AP fonderna ska stärka den allmänna pensionen genom ansvarsfulla investeringar och bidra till en hållbar utveckling. Vad innebär det för våra pensioner och vilken roll spelar egentligen AP fonderna? Det ska vi prata om med Staffan hansén som är VD för tredje AP fonden. Välkommen Staffan. Tack så jättemycket. Berätta kort. Vem är du? Jag är VD på tredje AP fonden sedan två år tillbaka innan dess så var jag nio år inom stora brandkoncernen och satte koncernen.
Sju av dessa så var jag VD för SPP, pension och försäkring som är stormands dotterbolag i Sverige och två år innan dess så var jag VD för storbanden sitt management som är kapitalförvaltningsverksamheten i Norge och före det så har jag ungefär ja 25 år av erfarenhet från olika roller inom finansbranschen i Finland och Sverige och Norge. För du är född i Finland. Jag är född i Finland. Det hör man. Och du har har också varit back i finska segway landslaget har vi googlat framstämmer det?
Det stämmer väldigt väl. Jag har ställt upp i ett VM 2012 i Stockholm. Det är en väldigt bra story, men den går så långt tillbaka. Jag har inte stått på en segway på knappt ett decennier, men den hänger fortfarande med mig och det är jag glad för den godstår. Ju.
Och utöver då Staffan och och mig Maria Eklund så kommer ni höra dan Adolfsson Björk också och både dan och jag jobbar ju på min pension då. Ja men Staffan du har ju erfarenhet av både pensionsförvaltning i statlig och privat regi, då har du precis. Vad är det för likheter och skillnader på att vara VD på en ap fond jämfört med ett stort tjänstepensionsbolag? Ja, det är väl kanske tre stora skillnader. Den första är ju privat kontra offentlig.
Alltså det som skiljer sig i offentliga värden är lagen om offentlig upphandling och offentlighetsprincipen. Annars ska jag säga att det är väldigt lika. Jag ser väldigt få skillnader mellan privat och offentlig, det andra när det kommer till regleringar. En AP fond styrs av en lag AP fondslagen, tjänstepensionsbolag styrs av av finansinspektionen sålts två eller iorp. Det är en väsentlig skillnad på hur man kan förvalta kapital och
den tredje. Den är att en AP fond så har som dedikerat kärnverksamhet att förvalta kapital, ett tjänstebolag förvalta kapital. Men det är också en kommersiell verksamhet där man ska sälja in tjänstepensionslösningar till svenska icke kollektivavtalade företag eller pensionsspararlösningar till individer. Så ni rapporterar inte in en massa viktiga uppgifter till finansinspektionen utan tillsyn sker från politiskt håll är det så man kan se det? Det sker från politiskt håll.
Ja, men sen har vi en styrelse som följer upp oss. Också mer utsedda av regeringen så att vi har ett styr en styrningsstruktur som som känns väldigt bra och så vidare.
Inkomstpensionen är ju den stora delen av den allmänna pensionen och det är ju ett fördelningssystem så just den delen av pensionen så är det ju så att alla vi som arbetar i Sverige vi finansierar ju pensionerna för dem som är pensionärer idag och i framtiden så hoppas ju vi att barn och barnbarn är så pass solidarisk att de betalar pensionen för oss. Och här finns det ju vissa variationer i vad som betalas in och som bara vad som betalas ut och inte minst ja. Förhållandet mellan
yrkesverksamma och pensionärer. Uppstår det övre eller underskott och hanteras ju det av AP fonderna och AP fonderna placerar det här kapitalet på finansmarknaderna för att kapitalet ska ska växa. Men kännedomen om det här är ju låg är det ett problem eller spelar ingen roll?
Det är inget problem, men jag tycker det spelar roll och jag tror att man bör ha en grundläggande kunskap om vår inkomstpensionssystem fungerar och det handlar ju om om i grunden så handlar det ju om hur inkomstpensionssystemets balansräkning ser ut. Alltså hur stark det är balansräkningen. Den behöver man ha någon grundläggande kunskap om tycker jag och den är ganska enkel.
Det är bara så att på tillgångssidan enligt den nuvarande prognosen så finns det tolvtusenniohundramiljarder 2100. Av dem finns i buffertfonderna. De övriga är och det hårda tillgångar och sen finns det mjuka tillgångar i det som man kallar för avgiftstillgångar. Det är årets inbetalningar till inkomstpensionssystemet gånger 30. Det är ganska enkelt.
Skuldsidan det är elvatusentvåhundra miljarder och det är helt enkelt så att det är årets utbetalningar framräknat med inkomstindex som är de och det här innebär att inte tillgångarna 2009 miljarder skulderna är elvatusentvåhundra och det ger ett balansstal tillgångarna 1,15 gånger skulden. Så länge balansstalet är positivt, då är det. Väldigt bra för alla pensionärer. Full utbetalning och om
balansstalet går under ett. Då är det inte bra för att då kommer dagens pensionärer att få mindre vårt betalt och det här att känna till hur starkt inkomstpensionssystem är. Det är viktigt. Och där överskottet återkommer vi till lite senare som finns just nu och. Det är det här bromsar och gasrörelsen som jag pratade om tidigare många gånger här faktiskt.
Men de här olika AP fonderna då de har ju olika uppdrag AP skjuter de flesta känner till då eftersom de tar hand om den här AP sju såfan som är soffliggarfonden som vi brukar prata om då i premiepensionen. Men ettan tvåan, trean fyran och sexan. Det är buffertfonder som utjämnar svängningarna mellan vad som betalas in och ut i det allmänna pensionssystemet och olikheterna i för förvaltningsstrategier ska säkerställa en sund riskspridning, heter det. Kan du berätta mer om vad som
skiljer de olika AP fonderna åt? Alla AP fonder ettan till fyran har exakt samma uppdrag, men vi löser uppdraget på lite olika sätt. Alla har vi investeringsportföljer som innehåller noterade aktier, räntor och onoterade tillgångar. Kan skilja sig i det att vi har olika andel aktier vi har vissa har mera fastigheter, vissa har mera infrastruktur och sen kan det hända att vissa har ränteportföljer som investerade i statsobligationer och andra i
företagsobligationer. Så vi läser uppgiften på lite olika sätt och det är ju det som ger riskspridning. Men det viktiga är ju att vi alla skapar avkastning och bidrar till styrkan i inkomstpensionssystemet. Vad är det sexan då? Sexan det är en fond som ursprungligen är. Fokuserad på riskkapital så det är alltså riskkapitalfonder och hela fonden har enbart i uppdrag att att investera i riskkapitalfonder. Och de flesta utav de här AP fonderna ligger i Stockholm, men
två stycken finns. i Göteborg har vi läst på? Ja och ja, då kan man ju fundera på det här. Det är ungefär som att räkna terminalen på Arlanda. Man får inte riktigt ihop numreringen. Varför saknas APFM? Gsterna på gripsholm det har funnits en fem av, men ingen vet riktigt var femman är och jag har inget bättre svar än så själv heller. Ja och hittills har ju då AP fonden haft en hög avkastning och det har ju gynnat staten väl. Men allmänheten är lyckligt ovetande otacker.
Världens lön. Känns det så? Nej, jag tror att så länge vi levererar på vad uppdrag och och vi håller våra uppdragsgivare nöjda så så då kan vi vara glada. Vi ska leverera en bra avkastning. Vi ska tåla ett blir granskade. Vi ska tåla att bli utmanade och och det tycker vi är bra så vi är transparenta. Men vi förstår att kanske inte alla i allmänheten är så där väldigt intresserade av vad vi för avkastning varje halvår som vi släpper. Kanske ska vara så? Det kanske ska vara så det
kanske faktiskt? Ja, absolut. Vi utgången av tjugotjugotre var AP fondernas totala fondkapital nästan 1900 miljarder kronor. Det är helt sjukt. Så mycket, ja, det är mycket pengar. Och i fjol betalar AP fonderna ut 19 miljarder kronor för att täcka underskottet i pensionssystemet och sen AP fonderna startade 2001 har nettobetalningen till pensionssystemet varit 272 miljarder kronor. Just för att vi lever, så länge är det så och detta är ju också
okänt för de allra flesta. Varför tror du att det är så? För jag menar, det här är det är ju sjukt mycket pengar. Det är mycket pengar, men men nu är det faktiskt så att i fjol så betalar vi indrottstyp 19 miljarder. Jag tror att i år kommer det att landa på kanske runt tio miljarder och så som det nu ser ut så kommer systemet att vara i balans. Redan tjugotjugosju enligt färska prognoser, så då kommer vi att inte vara nytt och betala, utan då kommer vi ligga runt noll.
Och det är att göra med den så kallade riksdagen som har införts så att det är positivt. AP fonderna har ju inget så nettoutbetalningar under lång tid, men snart är det då alltså stopp med det då. Men funderar ni på hur födelsetal och arbetslöshet och migration och andelen yrkesverksamma i förhållande till pensionärer när ni förvaltar pensionskapitalet eller överlåta? Ni den här de här prognoserna till Pensionsmyndigheten. Vi använder Pensionsmyndighetens prognos.
För de gör ju prognoser och det är de prognoserna som vi bakar in i vår egen skuldanalys det som kallas för acetlability management, alltså ALM analys och när vi konstruerar vår portfölj så är det ju på basis av det. För vi ska ju vara med och skydda och stärka inkomstpensionssystemet och alla de här antagandena finns ju med där i grunden. Så ja, vi är absolut medvetna om att adressera dem. Och ni verkar ju inte i vakuum heller utan på finansmarknaderna tillsammans med andra aktörer.
Vad vad är det som skiljer er från pens? Dagen, riskkapitalbolag och andra större kapitalförvaltare kan göra samma typ av investeringar. Eller finns det skillnader som kommer mer ert uppdrag och storlek? Det kommer senare med uppdrag och hur vi är reglerade via AP fondslagen och hur vi hur vår verksamhet ser ut. Vi och har inga flöden som vi måste prissätta varje månad. Vi har inte. Vi har de utbetalningarna som vi har till Pensionsmyndigheten, men tjänstepensionsbolag. De har ju hela.
Insättningar och utbetalningar till spararna och det innebär att man måste ju hela tiden säkerställa att man kan hantera den likviditeten. Vi som är en AP fond. Vi ska ju finnas där i det långa loppet och de årliga utbetalningarna till Pensionsmyndigheten är väldigt
små i sammanhanget. Det innebär att vi kan investera väldigt långsiktigt så att när det gäller i att ta det långa perspektivet så är det få investerare som har samma möjligheter som en AP fond eller andra statliga pensionsfonder. Så det är den stora skillnaden. Men staten investerar ju. Företag i annan regi också dels finns ju det som heter almi företagspartner som finansierar små och snabbväxande företag.
Men sen finns det ju också saminvest som investerar i vad man kallar då innovativa företag med hög tillväxtpotential kan ju verka förvirrande då att det finns statliga riskkapitalbolag. Vid sidan om AP fonderna kan kan du bena ut det? Alltså. Almi och Sam Invest, de har ju ett annat uppdrag än AP fonderna och de har ju också en annan målgrupp. I att det är småföretag hjälpa små företag växa. Vi har ju inte riktigt det
uppdraget. Vårt uppdrag är ju att skapa avkastning långsiktigt så att jag tycker inte att vi till pensionssparande i förlängningen absolut så att som jag ser det så så vi springer inte i benet på varandra utan vi kompletterar varandra. Det är helt olika verksamheter. Just det. Men det är många som projicerar sina önskemål på AP fonderna. Stockholms handelskammare menar att det offentliga Sverige behöver investera ytterligare
1427 miljarder. Fram till 20, 40 för trygga upprustningen av samhällsviktiga områden. Här uppstår ju frågan om staten och näringslivet kan samverka i denna utmaning. Alltså kan pensionskapital laga hål i vägbanan eller eftersatta elnät hur hur ser du på det? Pensionskapital kan inte laga hål i vägnätet, men pensionskapital kan vara med och finansiera lagningen av hål i vägnätet. Men för det krävs en investeringskalkyl som möter våra avkastningskrav.
Och det krävs en politisk förutsägbarhet så att man vet att hörnstolparna kommer att finnas på plats, inte bara efter en, utan efter två och tre regeringar. Finns någon förutsättningarna på plats så kan vi så kan vi göra det mesta? Men så finns det ju också en viss tveksamhet om offentlig privat samverkan och det är ofta stora och komplexa projekt som man pratar om och många menar att man säljer ut offentlig verksamhet till privata intressen och att det alltid blir dyrare än vad man hade
tänkt. Från början är det lätt för er som. Då att ingå sådana koalitioner? Alltså, nej, men det här är en jättesvår fråga och OPS alltså offentligt privat samverkan. Det har ingen stark tradition i Sverige, alltså. Karolinska Nya Karolinska är väl ett exempel på det och sen lite vad som händer i norra Sverige. Men det är ju inte egentligen OPSU utan det är ju privata och sen offentlighetens klift in med med garantier och annat.
Men problemet är att att sen finns det länder där de har en stark tradition, till exempel Storbritannien, Frankrike, Holland. Där har det varit väldigt mycket OPC naturerna men. Storbritannien har faktiskt i princip upphört med OPS på grund av negativa erfarenheter. Så OPS har det är inga problem. Det är ett väldigt intressant koncept, men man måste säkerställa att skattebetalarna som företräder företrädes genom finansiering eller kreditgarantier. Pensionskapitalet.
Vi har inte grundades. Vi har inte entreprenörer, vi har kapital och de. Som drar igång projekt, alltså de som är riskkapitalister och grundare och så vidare. Alla intressen måste rimma och hänga ihop och det måste finnas en politisk långsiktighet bakom så det förutsättningarna bakom OPS som är det viktiga, inte frågan om man ska göra OPS eller inte. Stjärnorna ska stå rött på himlen, helt enkelt för att det ska. Ja fast det handlar inte om kärnorna.
Det handlar om den politiska viljan, näringslivets vilja och kapitalets vilja och ha en förtroende för att allt hänger ihop så att det i slutändan är en win win. Om man inte funderar vem som ska betala notan i efterhand. Men är det självklart var gränsdragningen går i offentlig privat samverkan till liksom och vad man kan tänka sig ge i kast med, liksom ja till vissa typer av projekt kanske infrastrukturprojekt, men nej till sjukvård av liksom
politiska skäl eller andra skäl. Alltså kan man bli tydligare från politiskt håll eller i det här definitionsmässigt bara svårt. Jag tycker inte att det är frågan om vad opec ska finansiera det tycker jag är heter galt om det är sjukvård eller vägar eller tullar eller eller liksom vägtullar eller väg. Väggar eller vad som helst? Det viktiga är att HPS är ett robust system där det finns den politiska långsiktigheten och ens instinktiv struktur som är gynnsam för alla så att det är
att få OPS att fungera. Inte vad OPS ska finansiera funka modellen i praktiken? Då kan man finansiera. Då är det inte frågan om vad man finansierar och bygger. Om jag pratar om den här gröna omställningen som är på gång också då när AP fonderna kommer på tal i samhällsdebatter så är det ju ofta önskemål om hur pensionskapitalet ska placeras och man argumenterar bland annat för att AP fonderna ska ha större ansvar för klimatomställningen.
Har det investerats mer i nya gröna bolag och ska vårt pensionskapital främst användas som finansiell smörjmedel för stora och etablerade bolag som vill ställa om vad tycker du? Jag tycker det är en svår fråga för det första, så det är klart att i alla våra investeringar så det ska vara ansvarsfulla investeringar, hållbara investeringar men inte på bekostnad av avkastning. Det står det i AP fondslagen så den kan vi inte gå emot det som jag ställer mig skeptisk till.
Det är att man ska skapa fickor. Man ska definiera ni ska investera i det för då tar man ju bort den där friheten att bestämma att var får vi bäst avkastning och ofta blir det om man bestämmer att ni ska investera i en viss ficka, det är då man skapar bubblor, det är dem det är för. Kapital som som jagar samma investeringar, så jag är lite tveksam till det där med att man ska styra och ska man styra AP
fonderna? Ja, men då måste ju förutsättning och uppdraget förändras att politiken faktiskt kan komma in och sätta de ramarna eller de direktiven. Där finns det inte idag så för min där så ju mera man planstyr investeringar. Ju större risken att det går snett. Men det handlar inte om att inte viljan finns där. Vi vill investera i hållbar infrastruktur, ansvarsfulla investeringar. Men, vi måste ha den där politiska långsiktigheten och vi måste ha en positiv investeringskalkyl.
Det ska ge bra avkastning det. Ska ge bra avkastning, det måste. Uppbra, men då måste vi prata lite om det som sker i norra Sverige. Där är ju både batteritillverkning och grönt stål och där hörs ju argumenten om att skattebetalarnas eller pensionsspararnas pengar utsätts för stora risker och en kontrollerad risk. Det är ju en förutsättning för att få avkastning, men vissa menar ju att om det går bra för aktieägarna så får de avkastning. Men går det dåligt så får samhället.
Åka upp notan att man privatiserar vinster, men socialiserar förluster och här går ju vågorna höga. Vad vad tycker du om den här diskussionen? För det har väl också tagit del av den på debattsidor och sånt? Ja, absolut, detta är del av den och jag har full respekt för den och vi ska tåla och utmana system i alla lägen och jag tror att man kommer tillbaka här alltså. Det finns alltid en risk för att om det offentliga ställer upp med mycket finansiering och kreditgarantier.
Tappar man på något vis hängslen och livrem för de som tar risken och och som är liksom riskkapitalist och grundar i ett projekt att man kanske drar risknivån lite för hög så att det är nog alltid så att den som tar riskerna ska också vara med och finansiera riskerna. Men om man har en sån som som bestämmer risknivån och andra som som som finansierar den, då
brukar det inte bli bra. Så det handlar precis som de övriga som de resonemang om OPS det måste finnas en initiativstruktur som gynnar alla parter och som man har full insyn i från början. Jag antar att ni som står kapitalägare investerar i välskötta bolag som ger vinst och som undviker risker då det precis faktiskt sagt. Kan du ge oss några exempel på hur ni tänker? När är det bra att föra dialog och när är det bättre att utesluta dem genom att sälja av aktier och utesluta
investeringar? Det där är en jättesvår fråga och och det är så enkelt att ställa sig bakom argumentet att vi är med och påverkar och vi gör det långsiktigt och resultaten kommer nog. Men någonstans så liksom. Man måste ju leva här och nu och inte bara göra saker och tro på framtiden. Och för vår del så är det nog så att om vi ser att bolag verkligen är ute och halkar på fel väg så tar vi ofta diskussionen med dem.
Men någonstans så måste man ju bestämma sig att att hur länge ska man ha diskussionen innan man agerar och exempelvis när etikrådet har diskussioner med företag så har man haft en viss tumregel att om efter fyra år är fortfarande allvarligt och inte har gett resultat. Då rekommenderar man AP fonderna naturligtvis ett bolag. Så jag tror att det är väldigt bra med dialog. Det ska man fortsätta med, men man ska också ha någon form av av stopp. När är det nog och vad gör man då?
Och när det gäller östertikrådet så har jag förstått att de sitter och ser. De är juicerade hos oss. De är en del av AP tre inte juserade hos oss. En del av er till och med det låter som en insats för att kanalisera er hållbarhetsarbete helt enkelt och det är väldigt många bolag som ni behöver genomlysa antar jag. Hur går det till i praktiken när ni?
Gör det man lyfter. Så VAP fonder vi har våra egna fokusområden som vi jobbar med på AP tre så jobbar vi med bolagsstyrning, klimat mänskliga rättigheter och biologisk mångfald. Det är vad vi jobbar internt inom tredje AP fonden med sen finns det många områden som inte har kapacitet att jobba med och vi AP fonder har överlämnat ett antal områden till etikrådet som vi har varit överens om att det här inte vår kärnkompetens, men det här är etikrådet.
Det är antimikrobiell resistans vatten och sedan bigdek och hela mänskliga rättigheter. Dilemman dilemman i anslutning till mänskliga rättigheter inom big tek. Det jobbar tio krådet med och då jobbar den etikrådet för alla AP fonder med de frågorna. En annan utveckling när det gäller just hur man förvaltar pensionskapital som många kanske inte är på det klara med. Men för 15 år sedan, då placerades ju pensionskapital i noterade aktier räntebärande tillgångar och mindre del i fastigheter.
I takt med att räntorna föll så har ju de stora pensionsbolagen i alla fall skiftat över till investerare på fler sätt och riksdagen beslutade om nya placeringsregler för just AP fonderna. Tjugotjugo tror jag det var och idag så utgör ju fastigheter och andra alternativa investeringar en större del och andelen räntebärande placeringar har ju under den här perioden successivt minskat och detta bredare sätt att investera har ju gått i alla fall. Många pensionssparare liksom förbi.
Man känner inte till att. Pensionskapital också kan placeras i onoterade tillgångar eller i skog eller vindkraft eller infrastruktur. Och det här är ju tillgångsslag som är mycket svåra eller i vissa fall omöjliga att äga som privatperson. Kan du berätta om detta skifte hos er för det här väl också skett förändringar. Det har skett förändringar och för att bli lite teknisk, men en anledning till att man investerar i onoterade
tillgångar. Det är att man inte behöver likviditet här och nu. Om man är beredd att binda kapital längre så får man ofta någonting som kallas för en likviditetspremie. Den är vi som AP fonder. Vi har väldigt goda förutsättningar att ta i likviditetspremier som gör bra för avkastningen genom att vi kan sitta på långsiktiga tillgångar, så vi har byggt upp en en ganska stor fastighetsportfölj.
Vi har väldigt en bra, en stor portfölj också av onoterade aktier, alltså det som man kallar för private Equity och sen så har vi också en en hyfsat stor andel i infrastrukturtillgångar och i skog och den här gynnas väldigt mycket över tid. Alltså. Den har bidragit väldigt positivt i avkastningen. Och dessutom så diversifierade också avkastningsmässigt de
noterade tillgångarna. Men vissa ser ju pensionskapitalet som en cirkelrörelse att att svenska pensionssparares pengar ska liksom investeras i svenska företag för för ett aktivt ägande här hemma. Det är så man säkrar kapitalförsörjningen och vårt gemensamma välstånd och dessutom så kan man då argumentera för att svenska bolag har ju sån omfattande handel med utlandet så att här här får du. Det finns liksom ingen anledning att investera så mycket globalt. Och andra hävdar ju då att nej,
men det här är inte möjligt. Det skulle leda för en för stor kapitalkoncentration. Kan du förklara varför svenskt pensionskapital investeras globalt? För det är ju det ni gör. Eller det vi gör. Vi har 30, 20 % av vårat kapital och investerat i Sverige och resten är utomlands. En sak är ju diversifiering vi vi. Är ju väldigt bundna alla hur svenska samhället går i våra pensioner om också allt pensionskapital ligger i Sverige.
Det är ju ganska många ägg i samma korg, så bara av den anledningen så så är det ju nog vettigt att också ha en en global spridning och för det är ju ändå vår gemensamma framtid som ska finansieras och att ha en en bred bakom den när det gäller det här med koncentration så så jag är inte så övertygad om att en fond kan bli för stor eller för liten.
Det är mer frågan om vad en fond kan investera i den marknaden kan bli för stor eller för liten så att vi vi vet ju med norska oljefonden eller statens pension i utland som heter i Norge. 2000 miljarder som investerar i över hela världen. Det är en stor och bred investeringsmarknad där den opererar så att det handlar mer om var man kan investera att det finns investeringsmöjligheter, snarare om fonden i sig är för
stor eller för liten. Ni kommer inte undan hela den här samhällsdiskussionen heller om om pensionerna är tillräckligt stora eller små. För det har ju talats en del om det här att staten utreder två saker just nu, dels om pensionsavgiften är på rätt nivå, det vill säga betalas det in tillräckligt mycket till den allmänna pensionen så att vi får drägliga pensioner i framtiden i framtiden.
Men också att det finns ett överskott som du var inne på och här talas det om att införa en gas för att dela ut det här överskottet till alla pensionssparare som då sägs ha byggt upp det här. Men då blir frågan skulle stora utflöden från AP fonderna kunna påverka era möjlighet att placera kapitalet långsiktigt? Ser du någon sån risk? Jag tror att det är någonting man måste räkna väldigt noga på. För att som jag var inne på i början så är ju balansställda
idag 1,15. Om man börjar betala ut. Lite mer att i dagens pensionärer så kommer ju balanstalet att minska och det skapar ju. Det kan ju hända att att den underliggande styrkan i pensionssystemet påverkas av det. Det behöver man räkna på ett också. Man behöver räkna lite på att vem är det som får de utbetalningarna? Är det dagens pensionärer liksom lotteri lottovinstgenerationen som kommer att få extra
utbetalningar i gasen. För man kan ju ta en gas för evigt så att om man ska behålla det. Som ju är viktigt för oss det som kallas för generations neutralitet man ska få. Jämställd pensioner över tid då behöver man också fundera på att gynna gasen, en viss generation eller gynna den generations neutralt hela kollektivet. Så jag tycker att hela pratet om gas, så det är en bra diskussion, men man behöver borra sig ner i det och verkligen bena ut vad det innebär i praktiken.
Och, man kan inte göra en halton i jämförelse då till de stora livbolagen. Du har ju själv varit på den privata sidan där man har en konsolideringspolicy och så har man ett visst överskott, så delar man ut. Men man är aktsam så man har kvar en buffert. Här är det mer komplicerat då med generationstillit och om vi delar ut stora pengar så och så. Samtidigt föds det för få barn långsiktigt i Sverige. Det är då problemen uppstår menar du om jag tolkar? Det rätt?
Ja, jag menar det, men jag ska faktiskt kunna dra det lite längre för att en ett pensionsbolag så delar ju inte ut en om man nu höjer konsolideringen. Man höjer ju inte det bara för en viss grupp. Man höjer det för hela kollektivet. Vissa tar del av det som sparar det och har det med sig vissa. Men som jag uppfattar en gas så blir det ju de som får under en viss period så får högre pensioner, då gynnar du inte
hela kollektivet. Det kan hända att jag är ute och cyklar här i den resonemangen, men om jag har rätt då tycker jag att det är en väldigt viktig fråga att att bena ut och vi ska. Djupdyka i det där med ole zettergren som är analyschef på Pensionsmyndigheten som kommer till att se podden och prata mer om det. Och det är redan i nästa. Avsnitt faktiskt. Till och med. Till och med det. Så vänta in det, men för tio år sedan, då sa ju dåvarande
finansminister Anders borg. Han såg stora möjligheter för svenskt pensionskapital att få högre avkastning genom att öka sina investeringar i Afrika. Han sa, Europa är gammalt, Afrika är nytt. Men så här i efterhand så kan vi konstatera att det inte riktigt har blivit så. Och det är förstås svårt att blicka långt fram med säkerhet och prognoser är svårt. Det vet ju vi på min pension
mycket om kan jag säga, men. Kan du avslöja vilka trender du ser inom pensionsförvaltningen de närmaste åren? Vågar du det tänker du till? Vilken målgrupp då? Nej, jag. Tänker generellt stort. Känner stort, ja. Lite grann som Anders. Borg gjorde där då. Nej, men jag tycker. Ju att världen har blivit väldigt polariserad, alltså. USA har gått starkt och allt pekar ju på att det går ännu starkare. Europa har halkat efter alltså. Ekonomisk. Tillväxt om man.
Ser som andel av den europeiska börsen som andel av världsbörsen. Jag tror att det var 30 % för 30 år sedan. Idag är den nere någonstans runt 12 %. Så Europa har ju halkat efter regleringar. Istället, det är ju det. Som tyvärr är att att vi har gjort kanske lite för mycket på regleringssidan som är hemma tillväxten och tar ju fokus från från det som är att bygga framåt så att ja och sen har vi ju en någon form av vad ska vi säga? Ekonomisk nationalism som är på
framväxt och. Den tror jag också inte kommer att vara så gynnsam för Europa framåtriktat. Säga Europa behöver nog ta sig i kragen och och verkligen få en en plan som vi tror på framåt för att inte halka efter ännu mer. Men vad om jag har? Det rätt nu Nordamerika. Det är där du tror att jag tror att. USA Nordamerika är starkt och som det ser ut idag så så visst, de har ju en hög skuldsättning och någon dag så kommer det också brottas med den, men som det nu ser ut på en på på lite sikt.
Så det här är liksom inget. Det här är ingen rekommendation, men jag ser att USA ändå känns som att. Styrkan i USA i världsekonomin kommer att bestå ett tag till min nästa fråga. Är lite på samma ämne faktiskt. Vilka är dina tips, typ pensionssparare som vill placera sin pension på ett klokt sätt ska du säga att det här? Kanske låter lite tråkigt men, men det enda man vet när man investerar i en fond, det är vad fonden kostar och en hög
fondavgift. Det äter väldigt mycket kapital över tiden, så håll en bred exponering och en. Bred exponering det är ofta en globalfond för det brukar på sikt vara bra. Och och det här. Se till att vi har en låg avgift, kanske en. Indexfond då ja, jag brukar säga. Själv att att en en global indexfond som kostar under en halv procent och har en bra historik tips. Ja. Mycket bra. Då tror jag att vi har kommit fram till slutet här. Va då säger vi stort. Tack till dig för att du har
kommit hit idag, Stefan och. Själv har jag lärt mig massor nu om AP fonderna och jag tror att det är våra lyssnare. Har gjort det så stort. Tack för att du kom. Tack tack. Då tar vi dagens fråga och den kommer från Claes som har en hög pension och vill föra över pensionskapital till sin dotter som har betydligt sämre ställt ekonomiskt. Är det möjligt då?
En jag kan förstå. Frågan för de två senaste åren så har vi haft hög inflation och pratar vi om dom som har höga förmånsbestämda tjänstepensioner så har ju dom varit vinnare eftersom den här delen är ju faktiskt då den värdesäkras med prisutvecklingen och vissa har nog noterat här att dom egna barnen har haft det tuffare. Med stigande bolåneräntor och
reallönesänkningar. Men svaret på clas fråga är nej, det går inte att överlåta pensionskapital som man själv har tjänat in till barn för en premiebestämda tjänstepensionen. Däremot där finns möjligheten att välja återbetalningsskydd som innebär att de anhöriga får det här kapitalet eller pengar som finns kvar om du avlider. Men det här går bara att lägga till under tiden som man i yrkesverksam inte.
Under pågående utbetalning. Viktigt att att känna till då och det här återbetalningsskyddet i första hand så är då förmånstagare partner, alltså make maka sambo registrerad partner och i andra hand barn vill man ha barn i första hand istället för partner. Då får man fylla i ett särskilt form och taga förvånande som behöver registreras hos pensionsbolaget eller valcentralen som sköter om pensionen och vill man veta.
Mer om efterlevandeskydd, så har vi en podd från tidigare år faktiskt med Robert cederberg från Skandia. Där får man veta allt. Det var allt för oss idag. Tack för. Och lyssnat i avsnittet.
Har du hört Staffan Hansen, VD på tredje AP fonden, dan addersson, Björk och mig Marie Eklund ifrån min pension som är den oberoende tjänsten i samarbete mellan staten och pensionsbolagen där du får bättre koll på dina pensioner och min pension producerar ju också min pensionspodden nya avsnitt släpper vi varannan fredag.
Om du lyssnar på tidigare avsnitt så hittar du dem i kanaler där på där finns sök på min pensionspodden så hittar du oss mitt tips är att du följer oss i din podd kanal så får du påminnelse varje gång som vi släpper nytt du hittar oss på. Vad är Youtube, soundcloud och alla andra stora streamingtjänster? Om du har en fråga eller en idé på ämne som du vill att vi tar upp i kommande avsnitt då mejlar
du till podd att min pension.se. Jag hoppas att vi snart törs igen ta hand om dig och dina pensioner till dess ha det bra hej.