Åtta timmarsdagen har länge varit normen för en arbetsdag och diskussioner om att förkorta arbetstiden har pågått länge, särskilt inom arbetarrörelsen. LO slog nyligen fast att arbetstidsförkortning ska prioriteras, medan svenskt näringsliv framhåller ett kortare arbetstider skulle bli mycket kostsamt. Vad innebär en arbetstidsförkortning för våra pensioner då? Ja, det ska vi prata om idag med tjocka årman sparekonom på SPP,
välkommen tjocka. Tack. Du kan väl berätta lite grann om dig själv. Vem gör du? Ja vem är jag? Ja, nej, men just nu jobbar jag ju precis som du nämnde på SPP och stora brand såklart mycket pensioner i fokus, men också mycket makroperspektivet och egentligen hur man kan hur våra kunder påverkas av det i våra pensioner och hur ekonomin, svensk ekonomi och ända ner till plånboksnivå hur vi påverkas. Storebrand får åka till Norge. Ibland eller inte så ofta?
Nej, men ibland. Är jag ganska spår ekonom? Ja precis. Och förutom mig då Marie Eklund så har vi ju dan adson Björk här i vår studie också. Hej. Hej. Och du är pensionsekonom här? Ja. Det gör det en vanligare. Hört dig förut och kortare arbetstid, det tycker jag verkar spännande. Jag har varit föräldraledig väldigt länge, men nu känner jag att det är dags att arbeta, men här kan man ju tycka olika.
Det är väl det vi ska. Prata om det skulle inte vara skönt och då är det ju ganska små barn. Fortfarande. Nej, men jag, jag är ju klar med det där känner. Jag du vill jobba nu? Men det är olika. Jag inser det. Ja som sagt, vi ska prata arbetstidsförkortning i det här avsnittet och varför har det kommit till ropet just nu då? Nej. Men jag tror att det är delvisar
pandemin alltså. Vi har ju kommit många av oss från en tid där vi har jobbat hemma, vilket också gör att många börjar delvis ha en efterfråga efter att faktiskt ha en mer flexibilitet i arbetslivet. Vi ser också att den yngre generationen efterfrågade i stor utsträckning. Men så klart så är det ju också. Det här med balansen mellan arbete och fritid, men sen att det i ropet just när det kommer till fackförbunden och så
vidare, där han. Också att man gör den bedömningen att det är en viktig del av det prioriterar delen av arbetslivet i så pass stor utsträckning att det egentligen skulle kunna vara en del av en välfärdsreform, till exempel de. Kanske har lyssnat på sina medlemmar också idag? Vad de vill? Precis hur skulle det gå rent praktiskt om vi förkortade arbetstiden handlar det om sextimmarsdagar eller är det fyra dagars veckor vi pratar om eller är det längre semestrar eller vad?
Hur tänker man det här? Jag tror att det är lite olika. Delvis är det ju en skillnad på och det är ju egentligen där
många av oss, inklusive. Näringsliv liksom diskuterar om det är en mer generell lagstiftad arbetstidsförkortning eller inte är det klart att det är ju skillnad, men också just att vissa pratar om fyra dagars arbetsvecka där arbetsdagarna är något längre, men att man till exempel har en extra led idag och det finns de som också pratar som du själv var inne på att man till exempel har längre semestrar så att det finns lite
olika varianter på det. Och som sagt det ger stor skillnad på om det blir en lagstadgad sådan eller inte. Finns det möjligheter och utmaningar med förkortad arbetstid det. Är klart att det finns möjligheter om vi tittar på framförallt vissa grupper. Där ser vi ju att de hade mått mycket bättre av en annan typ av struktur i arbetslivet, framförallt de inom vården till exempel så att det är klart att bättre hälsa, men också att
återigen det. Det är ju någonstans när vi ser den här typen av efterfrågan så handlar det ju någonstans om en ökad livskvalitet och det är klart det finns en avvägning med kortare arbetsväcka. Mer fritid, som ger en individ den här liksom ökade livsstandarden. Eller är det mer i plånbokenböckerna? Det är ju liksom där många av oss.
Tror jag tittar på och gör en avvägning, men det är klart att det finns också många utmaningar av detta när det kommer till produktivitetsökningen så att det finns en positiv sida i form av stress hantering i form av sjukskrivningar. Men hur vilken effekt får det här långsiktigt på produktionen hos arbetsgivarna och företagen? Hur funkar det för olika branscher? För det är också så här olika sektorer kommer att kunna använda det här på olika.
Sätt, men vi ser också en risk eller jag som ekonom ser också en risk för att vi faktiskt kan få sämre ekonomi och konkurrenskraft av det här. Utöver det så har vi ju effekter på pensionerna. Hur blir det? Vem ska liksom gå in och täcka upp för de delarna då? Långsiktigt är det arbetsgivaren, ska individen göra det och vilken effekt får det långsiktigt för den kommande generationen? Det är en sak för många av oss som kanske har jobbat en stor del av vår.
Arbetsliv och sen att man kanske hoppa på ett sånt här alternativ om arbetsgivaren erbjuder det. Och kanske också, vilket blir väldigt svårt kan komplettera och liksom väga upp för det inkomstbortfall och därmed pensionsbortfall.
Men hur blir det för den yngre generationen som vi också ser i större utsträckning än kanske både min och eran generation efterfrågar en större flexibilitet i arbetslivet, men också då har en mer positiv syn än när vi tittar på det på att faktiskt jobba det kort jobba kortare arbetsveckor men också. Men också är villig att offra delar av sin inkomst. Så här behövs det liksom en diskussion, inte bara utifrån.
Ekonomi och produktivitet utan också medvetenheten hos framtida pensionärer där man är medveten om vad det är man står och efterfrågar och vilken effekt det går långsiktigt. Och anledningen till att vi bjöd hit dig idag. Det var ju faktiskt att ni har gjort en undersökning om svenskarnas syn på fyra dagars arbetsvecka. Just faktiskt kan du berätta lite grann om den
undersökningen. Ja, jag tycker det är liksom viktigt att titta på, inte bara samhällseffekterna som jag gjorde då som ekonom utan också så här. Vad vad? Det gemene man nu när ändå diskussionerna och debatterna är igång och där ser vi att drygt varannan är faktiskt positiv. Att den här fyra dagars arbetsveckan och det är många fram tills vi kommer in då i diskussionen kring att man tappar faktiskt bostan. Exakt du måste. Du betalar ju pris.
Sen skulle jag också ha med oss om man liksom tittar på beteendeekonomiska perspektivet och hur vi faktiskt liksom vår syn på vår ekonomi och hur vi tar beslut handlar ju också att det är klart att många av oss prioriterar här och nu att det är ju jätteskönt att vara ledig ytterligare en dag i. Men bortser lite grann från de långsiktiga effekterna och där ser vi att när man helt plötsligt börjar prata om att du får en inkomst bortfall så ser vi att det är färre som ställer
sig positiva till det här med kortare arbetsveckor och där ser vi bland annat att de äldre är lite mer negativt ställda till det vi ser att kvinnor till exempel har en mycket mer positiv syn på det här och det här är ju också inga kanske nyheter. Men det är klart att det visar ju också lite grann, både på synen hos yngre synen hos dem som börjar närma sig pensionsåldern men också.
Det här med skillnaderna på kvinnor och män syn mellan både arbetslivet, men kanske också en reflektion av det obetalda arbetet hemma och liksom hur man ställer sig till de frågorna. Men närmare sex till 10 % är faktiskt svenska folket villiga att avstå i form av inkomst för kortare arbetsveckor. Och lägre inkomst blir ju lägre pensioner. Lägre inkomst blir lägre pension och de som är främst positiva till det här är nittiotalisterna.
Så de kan tänka sig offra faktiskt till och med mer än det för kortare arbetsveckor. Men jag tror också att där behöver. Man ju också syn på arbetslivet. Man har en annan syn på arbetslivet. Sen kan det också vara att de är mer digitala så att vi har ju också generationsskiften där vi ser att vissa generationen, jag barn själv, mina barn är ju uppvuxna med det digitala på ett helt annat sätt än mig till exempel.
Så det här med att de också har en annan typ av syn tror jag på arbetsmarknaden handlar inte enbart om bekvämlighet eller liksom balans mellan arbetsliv och det privata. Utan, det är också för att de kanske någonstans har insett kraften i hur vi kan använda liksom det digitala a i och så vidare. För att också vara effektiva på ett helt annat sätt för att de har vanan med sig på ett helt
annat. Sätt och vill man vara elak så kan man då antyda där att det kanske också finns en faktor av att hellre en en fågel i hand än en tia i skogen. Det är lätt att relatera till vad det här innebär idag, men det är svårt. Kanske om man är född på nittiotalet, att konkret förstå vad det här skulle kunna innebära för till exempel pensionen. Då ett beteendeekonomi där? Det är lite så.
Och där är det också så här många kanske är vilda att ge avkall på delar av sin konsumtion idag, men det är ju inte det du gör. Problemet blir ju att precis som vi var inne på hela principen och pensionssystemet är ju uppbyggd på vår intjäning och vår lön. Och där ser vi till exempel redan och nu var det ju också främst kvinnor som sagt som ställde sig positiva till en arbetstidsförkortning. Och det är ju också där vi ser redan att pensionerna är lägre och därmed också konsekvent av
lägre löner många gånger. Det handlar ju också om att så här förståelsen, inte bara för här och nuet och löneminskningen och däremot till exempel då att lägre konsumtion utan också de långsiktiga effekterna på pensionen. När du gjorde? Den här undersökningen då var det någonting som förvånade någonting som stack ut. Men det är nog ändå dom skillnaderna mellan könen där vi ser att 68 % av kvinnorna är mer positiva.
Deras syn att är att en arbetstidsförkortning skulle gynna folkhälsan i större utsträckning än vad män svarade. Jag tror att det var närmare 54 % av männen som svarade att det kommer att gynna folkhälsan och det här är ju också kanske inte så revolutionerande i sig. Men det indikerar ju också att många av de yrkesgrupper som behöver. Och efterfrågar en annan typ av balans, för det handlar som sagt inte bara om den yngre generationen.
Vi har de som jobbar inom vissa yrken som faktiskt känner att det är en för hög belastning och där främst gården, vården och där det är. Främst är kvinnor som jobbar inom de yrkena då? Och de mest attraktiva förmånerna i er undersökning. Det tycks ju vara flexibla arbetstider följt av semesterdagar, alltså mer ledighet egentligen, medan pensionsavsättningar, sjukförsäkring och personaloptioner såna här hårda värden hamnar. Längre ner på önskelistan vad
vad tror du det beror på? Nej men delvis tror jag att det beror på den här efterfrågan på flexibiliteten och balansen mellan arbetsliv och fritid. Det har blivit allt viktigare. Som sagt, pandemin tror jag verkligen gjorde en stor skillnad där. Samtidigt så ser vi ju att här och nuet är det som är påtagligt. Det har ju vi pratat om lite grann här också. Människor prioriterar ofta det som liksom direkt påverkar vardagen och det tror jag är en reflektion av det.
Sen vet vi också att när man pratar om liksom olika förmåner så kan många prata om att nej, men det här med frisk.
Bidraget är viktigt för att man det är liksom någon tusenlapp och det gör skillnad här och nu medans man reflekterar inte över tjänstepensionen, vilket är helt orimligt, vilket blir en större del av den totala pensionen framåt som många liksom inte har någon aning om vad det blir i kronor och ören så att det är klart att jag tror att det är en reflektion av både de delarna större liksom balans i livet, men också just komplexiteten i att avgöra hur mycket det väger i kronor och ören gör ju
skillnader. Jag har eller vi läste på här att att kommunal. De hävdar ju då att den arbetar idag producerar lika mycket värde då som 2,5 arbetare gjorde vi 40 timmars vecka. Införande man ska alltså titta på värdet av då arbetade timmarna och inte antalet timmar tycker de då och de hävdar att förutsättningarna för kortare arbetstid aldrig har varit bättre än nu. Vad tycker du om det? Nej, men utan att liksom i detalj bemöta liksom antalet timmar och så vidare.
Det är klart att jag håller delvis med förutsättningarna om man tittar liksom på den teknologiska framstegen så har ju vi ju. En liksom möjlighet till ökad produktivitet, så det är ju liksom rimligt att man någonstans omprövar det här med liksom antalet arbetstimmar där jag ser problemet att. Att får alltså.
Vi alltså, vi går miste om produktion och där kan det också skilja sig oerhört mycket beroende på vilka sektorer vi pratar om. Jag tror att det kommer att vara jättesvårt inom vissa sektorer att göra och bara förlita sig på att på grund av att vi har gjort teknologisk framsteg så har vi också möjlighet att öka produktiviteten. Och visst kan man öka produktiviteten. Men vad är priset för det och hur långsiktigt kan det komma att påverka våra löner i sin tur?
Så att jag tror att det är viktigt också att man gör den här utvärderingen och har förståelse för att det kan vara svårare på vissa arbetsplatser att genomföra det.
Och det ser vi ju också att man. Jag tror att jag hittade något exempel där det var en bildverkstad i Mölndal där de hade ja, men provat det här och det har visat sig att det de får en viss ökad lönsamhet av att prova kortare arbetsveckor med full lön ska jag bara tillägga här också medan sitter man på ett äldreboende som gjorde precis på samma sätt så fick.
Tvärtom en kostnadsökning och väldigt mycket av det handlade bland annat om att man tvingades anställa fler och hade och man behövde lägga mer tid på planeringen. Och det är ju så klart sånt som man säkerligen långsiktigt kan lösa, till exempel med schemaläggning och så där. Men vi har ju också en av de största utmaningarna när vi pratar idag med företag är inte längre inflationen kostnadsökningar, utan det är snarare kompetensbrist och.
Hur gör vi inom de branscher där vi har kompetensbrist redan som det är idag? Vem ska komma in och fylla upp? För det. Jag tror inte att alla har varken kompetensen, pengarna eller kapaciteten när det kommer till, liksom teknologin för att kunna använda det för att ersätta det bortfallet. Nej, det kan nog vara så och jag tänker att det finns en omvärld runt omkring oss också som man måste ta hänsyn till hur hur om de jobbar fullt och får ut mer.
Och där kan vi ju se i Sverige. Du pratar ju precis som att du har varit föräldraledig, alltså om man. Ska liksom bara ge lite perspektiv om vi tittar på hur många lediga dagar vi har i Sverige. Vi ligger inte liksom ur ett europeiskt perspektiv i topp, men vi ligger absolut någonstans i mellanskicket. Vi har rätt många semesterdagar, lediga dagar och så vidare. Men det sägs ju också kortare arbetstider vi varit inne på.
Det kan förbättra den psykiska och fysiska hälsan såklart och inte inte minst att minska stressen och sjukfrånvaro samtidigt som man får högre livskvalitet så klart. Och det kan vara ett sätt att både locka egentligen behålla personal och kompetens också så att det är det är därför det blir komplext att bara driva den här frågan.
Åt en riktning, men som sagt, vi behöver vara medvetna om vilka effekter det kan få och hur effekterna kan skilja sig både från olika branscher och arbetsgivare, men också från land till land. För många gånger när vi föreslår olika former av förändringar och reformer så börjar man blicka. Vad har vad finns det för erfarenheter av samma saker i andra länder? Och jag tror inte att det går exakt att jämföra ekonomier heller på det sättet eller arbetsmarknaden. Det är faktiskt un.
För det det enskilda landet så att vi får inte alla våra svar heller genom att titta på hur andra länder har gjort och vilken effekt de har haft på produktiviteten, löner och så vidare. Och jag tror att det är en viktig parameter att ha med sig. Men det här då med att det kan finnas effekter som är svåra att överblicka på förhand?
Alltså att arbetstidsförkortningar kan ge produktivitetsökningar, att vi jobbar smartare och liksom med mindre dödtid och då och då hävdar man ju då att en sån här reform kan ju i någon mån. I alla fall, då finansiera sig själv eller i alla fall till viss del. Tror du på det eller är det liksom en tankeburpa? Nej, men det är klart att som jag sa, det är klart att det finns alltså. Alltså vi, vi kan se forskning utifrån hälsoperspektivet. Där har vi tydliga liksom tecken
på att det funkar. Tittar vi utifrån produktiviteten så finns det länder som har provat det här. Det man har mätt är oftast väldigt kortsiktigt. Det är också det vilken effekt samhällseffekt har vi långsiktigt på det här och de här valen och arbetstidsförkortningen som helhet. Jag tror att det blir stora utmaningar för många bolag att faktiskt ställa om i en tillräcklig snabb takt för att kunna få med det här. Och det är klart att.
Jag tror verkligen att när det kommer till produktivitet och när det kommer till kostnadsökningar så ser jag inledningsvis att för det är för många kommer att vara en ökad kostnad och den ökade kostnaden riskerar inte bara att du får en inkomstbortfall i form av lägre. Alltså såklart lägre lön för den dagen du är ledig men också lägre löner långsiktigt. Exakt ett argument mot arbetstidsfrikortning.
Det är ju att det skulle skada den svenska konkurrenskraften som vi var inne på. Lite tidigare men hur är det med jämförelsen till andra länder egentligen? Nej, men jag tror att vi kan vänta oss att vi får en minskad konkurrenskraft att konkurrera med liksom arbetskostnaden för Sverige och där jag ändå ser många, alltså många exempel på en ökad kostnad som sagt som kan göra arbetskraften dyrare.
Det det är så klart att det gör att vi får svårare att konkurrera med utlandet och internationellt. Generellt, men sen handlar det också om man. De exempel de länder vi tittar på till exempel Frankrike. Island är ju länder som har provat det här och det finns andra länder också där vi kan liksom titta på om det här experimentet eller olika sätt då utföra det här. Många gånger är det gjort inom offentlig sektor.
Hur ser hur ser skillnaderna ut där då, om man gör det inom den offentliga sektorn i förhållande till till exempel andra delar av näringslivet? Till exempel så att jag tror att vi ska absolut blicka utåt, men ha med oss att det finns en risk att vi faktiskt får sämre kon. Straff på grund av detta, men också att de jämförelser vi tittar på behöver tas. Vi behöver ta hänsyn till svensk ekonomi, svensk arbetsmarknad och vår lönebild som vi har i Sverige och.
Det finns ju då ändå som hävdar att en kortare arbetstag då skulle underlätta en mer jämlik fördelning av hushållsarbete och omsorgsansvar och så, vilket i sin tur kan främja jämställdhet mellan könen. Så klart då då tycker du att det är argument som håller? Ja, men delvis för vi ser ju också i undersökningen att som sagt kvinnor hade i större utsträckning än tro på, liksom bättre hälsa utifrån kortare
arbetsveckor. Vi ser också att de var mer positiva till att faktiskt ge. Liksom avkall på delar av inkomsten för att jobba mindre och det här påverkar ju inte bara det. Enskilda hushållet, utan det här kan ju får vi mer jämställdhet i hushållen och fler liksom får det mer jämställt. Så påverkar det såklart också
långsiktigt. Arbetsmarknaden och förutsättningarna i det här fallet då många gånger som vi tar ut som exempel kvinnors möjlighet till mer jämställda löner och därmed också jämställda pensioner. Så det är klart att det finns en mer positiv effekt också med tanke på att kvinnor i. Utsträckning faktiskt tar det obetalda arbetet fortfarande hemma och de lediga dagarna.
Och det är klart att vi brukar ju prata om att det är inte nödvändigtvis hur mycket du var hemma och vara föräldraledig, utan det är kombinationen av det plus vabbande plus deltidsarbete som många kvinnor eller oavsett vem det nu är i en relation som tar det men adderar till då också att vi får en inkomstbortfall och en pensionsbortfall på toppen på det. Det ser inte jag nödvändigtvis kan. Kompensera upp för en mer
jämställd arbetsliv. Nej. Och baksidan av myntet där är väl också det att om det är kvinnor som drömmer om arbetstidsförkortning så är det ju egentligen så att det är ju kvinnor som har lägre löner och riskerar att få lägre pensioner, så vi behöver då fler heltidsarbetande och högavlönade kvinnor för rätta till det här pensionsskapet egentligen då, så det är ingen lätt fråga.
Det är inte lätt och man hade önskat liksom någonstans att lösningen var så där enkel att gör vi det här så får vi också mer. Ja, men hjälp. Mer jämställt hemma och därmed, men det finns en komplexitet i detta och den komplexiteten är svårt för oss. Att argumentera kring som ändå jobbar med de här frågorna. Jag tror att komplexiteten blir också såklart för den enskilda
individen att kunna avgöra. Därför blir det så viktigt att vi sitter och pratar så här om de här frågorna som vi gör idag. Och när man tittar på pensionerna, du har ju varnat för att en en kortare arbetsvecka då kan bli en kostsamma färd då när det gäller pensionsavsättningarna. Har du något bra räknesexempel som man liksom förstår hur mycket pengar? Pengar det kan handla om.
Ja, jag försökte tänka att om vi bara tar oss själva som är liksom man är mitt i livet, man har jobbat ett antal år. Men och har säg 20 år kvar ute i arbetslivet. Vilken effekt får det här? För det är också så här vilken grupp gynnas skulle gynnas mest om vi bortser från hälsoeffekterna om vi bortser som sagt från kvinnorna inom vården och så vidare och vem tappar mest i inkomst och därmed pension på den här typen av arbetstidsförkortning utan
ersättning för lön och pension? Och där ser vi att om vi tittar på en ingenjör, till exempel en civilingenjör, så hamnar de närmare på 50 % lägre i pension. Och det är ju de med högre inkomster, det är de som faktiskt förlorar mest precis och det tror jag inte. De flesta tänker på. Tittar vi då på en grundskollärare och där räknade jag med en lön på fyrtiotusen där minskar pensionen med 4 %.
Så ni ser det här gapet? Det är ganska stort och tittar vi på någon som kanske jobbar inom hotell och restaurang där man har tjugoåttatusen i lan så ser vi att det är en tvåprocentig minskning. Det kanske skulle bli mer jämställda pensioner? Ja det beror på men.
Det är klart att det är också viktigt att vi ser vad vilken effekt det får för den enskilda individen, men också vad det får för effekt på pensionssystemet som helhet här och minst förändring blir det ju faktiskt för dem med lägst inkomster. Det är ju egentligen det. Uträkningen visar. Men risken här är ju också att vi får fler som hamnar på garantipension och garantinivån och det i sig blir ju en kostnad och det blir dyrt. Återigen, det här är ju.
Allting är sammankopplat effekten på den enskilda individen. Effekten på pensionssystemet, effekten på samhällsekonomin och det är de samhällsekonomiska effekterna som jag tycker är viktiga perspektiv att ha med bort. Förutom liksom det här pension och löneeffekterna. Och det är klart att återigen, även om det inte låter så mycket med 2 % eller 4 % för låg och medellinkomsttagarna så är det många idag som faktiskt är och. Är oroliga för sin pension som inte vill ta eget ansvar för
pensionen. Och som tycker att det är komplext redan som det är så att ska vi komma med den här typen av reformer eller förslag så behöver vi också långsiktigt tänka på. Hur förmedlar vi kunskapen så att man kan ta bra beslut eller den enskilda individen kan ta bra beslut och ska vi ha en lagstadgad arbetstidsförkortning i i vissa skeden i livet så har man möjligheten kanske och viljan att arbeta. Full tid medans vissa skeden i livet där man har småbarn kanske.
Och två som arbetar så kanske det är mer positivt om man har ar hos en arbetsgivare som erbjuder kortare arbetsstimmar eller arbetsveckor, och hur blir det då om man inte kan välja? Det är också en faktor man behöver ta hänsyn till. Alla det det finns liksom ingen one size fitl i det här fallet. Finns det risk för att livsinkomstprincipen sätts ur spel här? Ja, men det är klart att det finns risker med det som vi som vi pratar om här.
Delvis så handlar ju väldigt mycket om alltså den basen och grunden. Är ju att pensionen påverkas av inkomsten. Det är liksom grunden i det hela. Och vem ska ta den kostnaden om inte arbetsgivaren går in och täcker den kostnaden så kommer det ju påverka livsinkomstprincipen och pensionerna för många. Kan man ju flika in också att om vi tittar under motorhuven på det allmänna pensionssystemet så är ju det också i mångt och mycket faktiskt den stora delen
inkomstpensionen. Det är ju ett fördelningssystem. Här tänker ju många liksom att pensionen, det är det jag tjänar in själv och det är öronmärkt för mig och ingen annan. För just inkomstpensionen då bygger ju det på att vi som är yrkesverksamma idag. Vi betalar för de som är pensionärer idag och sen hoppas vi att våra barn och barnbarn är så pass solidarisk att de betalar våra pensioner och här är det viktigt då att tillgång och skulder är i balans.
Annars så aktiveras den här balanseringen eller bromsen som den också heter då. Och skulle man ha en stor reform på arbetsmarknaden, då påverkar det här balansen på kort sikt. Sen kan man argumentera för på lång sikt att effekterna av inbetalningar utbetalningar når någon slags ny jämvikt. Men man kan väl sammanfatta det med att pensionärerna borde inte vara så pigga på en arbetstidsförkortning för hela den arbetande befolkningen? Skulle jag gissa.
Nej och och nu går det i och för sig diskussioner om en gas och så vidare, så att precis som du var inne på där så kan det ju gå att lösa långsiktigt. Men om man tittar också liksom på en generell arbetstidsförkortning så leder det väldigt enkelt uttryckt till att fler behöver försörjas av. Färre arbetare timmar och vilken effekt får det då? Det sätter ju såklart liksom press på pensionssystemet.
Uthållighet. Men du om jag förstår rätt är emot eller har argumenterat emot den generella arbetstidsförkortning genom lagstiftning. Alltså att staten skulle göra det, men men menar att det här inte bara är en fråga för arbetsmarknadens parter att komma överens om utan att den här frågan behöver utredas. Du har skrivit en debattartikel, varför då? Nej, men jag försökte ge perspektiv både den liksom positiva sidan av det belysa. Varför är debatten igång?
Hur behöver man tänka som? Beskrivare vilken samhällseffekt får du, hur lite folkbildning? Hur påverkas den enskilda individen och är man medveten om vilken effekt det kan få långsiktigt när man ändå är villig att ge avkall på närmare 10 % av sin inkomst för att vara ledig en extra dag så att det är ju egentligen inte nödvändigtvis att jag har drivit någon specifik tes, men någonstans vet man när man som ekonom tittar på den här typen av frågor är att det.
Påverkar samhällsekonomin i stort och att vi behöver ha med de perspektiven, både som du och jag diskuterar internationell konkurrenskraft. Förutsättningarna som skiljer sig åt från olika branscher minskade pensioner. Det avstegen då vi gör i det här fallet från en livsinkomstprincip och också den här effekten alltså sysselsättningseffekten. Jag tror att många har den övertro till att vi helt plötsligt skulle få fler i arbete, bara en sån grej. Det tror inte jag är så.
Det är inte lösningen på det heller. Jag tror att. Vi behöver liksom räkna mer på nettoeffekterna på den här produktiviteten. Det är där vi riskerar egentligen att urholka. Möjligheten till andra former av reformer och egentligen möjligheten till hur samhället till stort påverkas. Ja, jag förstår, men jag tänker ju att politikerna gärna håller sig borta från från arbetsmarknaden.
Enligt den svenska modellen så är det ju just arbetsgivare och fackförbund som bestämmer över löneutrymmet om om ett stort fackförbund vill ha en arbetstidsförkortning för sina medlemmar. Då skulle ju kanske då arbetsgivaren kunna gå med på det tänker jag. Om det sker genom lägre löneökningar och och här finns det väl egentligen inga hinder att man kommer överens om det
kollektivavtal eller? Nej, men det finns ju inga hinder och det är ju också så här det jag försöker trycka på är att vi behöver ha en medvetenhet kring hur vi väljer att agera här och framförallt vilket hur det kan komma påverka löneutrymmet långsiktigt och det är ju där. Det är ju den delen som parterna faktiskt råder över. Sen tror jag också att det är viktigt att vi. Skiljer liksom på arbetstidsförkortning och vilka
stora skillnader det blir. Som sagt är det stadgat eller kommer vara en kunna styra det utifrån vilken arbetsgivarperspektiv man har. Och i avtalsrörelserna som har varit så har man ju faktiskt då värderat pension kanske lite mer än än ledighet faktiskt för att många med kollektivavtal har ju fått större pensionsavsättningar på senare år genom flex och deltidspensioner. Och här är tanken då att jag ska äga det här själv i framtiden om jag vill äga min egen tid så att
jag kan välja? Att gå liksom lite tidigare i pension eller allt annat lika få en högre pension om jag jobbar hela vägen in i i kaklet. Märker ni på SPPA att det här har fått spridning även inom individuell tjänstepension? Alltså att små och medelstora företag är utan kollektivavtal har har ökat pensionsavsättningarna på senare år. Finns det någon sån någon sån
trend? Vi ser ingen tydlig trend, men vi ser generellt att det här med flexibiliteten alltså efterfrågan att kunna vara mer flexi. Väl och faktiskt ändra enligt den modellen man vill ha. Dels ser vi en viss ökning. Absolut, nu ska jag. Hoppa in i riktåldern här för 2026 så så kommer ju riktåldern
då? Och det innebär ju då att vi kommer att behöva jobba längre upp i åren för att få samma pensioner som tidigare generationer och där pratade vi faktiskt om i poddavsnitt 228. Men kan en arbetstidsförkortning då i slutet av arbetslivet vara en möjlighet för att orka med ett längre arbetsliv? Det är ju många som hävdar det.
Ja, men det är klart att om man tittar på framförallt vilka vissa yrkeskategorier att många känner att de inte kan arbeta till pensionsåldern och precis som du är inne på med en högre riktålder så skulle det absolut kunna göra skillnad. Men frågan är återigen, är det ett individuellt val är man villiga att ta? Ja, men kostnaden och en lägre inkomst för att kunna jobba arbeta längre? Sen är det ju det som vi många gånger också pratar om och
föreslår. Många att liksom jobba där extra året för att öka pensionen eller framförallt så minns jobba till riktåldern eller pensionsåldern. Så det är klart att det skulle kunna vara ett alternativ inom vissa branscher framförallt. Kanske man behöver jobba ännu längre för att få ihop de här pengarna? Man har haft lägre lön och ja.
Oftast så är det ju tyvärr, även om i liksom vår uträkning när man tittar så här, men man har 20 år kvar till pensionsåldern och att det är de är högre inkomster som liksom påverkas mest eller tappar mest så. Är ju den gruppen vanligtvis som vinner ju generalisera, som faktiskt är den de som inte. Klarar av och har fysiskt krävande arbeten eller är inom vården av någon anledning och känner att?
Men jag klarar inte av med den med arbetstiden eller pressen eller vad det nu kan vara så är det ju de också grupper som oftast har lägre pensioner så att också börja ett antal år innan pensionsåldern att dra ner i arbetstid. Då behöver man antingen ta ett större individuellt ansvar eller hitta andra lösningar. Det är också. På gång att vi ska kunna pausa våra tjänstepensioner framöver. Vilket är bra. Det måste ju ändå det här med och. Men vi diskuterar mycket old
risk. Vi pratar väldigt mycket om att det finns de som faktiskt är friska nog alla som sagt, det finns ju yrkesgrupperna skiljer sig åt att det finns de yrkesgrupper som absolut hade behövt gå. Tidigare började också jobba mycket tidigare än den åldersgruppen som kanske snarare är efterfrågar att arbeta längre än pensionsåldern. Så det är klart att att vi får en större flexibilitet när det kommer till tjänstepensionen och
kan pausa. Den skulle kunna faktiskt bidra och ge dem som faktiskt vill möjligheten att kunna pausa. Tjänstepensionen och uttaget och faktiskt arbeta. Och då är ju temat då egentligen att jag har ett fysiskt och psykiskt krävande jobb och jag orkar inte jobba heltid. Men jag kanske kan tänka mig att jobba timme om det gynnar mig, men då kanske jag vill pausa pensionsuttaget. Där skulle det kunna vara. Dåligt, så där har vi ju. Den flexibiliteten finns ju idag i den allmänna pensionen för
många och kan vi åstadkomma det? Sen är det ju. Hur skulle vi få till det? Tekniskt och praktiskt kan ju vara lite annat och fundera kring. Men det är klart för den enskilda individen så ser. Bara det som någonting positivt som vi ändå efterfrågat. När vi spelar in det här så befinner vi oss i en lågkonjunktur. Tror du att den här frågan om arbetstidsförkortning kommer ta ny fart när tillväxten ökar och det finns en större ekonomisk kaka att dela på ledande fråga
kanske? Nej, men det är klart att allt vi pratar om idag är ju liksom lite grann. Diskussioner där vi inte har de exakta svaren, men där vi ändå kan liksom lite granna räkna på effekten som sagt på produktiviteten och konkurrenskraften. Hur vi attraherar arbetskraft och så vidare. Men det är klart att har vi en större lönsamhet så finns det ju också en kanske större förståelse och vilja till att göra en utvärdering i alla fall. Det tror jag absolut.
Och så undrar jag, har du några bra tips då om jag, om jag nu vill dra ner lite grann på arbetstiden, hur kollar jag hur det påverkar pensionen? Jag tror att det är ganska grundläggande och det gäller ju egentligen för alla att man faktiskt får det här. Perspektivet för det vet vi att jag kan sitta. Jag har ju suttit med rådgivning i många, många år och där kan man oavsett om det är en ung person eller en äldre med hög inkomst så finns det alltid en
liten liten oro kring pensionen. Så det här liksom logga in på minpension.se ta kontakt med din arbetsgivare och fråga vad har jag för avtalsområde? Alla de här delarna? Idag har man ju pensionsplanering när man börjar närma sig pensionsåldern där man kan logga in och liksom prova och se vilken effekt får det om jag går något år tidigare eller inte och där får man. Faktiskt, absolut. Det är prognoser, men det är bättre än den prognos.
Många andra bara ställer själva i sitt huvud så att liksom ta hjälp. Det finns mycket rådgivning. Det finns jättemånga verktyg idag eller mer än i alla fall vad det fanns för tio 15 år sedan att använda sig av för att få ett perspektiv för får man det perspektivet så delvis så tror jag att många går och tror att de ska vara fattigare än vad de faktiskt kommer att vara som pensionärer, men också det perspektivet att jag har ett antal år på mig att kunna
påverka att genom egna val. I den mån man nu har möjlighet faktiskt kunna påverka genom att spara mer jobba ett år längre eller om man många planerar ju gå i pension samtidigt som sin partner, men har ingen uppfattning om de kan göra det. Om det är en som går tidigt ett antal år tidigare, så det finns många bra sätt idag faktiskt att kunna få helheten och kunna få bättre perspektiv. Kan man kontakta er på pensionsbolagen också om man liksom vill prata med någon och
sådär. Absolut kundservice. Ja, jag tror vi ska sätta punkter faktiskt. Eller är det någonting vi har glömt att att någon fråga som du tycker vi har glömt? Nej, men jag tycker vi har täckt det ganska bra ni har. Fått en bra bild av det här med arbetstidsförkortning. Tack för ett intressant samtal. Tack själva. Och då har vi då dagens fråga och den kommer från per. Han undrar hur fond upphandlingen påverkar hans premiepension egentligen?
Egentligen vet du det? Ja den här fondutbudet av premiepensionen det upphandlas ju löpande nu och det beräknas vara klart under tjugotjugofem. Så någon gång i mitten sluten på nästa år. Men det innebär att många av de fonder som finns de avregistreras och ersätts av upphandlade fonder. Och när vi spelar in det här så finns det 428 fonder. Men när alla fondkategorier är upphandlade så kanske det handlar om runt 152 och 100 även om ingen vet dem med säkerhet och pensionsmyndigheterna
faktiskt infört en ny märkning. En blå Sköld, en liten symbol som visar vilka fonder som redan är upphandlade och just nu är det faktiskt enbart Europa fonder. Och alla som har en eller flera fonder som som avregistreras kommer få brev av Pensionsmyndigheten och omfattas om om detta så bör du tänka igenom om om det här bytet passar dig eller om du ska ska genomföra någon form av fondbyte. Och vi kan väl säga till per då att du får väl hålla ögonen när öronen öppna här?
För vi kanske faktiskt kommer prata ganska ingående om det här lite längre fram i höst, va? Ja, det ska vi nog göra. Jag tror faktiskt det kanske bjuda hit. Fondtorgsnämnden är de som sköter upphandlingarna själva fonderna, men det är klart. Breven om de här fondbytet kommer ju från Pensionsmyndigheten, så jag gör fondvalet hos Pensionsmyndigheten med själva upphandlingen av fonder görs av den här ganska nya myndigheten, då fondtorgsnämnden. Och det var allt från oss idag.
Tack för att du har lyssnat i avsnittet. Har du hört tjoka åman från SPP, dan Adolfsson, Björk och mig? Maria ekland är från din pension som är den oberoende tjänsten då i samarbete mellan staten och pensionsbolagen där du får bättre koll på dina pensioner och det är min pension som
producerar min pensionspodden. Nya avsnitt släpper vi varenda fredag om du vill lyssna på tidigare avsnitt så hittar du dem i kanaler där poddar finns sök på min pensionspodden så hittar du oss mitt tips är att du följer oss i din poddkanal för då får du påminnelse varje gång som vi släpper nya avsnitt. Du hittar oss på Spotify och Youtube itune soundcloud.
Ja, alla de där stora streamingtjänster när du vet om du har en fråga eller en idé på ett ämne som du vill att vi tar upp här i ett kommande avsnitt, ja då mejlar du till podd att min pension.se jag hoppas. Att vi snart hörs igen, ta hand om dig och dina pensioner till dess ha det bra. Hej.