En större del av befolkningen blir allt äldre. Vad innebär det för den allmänna pensionen? I det här avsnittet ska vi fördjupa oss i det och också prata om kostnaderna för vård och omsorg. Om skatteintäkterna från de som arbetar och gäster. Idag är Caroline flodberg och Anna Österberg ifrån Riksbanken välkomna till oss. Tack så mycket kul att inbjudan. Ja jätteroligt stort tack. Ja jätteroligt och det är första gången vi har Riksbanken här med på. Podden faktiskt. Det känns lite högt.
Det är lite högtidligt. Ni kan väl berätta lite grann, vad gör ni på Riksbanken? Jag har då i grunden en utbildning, nationalekonomi från Lunds universitet och sen har jag jobbat vid två olika myndigheter innan jag började Riksbanken 2016 på avdelningen för penningpolitik så arbetar jag med omvärldsfrågor för tillfället. Både makroekonomiska prognoser men också internationella beredningar inför att direktionen ska ut och resa så
tar vi fram underlag. Jag. Har också en utbildning aktiv på mig från Lunds och Stockholms universitet och jag har jobbat på Riksbanken sedan tjugotjugoett när jag tog samman och jag jobbar också främst med internationella frågor och framförallt med prognos frågor just nu. På de världsekonomin? Och jag ska också säga att de saker som jag och Anna säger idag är ju då inte Riksbankens tankar. Oavsett. Utan våra egna. Det är faktiskt viktigt, men hur många är ni på Riksbanken?
Alltså, vi har ju blivit fler de senaste åren så jag någon gång var vi 500 så jag vågade. Inte svara efter det beredskapsområdet. Kanske såklart ni är här för att ni har skrivit en analys om att den åldrande befolkning kan hålla tillbaka den ekonomiska tillväxten? Får vi en minskad kaka att dela på för att det blir äldre än
tidigare generationer, tror ni? Precis vi har ju skrivit om att stora delar av världen nu står inför en situation där det är färre barn som föds, samtidigt som vi blir allt äldre och lever längre och det är såklart bra i grunden att vi blir fiskare och lever längre. Men det inner också att det blir en utmaning när det är många fler äldre i ekonomin och då relativt färre som är i arbetskraften.
Och det här påverkar då den ekonomiska tillväxten negativt eller som du tycker att det blir mindre kaka att dela på och. Det beror både på att en lägre tillväxt är buskraften innebär att det blir relativt färre personer som ska producera för fler. Men det finns också studier som visar på att produktivitetstillväxten alltså hur mycket som produceras per arbetartimme blir lägre när arbetskraften åldras och blir äldre. Sa du att det att det var i hela världen?
Stora delar, framförallt i hög och medelinkomstländer i låginkomstländer så föds det fler barn och befolkningen ökar betydligt snabbare där. Och hur kommer det sig att ni på Riksbanken är intresserade av de här frågorna? Kan det påverka styrräntan kanske eller? Vi följer ju alltid. För åkningstillväxten när vi gör prognoser för det påverkar ju utbudssidan i ekonomin och då är det framförallt personer med arbetsför ålder som är som är viktiga och det som vi kallar för potentiell BNP.
Den nivå på produktionen när man utnyttjar kapital och arbete i konjunkturell balans. Alltså om vi skulle producera lika mycket som vi är på vid potentiell BNP då liksom är vi konjunkturell balans. Det finns ingen lågkonjunktur eller högkonjunktur och potentiell BNP i sin tur påverkar resursutnyttjandet i ekonomin och det tittar ju vi mycket på för att när resursutnyttjandet.
Det är högt, så finns det. Kan det uppstå ett inflationstryck och när resursen är lågt så dämpar inflationen så på det sättet så är befolkningsutvecklingen viktigt för styrräntan alltså. Det har ju inte en direkt effekt på på det genom det här den här kanalen så att säga men men vi vi följer ju det här för att kunna bedöma resursutnyttjandet.
Det man ska komma ihåg är att förändringar i befolkningen sker väldigt långsamt, så liksom befolkningsutvecklingen i sig absolut inte är den viktigaste faktorn i beslut kring. Studenta. Det här med att medellivslängd är några ökar. Det är ju glädjande, men det finns ju också en ekonomisk baksida, inser vi i er analys. Så skriver ni att ålderssammansättningen har också betydelse för den neutrala räntan till följd av att den kan antas påverka jämvikten mellan sparande och investeringar.
Men vad innebär det? Kan vi få se ett annat ränteläge i ekonomi? Tror ni skulle jag bli orolig för min boränta? Men då kanske? Behöver säga något kort om vad den neutrala räntan är.
Jag vet inte om alla vet det, men så då skiljer man in nationalekonomisk teori på den faktiska realräntor som vi låntagare och sparare möter och den realräntan som är förenlig då med ett normalt resursutnyttjande återigen, och det kallas då för en neutrala räntan och den påverkas av strukturella faktorer, bland annat då demografi.
Men då. Måste jag först poängtera att det är liksom inte svensk demografi som påverkar det neutrala räntan vid en liten öppen ekonomi, så det är framförallt globala faktorer och då också den globala demografin som påverkar. Sen är det också så att den globala demografiska förändringen är en av flera strukturella förändringar som påverkar den neutrala räntan och de här drar åt olika håll. Så bara för att demografin drar åt åt ett håll så går det liksom inte att säga någonting om det
neutrala räntan. Totalt sett att det kommer bli på något sätt bara på grund av det. Nej, det är mer mångfacetterat än så. Ja, nu ska vi prata lite pensioner ändå, för det är när kör vi av på min pension och vi kan väl bara kort och berätta att den allmänna pensionen som. Alla omfattas av i Sverige. Den består ju av flera delar, dels premiepensionen som är fonderad och öronmärkt för mig som tjänar in den. Men den stora delen, däremot inkomstpensionen.
Det bygger ju på ett fördelningssystem där en arbetande befolkningen finansierar utgående pensioner som med andra ord alltså vi som arbetar idag. Vi betalar alltså inkomstpensionerna för dem som idag är pensionärer och när vi själva lämnar arbetsmarknaden så ska komma det generationer, betala vår inkomstpension och
här finns ju också AP fonderna. Statliga fonderna som kan agera buffert då och till viss del i alla fall överbygga en del av skillnaderna om generationerna är olika stora, men färre som arbetar leder till lägre inkomstpensioner. Här pratar man ju om den så kallade försörjningskvoten. Kan ni förklara hur försörjningskvoten fungerar och
varför den är viktig att följa? Man kan säga att den den grafiska försörjningskvoten visar hur många som behöver försörjas av varje person i arbetsför ålder och exakt. Den exakta definitionen kan skilja sig i vårat stöd med att
utgå vi från FNS definition. Där man räknar på antal personer emellan noll och 14 och över så här äldre än 64 i förhållande till antal personer mellan 15 och 64 som då ska utgöra arbetande arbetsförbefolkningen och en högre kvot innebär då att varje person i arbetsför ålder försörjer fler personer. Och det här är så klart inte ett perfekt mat. Då var det många personer som är äldre än 65 eller till och med yngre än 15 som arbetar samtidigt som det är såklart.
Det är många personer också arbetsför ålder som inte gör det. Och där skiljer sig också mycket mellan länder i vilka åldrar man arbetar för. Sverige pratar man ofta om försörjningskoten som upp till 20 år istället för 15 för de yngre och det som händer nu vet det är många länder som har åldrande befolkningar som går mot en högre försörjningskvot och det kan påverka offentliga finanser genom både till lägre skatteintäkter, men också högre
åldersrelaterade utgifter. Och som ni är inne på sätter också press på pensionssystemet där den arbetar befolkningen till stor del ska finansiera de här utgående pens. Men. Kan man göra någonting åt det här eller ska jag bara acceptera att skatteintäkterna blir lägre? I vårat stad mamma så har vi då enbart utgått ifrån demografiska framskrivningar, så vi gör ju inga antaganden om ett förändrat funktionssätt av arbetsmarknaden.
Men de här effekterna som en åldrande befolkning medför kan såklart liksom i viss utsträckning, mötas med beteendeförändringar i den befolkningen som vi har och ett exempel skulle vara att man försöker öka arbetskraftsdeltagandet bland äldre eller att man försöker få andra personer som inte då jobbar idag. Som står utanför arbetsmarknaden att att gå gå in i arbetskraften och arbeta och det finns ju jättemånga forskningsstudier som
fokuserar på just det här. Vad som skapar incitament till att arbeta så i viss utsträckning kan man nog möta det här med reformer som då kan påverka hur mycket skatteintäkterna kommer att påverkas. Men vi har ju inte analyserat det i vårat städer och för vi har ju tittat liksom på den här demografiska framskrivningen, så det är ingenting som vi. Har grävt vidare i. Jag tänker på, vi har ju haft ett poddavsnitt av de här soft
girls. Med brudarna som inte tycker att det är jättekul att gå till jobbet utan använder hellre hemma och och passar maka, så det är inte alls bra. Eller, vad tycker ni om det? Men gud vad spännande. Jag undrar vad dom hur dom tänker på sin pension? Exakt det. Det var ju den vinklingen vi hade nu. Jag förstår, men jag tänker hela ekonomin så det påverkar ju inte bara deras egen pension utan det påverkar ju faktiskt hela samhället, hela samhällsekonomin. Lyckligtvis, så är dom inte så
många. Tror vi är glada? Ny hemmafru trend som verkar få fästa medialt uppmärksamhet. Det får. Man i alla fall, det får han, vi går vidare. Det finns ju länder som har högre försörjningskvot än Sverige som tysk. Finland, hur tacklar de problemen? Är det särskilt fokus i dessa länder på att så många som möjligt ska bli sysselsatta eller reformer för att öka födelsedalen? Vet ni det?
Ja, så vi har främst skrivit om då den, liksom demografiska utvecklingen, snarare enskilda länders åtgärder, men som Caroline var inne på så finns det ju ett ganska brett forskningsfält om hur man kan då förändra arbetsmarknadens funktionssätt och dämpa effekterna på så vis. Och sen finns det ju många som är internationella organisationer som i MFOCD som ger. Som policyekommendationer till länder och för Tyskland som då penicia har ganska kommit ganska stort problem framför sig när
försörjningskoten ökar svårt. Där får du mycket rekommendationer om just reformer för att kanske öka kvinnligt arbetskraft deltagande och se hur man kan med barnomsorg och skattereformer som ger dig mer lönsamt för att börja arbeta. Men man kan också tänka att det ska göras åtgärder som kanske höjer produktiviteten, till exempel digitalisering och investeringar i sånt. För i Tyskland är det många hemmafruar fortfarande? Nej, det är inte så. Dom har inte så väluppbyggd
barnomsorg dom. Har ju fortfarande det här systemet med sambeskattning i Tyskland och det i sig är ju inte ett jättebra incitament för kvinnor att arbeta. Just det. Och ni resonerar ju om behovet av reformer i länder med låg pensionsålder och eller där pensionssystemet till stor del baseras på principen att yrkesverksamma betalar för. Betalar pensioner för dem som är pensionerade. Tänker ni generellt?
När det gäller nu har vi pratat lite om om försörjningskvoten och sådär, men produktivitetsförbättringen också då. Men egentligen handlar det inte väldigt mycket om att för att det ska gå ihop så måste man ha högre uttag. För pensionen och eller öka fonderingen alltså att man behöver spara mer till sin egen pension i större utsträckning eller vad? Vad har man för verktyg i arsenalen?
Vi är ju inga pensionsexperter, men det känns i alla fall ganska uppenbart om man lever längre och inte ändrar pensionsåldern så blir ju antalet år som pension som pensionär längre i förhållande till antalet år som man arbetar och den ekvationen går ju inte riktigt ihop. I synnerhet inte när vi vet att de som faktiskt kommer arbeta blir färre. Men vad gäller fondering så vet jag inte om vi har några direkta åsikter kring det. Men jag tänker att det.
I ett eget perspektiv tänker jag att det är viktigt att man har koll på sin passion, att man följer sin prognos för sin pension om man inte känner att man är nöjd med det som står där, då kanske man ska fundera lite på att spara. Själv en annan sak som verkligen går som en röd tråd är ert underlag här. Det är ju det här med med barnafödande och det föds ju få barn i Sverige numera lite som
en uppenbarelse. Det är inte så många år sedan vi hade det här barnmorska upproret men hur låter liksom annorlunda för att i snitt så föder svenska kvinnor 1,43 barn? I det lägsta talet som hittills har uppmätts inget problem för pensionerna så där över natten. Men i långa loppet givet det vi har diskuterat samtidigt finns det ett liknande mönster i västvärlden. Att det föds få barn allt färre
faktiskt. Finns det något av de här länderna som är relativt välmående eller där man är har hög utbildning där barnafödandet faktiskt ökar igen. Alltså de våra jämförelser länder, vilket vi kollar på Sverige och våra tio största handelspartners plus Indien och Japan. Har trenden varit tydlig neråt sen sextiotalet och det finns inte några tydliga tendenser på att det vänder upp igen. Så när man kollar på andra så
kan man hitta några där. Det har ökat under liksom tvåtusentalet och då är det några länder i Östeuropa som Lettland, Ungern och Tjeckien. Där har det faktiskt varit en liten uppåtrend, men det är fortfarande på låga nivåer. Man brukar säga att det krävs 2,1 födda barn och en kvinna för att befolkningen ska hållas konstant och ing. Et av de här länderna är öre, liksom är över den nivån. Nej vet individa vänner Sverige var på två kommen.
Det var inte så länge sen, va? En kanske inte riktigt 2,1, men strax kring två låg det någon gång vid 2010 talet? Det går ganska snabbt nu. Ja, men då får man också komma ihåg att vi har ju kanske ett konjunkturellt lågt barnafödande just. Nu och vi har ju både föräldraförsäkring i Sverige och vi har max taxa i barnomsorgen. Är det inte förvånande att barnafödandet ändå har minskat och så här mycket? Det kan man faktiskt tyckas. Det tänkte jag också innan vi började läsa.
Ja, vi har ju inte jobbat med den här typen av litteratur innan kring fruktsamhetstal, men nu har vi läst en del studier och det man måste liksom konstatera först är att det är superkomplext. Det finns hur många olika faktorer som helst som påverkar det här. En del är ekonomiska drivkrafter och andra handlar mer om sociala normer eller exempelvis jämställdhet.
Men just den här frågan tycker jag är spännande för att det som ni visar då när vi tittar på det är ju att fruktsamhet trots våran utbyggda familjepolitik så. Jorden så är ju då fruktsamhetstalet ungefär på samma nivå som genomsnittet för alla OECD länder, så det liksom sticker ju ut, men det är ju såklart att det är positivt med familjepolitik. Det lyfter man också fram. Men det kanske bara kan vara positivt till en viss
utsträckning. En sak som vinner väldigt kort, men som jag tycker är spännande är den här förekomsten av att det finns färre par och jag lyssnade också på en makropond förra veckan som är jättebra som handlade om betydelsen av äktenskapet för barnafödandet och där finns det också en koppling. Men då blir ju nästa fråga. Varför minska på andelen par och äktenskapet och det är större fråga är en annan fråga. Precis nej. Nej man undrar ju det här med lågkonjunktur då, så vinner ni.
Nu har det också påverkan. Tror ni att det kommer föddas fler barn när det blir högkonjunktur igen? Ja, det finns absolut studier som visar på en koppling mellan konjunktur och födsal, där ändå starkare ekonomisk utveckling är positivt korrelerat med barnafandet och man. Tittar på SCBS prognoser över barnafödandet, så stiger det faktiskt. Kommande åren av den anledningen. Men samtidigt så är de här låga färdigstalen inget nytt utan de har ju varit låga länge genom
både höga och lågkonjunkturer. Så det talar ju för att konjunkturerna är ju bara en del av de faktorer som driver barnafödandet. Intressant och åter föds få barn leder till att arbetskraften minskade i framtiden och resultatet är att vi blir fattigare. Relativt sett är det så man ska se det, tycker ni? Alltså hur många personer som finns i arbetskraften har ju en direkt betydelse för hur mycket som kan produceras.
Har ju Sverige en situation? Liksom befolkningen fortfarande växer, men arbetskraften växer långsammare. Då blir ju tillväxten i BNP per capita lägre allt annat lika, så så länge det inte liksom sker en enorm prioritetstillväxt av någon annan anledning så dämpar ju det här utvecklingen i BNP per capita som man tänker och mäter med halvstånd. I flera och låginkomstländer ökar befolkningen istället då då, varför är det så då? Ja alltså om man tittar på
utvecklingen. Vi kollar ett decennium fram och då ökar faktiskt. Befolkningen både i lågmännen och hemkomstländer, men det är en betydligt långsammare ökning. I medel och höginkoms länder medans fruktsamhetstalet är betydligt högre i låginkomstländerna så att befolkningen kommer öka väldigt mycket snabbare. Men här kan man ändå också se att det mattas av lite att det blir det. En minskning av antalet föda
barn per kvinna. Sen millennieskiftet liksom ganska snabbt så att befolkningstillväxten sker långsammare där också. Men. Det föds fortfarande betydligt fler barn per kvinna där och. Mycket där handlar ju också om att en viktig faktor är ju barnadödligheten som fortfarande är hög i lungkonstländer så att kvinnor föder då fler barn. Ärliga överlevel, liksom inte. Nej, precis så när fler barn överlever och så skaffar man
födan då färre barn. Men sen påverkar såklart också faktorer som tillgång till preventivmedel och kvinnors utbildningsnivå och så. Och i specifika länder som Kina som det i alla fall nämner då. Då har man kanske det här arvet efter den här så kallade enbarnspolitiken som också påverkar så att. Det är lite olika förhållanden. Det. Är olika länder. Också. Nej för de. Det var väl så man ville bara ha pojkar, va så att det föddes väl många fler pojkar och då blir det ju inte heller barnen.
Det bara finns pojkar, tänker jag. Eller i så fall också ett problem att. Ja tjejen är sova jobbig sits framöver. På 1950 och sextiotalet så arbetskraftsinvandrade väldigt många människor, ungefär runt sexhundratusen människor eller däromkring från bland annat Grekland, Italien, Västtyskland, som det hette då Holland och Finland. Och idag så har en del av de här faktiskt flyttat tillbaka till sina hemländer och forsvensk pension.
Kan det här vara en framtida lösning på de låga födelsetalen att vi har en arbetskraftsinvandring? Framtiden motsvarande det vi såg för, ja, förr i tiden. Nja är väl vårat svar då här. Man kan ju dämpa hastigheten i hur snabbt befolkningen åldras med immigration.
Men det man vet är att om personer som immigrerar till ett annat land i unga år de anpassar sig snabbt till till till det landets födelsetal så att säga och sen så är det ju också så att de kommer bli gamla sedan de som har invandrat de är nu. Tog du ett exempel när de har flyttat härifrån så. Det är ju inte alla som har gjort.
Nej, men så det, det är ju lite. Men, annars blir det ju så att efterföljande generation måste ju försörja de som har kommit hit så att så länge liksom de här facitalen är under två eller liksom fallande eller vad man ska säga då, då kan man inte. Då skulle man liksom få konstant få fortsätta öka invandringen. Så det är liksom ingen lösning på det här problemet. Det här är ju en global trend. Så intressant. En annan företeelse som vi har snappat upp.
Det är ju det här att kommun och regioner de märker ju av det här att medellivslängden ökar. Det behövs fler anställda inom hälso och sjukvården samt inom äldreomsorgen. Samtidigt så är det vänta stora pensionsavgångar enligt SKR så behöver kommuner och regioner anställda drygt fyrahundratusen personer till år 20, 31 och. Äldre medarbetare det är en viktig pusselbit för säkra välfärden, sägs det.
Kanske att man jobbar med incitament som att försöka stanna kvar lite längre även om det inte sker på heltid. Det är lättare att få äldre medarbetare att stanna kvar än att rekrytera nya. Sägs det då och det kan i vissa kommuner och regioner så finns det ju då bonus eller extra pengar för den som som väljer att att stanna kvar. Tror ni att det kommer bli mer riktade insatser för just att säkra den arbetskraft som som behövs i de här brist?
Yrkena. Ja, men givet den utvecklingen som de beskriver och den bristen som ser framför sig så tror jag nog att det blir nödvändigt och som du säger de lyfter, de lyfter ju själva en rad åtgärder som man kan göra för att minska det här. Allt från ett ökat deltagande arbetskraft, en få fler som jobbar att jobba fler timmar, men också det här med att få folk att jobba flera år innan pensionen. Men det är väl mångt och mycket
upp till politiken. Exakt hur man ska göra det här och sen kanske också vad det finns för ekonomiskt utrymme. Men där verkar man ju inte i vakuum för att för att att. Attrahera personal, så behövs det ju då sannolikt högre löner inom äldreomsorgen, men det finansieras ju via skatter om
arbetskraften minskar. Som ni då beskriver så blir ju en ökad konkurrens på arbetsmarknaden, vilket ja, allt annat lika leder till högre löner och det låter ju som ett dilemma för våra politiker när det gäller de offentliga finanserna. Alltså har vi råd att höja lönerna så mycket som behövs för att attrahera tillräckligt många och jobba i vård och omsorg. Ja alltså det kan kan nog ses
som ett dilemma det här. Det kommer behövas personalen yrken som historiskt sett inte har varit högavlönade och inte liksom kanske det det yrke man väljer när man vill tjäna mycket pengar i alla fall. Men sen så handlar ju politik alltid om prioriteringar så att det finns ju liksom en en påse med pengar som ska som ska fördelas så att i slutändan får vi se om man väljer att lösa det här.
Man kan ju också tänka sig att. Att man löser det här genom att sänka ambitionerna kring den vård och omsorg som vi erbjuder till exempel. Men om det blir högre efterfrågan på sjukvård och äldreomsorg så menar ju ni också att det dämpar produktivitetstillväxten, alltså färre jobb i i mer kapitalintensiva sektorer? Det är inte bra för samhällsekonomin och här får vi då en en större offentlig sektor.
Då skulle man kunna tänka sig, kan ni förklara hur det hänger ihop för alla oss som som inte är nationalekonomer? Alltså sjukvård och äldreomsorg just klart otroligt viktiga områden och det är helt nödvändigt att vi har mycket folk som jobbar där. Det vi ska göra med att det är det är också sektorer där krävs mycket arbetskraft, vilket gör att prioriteten i genomsnitt är lägre. De sektorerna som den här mer arbetskraftsintensiva sektorn växer relativt den mer kapitalintensiva så tyngre.
Det är alltså prioritetstillväxten i hela ekonomin och vi producerar då färre varor och tjänster per person. Eller timme vi arbetar. Och haltade jämförelse kanske, men här kan man alltså inte kasta in industrirobotar och så helt plötsligt så producerar man mycket mer och det kan man göra i det privata näringslivet är det det liksom handlar om? Alltså en viss utsträckning så tror jag eller att det går att öka prioriteterna det inför en mer kapital även i såna här tjänster.
Jag tänker att nu för tiden finns det ju inom inom vården så kan de ta hjälp när de ska lyfta och vända på personer. Det är ju ett ett bra exempel på när man ökar liksom. Andelen kantal men, men kanske inte som inom industrin. Tror inte jag i alla fall att vi någonsin kommer. Vi får hoppas det här nästan. Jag håller med. Jag tycker också att det är trevligt att träffa människor när jag söker vård. Och när man då blir äldre, inte så gammal som man behöver den hjälpen.
Men när man blir äldre då sjunker skatten på både lön och pension faktiskt. Och det beror ju då på grundavdrag och jobbskatteavdrag och det finns alltså en ekonomisk morot helt enkelt att att jobba längre och ta ut pensionen senare och i nyare tjänstepensionsavtal fortsätter man att få in betalningar och i vissa fall faktiskt. Utan övre åldersgräns tro. Nej, att vi kommer få se fler initiativ från politiker och arbetsmarknadens parter som kan bidra till att vi faktiskt jobbar längre.
I Sverige så är det verkligen ut som om vi har sett massa sådana initiativ från politiker och jag tror att det kommer fortsätta. Det är väl ganska kort svar, men det tror jag absolut. Och ni skriver också att åldrande befolkning medför förändrade konsumtionsmönster. Hur tänker ni då? Vad är det vi ändrar för konsumtionsmönster?
Ja, egentligen, så kanske det är ganska intuitivt, men det som man ser i data då det ser ganska lika ut i i många länder är att äldre konsumerar mer hälso och sjukvård, men även boendetjänster. Inre transporter och kläder och det senare kanske man skulle kunna tänka sig att handla om att man inte behöver åka till jobbet varje dag? Man kanske inte heller vill köpa lika mycket kläder när man är på
en arbetsplats varje dag. Och i er analys så står det också att den åldrande befolkning påverkar byggandet och bostadsmarknaden, hur då? Ja vi ser dels en ganska direkt effekt av att befolkningsinväxten blir lägre så att när befolkningen växer långsammare så minskar behovet av nya bostäder och därmed då även byggandet men. Att man föder färre barn och att det är fler äldre och kan också tänkas påverka hur stora bostäder vi också efterfrågar.
Och sen har vi många äldre personer, så kanske det också betyder att hushållen får en högre efterfrågan på mer anpassade bostäder och det kan ju leda till att det finns byggbehov i områden där man annars inte tänker att det är någon brist för att man behöver göra om vad bostäderna eller bygga en annan sorts. Men det här lägre befolkningstillväxten innebär sannolikt att byggsektorns bidrag till BNP kommer vara lägre framöver än vad det har
varit tidigare. Och nu är det ju en riktig krisbransch så att det bara kanske liksom kul att höra vad som är verksamma där. Att det föds få barn att vi lever längre. Det leder alltså till att den ekonomiska tillväxten påverkas negativt, men det gäller ju inte bara Sverige som du är inne på utan stora delar av av västvärlden, alltså de länder som vi brukar jämföra oss med.
Är det enklare att acceptera att att tillväxten avtar om det liksom drabbar alla över hela linjen och kan man inte tänka sig en befolkningsminskning som sker under? Någorlunda kontrollerade former. Alltså för mig personligen vet jag inte om det handlar om så mycket om att liksom acceptera det här. Jag tänker att den stora utmaningen är att. Att ekonomin måste anpassas
ganska mycket. Det är ett stort skifte och liksom det är många saker som måste förändras till där man, exempelvis på olika kommuner i Sverige så så är situationen alltså bara inom Sverige. Vi har ju tittat på liksom massa olika länder, men om man kollar inom Sverige så ser det jätte annorlunda ut i Stockholm jämfört med Pajala, som är den kommun som man nästan alltid använder som exempel där den här försörjningskvoten är minst sagt utmanande så att säga så att det
är liksom det tar tid för ekonomin att anpassa sig och alla de här sakerna måste ju funka på alla platser. Som. Jag tänker att det är en stor utmaning. Nu har vi ju pratat om utmaningar, men det finns säkert även möjligheter. I det här tänker jag och om ni får tänka att fritt, vad tror ni handlar om närmsta tio åren? Finns det några politiska reformer som kommer ändras eller vad tror ni?
Om, vi har väl kanske inte några förslag på direkt direkta politiska reformer, men jag tror ju att de här reformerna inom arbetsmarknadsområdet kommer att fortsätta alltså. Det kommer skapas incitament för att man ska jobba, dels börja jobba om man inte jobbar, men också jobba högre upp i
åldrarna. Ja för att om man tittar på till exempel då pensionssystemet så är ju Sverige den gjort mycket och ligger kanske före många länder, exempelvis genom då pensionsåldern faktiskt är kopplade till utvecklingen av medellivslängden och detsamma gäller ju också för familjepolitiken. Att där är vi ju redan långt fram. Och samtidigt är ju enorma stark
också. Vi hade ju helt oförändrade uttagsåldrar för den allmänna pensionen under 19 år och det är ju först nu på sistone som uttagsåldrarna faktiskt har höjt tjugotjugo tjugotjugotre och nu tjugotjugosex när. Den införs, så många har ju fortfarande 65 år som mental gräns för när man ska sluta arbeta och ta ut sin pension. Men från och med nästa år så kom ju 67 år. Blir det nya 65 för breda grupper, människor och det under många år framöver så att. Det där kommer nog bli ganska
omdiskuterat, tror jag. Jag har faktiskt räknat ut att jag får inte gå i pension förrän. Jag är 69. Men det är min riktad 69 så det är ju ganska många flera år än 65. Det tar det tar lite det liksom planar ut. Det har ju varit en ganska brant kurva uppåt nu några år, men hör ni spännande rapport? Kul att höra ja vi är jätteglada för att det uppmärksammas. Vi har ju lagt mycket tid på det här så att det är jättekul. Och spännande frågor verkligen.
Tack för att ni kom hit idag. Tack så mycket. Tack så mycket. Då har vi kommit fram till veckans fråga och den kommer från klas som har en hög pension och vill föra över delar av sitt pensionskapital till sin dotter, för hon har betydligt sämre ställt ekonomiskt är det möjligt? Undrar Claes. Nej, det går inte att överlåta pensionskapital som han själv har tjänat in till sitt barn eller någon annan heller för den
delen. Den enda möjligheten som finns överföra sin premiepensionsrätt till sin äkta. Make maka registrerad partner. Bästa tjänstepensionen däremot så finns möjligheten att välja återbetalningsskydd som innebär att man att förmånstagare får då pengarna man avlider och
förmånstagare. Det är i första hand partner i andra hand barn, men det här går ju inte att lägga till när pensionen väl betalas ut och har man återbetalningsskydd så är förmånstagare i första hand make maka, sambo och i andra hand barn vill man ha barnen i första hand så går det alldeles utmärkt, men då får man alltså fylla i en speciell blankett som heter sär. Förmånstagar från det? Då vet klas det och då var det allt för oss idag. Tack för att du har lyssnat i avsnittet.
Har du hört Caroline floderberg och Anna Österberg ifrån Riksbanken och dagen Adolfsson, Björk och mig Marie Eklund ifrån min pension som är den oberoende tjänsten i samarbete mellan staten och pensionsbolagen där du får bättre kål på dina pensioner och sen så är det ju min pension som producerar våran podd, min pensionspodden och vi släpper nya avsnitt varannan fredag och vill du lyssna på tidigare så hittar du dem i kanaler där poddar finns till exempel Spotify.
Youtube, äppel podcast och alla andra stora streamingtjänster om du söker på min pensionspodden i din kanal så hittar du oss om du slår på pushnotiser för min pensionspodden så slipper du också hålla koll på när vi släpper nya avsnitt. Det är bra. Har du en fråga eller en idé på ett ämne som du tycker att vi ska ta upp här i ett kommande avsnitt? Ja, mejla oss då på podd att min pension.se och jag hoppas att vi snart hörs igen. Ta hand om dig och dina pensioner till dess ha det bra hej.