömmer buffret fonderna i pensionssystemet så att det är en ytterligare sånt som man nog inte så gärna skulle vilja se vi. Förstår och sen har vi det här med tjänstepensionerna som inte är direkt under utredning här då. Men ni har ju ändå ett ganska
stort avsnitt i utredningen som beskriver tjänstepensioner? Hur har de växt fram och hur? Hur de har utvecklats och i utredningen visar ju att även om pensionsnivåerna för den allmänna pensionen har fallit så har ju just arbetsgivare och fackförbund. Förhandlat fram i nya tjänstepensionsavtal höjda inbetalningar då och tjänstepensionen utgör en allt större del av den samlade
pensionerna. Förstår politikerna det här att det har skett en tydlig förskjutning i trygghetssystemet, att arbetsmarknadens parter i allt större utsträckning snarare än staten står för en stor del av svenskens inkomsttrygghet? Jag vet inte hur mycket poliserna förstår detta, men jag tror att de är ganska väl medvetna om den utveckling som har skett. Vi tycker dock inte att det har diskuterats så mycket i debatten
om pensionerna. Just det här att man ser att om man tar hänsyn till tjänstepensionerna också så får man en annan bild av utvecklingen och det ser vi också väldigt tydligt framåt. Att tjänstepensionen har redan fram till idag utvecklats väldigt positivt, både på grund av höga inbetalningar men också på grund av att börsen har gått bra och så vidare. Och vi kan förvänta oss att de får ännu större betydelse i framtiden, så det blir ju
viktigt hur man ser på det. Vad är det som ska uppnås och och det som vi ser idag? Det är ju att 95, 96 % av alla löntagare har tjänstepensioner. Hur ska man se på det? Det är väldigt många som omfattas av det. Det finns såklart stor spridning också. I hur mycket tjänstepension man har och så vidare. Men det har blivit en väldigt viktig inkomstkälla för pensionärerna och frågan är hur mycket hänsyn ska man ta till det? Och den här bilden, vi vill vi
på min pension bekräfta. Vi har tittat på våra användare hur många som saknar tjänstepension och då är det bara 4 % av användarna på min pension. Och tittar man i åldersgruppen 60 plus då är det 2 % så att visst jag kan stå utan tjänstepension i perioder av mitt yrkesliv med sanno. Att det här går igenom hela
yrkeslivet utan tjänstepension. Den är liten i sammanhanget i slutsatserna så framgår det att man inte bör besluta om den allmänna pensionen i vakuum utan att man just bör beakta även tjänstepensionen. Men tjänstepensionen beslutas ju av arbetsgivar och fackförbund, inte av staten. Behövs det någon form av trepartssamtal innan politikerna går vidare i sina diskussioner om den allmänna pensionen?
Ja det. Är komplicerar förstås frågan, men jag tror det vi menar är väl att man behöver fundera över vad det är man menar och vad det är för mål man har. Avse målen man har som politiker just den allmänna pensionen eller avser det den ekonomiska situationen hos pensionärerna? Vad menar man med att upprätthålla pensionsnivå? I vilka nivåer är det man vill upprätthålla för det avgör liksom vilken bild man får också och behovet av reformer.
Det har ju också skett förändringar utanför pensionssystemet som kan uppmuntra till längre arbetsliv och senare pensionsuttag, till exempel skatten som sjunker när man blir äldre på både lön och pension och. Till en början var skatteskillnaden liten, men med tiden har den ju blivit allt större och för många handlar det om både två tretusenlappar faktiskt i månaden i sänkt skatt och från det att man uppnår sin riktålder i år 67 år och. Och det här har du också forskat om.
Vilken betydelse har den sänkta skatten? Ja, det stämmer. Jag tittade ju på det förhöjda jobbskatteavdraget för äldre och sänkta arbetsgivaravgifter för äldre som infördes 2007 och kom fram till att de här skatter. Esänkningarna för äldre ökade sysselsättningen. Man ser också sedan dess att. Många fler kombinera pensionsuttag med arbete. Det är idag väldigt förmånligt att fortsätta jobba till viss del, även om man plockar ut sin pension, men som vanligt är väldigt dyrt att sänka skatten.
Så även om det ledde till en ökad sysselsättning så såg jag i den studien att det var långt ifrån självfinansierande. Det var inte så att man jobbade tillräckligt mycket för att kompensera för kostnaden för de här skattesänkningarna. Hur tror du? Tror du att politikerna tar denna analys vidare? Då kommer man att lägga den i byrålådan, eller? Man, tror du det är tråkigt
efter ett så stort jobb? Ja, jag vet faktiskt inte vad pensionsgruppen har för avsikt där det var ju många som förväntade sig att vi skulle lämna förslag, men det var ju inte i våra direktiv att lämna några förslag, utan det var ju våra direktiv att analysera den nuvarande pensionsavgiften och därmed blir det ju liksom mindre aktuellt att gå vidare med analysen eftersom det inte finns några konkreta förslag.
Utan min förhoppning är väl att de tar till sig av analyserna och funderar på hur man ska gå vidare utifrån det. Vi får se vad som händer. Helt enkelt öppet helt enkelt. Om vi ska sluta det här nu då eller har vi fått mjölk tycker du? Ja. Ja tycker du? Ja då tar vi en sista frågan då vilka är dina bästa pensionstips? Ja, det är ju förstås att arbeta och att se till att man har en bra tjänstepension klok. Jättebra 1000 tack för att du kom hit idag. Väldigt spännande att ha dem den
här utredningen. Tack så mycket. Då går vi vidare till veckans fråga och den är från per Henry. I fjol använde han uttagsplaneraren på min pension för att planera uttag av allmän pension och några tjänstepensioner. Men nu när han vill fortsätta till sin planering så saknas en av de passionerna som betalas ut. Varför är det så då? Ja, om du inte ser en pension som betalas ut så beror det på att pensionsbolaget inte skickar någon uppgift om det till min
pension. Idag kan Pensionsmyndigheten alecta AMF av. För tur i din liv, kyrkas pension kåpan, movestic PP, pension SH, pension, Skandia, SPP och VFF visar pensioner under utbetalningen. Och då tänker man så här, oj, det är ju alla i princip, men det är trettiotalet aktörer på pensionsmarknaden så att vi kan visa hela pensionen under intjänande. Men när den går till utbetalning så kan vi visa huvuddelen men
inte allt. Och det ska man ha klart för sig att när man väl har någon del av pensionen under utbetalning om jag jobb och när då vill jag naturligtvis fortsätta. Planering och jag vill se helheten. Jag vill inte se nästan allt utan allt så att dialoger pågår med resterande bolag för att kunna ge en komplett bild, inte bara när pensionen tjänas in utan också under pågående utbetalning. Och de som var lite lite observanta här, kanske du hörde att det var ingen storbank med
bland de du rabblade upp. Nej men. De sitter ju på ganska många. Du är lite diplomatiska jag är. Diplomatisk. Diplomatin ser du? Det kanske man ska vara, men jag tänker att de sitter på en ganska stor del så det var så jag tänkte att att ja, det saknas en del fortfarande. Jättekul att så många bolag verkligen har anslutit sig och levererar pensioner under utbetalning och vi hoppas att fler tar efter eller hur japp? Och då var det allt för oss idag.
Tack för att du har lyssnat i avsnittet. Har du hört lisa lawunnes särskild utredare för analys av avgiftsnivån i den allmänna inkomstgrundade pensionssystemet dan Adolfsson Björk och mig? Maria Eklund är från min pension som är den oberoende tjänsten i samarbete mellan staten och pensionsbolagen där du får bättre koll på dina pensioner och så är det ju min pension som producerar våran podd, min
pensionspodden, vi slä. Höja avsnitt varannan fredag och vill du lyssna på tidigare så hittar du oss i kanaler där poddar finns till exempel Spotify, Youtube, Apple podcast och alla andra stora streamingtjänster. Om du söker på min pensionspodden i din kanal så hittar du oss och då tycker jag också du ska slå på pushnotiser för min pensionspodden så slipper du hålla koll på när vi släpper nytt. Då blir det liksom en liten push
istället. Och har du en fråga eller en idé på ämne som du vill att du tar upp i ett kommande avsnitt då mejlar du oss på pod att min pension p. Och så hoppas jag att vi snart törs igen ta hand om dig och dina passioner till dess ha det bra, hej.