Andelen högskoleutbildade har ökat över tid närmare en fördubbling de senaste två decennierna och det sägs att utbildning ska löna sig. Leder utbildning till högre lön och pension det undrar vi och idag är det jag och Dan från min pension som du kommer höra i den här podden. Hej dan. Hej Maria. Hej, för det är ju så här att du har gjort en kompensationsgradsrapport. Konstigt ord. Vad är det för något? Ska vi börja där?
Ja, det kan vi göra. Kompensationsgradande mäter skillnaden i inkomstnivå före och efter pensionen enkelt uttryckt. Så egentligen man jämför den sista lönen med det första pensionsuttaget. Ja, och det är en kvot då så vad som finns i täljaren och nämligen spelar stor roll. Vi kommer in på det senare och så uttrycks det i procent då helt enkelt. Och i den här nya kompensationsgradsrapporten vi gör ju har gjort de årligen. Ja, det är ju säkert tio.
Gånger gånger. Nionde gånger tror jag om jag har förstått det hela. Och den här gången då så har du valt att titta på om utbildning helt enkelt lönar sig i pensionskuvertet. Vad. Har du kommit fram till? Ja, det finns faktiskt en koppling till att det lönar sig har man. En eftergymnasial utbildning i genomsnitt så får man en pension som är 3200 kr per månad livet ut högre då vid riktdålden jämfört med den som har en gymnasial utbildning.
Och hur går det till då? När vi sammanställde den här rapporten är det räkneexempel på fiktiva personer eller vad? Vad gör? Vi, nej, det är det inte.
Utan rapporten bygger på användare på min pension och i det här fallet då som har loggat in under tjugotjugofyra och när man loggar in på min pension då sker den automatisk hämtning av uppgifter på från Pensionsmyndigheten för inkomstpension, premiepension och eventuell garantipension och från pensionsbolagens levereras uppgifter om inrapporterad lön, eventuellt tjänstepensionsavtal och vad som är hitt.
Tjänar då så att när vi räknar ut vad man kan tänkas tjäna in till sin pension i framtiden, då behöver ju vi göra vissa antaganden, så då gör vi ju då en prognos. Men det är viktigt att betona då att vi tar ju hänsyn till både vad som är hittills intjänat och så räknar vi på en på en framtida intjäning. Men med det riktiga användare på min pension i det här. Fallet använder vi den här sammanställningen bara då i den här rapporten, eller?
Ja, det används faktiskt även i verktygen på min pension. Det finns ju en flik som heter pensionsstatistik och klickar man på den så kan du. Föra din pensionsprognos med användare som också har gjort prognoser på min pension under föregående år och då får man en grovhuggen uppfattning om hur den egna pensionen ligger till i förhållande till andra. Då sa vi så här inledningsvis då att i år tittar du på utbildning? Men det har vi ju inte koll på
på min pension. Det är ju ingenting man behöver svara på vad man har utbildat sig, hur mycket utbildning man har vet. Vi är det nej, det stämmer och det är sådan uppgift som inte ska ha på min pension heller. För det behöver vi inte för fullgöra vårt uppdrag men. Pension har lämnat ut uppgifter till Statistiska centralbyrån, enligt en särskild process. Och sen har de här samkörda
uppgifterna anonymiserats. Så vi har bara uppgifter om utbildning och pension på aggregerad nivå, inte per individ och utbildningsnivån då som SCB sitter på den uppgiften. Det mäts då i högsta avslutade utbildningsnivå indelat på för gymnasial utbildning. Gymnasial utbildning eftergymnasial utbildning och forskarutbildning. Så att det är det du har tittat på då när du kommer, men du bostadstillägg och äldre försörjningsstöd. Dom stöden är inte med i underlaget.
Det stämmer utmärkt och då är det så att rätten till de här förmorna. De avgörs ju först vid utbetalning och det är ju beroende av vad man har för bostadskostnad, vad man har för förmögenhet, om man är sammanboende med någon och vi har ju inte de här uppgifterna och ska inte ha uppgifter om det här.
Men om vi tar bostadstillägget då så är ju det ett exempel på en sån här skattefri transferering som det heter så frågan är om det liksom är pension och tittar man på andra aktörer då som gör kompensationsgradsrapporter och så där som till exempel pensionsmyndighet. Så brukar inte de heller ha med de här förmånerna, de räknar. Men du vad har du kommit fram till då ger utbildning högre pension. Ja, det gör ju det och då generellt som sagt då 3200 kr i månaden i högre förväntad
pension. Livet ut från riktgåldern om du har det efter gymnasialutbildning jämfört med gymnasial utbildning, men även om pensionen ökar så hänger det inte riktigt med den högre lönen. Kompensationsgraden sjunker något faktiskt med med högre utbildning. Vad. Ja, det finns flera sannolika förklaringar, bland annat en senare etableringsålder på arbetsmarknaden för akademiker.
För då måste du ju liksom plugga vidare innan du börjar jobba då och sen är det väl sannolikt också att löneökningar kommer relativt sent i yrkeslivet och sen tror väl jag också att pensionssystemets utformning också bidrar i någon mening. Hur tänker? Du då? Jo, men det är ju hela livets inkomster som räknas och det är ju. Inte slutlönen som är viktig egentligen utan enkelt uttryckt så ska du etablera ett tidigt på arbetsmarknaden. Du ska ha en jättefin lön från
dag ett. Sedan ska du befinna dig på något slags platå innan du går i pension från en dag till en annan? Det är ju det som leder till en en hög och bra pension och så ser ju inte mönstret ut i praktiken. Så det är det är förmodligen
anledning. Men det finns det finns det skillnader mellan olika grupper där jag tänker till exempel beroende på vad man jobbar med och så oberoende på vilket avtal man är på. Ja vi har ju bytt ner på olika avtal och generellt så har privatanställda tjänstemän i större utsträckning. Akademisk utbildning jämfört med. Anställa arbetare och privatanställa arbetare som har högre utbildning. De får generellt sett sämre utväxling än andra grupper och vi vet inte vad det beror på säkert.
Men det som kan spela in det är väl att studierna inte alltid har givit en högre lön jämfört med att inte studera, men också på hur pensionsavtalet för privatanställda arbetar varit utformat historiskt med lägre avsättning än andra stora tjänstepensionsavtal på på lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp och det är väl fram. Allt för de som är som vi har i studien då som är födda på 60
och sjuttiotalet. Då har man ju om man har haft lönedelar över den här nivån som har inte fått någon avsättning eller mindre avsättning under en lång tidsperiod. Finns det skillnader mellan könen då mellan kvinnor och män? Ja, det gör det ju alltid när vi pratar pensioner. Män har högre löner och pensioner än kvinnor och det gäller även vid jämförbar utbildningsnivå bland de som är födda på nittonhundrasextiotalet och som då sannolikt har stora delar av yrkeslivet bakom sig i alla fall.
Så har män med förgymnasiala utbildningen förväntat pension som är cirka 5400 kr per månad högre livet ut för dom gymnasial utbildning så skillnaden 7100 kr. per månad och för dem med forskarutbildning så är det 8100 kr per månad. Störst är dock skillnaden för dem med eftergymnasial utbyggnad. Där skiljer det tiotusenfyrahundra kronor per månad mer i pension för män jämfört med kvinnor i samma utbildning. Alltså, nu blir man ju verkligen nyfiken.
Vad varför då? Jo, men det är förmodligen skillnaden mellan kvinnor och män generellt på arbetsmarknaden. Att män har längre tidigare arbetslivet. Man jobbar heltid i större utsträckning. Man har också högre lön även vid direkt jämförbart arbete. Men det finns ju också skillnader i inom vilka yrken man är yrkesverksam inom kvinnor i större utsträckning i offentlig sektor är män. I större utsträckning privat så att det är nog skillnader i
arbetslivet. Och i någon mån familjelivet, även det här med föräldraledighet påverkar ju pensionen i vissa fall direkt, i andra fall indirekt och även där så finns det ju stora obalanser som sannolikt förklarar varför det ser ut som det gör. Så det är arbetslivet som är ojämställt och inte pensionerna alltså. Ja, det kan man argumentera för sen lägger vi oss inte i om man ska liksom införa mer kompensationer inom ramarna för pensionssystemet eller om man ska ta komma rätt.
Till rätta med förhållandena i yrkeslivet eller familjelivet. Där vet vi att vågorna går höga. Så är det. Det är tråkigt ändå när man ser det. Här idag. Ja märkligt hur ser det ut hur inrikes respektive utrikesfödda då ser du några skillnader där?
Ja utrikes födda har ju lägre pensioner än inrikes födda och det gäller ju även vid jämförbar utbildningsnivå och här är det ju viktigt att betona då att utrikes födda har ju betydligt färre genomsnittliga intjänande år och därför blir pensionen lägre i den äldre åldersgruppen, då återigen födda på
nittonhundrasextiotalet. Som har eftergymnasial utbildning så återfinns de största skillnaderna bland inrikes och utrikes födda och här finns det väl också flera förklaringar till detta, alltså akademiker i den senare delen av yrkeslivet. De har högre löner, man har större andel tjänstepension och premiepension. Storleken på de här. Det är ju beroende av lång förvaltningstid, alltså att man får inbetalning under hela yrkeslivet med ränta på ränta och så där.
Men rimligen så finns det en stor spridning även inom gruppen utrikesfödda beroende på hur många år. Har varit yrkesverksam i Sverige och att vi inte ser så stora skillnader, till exempel bland de som är födda på nittiotalet.
Det bygger ju helt enkelt på att alla utrikesfödda som är med i vår studie som är födda på nittiotalet, de är ju ändå i Sverige, så då är de ju så att säga ändå i. I början på yrkeslivet medans tittar man på den de äldre årgångarna, då är det nog väldigt stora skillnader och vissa som kommer till Sverige mitt i livet eller senare delen av yrkeslivet? Ja, det kommer påverka pensionen. Det här med äldre och yngre då jag tänker att vi har ju. Bytt pensionssystem.
Ganska radikalt, faktiskt när det gäller då de äldre. De äldre hade ju ett ofta föremålsbestämda och yngre har idag premiebestämda tjänstepensioner. Har det påverkat? Ser du ja onekligen och det här har ju vi tittat på tidigare årskompensationsgradsrapporter också för att yngre pensionssparor har ju en större del av pensionen som placerats på kapitalmarknaden och det gäller ju framförallt tjänstepensionen, men även
premiepensionen. Då och då hoppas man förstås att man får en högre förväntning på det här än om pensionen är. Hastställd procentsats av de sista årens lön då som nu var i de tidigare tjänstepensionsavtalen som är förmånsbestämd och som är under utfasning så att att etablera sig tidigt på arbetsmarknaden är med andra ord gynnsamt för för pensionen. Men det är minst lika viktigt att man mäktar med ett långt yrkesliv eftersom medellivslängden fortsätter att stiga.
Och det är ju väldigt uppenbart från yngre generationerna då så att att utbilda sig mitt i livet för den andra karriär. Det skapar ju då framtidsförutsättningen kanske då för att man kan få en bra pension? Är det någonting annat som som som du blev förvånad över när du såg siffrorna? Ja, det är ju just bland det här inkomstintervallet då 35 fyrtiofemtusen kronor i månaden.
Alltså att man har lön? Ja att, där ser vi att man har något lägre kompensationsgrad och det är ju en inkomstnivå som är ganska nära inkännande. Taket för den allmänna pensionen. Och där många ligger. Ja absolut. Absolut är det så och det det. Det här ger ju inte större avsättning att det är
tjänstepensionen heller. Då är ju inte uppe i i i de lönerna att du får markant större avsättningar för tjänstepensioner på lönedelar över och och så att det tror jag bidrar så att du är någonstans i skarven mellan att du får inte de här garantipension och som utfyllnad. Men du får heller inte den här turbon i i tjänstepensionen och därför har du något lägre kompensationsgrad sannolikt. Ibland hör vi då röster som tycker att det här med kompensationsgrad, det är rätt stelbent.
Det är ett märkligt sätt att att mäta pensionsnivåerna på. Tror du att man tycker det? Kan förstå den kritiken för kompensationsgraden är ju ett mått just för hur övergången mellan yrkesliv och pension ser ut. Men det är ju inte ett heltäckande mått för pensionärernas ekonomi och pensionsgraden förutsätter ju en konstant lön och en konstant pensionsutbetalning och i i praktiken så är det ju inte riktigt så ut.
Folk går ner i arbetstid innan de går i pension till exempel vissa tar ut delar av pensionen på kortare tid. Så där och vi har ju gjort det enkelt för oss genom att ta bort
alla. Då 63 år eller äldre så att vi inte får med några som vi tror är jobb och nära och som kombinerar arbete och pension och vi har ju också räknat med här då i i vår rapport och det har vi alltid gjort att pensionen tas ut livsfarligt eller så långt som möjligt för någon del av pensionen som då inte skulle kunna gå att ta ut livet ut. Och man kan väl säga här att i praktiken så har ju akademiker ett senare utträde från arbetslivet och det leder ju till högre pensioner än vad som
syns i de här standardiserade måtten så att man kan rädda då att verkligheten överträffar dikter dikten och i. Valet och kanske ännu mer till till akademikernas fördel och i rapporten så visar vi vilken pensionsnivå som väntar vi riktåldern. Men vi har också med 66 år som jämförelse för de som av olika anledningar kommer ta ut pensionen lite tidigare. Om, vi ska vad bör man tänka på när man är ung och funderar på att läsa på högskola eller universitet är det? Ska man göra det när man?
Ser den här rapporten. Ja absolut för att utbildningen ger ändå högre pension, men då är väl tipset det är att utbilda er hjärna, men övervintra inte på högskolor eller universitet utan se till att komma ut i yrkeslivet så att du får både lön och tjänar in pension och ha för varnat någon gång om året. Kolla hur det ligger till på min pension. Det är ett bra tips, tycker jag, och om man vill titta på den här rapporten då ta del av den, vart hittar man den då?
Den finns på vår hemsida och går att ladda ner besök, min pension.se och klicka på fliken om min pension och så scrollar den ner så ligger det årets rapport och även tidigare årskompensationsgradsrapporter där. Och den släpptes den 18 mars korrekt då så är är det dags för veckans fråga så att efter gingeln så hörs vi igen. Då är vi tillbaka. Anna undrar hur stor inbetalning man får till pensionen när man pluggar och om man kan kolla det i efterhand går det. Ja, det gör det.
Alltså studerar man på högskola och universitet och går med CSN, medel. Då får du pensionsrätter men inte för studielånet utanför studiebidraget och det är pensionsgrundande med 138 %. Men man ska klart för sig att jämfört med att arbeta så ger studier inte. Så mycket pension tjänar du motsvarande tjugotusen kronor i månaden. Så får du motsvarande då en inbetalning till din samlade pension på runt 4000 kr. pluggar man heltid så blir det då motsvarande ungefär 800 kr i
månaden och högskolestudier. Det resulterar ju inte i någon tjänstepension då eftersom man helt enkelt inte har någon arbetsgivare som som betalar den och man kan mycket riktigt se pensionsgrundande belopp för studier i efterhand genom att logga in på Pensionsmyndigheten och uppe i högra hörnet där så finns det någonting som heter mina tjänster.
Klickar man på det, så går man vidare till mina pensionskonton och här kan du se vad du har tjänat in till den allmänna pension för en enskilda år och det går att välja just studier i en rolig gardins lista för att se hur mycket pengar det handlar om. Det är jättespännande ju. Ja, det kan det vara. Bra tips till Anna, då sätter vi punkt där och det var allt för den här gången. Stort tack för att du aldrig snött i avsnittet.
Har du hört dan Adolfsson, Björk och mig Maria Eklund ifrån min pension, den oberoende tjänsten i samarbete? Staten och pensionsbolagen där du får bättre koll på dina pensioner och min pension står också bakom våran podd min pensionspodden. Vi släpper nya avsnitt varannan fredag. Och vill du lyssna på tidigare då hittar du de där poddar finns på Spotify, Youtube, Apple podcast och andra streamingtjänster.
Sök på min pensionspodden så hittar du oss slå på pushnotiser så får du påminnelse när vi släpper nytt. Har du en fråga eller ett ämne som du vill att du tar upp? Då hör du av dig till [email protected]. Vi hörs snart igen, ta hand om dina pensioner till dess ha det bra. Hej.