Det har blivit dyrt att leva de senaste åren och många har sett över sina kostnader. Nu anas en ljusning i ekonomin blir 20, 25 ett år när svenskarna sparar eller konsumerar hur får man bättre koll på sina pengar som yrkesverksam och som pensionär? Det ska vi prata om med Anders stenkrona, privatekonom på Nordea. Hej Anders, välkommen hit. Hej, vad roligt att vara? Här verkligen kul att se dig igen, för du och jag sågs i Almedalen. Tjugoarton kollade jag upp. Ja. Det tiden går.
Som igår. Tänker till sju år sedan. Det är helt galet, men då höll du ett föredrag om beteendeekonomi på vårt seminarium och temat var då högre pensionsålder. Räcker det för att få en bra pension? Och så spelade jag faktiskt in en podd och det är avsnitt 65 om man är nyfiken när vi lyssnar på det. Ska man lyssna. På ja, det tycker jag absolut bra avsnitt, men du är ju doktor och i finansiell ekonomi och har erfarenhet inom beteendeekonomi som jag tycker är väldigt spännande.
Vill du säga några ord om din bakgrund? Men det är just i det här facket. Ja, men precis jag doktorerade då på universitetet och som alltid så är det ju svårt att veta. Vad ska man skriva om? Det är som när man skriver en uppsats tänker, vad ska jag ägna min tid åt? Och finansiell ekonomi handlar om optimering. Vad är det bästa du kan göra givet att ha all information och
på något sätt? Marknaden hamnar där på makronivå för att det är alltid någon som är smartast och så blir det så. Men på mikronivå alltså på individnivå så är vi. Inte alltid optimala. Vi styrs ju av känslor och jag tycker det var så ofantligt intressant. Jag växte upp i en familj där pappa är psykiater, äldsta brorsan i en psykiater. Så det var ju liksom tugget runt matbordet hur människor faktiskt
beter sig. Jag gillar ekonomi och då koppla till det psykiska, till det till det psykologiska så jag. Jag föll pladask för det där ämnet och ägnade många år till att bara försöka bli bäst i världen på det där. Och just det här tjugoarton, så det var ju väldigt mycket prat om nuge. Alltså till det hade precis fått ekonomipriset för just sina sitt arbete. Beteendeekonomi så det det föll sig. Det var väldigt intressant då och när jag doktorerade vilket
var 2001 började jag. Då var det också väldigt spännande och intressant för då var det ju då. Daniel khaneman fick ta emot ekonomipriset som också är en sån här guru inom det här ämnet, så att det. Det ja, det är spännande. Det är verkligen spännande ämne och nu är du på Nordea och där är du. Och det faller mig väldigt väl i smaken. Det handlar också om hur individer ska hantera det som händer i deras ekonomiska omvärld. Vad är det bästa sättet för en individ att hantera det?
Och då att jag försöker tolka det som händer på makronivå och koka ner det till. Vad betyder det för dig och vad är ett bra sätt att hantera den här? Turbulensen, som vi kanske upplever jättespännande här. Kul ja och ni har precis gjort en rapport som heter undersökning om hur svenskarna spenderar under tjugotjugofem. Vad visade den då? Vi gör ju såna här titt som tätt för att just få pejl på. Jag pratar ju med unga människor, men det blir mer anekdotisk.
Men här försöker vi ha lite mer koll på om vi tar en representativt urval. Vad säger de då och då? Frågar vi 1000 svenskar. Vad kommer du att prioritera under tjugotjugofem alltså? Rent ekonomiskt vår förväntansbild var nog att. Många skulle säga, men nu äntligen kan jag konsumera lite grann. Men det är så ja alltså. Det som ökade mest var faktiskt sparande att folk vill spara och det kan man ju tolka på två sätt att det är nog vad folk vill, men sen får vi se vad de
faktiskt gör. Men vi frågade, vad vill ni göra och då sa de spara vad högst i kurs. Men nu vill egentligen att man ska konsumera lite mer. Alltså, det är på vem du frågar frågor. Du en makroekonom typ vår Annika vinst. Hon skulle nog säga det, det är bra om vi får igång hjulen nu, vilket är konsumerar. Men jag pratar ju med individen och då ska jag säga att det är bra att du bygger upp och stärker upp ditt ekonomiska hus till välfärd.
Privat så att jag, jag är nog inne på att jag tycker det är en väldigt bra idé att man stärker upp sina buffertar och ser till att man har sina koffertar fyllda innan man börjar spendera pengarna. Det det är vad jag tycker. Personligen låter klokt, men sex av tio svenskar menar då att de kommer att spara mer under 20 25. Har man då tagit av sina sparpengar de senaste åren och känner att man behöver bygga upp den här bufferten igen? Tror. Du, ja jag tror det är precis
det vi ser. Ja för att vi, vi. Vi har kunnat se tidigare undersökningar, inflationen tog fart och räntorna ökade. Det, det är väldigt få som vill gå ner i sin livsstil. Det gör liksom ont så de försöker bibehålla sin livsstil och då ser man att man tar på olika utgifter som man kan minska. Men det som är tråkigt att man såg att sparandet sjönk dramatiskt och att då man börjar faktiskt även använda sina befintliga besparingar för att bibala sin livsstil.
Och hur tror du det folk har känt av att vi hade mycket mina koffertar. Nu börjar de tömmas. Jag skulle gärna fylla upp dem igen för det är en väldigt god känsla att känna att jag har. Jag har så det räcker att blir över. Det är en jättefin känsla. Så jag tror det är det som folk vill tillbaka till. Just det och inställningen till sparande tycks också vara
kopplat till ålder. Sju av tio under 50 år anger att de kommer spara om de får pengar över, men bara fyra av tio mellan 65 till 79 anger att de tänker prioritera sparande under året. Är det rimligt skulle du säga givet att unga idag har en lång förvaltningstid och avkastningen ska ge ränta på ränta och allt det där medans pensionärer?
De behöver inte tänka på att spara utan ska mer tänka här och nu. Eller det var precis jo, men det är nog rätt antagande alltså alltså som pensionär har ett förhoppningsvis och och troligtvis bara det är sparat klart liksom du ska ju använda. Du ska ju leva på sparpengarna i större utsträckning då än när du är yngre. Så det och jag tycker det är jättepositivt att de unga
prioriterar sparande. Vi ser en väldigt hög grad av folk som vill spara det de åren, men jag hade ju trott att de som närmar sig personerna som de som mellan 50 och 64, den lilla gruppen för att vi ser att de har även de sparar lite mindre. Jag har ju trott att det skulle vara jättehögt, för det här är ju upploppet fram till pension. Barnen har troligtvis flyttat hemifrån. Man har lite lägre kostnader.
Den trodde jag skulle verkligen vara en en rejäl sparönskan, men den den var lite lägre än de yngre åldrarna så att säga, men men den var högre än pensionärerna. Och de är yrkesverksam ålder. De är inriktade på att återbetala sina lån verkar som och betydligt färre ungdomar och pensionärer prioriterar att amortera. Det är också en typ av sparande faktiskt.
Vad tror du det beror på då? Jo, men det här rimmar ju väl med livscykelt teorin, alltså när man är när man är ung och i det här fallet liksom under 30. Ja, för det första, det är inte så många som har tagit på sig så stora lån alltså bostadslån. Det är typiskt att där man måste börja amortera. Ett ordentligt boslån det kanske under 30. Alla har ju liksom hunnit göra det de kanske studerar kanske till och med tagit lån för att studera så där.
Där är ju en typ utav fas i livet sen när man kommer in där över 30. Man har kommit in och blivit lite mer yrkesverksamma. Kanske köpt sin första lägenhet. Det är då man är som starkast ekonomiskt och då ska man enligt teorin betala av de lån man tog när man var yngre, till exempel vid lägenhet eller studielån, så allt det här är man väldigt, väldigt väl och sen när man är äldre så pensionärsåldern så har man förhoppningsvis. Betalat av de här lådan i alla
fall så till den grad. Att räntekostnaderna de hamnar inom budgeten, så det är OK så det det rimmar väl det vi ser här rimmar väl med den här ekonomiska livscykelteorin. Just det så det förefaller rimligt då. Ja helt rimligt. Det här med matkostnader. Det har ju blivit lite av en snackis.
Det var ingenting som man brydde sig om för några år sedan, men helt plötsligt så har vi ju blivit varse om att det är inflation på mat och er undersökning så verkar det som att fler drömmer om restaurangbesök jämfört med med i fjol och. En annan intressant observation är att svensken planerat minska sina matinköp. Handlar det om att minska matsvinnet, alltså det vi slänger eller är det snarare att jämföra priser mellan olika affärer, förpackningar och fabrikater?
Ja, men det är en jättesmå intressant vi. Vi tittade mycket på det så här för vi har gjort en tidigare gjort det här ett par gånger liksom och det det vi tror att det betyder när vi säger prioriterar mat är det här med att man vrider och vänder på förändra kronan när man går till mataffären och folk säger det behöver jag inte göra längre. Jag behöver inte sitta och ska ta den eller den eller ska jag leta rea man man tänker? Åh, jag bara går till affären
och köper mat. Ungefär så, så det är det vi tolkar att att den har minskat är att man behöver spendera mindre ork och energi på att välja ut. Vad ska jag köpa och därmed att restaurangbesök ökar är ju just att man man kanske köper mat på stan till lunch istället för att ta med sig matlåda. Eller äntligen undrar sig att gå lite på restaurang på kvällen, så det och det ser vi ökar och där där en av de få saker där vi ser skillnad mellan män och kvinnor. Männen säger lite mer
restaurangbesök. Tjejerna säger, egentligen behöver jag inte sitta och vrida vädra på kronan och gå till affären. Det är lite kul, men men det jag tror det är det man så man ska tolka det. Men vi kommer nog se fler restaurangbesökbesök i alla fall kanske mer lunchen. Restaurangrestauranger tror jag. Samtidigt är det en blandad bild i undersökningen för att det är ju fler äldre som inte tror att de kommer få mer pengar över
under året. Samtidigt så ökar det ju inkomstpensionen med 4 % i år vid årsskiftet. Garantipensionerna följer ju med prisutvecklingen och ökade med 2,6 %. Även förmånsbestämda tjänstepensionen räknades upp med prisutvecklingen och flertalet premiebestämda tjänstepensioner som beror på utvecklingen på de finansiella marknaderna. De plussades ju också på. Dessutom höjdes det förhöjda gr.
Uppdraget det förstärkta jobbskatteavdraget, vilket gör det mer lönsamt för dom som har fyllt 66 år att jobba längre, alltså den skatt som man man tar på pension från denna tidpunkt eller på på arbetsinkomster. Om man jobbar lite extra, varför finns det en relativt utbredd pessimism bland äldre? Jag vet, blir de aldrig nöjda. Jag förstår helt den här resonemanget, för vi tänkte också det att nu får de ju massor med bra grejer, men jag tror det är två grejer.
En är att det kan. De kanske inte har sett det i plånboken än? Det här är saker som annonserats och kanske blir aktuella först precis nu. Ja just. Det så att så att nu är det rimligt? Ja, så att de har liksom när vi frågar de här frågorna i början på året så kanske de inte hade sett det riktigt än i sin plånbok, så det är en sak.
Det enda ska man komma ihåg är att det varit alltså ungefär 30 % inflation de senaste tre, fyra åren, generellt 20 % maten blir 30 % dyrare och sjukvården blir 20 till 30 % dyrare sedan tjugotjugo så att deras köpkraft har ju minskat ordentligt. Så pensionärerna ser ju liksom inte sin köpkraft öka i samma takt som inflationen har tagit fart.
Så de sitter där och tänker ja, jag kommer få lite mer här men men det kostar så ofantligt mycket mer, så det är inte i paritet och sen så har du ju det. Vi pratar ju ofta om risken när man pensionssparar att börsen kan gå ner och därmed pensionen minskar i värde. Men här är det något helt annat som hänt, det vill säga att de har samma mängd pengar, kanske till och med mer pengar.
Men allt har blivit så ofantligt mycket dyrare så att det gör ju att en realistisk pensionär säger att vi har. Jag får inte så värst mycket bättre även om jag tack och lov får någonting här. Jag får ju mer. Lägre skatt och såna saker, men det är inte så mycket i slutändan. Köpkraftsmässigt. Och det gäller ju även den yrkesverksamma befolkningen i stor utsträckning. Där kanske man känner att man har större möjlighet i någon mån att påverka sin sin inkomst.
Jo men exakt alltså som yrkesverksam så kanske du kan hitta. Du kanske kan få löneför ökning? Du kanske kan jobba på något mer sätt. Du kanske kan dryga ut det på något sätt, men som pensionär är du lite mer låst i vad du har för inkomstmöjligheter. Det blir vad det blir. Arbetslösheten ökar och är nu över 10 % extra påtagit är det bland dom som är unga upp till 24 år och utan lön så är det ju svårt att få ekonomin att gå ihop medan pensionen som var inne på är relativt stabil.
Men man kan å andra sidan inte påverka i så stor utsträckning borde ungdomar snarare än äldre vara vara mer oroliga för sin ekonomi givet detta? Ja alltså, det här är ju oerhört trist och det här är någonting som verkligen har oroat oss med just arbetslösheten. För vi såg den krypa upp och vissa nu måste de sänka räntan. Kryper den upp och så har vi och vaktar och ser så nu är vi på 10 % och det här är ju. Det här är ju supertrist och ungdomar utan jobb är ju aldrig
bra alltså. De är ju ungdomar kommer aldrig vara sysslolösa, antingen jobbar de och får lön eller så är de något bus det är. Liksom just. Det, det är en farlig sits på det sättet, men men jag tror att ungdomar de behöver inte vara så frustrerade för att de är rätt så flexibla och rörliga. De de är liksom inte lika fasta i sina sina maner än så att de de är rätt så påhittiga och säga
att de knyter tillfälliga jobb. Tänka sig flytta på en helt annan utsträckning var äldre och göra så att de kan påverka sin inkomst mer än till exempel pensionärer kan men men kvar är att arbetslösheten är oroväckande. Det här det här behöver ta sig till med. De senaste inflationsåren har ju varit speciella.
Vi har redan pratat lite om det då, men nu kommer vi till något som tangerar ditt område då. För att inom ekonomisk forskning så finns det ju någonting som heter penning illusion eller many illusion som innebär att hushåll har en tendens att tänka. I nominella termer och bortser från effekterna av inflation. Det är den nominella räntan, inte den reala som som har störst betydelse för många konsumtionsbeslut så att jag kan ju alltså spara ansenliga belopp
på ett sparkonto. Jag får någon form av nominell ränta på det, men givet att jag har inflation så så urgröps ju det här sparandet kan man argumentera för då, och det är lättare att acceptera en nominell då löneökning men. Den kan ju ändå då underskrida inflationstakten. Och det är lättare för er att acceptera den en lönesänkning i i frånvaro av inflation har det funnits såna här tendenser som som du kan se just under de senaste åren.
Ja, jag förstår exakt vad du menar och jag är längre tänkt så också. Men inflationen är bara dåligt och jag kan ju hellre ta en lönesänkning än en reallönesänkning. Alltså så har jag tänkt, men men jag har fått lära mig att människor tänker inte så, men jag. Jag tänker också så här att vad jag har sett snarare är många. Att många har ju dragit fördel av att låna till ett nominellt belopp och låta inflationen
arbeta till deras fördel. Alltså, jag har ju sett att man tar stora lån till exempel till bostad och den höga inflationen gör att lånet relativt sett minskar. Det är ju samma nominella belopp, men det blir relativt sett ett mindre lån. Det som var ett högt lån för tio 15 år sedan. Det är inte så högt lån idag, liksom relativa termer så att och det här så det, det är en grej. Det har vi sett att folk drar nytta utav inflation genom att låna mycket pengar.
En annan sak är att de de som har pengar på konto, det är ju precis som du säger att pengar på konto minskar i köpkraft och det kanske inte är så smart om man nu ska spara de pengarna. Men, å andra sidan ska du ha någonting i närtid, alltså. Jag sparar till en kontantinsats till bilen eller kanske till en lägenhet som jag ska köpa om ett par två tre år. Då kan det vara klokt att ha det på ett konto för att börsen är
så volatil. Det kan ju gå upp både 30 % upp eller ner och den oron kanske inte matchar min tidshorisont. Så av den anledningen kan det vara klokt att ha pengarna på ett konto såklart om det är kortsiktigt, men behöver inte pengarna inom de närmaste åren så är det ju allt pekar ju på
att det. Ha en långsiktig bra risk och vara beredd på att det går upp och ner, men snitt går ju upp, men jag tror det förklaringen ligger i det att man kanske vill ha någonting inom en kort tidshorisont och därför så kan det lepa kontot. Och då är det rationellt. Ja då är det rationellt helt klart. Och det här går från student till att bli yrkesverksam då det är ju enkelt eftersom man får mer pengar i plånboken helt enkelt. Men det motsatta det är ju
svårare. Och varför är det då så smärtsamt att se över sina utgifter? Ja men. Det är så jobbigt alltså att att minska sin levnadsstandard. Det är emotionellt jobbigt och man ska inte heller glömma socialt. Kan det vara jobbigt? Alltså? Folk är vana vid att se mig på ett visst sätt. Ja, men det är den som har den där typen av bilarna bor så och gör på några sättet och så går man ner så på dig nu.
Vad har hänt med dig? Det är både emotionellt för mig och socialt så är det svårt att gå ner i levnadsstandard. Men det sjuka är att vi vänjer oss vid precis vad som helst. Det tar någon månad, sedan är det en ny vardag så att förändringen i stunden är jobbig, men efter en stund så har vi vant oss veta, men nu är det här som gäller.
Så vi vi vi klarar i stort sett vi klarar av det, men vi ser hur folk gör så att de vill ju inte sänka sin levnadsstandard, så det syns så man tenderar att göra att man börjar säga. Vad gör du? Jo, men jag handlar lite billigare mat. Det är ingen som märker det. Jag går kanske mindre på restaurang. Det är ingen som restaurangpolisen kommer inte att ta mig, det går ju eller köper kanske färre eller
billigare kläder. Det funkar bra, jag kanske drar ner på elförbrukningen sparar mindre kör mitt i mindre bil, använder mina besparingar och det. Som hamnade sist på den listan. När vi frågade var drar du ner på? Det var mina barns aktiviteter. Det var ju fint, den är lägst. Det var liksom mindre än 1 %. Det var så det var knappt mätbart så av alla grejer de gör så man liksom offrar sig själv. Hellre än att barnen inte ska kunna gå på fotboll eller vad de nu gör, så det det är.
Intressant verkligen? Jag tänker, kan man se det här så lite grann som en utmaning också? Jag kan ju bli sådär när då när elpriset drog iväg och allting liksom bara dök. Då kände jag liksom så här, det var lite roligt. Spel lite grann faktiskt. Jag håller med dig. Jag upplevde precis på det sättet. Det är lite som ett spelsätt.
Okej och det här är grejen att. Om, det ska bli roligt då, då behöver man engagera alla som är på samma räkning så att säga man inte är den enda som tar korta kalla duschar. Kom igen, nu gänget så här ser det ut och hit ska vi så? Vi hade ju en rolig grej apropå när allting bara totalrusade räntan var upp i taget eller pris upp i taget och matpriserna upp i taget och så OK, vad kan vi göra enklast maten? Då tog vi fram massa recept på lördagskvällen, så vad vill vi
äta i veckan? Då fick alla barnen välja ut. Ja, men den den den OK, då köper vi det bara det. Och så äter vi det och det var lite som ett spel och vi sparade tusenlappar på det där så att det ja spelet är jättekul, men då måste alla vara med på det. Så är det ju och det kanske är kul ett tag. Ja, det är kul ett tag tre år. Jag tror det är därför nu vi ser att man orkar inte prioritera matinköp längre i termer av att jag måste vrida vända på den här kronan. Äntligen säger man.
Äh, jag slipper prioritera det. Där jag tror också det, ja, men vi går vidare. Vad har du för generella tips för den som? Vill anpassa sin ekonomi efter det nya läget då? Nej men jag som privatekonom kommer alltid säga få koll och ta kontroll och de här extra vad nu blir hundralapparna eller tusenlappar när du får i fickan? Nu med räntesänkningar och med skatteförändringar och så
vidare. De kan lätt spenderas om du inte tänker till woops, säger man så så att vi spenderar det vi har på fickan och vi kommer fram till så ha mindre pengar på fickan för. Att undan dem lägg dem någonstans och bygga upp buffert där och då. Generellt sett tipsar vi om att lägg 10 % av inkomster på sparande. Bara boop bort och så det går.
Det är lättare att göra det om dina nödvändiga kostnader inte är mer än hälften av din lön så att om du ser till att du riggar en ett liv där inte mer än hälften av din lön går till nödvändiga saker, då kommer det vara lätt att spara 10 % och då är det 40 % kvar till roliga saker. För man måste få unna sig saker. Har man en sån balans då är livet lätt att leva om du har om det är så att du har precis betalat dina räkningar och har liksom 20 % kvar av dina pengar
då då är det jobbigt. Och då kan man inte sitta och spara 10 % utan då sitter man hela tiden med vattennivån uppe vid näsbarna så att riggar man det att hälften går till nödvändigt. Tio kan sparas och 40 % kvar till skoj då då funkar det väldigt. Bra, det blir jätteklokt att tänka just på vilka fasta kostnader man har. För ibland hör man ju såna här svepa den generella beskrivningen att ja, men lägg 40 % av din inkomst på sparande och så där, vilket inte alla
förunnat. Nej, det det är olika olika stadie i livet när du är ung, kanske inga skyldigheter och så vidare. Ja, då kan du nog göra det, men då kanske man också vill leva lite grann men. 40 % då då är det? Det är riktigt tufft alltså. Och jag hör sådan här orimliga antagligen men 40, 20, 50 % det det ja, det är klart du kan det. Men någonstans måste man ju få leva. Måste leva ett liv som funkar i
regnen. Va, han måste funna sig, precis som du säger, men om man då vill göra en en beteendeförändring, vad var det vad rekommenderar du? Ska man sänka beloppsgränsen på kreditkortet och ordna autogiro på investeringssparkontot eller så där? När det här det här är ju, det är ju supersmart. Och streamingtjänsters. Över om eller vad ska man göra alltså? All av, det är bara alltså när vi när vi konsumerar till vardags, då tänker vi liksom inte efter ju mer vi kan tänka efter.
När vi planerar i framtiden desto bättre och vi är duktiga på att tänka efter i framtiden, för vi då är vi väldigt smarta. Om jag skulle fråga er hur ordning ska springa maraton i sommar? Vad vad borde du göra? Ni ska lägga upp en supersnygg plan, men sen handlar det om att göra det. Då måste det vara så enkel plan som möjligt, så ju mer du kan automatisera desto bättre att man till exempel som är autogirerande sparing besparingar eller till exempel att sätta upp i kalendern där.
Nu kollar jag över mina streamingtjänster en gång i vad det nu är, året eller kvartalet, vad det som passar dig. Se över dina försäkringar en gång om året, säger de. Är de rätt har jag fått mina rabatter så ju mer du kan automatisera desto bättre för i vardagen så kommer du inte göra det. Det var så det är och sen det här med kreditkort. Vi har ju regel vissa kanske har
kreditkort. Det är oerhört lätt hänt att om du har det att den plötsligt slinker in att köpa någonting som var på rea som ni egentligen inte hade råd med sig. Det var som det var sån tillfälle, men det problemet med det här är att då bygger du ju upp en kostnad för nästa lönehög och så plötsligt sitter där och kan.
Att betala det här och ligger efter varje månad, så ju mer du kan begränsa det där och kan du inte begränsa ett klippkortet alltså kör inte kreditkort då om du inte känner att du kan begränsa det för. Det för annars kommer man ha ett förskjutet cash flow hela tiden, menar du precis?
Alltså och det är asjobbigt för du sitter här med ett förskjutet cash flow som bygger upp och så blir du ännu sämre utgångspunkt för nästa månad som då. Om du inte är skärpt blir ännu sämre för nästa månad och så plötsligt sitter och bara betalar det du nyss har spenderat. Betaltjänsterna också, det är inte bara kreditkortetkort,
tänker jag. Nej, precis nej, men alla de där som köpt nu betalar sedan grejen och man tycker på var smart gällt idag och man behövde den där grejen som var på rea. Ja. Men alltså du kan ju till och med köpa mat på det. Sättet ja, ja, verkligen. Vi går vidare till pension här nu, då tänker jag man kanske vill ta ut sin pension samtidigt som sin partner och fast då partnern kanske är mycket äldre än en själv och man förstår att det här kommer inte bli bra för min ekonomi.
Hur tycker du att man ska balansera mellan känslomässiga och rationella argument när det gäller pensionsuttag? Och pensionsuttag det här är ett perfekt tillfälle att hjälpa en rådgivare för när vi sitter och hanterar våra egna pengar så tenderar känslor att göra svälla krokben för oss så att att ha någon som håller på med det här dagligdags. Det är vardag för den personen att sett det här ett hus sen gånger en sån person. Vill du sitta med?
Och det kan vara en digital rådgivningstjänst eller en fysisk. Jag tycker en människa är lättast för mig, men det beror på hur man är, hur man är lagd så att och samma sak. Du kanske ena personer ifrån att känner att de har stenkoll, men det är bra om båda har koll. Och kanske inte alla vill orkar ha kol men att sitta ner med någon som kan förklara läget och konsekvensen av olika val här ett perfekt tillfälle då en sån människa behövs.
Vi har ju en digital självbetjäningstjänst för just pensionsuttag på min pension som heter uttagsplanerad som lanserades för fem år sedan och nio av tio sextiosexåringar har blivit något tillfälle. Loggat in på min pension och det är ungefär fyra av tio som har använt uttagsplanera blivande
pensionärer tror ju ofta att. Egentligen att påverka sin sin inkomst samtidigt så står man inför just dom här besluten då att jobba längre, sluta arbeta tidigare, ta ut pensionen tidigt senare på kortare tid eller livet ut. Och de här besluten har ju stor effekt på vilken inkonsument är livet ut? Kan man förbättra de här verktygen som finns? Att fler hittar till dem och får hjälp eller vad? Vad är din take på det? Här är superspännande. Jag är tyvärr för ung för att ha
testat uttagsplanerare. Man skulle göra det, men. Man ska ha fyllt 55. Fyra 54 det är en stor dag. Äntligen ligger jag, men jag jag ser fram emot den. Dagen. Och or. Saken, jag har ju sett er demonstration utav uttagsplanering. Jag var på någon föreläsning här hos er. Den är jätteimponerad, så jag tycker när jag verkligen tänkt till det där är jättebra och för mig alltså naturligtvis pedagogik och användarvänlighet
är ju helt centralt. Och skulle jag kunna se vad är skatteeffekten om jag gör så eller så och hur? Hur ser det ut om jag tar ut min tjänstepension eller privatperson inkomstperson eller premiepension var ju liksom vilken kombo ger mig. Mest pengar. I längden, där vill jag ju kunna se och liksom en rimlig prognos på hur det skulle be om arbete och några till eller om jag delar ut delar av pensionen eller samtidigt som jag går ner i arbetstid, alltså delar upp den.
Så det här är ju de här delen väl kunna labba med som är ett litet och det. Det upptäckte att så har ni tänkt den här uttagplaneringen är ju på det sättet, så det är ju superspännande och här gäller att man är tillräckligt intresserad för att testa det. Va men men då är det så här att förenklingen får bara vara till en viss grad, för det måste ju finnas möjligheter kvar att göra. Göra så, så det är ju det att jag tror det var Einstein som sa
det. Hur ser present ett simple ess possible på att not simple and that? Och det, det är ju en jättesvår avvägning och sen vet vi att människor i väldigt stor ångest över att betala skatt och våra enkla observation är att folk dör hellre än att betala skatt. Är det så? Alltså, vi såg vår observation är när vi pratar ju de som har sparat mycket fonder innan det blev i SK som ska betala skatt på vinsten. Då kunde vi se att många tog aldrig ut vinsten.
In och så det handlar om dö för i viss mån vi gissar på något sätt för att de vill inte betala skattpen som det blir när de tar ut de här pengarna. Låter det heller vara kvar. Kanske mina barnbarn kan få det? I don't know, men det är just så att en viss typ av skatteoptimering i det här verktyget tror jag är väldigt mycket värt. Det var ju likadant med privata pensionsförsäkringar när när de sålde sitt parti och minut just att det här skatteavdraget som man fick på inkomstdeklarationen.
Det var ju ofta klon som gjorde att folk vaknade. Ja men exakt och det är klon och det var samma sak. Det är allemansfonderna att det var någon typ av skattelättnad i början och folk bara sött skatt är väldigt betydelsefullt i hur man beter sig. Och när pensionen väl betalas ut då som pensionär, då har man ju små möjligheter att påverka sin inkomst som det ser ut idag i alla fall. Även om förändringar väntar som vi kommer prata lite mer om sen.
Då är det enbart utgifterna som man bör tänka på som pensionär, tycker du? Ja alltså för vissa så kanske det är det enda alternativet. Men men flera pensionärer är kanske vad man kallar för Asset rich cash poor, det vill säga
deras bostad. Värd hur mycket som helst och sitta med jättelåg kassaflöde så där det är ju väldigt smärtsamt kan det ju vara men att se över kanske jag ska byta boende och det kanske gör det kan göra hela skillnaden så det det beror på liksom hur man vad man har för situation. Men vi har ju en ekonomi i Sverige där vår allmänna ekonomi i Sverige att jobbmarknaden belönar ju faktiskt erfarenhet i stor utsträckning, snarare än bara hårt arbete.
Så det kan ju vara så att även när man går i pensionsålder så kan man fortfarande vara arbetsför i huvudet om man har ju en hel. Erfarenhet i med sig så här, det är inte ovanligt alls att jag ser människor i över 60 nästan sjuttioårsåldern att de arbetar med någonting med huvudet för att de är så pass värdefulla. De har specialistkunskaper som de har byggt på sig under livstid så är man i den situationen. Då ska man absolut vara öppen för att det kan finnas möjligheter.
Man hittar en headhunter eller fråga Arbetsförmedlingen eller man kanske har kontakter så där finns det absolut någonting man kan göra åt saken. Ja, nej, det är en arbetsmarknad i förändring i positiva ordalag i mångt och mycket.
Men om vi tittar på. Efter de förändringar som som kommer på pensionsområdet så är det ju ändå så att numera så har man fler val när pensionen även betalas ut då ansenliga belopp för både tjänstepensionen och premiepensionen är ju i fonder och där kan man ju göra fondval även under utbetalning som pensionär då och många ser ju över det här skyddet för efterlevande inför att de ska ta ut pensionen.
Men sedan faller det här valet inte sällan i glömska och det här är återbetalningsskyddet då för för tjänstepensionen. Det kan man ju inte lägga. Till om man saknar under pågående utbetalning, men du kan ju ta bort det om du inte längre
behöver det. Om om barnen till exempel har blivit vuxna och klarar sig själva ekonomiskt i alla fall och eller om du till exempel har en partner som har en en bättre ekonomi än vad vad du har och du vill maximera din egen inkomst och här kan kan ju pensionen då öka och i synnerhet om man lever länge med fem tio, 15 i vissa fall faktiskt om man lever länge
upp till 20 % och tid. Och tidigare så har det ju inte varit möjligt att ändra uttagsval för tjänstepensioner heller, utan lagt kort ligger i alla fall för för just tjänstepensionen då och här blev det ju en lagändring. Blev årsskiftet som gör att. Det faktiskt går att pausa pågående utbetala av tjänstepension och också förlänga utbetalningstiden. Tror du att man kommer hitta till de här valen eller behövs det någon välriktad knuff från Pensionsmyndigheten och pensionsbolagen eller?
Nej, jag tror absolut i allra högsta grad kommer behövas pedagogik och välriktade knuffar och påminnelse för att som precis som du sa lagen ändrades nu i år. Och det här kommer inte vara sista gången. Lagförändringar sker och i takt med att liksom allting. Moderniseras arbetsmarknaden förändras. Det vi kommer se ytterligare förändringar och det.
Som lekman som inte har pensionen på sinnet hela tiden som vi älskar att ha då. Då blir det ju omöjligt att hålla reda på det här så det behövs enormt bra knuffar pedagogiska och jag tror med med med A i och och moderna
instrument som kommer. Det kommer kunna bli så extremt personifierade knuffar så att vet du vad i din situation så är det här faktiskt det optimala för dig i alla fall förslag så jag kan tänka mig att det här kommer bli bara bättre och bättre och en mer och mer nödvändigt för att. Det kan uppfattas som komplext här med pension. Det räcker med ett par tre meningar och så plötsligt är man talar man liksom total fackspråk. Så att det är med välriktade knuffar.
Jag tror det är helt nödvändigt och jag tror att verktygen kommer att bli bättre och bättre. Vi ser ju redan nu med A i ur otroligt bra grejer kan bli så det det tror jag är absolut på väg. Spännande framtid. Jag har en en avslutande fråga, men innan jag ställer den så tänkte jag höra, jaha, tycker du att vi har fått med att alltså jag skulle kunna prata om det här hur länge som helst? Men är det någonting? Som du bara apropå det här med verktyg, alltså jag.
Jag ser fram emot en dag då att att se över sin pension på det här sättet. Det ska vara lika vanligt. Gå till tandläkaren. Det ska vara liksom, ja, men tjena du. Det är dags för din att komma och speciellt när man börjar som när jag var yngre. Då fick jag ju kalla sig till tandläkaren för att det ska bli bättre för tandvårdskostnaden i Sverige.
Förstår du så att jag tror att i takt man börjar närma sig pension så ska man också säga du nu ska du bli inkallad till att prata med en pensionsrådgivare precis lika smart. Du kan vara en digital svell som fysisk rådgivare. Säg att här är det nu hittar du på väg, vad vill du? Jag, jag trodde det där skulle spara Sverige väldigt mycket pengar och väldigt många människor. En hel del ångest för många. Jag har sett det. Många blundar så plötsligt är de 60 år och bara snart kan gå i
pension. Vad ska jag göra så? Det här är någonting du borde ha blivit påmind om decennier. Innan och många blir ju faktiskt mer positiva än vad de trodde när de ser ser. Prognos första gången så kan det få mycket. Pengar det handlar om. Nej, men har man gjort det man ska och har man haft en en rimlig lön då? Då blir man helt förbluffad över hur ränta på ränteeffekterna har gjort att man pressar massor med pengar men. Ångesten är onödan.
Jo det det också precis för. Det är också en grej att folk sitter och har ångest när dom inte behövde det. Alternativt har ångest och hade behövt göra någonting, så det är det åt båda hållen. Men nu kommer den sista frågan. Då kan man tror du att man kan göra någonting åt komplexiteten i pensionssystemet för att öka medvetenheten under spartid men också inför pensionsuttag? Det kanske onödigt svårt
allting. Det är ju komplext och hur mycket man än förenklar så kommer det uppfattas som komplext för den som inte tycker det är intressant. Men och det är så att vi vill. Man vill ju inte att det förenklas så mycket att det försvinner fördelar, för det finns ju fördelar också i den här komplexiteten där man kan optimera ut efter människor. Liksom situation bland annat hur
dom ska investera och så vidare. Det här är en svår balans så tricket i att hjälpa människor förstå vad den här komplexiteten innebär. Vad är det för konsekvenser för valen? Du gör så med ett sånt rådgivningsverktyg som visar, men konsekvensen blir så här, då blir det lättare, så alla ska inte behöva förstå hur motorn fungerar, att vi ska inte behöva lyfta på huden och alla ska kunna peka på vad som är. Vad ska jag bara känna att motorn funkar och då ska de vara glada med det så att jag.
Älskar att det finns fysiska personsrådgivare som faktiskt kan prata med. För att i min sits för några decennier sedan så satt jag ner mitt första jobb och fick sitta med en pensionsrådgivare som sa, så här är det, vill du ha det eller det och besluta vi alldeles uppenbart den där såklart. Den är mycket mer ja bra, då gör vi så här då och jag är ju supertacksam för det nu.
Ett par decennier senare så att att tidigt få liksom precis som till tandläkaren eller vilken typ av checkup som helst att vad det här är konsekvensen av dina handling nu, vilket vill du ha det? Där behövs det, för det är komplext och gör man det mindre komplext så kan du försvinna fördelar så att det. Det är svår balans, men rådgivning och instrument som hjälper en att förstå snarare än att förstå all all mekanik, bara förstå konsekvenserna. Det är kärnan. Att ta kontroll över sitt eget
sparande, liksom i tid. Tack så jättemycket för ett spännande samtal. Ja tack själva. Det här var jättekul. Väldigt kul. Tack och. Du och jag, vi ses ju på andra sidan ringen här nu som kommer. Och då är vi tillbaka här i veckans fråga och den ställer jag till Anders, den kommer från nils. Han är 64 år och har precis blivit av med jobbet och han menar att han inte kan påverka när och hur han nu ska gå i pension.
För det har ju liksom blivit som det blivit då han undrar, vad har han egentligen för möjligheter när det gäller sin framtida ekonomi kan han liksom ta tag i det här själv eller finns det ingenting som man kan göra nu? Ja, det här är jättejobbigt att förlora sin inkomst till jobbet. Hur vilken ålder man än är i men men då kan man tänka så här, vi bor ju faktiskt i Sverige. Här finns det ju. Här finns det ett visst typ av skyddsnät.
Det finns ju bidrag att söka så nils kanske är med i något fack. Han kanske har a kassa? Kanske har någon arbetslöshetsförsäkring? Det hjälper ju en att liksom brygga gapet där till pensionen som är då om ett år och det
kanske finns något. Det kan ju vara svårt att hitta ett jobb när man är 64, men det kanske finns någon specialistkompetens som nils sa som har byggt upp under ett arbetsliv som vi pratade om här kan det ju faktiskt vara att han kanske finns möjlighet att vara konsult någonstans med hjälp utav kon. Takter han har eller en arbetsförmedling eller någon någon headhunter, kanske jag vet fler över 60 år som jobbar så där det, men det beror på så
klart vad man orkar göra det. Det kan vara svårt att sälja in sig och hitta nya kontakter. Full respekt för det, men jag skulle säga så här, man kollar med Arbetsförmedlingen om det finns aktivitetsstöd kan kolla med Försäkringskassan och då rätt till något typ utav bostadstillägg eller
sjukpenning. Kolla med kommunen om du kan få någon försörjningsstöd på något sätt och jag menar om du känner att du inte har tillräckligt till pensionen det, det är ju det är ju tyvärr så att det tar ju en livstid att få ihop de här pengarna så att att 64 till 65 år, det har ju ingen betydelse. Det är liksom det är ett år till. Det tog ju livstidet få ihop det här egentligen, men så.
Personen om du upplever att pensionen är för låg, ja då finns det i alla fall garantipension och man kan söka bidrag från olika bostadskostnader och sånt där. Men i allt detta så är det ju bra att få lite hjälp för det här. Det här är ju en djungel som är som det finns saker, men det man måste veta. Var finns de? Så steg ett skulle jag säga att sitt ner och pratar med någon i kommunen och se vad kan jag göra? Och då kommer du få den här listan? Att ja, men har du
Försäkringskassan? Har du liksom någonting från Arbetsförmedlingen? Men då kan du i alla fall hjälpa dig att sitta, var ska du titta så det? En hel del saker vi bor ju i tack och lov i Sverige där det finns ett skyddsnät och då ska man ju lista ut var den är. Jag håller med om det och sen ska man väl inflika också att pension bör ju inte vara en alternativ försörjning via arbetslöshet eller arbetsorförmåga utan kolla just vad du har för möjlighet till stöd.
Precis som du var inne på sen beror det också på vad man har jobbat någonstans om det har varit en arbetsplats med kollektivavtal, då kan man få stöd av en sån här så kallad omställningsorganisation som faktiskt kan hjälpa i vissa fall även när man är under senare delen av yrkeslivet att faktiskt få nya anställning. Fråga din chef, HR avdelning eller fackförbund eller sök och och kolla själv via den här tjänsten. Hitta omställningsorg. Punkt, det här var ju spännande bra.
Så där kan man mata in arbetsgivarnas organisationsnummer och då får du en hänvisning vilken omställningsorganisation som du kan omfattas av, då kan man söka sig vidare. Och det är typ TR i som vi har efter podden. Tidigare, ja, det kan det ju vara alldeles på vad man har jobbat. Någonstans precis, men det kan ju vara det. Häftigt ja, det lät ju väldigt bra. Verkligen? Men men säg sen har webbplatsen igen så folk slipper spola tillbaka. Vad heter den? Hitta omställningsorg.se.
Den var svår. Hitta omställningsorganisation, va? Man får googla helt enkelt ja, men det det jag tänkte på Anders innan vi släpper dig det nu jobbar du på en en utav dom stora bankerna då? Och du har sagt att man ska ta hjälp av rådgivare och så. Och då är det klart att en bank är ju kanske där man går till. Lån. Men ni har ju inga kontor längre. Nej, alltså, vi gör ju väldigt mycket online och det här är både plus och minus. Många älskare för de slipper komma de slipper resa till ett
kontor också. Ja, det vissa jag förvånansvärt nog det. Men det, det är ju hur man är funtad, tycker man om det, men det är ett teamsmöte med en dator. Du ser ju en människa och du du ser dig. Själv och så att. Det det går ju, men ja, det är ju hur man är funtad, men det går fortfarande bara att det är färre kontor. Men. Vill man prata med sin bankman då tar man helt enkelt kontakt med sin bank. Och vad vi jobbar väldigt hårt med är att. Folk ska svara i telefonen när du ringer.
Det är viktigt tycker vi så att krön ska inte vara en timme lång utan det ska vara några minuter för helst annars så det. Det har vi satsat rätt mycket på. Bra jobbat då stort tack för att du kom igen. Tack, själva jättekul att vara. Här, och då var det allt för oss idag. Stort tack för att du har
lyssnat. I avsnittet hörde du Anders stenkrona från Nordea, dan Ohlsson, Björk och mig Maria Eklund ifrån min pension, den oberoende tjänsten i samarbete mellan staten och pensionsbolagen där du får bättre koll på dina pensioner min p. På den produceras av min pension och vi släpper nya avsnitt varannan fredag. Vill du lyssna på tidigare avsnitt? Ja då hittar du oss där.
Poddar finns på Spotify, Youtube, Apple podcast och alla stora streamingtjänster sök på min pensionspodden så hittar du oss vi Lund i missar något avsnitt slå då på pushnotiser så får du en påminnelse när vi släpper nytt. Har du en fråga eller ett ämne som du vill att vi tar upp hör av dig till oss på podd att min pension.se. Vi hoppas att vi hörs snart igen. Ta hand om dig och dina pensioner till dess ha det jättebra hej.