Ep 223: 30 år med pensionssystemet. Gäst: Anna Pettersson Westerberg - podcast episode cover

Ep 223: 30 år med pensionssystemet. Gäst: Anna Pettersson Westerberg

Jun 07, 202437 min
--:--
--:--
Download Metacast podcast app
Listen to this episode in Metacast mobile app
Don't just listen to podcasts. Learn from them with transcripts, summaries, and chapters for every episode. Skim, search, and bookmark insights. Learn more

Episode description

Det har gått 30 år sedan pensionsreformen klubbades i riksdagen 1994. Tillsammans med Pensionsmyndighetens generaldirektör summerar vi åren som gått och blickar framåt.

Transcript

Idag tänkte vi fira ett jubileum. Den allmänna pensionen fyller år och den blir nästan medelålders faktiskt. Den 8 juni är det 30 år sedan Sveriges riksdag beslutade att vi skulle ändra våra lagstadgade pensioner ett rätt omvälvande beslut faktiskt som kanske inte märktes så mycket där och då. Men nu, 30 år efteråt, kan du ju vara läge att faktiskt summera det här så välkommen. Dagen se, stanna Pettersson Westerberg, generaldirektör på Pensionsmyndigheten. Tack så hemskt mycket.

Vad roligt att få vara här och fira 30 års jubileet. Vi skulle haft tårta. Nästan faktiskt och i det här avsnittet så kommer du ju då företräda den allmänna pensionen och när du var här förra gången då var du statssekreterare på socialdepartementet hos anna tenje och ansvarig för den allmänna pensionen då med, men på ett helt annat sätt. Vad var det som lockade dig med att tacka ja till att bli generaldirektör för Pensionsmyndigheten?

Men om man är en sån som gillar pensioner och pensionsfrågor och jag är lite pensionsnörd så är det här en av de absolut finaste uppdragen man kan ha i statsförvaltningen, kanske generellt, så det var väl det som lockade mig, tycker du? Att det är begränsande att vara tjänsteman och inte politiker. Det kommer aldrig vara begränsande att vara generaldirektör på Pensionsmyndigheten. Nej, men det är ett sånt fantastiskt uppdrag.

Jag menar som statssekreterare så har du ju kanske det mest spännande och tuffaste uppdraget du kan ha? Men för mig var ju det här lite grann som att komma tillbaka till fadershuset eller moderskeppet eller vad det är. Jag jobbade ju på Pensionsmyndigheten eller det som då var riksförsäkringsverket för 25 år sedan. Anställdes för att bygga en pensionsmodell på våran, analysavdelning och Ingmar då som är anställde mig då han är faktiskt kvar hos oss, så det var så roligt att träffa honom

igen. Jag vet inte hur det gick med den där pensionsmodellen, men man blev ju liksom väldigt intresserad av pensioner så jätteroligt att vara tillbaka. Och få bestämma lite, det är härligt. Det är många som bestämmer hur ställer beslut som. Bestäms att du får inte tycka så mycket längre eller tycker du ändå? Nej, men du vet, det är ju jag ska säga det. Det är ju stor skillnad mellan uppdragen. Det är ju ett operativt uppdrag i myndigheter och ett beslutande makt så att säga i

regeringsansliet. Det är lika stort ansvar i båda de här. Jag har jobbat i båda världar. Jag förstår båda de här delarna och inga eller som har problem att hålla isär dem. Du vet när du ska hålla tyst. Ja vi vi blir ju ombedda vi har ju ett särskilt uppdrag att faktiskt dels öka kunskaperna om pensioner. Vi har ju också ett ofta möjlighet att lämna våra synpunkter i missvar och vi ska sprida kunskaper om pensioner både till allmänheten och bidra med sakliga och partiska

opartiska. Ska jag säga underlag till pensionsgruppen? Och det gör vi ju mycket spännande. Ja och innan vi går vidare, då behöver vi redan höra till nu. Kristina, ja, välkommen du också. Christina kamp våran, pensionsexpert. Inte ordna tyst tillräckligt? Längre? Nej, precis så är det och så kommer ni höra mig också. Maria ekland och jag jobbar ju också på min pension och vi har nu laddat med 1 gäng frågor till

dig anna. Och dessutom har vi fått inspel ifrån våra kollegor, så det blir ett gäng frågor. Men den allmänna pensionen, den fyller ju som sagt då 30 år och överenskommelsen vara klar 1994 då kom både Fredrik Reinfeldt och Göran Persson Persson med varningars ord om negativa konsekvenser. Har de infriats. Nej, det tycker jag inte. Pensionssystemet bygger grunden på rimliga principer. Varje inkönad krona i högre

pensioner. Den som arbetar för högre pension än den som inte gör det och alla som arbetar bidrar också till högre pensioner och till välståndet i allmänhet. Men den stora utmaningen har väl varit att pensionsåldern inte har hängt med i livslängdsökningen och med då ett pensionssystem så betyder ju det att pensionsnivåerna urholkas. Jag kollade lite snabbt här och jag såg då på sjuttiotalet. Så var skillnaden för genomsnittlig kvinna tio år mellan pensionsålder och

livslängden. Tjugotjugo så hade den skillnaden ökat till 20 år och det tycker att det nästan känns lite orättvist att klaga på pensionssystemet för att de inte har klarat av den här typen av påfrestningar. För det är ju extremt det här säger sig själv att du urholkar pensionsnivåerna. Men borde man varit tydligare med det redan 1994 att man sa ju inte rakt ut då att vi behöver jobba längre man liksom. Spelade vi runt och teck. Lite jag tror att systemet är ju byggt som en morot.

Att pensionsnivåerna ökar om du jobbar längre. Sen kanske det är svårt att se det. Men det som har hänt är ju då 2017 så tog ju politiken sig samman och gjorde en ny reform där nu. Pensionsåldrarna höjs de facto och det här kommer ju att påverka pensionsnivåerna också. Även om det tog lite tid så så händer ju också det när du. Var här sist då förutspådde vi pension skulle kunna död, men så blev det inte. Nu är vi alla partier i stället med i pensionsgruppen.

På vilket sätt? Samarbetet att gynna den allmänna pensionen i framtiden, tror du? Nej, men jag, det är ju en tillgång i det svenska pensionssystemet att den här pensionsgruppen lyckades formera sig igen om man är uppe och till och med fattar beslut nu. Är du mamma till det att det gick ihop, eller? Det finns flera som jobbade mycket hårt för att det här

skulle ske. Och ja, många partier fick jobba för det och jag tycker att det var många som gjorde bra insatser för att faktiskt sätta sig ner vid bordet och det. Det är ju en styrka för pensionerna lämpar sig ju väldigt dåligt för de här kortsiktiga dagspolitiska utspelen. Men det här är ju långa samhällskontrakt mellan generationerna.

Man måste liksom förstå vad som händer om man utbildar sig arbetar skaffar barn gå i pension så att det att det finns en stabiliteten och principen och spelreglerna är ganska klara. Det är ju viktigt. Och det är väl också så att jag menar, nu har det gått lite stor i e man. Det har liksom inte hänt så mycket. Du sa 27, 20, 17 händer det grejer sist. Det är ju några år sedan kan det börja hända saker du också så att säga, eftersom det här har liksom man har sytt ihop den här gruppen de.

Har ju de facto fattat tre ganska viktiga beslut, dels den här frågan om att kunna pausa tjänstepension, alltså att anpassa tjänstepensionssystemet högerpensder. Sen är det ju ett par utredningar på gång och gas. Vi kommer till dem då? Nej, men det här är ju intressant. Jag menar, vi har ju tagit emot grupper både på socialdepartementet och

pensionsmiljöer. Andra länder vallfärdar ju till Sverige för att titta på pensionsöverenskommelsen och en av de viktigaste frågorna som ställt ständigt ställs är ju, hur får ni politiken att faktiskt prata med varandra och kunna fatta beslut? Så det här är ju en tillgång och en styrka i systemet. Fast det gruffas lite och fortfarande har jag sett man inte tycker det finns demokratiska problem med det här.

Det är ju en ständigt i en demokrati, så är det ju diskussionen och det kanske är sunt att det är så. Ja och sen finns ju då ett pågående arbete på de avgifterna och om gasen och det är klart det här rullar på. Du ska presenteras i mars nästa år så där, men kan vi liksom få lite händer något? Jag vet faktiskt ganska lite, men vi ser ju mycket positivt på att de här utredningarna har tillsatts. Det är bra och vi hoppas ju på att det blir två bra utredningar som belyser konsekvenserna,

framförallt av olika vägval. Och om jag förstår hela rätt så ska ju gasen lämna förslag med 1 avgisutredningen. Huvudsakligen ska analysera och från Pensionsmyndigheten sitta så är vi ju ser fram emot att få ta del av de här utredningarna och få lämna remissvar. Vi har ju skrivit en del rapporter tidigare. En som har varit underlag för de här. Vi har också sagt att vi gärna ställer våra experter och medarbetare till förfogande för att kunna då göra nya kunskap underlag om det behövs.

Så men vad man kan säga, det är då att när det gäller gasen, ja, då får man ett förslag så att där jag menar jag som vanlig medborgare kan jag liksom se någon effekt av det här i så. Fall, tror du vi har ju väldigt långa beslutsprocesser i Sverige och på god grund för att allt ska vara genomtänkt och genom tröskat så ett ett ärendsgång från idé till slutförande ganska

lång gas. Fall, så finns det ju en utredning att bygga på och det är inte så tokigt för då har man kommit en bit på väg så jag hoppas att det kan gå snabbt. Om, det är så att man kommer fram med 1 bra förslag och det får bra konsekvenser. Vi har ju 1200 miljarder i överskott just nu i ålderspensionssystemet och det kanske vore bra om det kom fler till del så att säga. Innan vi hinner det ifrån pengarna till.

Nej, men det där är en viktig. Det där är en viktig aspekt om vi pratar om generationsrättvisan här att se att också de grupper som har varit med och byggt upp överskottet får ta del av det. Om det är så att man bestämmer sig för att dela ut och räkna på ett sådant sätt så att det blir rättvis fördelning också de här pengarna. Så före 20 30. Alltså jag. Vågar inte säga. Jag vågar inte.

Det här kommer ju utredning att redogöra för, men det det är viktigt att det blir bra processer vi ska hålla i den svenska modellen här. Det är. Den bra men avgifterna. Då är det som sagt bara en analys och det behöver inte alls landa i att det faktiskt blir höjda avgifter, utan man ska bara ha ett underlag som man sedan ska diskutera. Jag har uppfattat utredningsdirektivet på det sättet.

Här ska man väl säga att här finns det inte heller någon utredning tidigare på samma sätt som det finns i frågan om gasen. Så här behöver man väl ta det lite mer från grunden kanske? Eftersom ska du någon ska ju betala också. Absolut finansieringsfrågan är ju är ju komplex här och med dess konsekvenser. Ja som vi sa förut då, så känner jag ju de flesta till att att vi behöver jobba längre för att den här kalkylen ska gå ihop. Men faktiskt. Enligt den senaste undersökningen är det bara 8 %

som känner till riktåldern. Behöver kännedomen öka? Kanske det och här? Jag tycker det har varit väldigt. Nu sitter vi här i min pensionspodden, men här har ju vi ett fantastiskt samarbete mellan branschen och staten iminpension.se. Man kan gå in och göra en prognos och faktiskt kolla vad som händer när pensionsåldern höjs och så bara uppmana alla att gå in och göra en prognos öppna. Det orangea brevet skaffa dig koll.

Det här är ju viktigt och det påverkar din pensionsnivå, så det är viktigt att skaffa sig kunskap här. Men, finns det en risk då för att pensionsspararna ser riktiga åldern som så att säga garantipensionsåldern för att det är ju alltså riktåldern är ju egentligen den åldern då man kan få statliga stöd på grund av sin ålder. Vi har ju precis publicerat en rapport nyligen från Pensionsmyndigheten. Där vi då ser att pensionsåldern

har stigit kraftigt. Det här är då mellan tjugotjugotvå och tjugotjugotre och den stiger med 1,2 år, alltså från 64,8 till 66 år. Det här är anmärkningsvärt mycket och det är ju då helt en följd. Uppfattar vi det som av de här då regeländringarna och det höjdes ju. Tre pensionsåldrar samtidigt.

Det är den lägsta åldern 62 till 63 garantipensåldern som du pratar om Kristina med 65, 65 till 66 och där också socialförsäkringar då du får bär om ett år till och sen kvar så är det rätten alltså att du får rätt att stanna kvar i arbetskraften från 68 till 69. Det här förefaller då att slå rakt in i att människor också stannar längre?

Fast min fråga då, för då blir jag ju nyfiken när jag läste det här och så tittade jag det omedelbart på siffran, liksom hur länge vi stannar kvar i lönearbete eller vad det heter en annan. Och den hade ju inte förändrats den där vi jobbar tills vi är 64,9 eller något sånt där och då undrar ju det är ju jättebra att socialförsäkringarna hänger med upp, alltså att man får a kassa och ett år längre och man får sjukpension ett och längre sjukersättning, men då undrar

jag så att säga det här. Den här höjningen beror den väldigt mycket då på att folk får a kassa och sjukersättning ett år till eller har vi faktiskt. Så ser man någon rörelse i arbetskraften i övrigt. Det där är en mycket bra fråga och det är en tidigt ställd fråga, ska jag säga. Vi har precis inlett ett arbete på pensionsmyndighet att titta på just beteendeförändringar

till följd av de här. Det kommer komma en till höjning tjugotjugosex och det här kommer att få konsekvenser för arbetsmarknadsdeltagandet och också eventuella beteendeförändringar som inte bara är rent mekaniska av att man inte kan kvarstå så att säga så vi kommer att få återkomma just i den frågan. Det vi vet att de här tre åldrarna är att alla tre spelar roll för att den här

pensionsåldern höjdes. Särskilt den lägre och också den här åldern där garantipensionen höjs och där också socialförsäkringsersättningarna höjs. Vilka konsekvenser det får för arbetsutbudet? Det återstår lite grann att se det vi har sett i de här också. Det är ju att det får konsekvenser för pensionsnivåerna. Det här har varit en väldigt intressant övning med att titta på ytterligare en rapport vi har

på bordet. Vi vet ju tumrehetsmässigt att ungefär ett års arbete till ger 7 % högre pensioner och det här det spelar ju ganska stor roll för vad du i slutändan får plånboken, så det kommer. Pensionssystemet är väldigt mycket i rörelse just nu. Både de här pensionsåldrarna och att också både nivåerna och kompensationsgraderna stiger i

systemet. Vår slutsats har ju varit att alla som vill och kan jobba kvar ska uppmuntras och göra det, för det här bidrar ju då dels till den högre pensionen för en själv. Men det bidrar också till alla andra i systemet och det bidrar också till välståndet och BNP ökningarna och allt det här. Vi går ju via inkomstindex, den här mekanismerna så att om det är så att vi får högre inkomster i samhället ökar också upp indexeringen av pensionerna,

även de som då inte har orkats. Eller kapacitet att att vara kvar i arbetskraft får ju också en uppräkning. Så det. Det är en ganska viktig rörelse som pågår för hela hela systemet och tilliten till systemet. Nu har vi precis haft en podd med unionen när vi har diskuterat det här med kommande arbetslöshet och hur det eventuellt kan slå för den här gruppen. Lite äldre för en risk för det att ja, det blir bra om man kan jobba längre, men alla kanske inte får jobba längre. Vad händer? Då?

Jag tror att det är många dimensioner av den här frågan. En handlar ju förstås om den kompetensbrist som finns. Jag tror inte att jag möter en enda arbetsgivare i veckan här som inte säger att de söker efter folk. Och det är klart att ett ökat arbetsutbud bland äldre kommer att vara viktigt så klart för att fylla den funktionen. Sen tror jag man måste jobba med 1 hållbarare arbetsliv och här är vi ju många som drar vårt strå till stacken. Det är ju parterna och politiken.

En Pensionsmyndigheten försöker jobba med att skapa ett mer hållbart arbetsliv, för de är både fysiskt och psykiskt påfrestande arbeten. För vi måste få fler som orkar hela vägen ut. Det har varit spännande med omställningsförsäkringarna också, att man kan byta bana mitt i livet för att orka och stanna kvar. Det är en viktig del i hela pensionsålders frågan. Jag tror att man man behöver ha fokus även på ett hållbart

arbetsliv. Och att alla ska orka jobba längre för nu är väl fortfarande. Det finns ju en riktig diskussionen att att inte alla alltså har. Det finns inte fysiska förutsättningar för att man ska orka jobba till 70. Och det vi ser det här med att jobba och nära är ju väldigt intressant därför att ni har haft upp er podd tidigare också. Att det är ju allt fler som jobbar högre upp i ålder med

sina kall spridning. Fler går lite tidigare och fler jobbar också högre upp i åldrarna och det uppmuntras också på olika sätt och vis. Så det är också en sån här stor förändring som vi ser i pensionssystemet är i rörelse. Vad spännande tid ni kommer till de där orden. De är spännande. Nya ord har det blivit också på vägen, men jag tänkte så här, vi skulle gå igenom de olika delarna just i den allmänna pensionen och vi vill att du svarar också som myndighetschefer stoff.

Men om vi börjar med inkomstpensionen då då och här räknas ju alla år och ditt inkännande blir pensionsrätter som du kan kräva tillbaka av de som är yngre. Nu läste jag senast idag att om barnen tar slut, vad gör vi då? Men det räknas upp med inkomstindex, vilket till exempel inneburit att när det har varit hög inflation så det här är ju inte en inflationsskyddad del som till exempel garantipensionen som vi räknas upp med priserna då.

Men vad är styrkorna och svagheterna just när det gäller inkomstpensionen tänkte jag börja med att höra Ja, men alltså det här är ju förstås grunden i pensionssystemet eftersom det är det största systemet också. Jag tror att det utgör 87 % av det totala sparandet i 13 % premiepensionen, 87 % i inkomstpension och är ju också det som är generationskontraktet och omfördelningen och det är ju

väldigt spännande att följa. Det här är ju den som liksom gör basen för pensionsålderhöjningarna och så vidare. Och det är ju ett det är som du säger med med uppräkningen att den följer ju inkomstindex. Så det är klart att när vi har goda tider, vilket vi har haft de senaste två decennierna så tuffar det här på och öka på bra. Just nu har vi varit en hög inflationsperiod och då ökar den här delen lite långsammare och grundskyddet lite mer Så det är ju en det finns för och

nackdelar. Vad tycker du är styrkorna? Är det det här att det är ett generationskontrakt att det löper på att det liksom är ret robust vid sina eller? Ja, det är ju basen. Det är ju liksom ålderspensionssystemets grund och svagheten. Jag vet inte om det finns så mycket svagheter. Ja det pratas ju ibland om det här med inkomst över taket och såna här saker som man då inte får tillgodoräkna sig.

Är det ett problem? Taket är ju också inkomsindexerat så andelen som ligger över taket är konstant över tid. Givet att du inte får kraftiga förskjutningar i fördelningen. Men det är rimligt att det är epså. Det här är ju ett vägval man har gjort i ett delat pensionssystem och som har varit med oss ja, men sen femtiotalet, i alla fall sextiotalet när man hade striden om ATP och man valde iväg att det skulle finnas tjänstepensioner och så vidare. Då går vi ner till

premiepensionen. Den har du ju pratat mycket om under åren får man ändå säga och allting har väl inte varit positivt. Ser du några styrkor med den och svagheter? Här tänker jag att man kan ta också helheten av prepareration istället i helheten i ett väl utformat pensionssystem så måste du sprida risker, så det är en fördel att du har avkastning från finansiella marknader. Du har avkastning ifrån landets inkomster och här är det ju då en balans att hitta. Hur stor ska det här vara och

premiepensionen då? Det är ju då 13 % av den här hela kakan i det allmänna pensionssystemet, så den den en hyfsat stor del men inte jättestor fördelen förstås är också. Du kan placera pengarna utomlands. Även om de finansiella marknaderna numera är väldigt integrerade så kan du gå till 1 annat land och få dess lands avkastning så att säga till ditt pensionsstyr ett sätt att inte lägga alla ägg i samma korg så det brukar vara så här i pensionssystem i olika länder

att de vill balansera lite. Grann, det är kul att säga att det det är mera risk, men det är också en riskspridning, det tycker. Jag ja, men om man tänker pensionssystemet som är rätt så är det ju riskspridning inom pensionssystemet, hur man ser på det.

Men vad jag ser när jag tänker på speciellt de som är unga nu åt till nittiotalisterna och som ju har kommer att ha en större del av sitt pension från tjänstepensioner, givet att de har det och där ligger ju ganska mycket av den pensionen också. I de finansiella marknaderna så att så att säga risktagandet ökar för dig som är ska bli pensionär framöver och därmed så ser jag ju också att det finns en risk för att när du väl blir pensionär att du får väldigt frukterande pensioner.

Det man kan tänka där är ju, jag har faktiskt räknat på mig själv. Jag behöver inte säga i min ålder riktigt, men jag är ju då inte så ung längre och jag har lagt avsättningen för min helhet som då mitten av sjuttiotalet. Ungefär så är det 25 % av mina avsättningar som hamnar i finansiella marknaden. Då har jag inte räknat med AP fonderna, vilket också är en buffertfond som stödjer inkomstpensionssystemet. Och det är klart att den andelen

ökar med med yngre åldrar. Jag satt med siffror häromdagen från våra duktiga kunniga medarbetare på Pensionsmyndigheten och vi ser ju att det är ju en övertid. En stor vinst avkastningen på de finansiella väsentligt högre än vad det är i inkomstpensionssystemet. Så det är klart att det kommer att ge dem högre pensioner åttiotalisterna och kommande generationer och så får man väl hitta de former. Det finns ju möjligheter att köpa olika annuviteter, att man kan lägga sig i traditionella

försäkringar under förval. Eller andra delar när man väl går i pension för att minska den här fruktationen. Men här gäller det ju att också se till att pensionen blir tillräckligt och tar du in tillräckligt hög risk då får du lägre pension. Man kan ju vända på det om vi nu ska höja avgifterna kanske det vi ska lägga det på prepenspensionen då eller? Det har varit en diskussion från lite olika partier, hur en eventuell då avgiftshöjning ska utformas. Så det får man väl titta på.

Det finns för och nackdelar och det är ju. Det är ju alltid svårare att när det är reda pengar som ska tas ut istället för ett fördelningssystem så ställer det också särskilda krav. Men det är helt säker på att den här utredningen kommer att analysera. Och sen har vi det här pratet om alla fonder som finns då då i dagsläget är det väl 450 fortfarande kvar.

Det har varit 801 slag och då har man ju nu beslutat att staten ska ta ett större ansvar för vilka fonder som erbjuds fondtårsnämnden jobbar ju med det här. Hur tror du att pensionsspararna kommer agera för ännu? Så länge har det liksom inte hänt något vad vad, vad är pipen, vad vad, vad kommer hända? Jag vet faktiskt inte riktigt vad som kommer att hända. Vi jobbar ganska mycket hos oss. Jag ska säga det är fondtorgsnämnden som är ansvarig myndigheter.

Här är nystartad myndighet som då ska ha hand om den nya fondtorget. Men du är ändå ansvarig för vad de håller på med eller nej. Det är så här det är. Det är då en fristående myndighet fondtorgsnämnden, däremot fondtorgsnämndens kansli, de som jobbar åt fondtorgsnämnden. Det är medarbetare på Pensionsmyndigheten, så vi servar vi hjälper den här fondtorget. Det är ungefär samma sak som du

vet. Det finns valmyndigheten finns hos Skatteverket. Det är samma konstruktion så valmyndigheten är fristående, men de får stöd och hjälp att ha sin personal ifrån Skatteverket ungefär så och är det ungefär samma konstruktion, så vi är inte blandat det alls från Pensionsmyndigheten att göra själva urvalen av vilka fonder som ska bli. Däremot så följer vi arbetet nära eftersom det är våra medarbetare och det verkar tuffa

på bra. De har ju släppt de första fonderna av vad som vad som ska bli på det nya fondtorget. Sen kommer det bli en stor överflyttning och det. Vi har sett har ju varit att det var ganska liten aktivitet i förhållande till när det har skett såna här förändringar, men vi får väl se vad som vad som kommer att hända i i den här transaktionen. Det är flera nu upphandlingar på gång. Men det händer ingenting i närtiden säger så för mig som pensionssparare.

Jag blir inte direkt. Jag ska inte byta fonder i höst. Det kan ju vara så då att om du har valt någon av de här fondkategorierna som är upphandlat nu då förflyttas ju du då från det här öppna fondtorget och in i det upphandlade fondtorget och då kommer du få information om det och det kommer då också gå från pensionsmyndighet. När det kommer? Ja. Det sker successivt och det kommer också då vara

information. Sen bygger vi ganska mycket nya system för att hjälpa folk att fatta kloka val ny valarkitektur som finns på våran hemsida. Så om man är lite nyfiken att fundera på, vad är lämplig risk för mig, hur ska jag tänka och så vidare så kommer man att kunna få ännu mer stöd snart snart i våran hemsida. Ja, får vi bjuda hit dem också, låter det? Som det är på pensionsmyndigheten.se alltså? Ja. Och det är på gång ska jag säga nu.

Mina medarbetare kommer bli lovat att inte lova någonting som vi har en. Det är på gång. Det blir en nyhet. Åh vad roligt och sen det här grundskydden då längst ner i botten på pyramiden höll jag på att säga, då har vi en garantipension. Vi har inkomstpensionstillägg och vi har bostadstillägg och vi har äldre försörjningsstöd. Har jag missat något finns det

ett problembild här. De är många och de alltså påverkar ju någonstans ändå det vi pratar om respekta och stånd och såna här saker är, hur ska vi ha det med grundskyddet? På två saker i rapporterna från Pensionsmyndigheten.

Det ena är då att det har ju stigit kraftigt de här nivåerna för garantipension och grundskydden överlag så nästan 60 % idag av alla pensionärer har någon andel garantipension och det är då regeländringarna 22 när man höjde dem de facto, men också de ganska rejäla uppräkningar. Det har varit uppräkningar åtta 9 % nu tre år och det gör ju att då har nivån stigit upp och då är frågan, är det ett grundstöd? Av befolkningen har det. Och det andra är du inne på

Kristina? Det här med komplexiteten att totalt så har vi nu sju olika skattefinansierade grundstöd i olika former och inte ens experterna hos oss kan riktigt förklara hur allting hänger ihop. Så det där är ju förstås en utmaning både som du säger för jag lönade sig för att arbeta och också förstås att förstå, vad är det jag får när en dag går i pension?

Och här vill jag återigen se att det här kan även om man då är låginkomsttagare så skulle jag gå in på min pension och göra en prognos och titta lite hur det ser ut. Även om inte alla delar är med så är jag garantipensionen med och ger en bra bas för förståelsen så gör en prognos. Men, tycker du att man behöver göra något här alltså?

Vill du se en förändring? Pensionsmyndigheten har ju pekat i sina rapporter på att det finns olika välval där vi skulle kunna ha ett effektivare grundstöd alltså som kostar mindre pengar men ändå ha god träffsäkerhet. Men det, det är ju alltid en utmaning att göra de här förändringarna. Det är ju människor kan falla mellan stolarna, det det. Är människor med små marginaler.

Så det är ju man förstår att det är ett politiskt ganska komplext problem, men vi har pekat på vägval hos oss med våra underlag. Så det är bara att läsa om man vill. Men då kan man samtidigt säga också. Ni har fullt upp en dos så ni skulle inte gilla om man ändrade i detaljerna och ni fick liksom

informa som nya stöd? Pensionsmyndigheten är en verkställande makt, så vi kommer att genomföra det politiken vill att vi ska genomföra och det är klart att det reformer som gynnar oss gynnar pensionssystemet gynnar Sverige kommer att vara vara bra. Hur många anställda är ni nu för? Tiden, ja, vi är ungefär 1600

personer. Och många jobbar ju förstås med utbetalningen av pensionssystemet och många jobbar med i t systemen och så. Så det är ändå ganska få som är experter, men ja, men mycket operativ verksamhet. Det är det som skiljer från departement. Nej. Men. Det vi får se vad som händer då, men det låter inte riktigt som att du kommer att förändra grundstöden imorgon.

Jag vet inte riktigt om pensionsgruppen har det här på sin agenda, men men det är klart att de också säkert läser rapporterna och funderar över det här. Det. Är klart, sedan fattar jag ju också. Man kan ju liksom inte och det är väl ett dilemma. Det var ju också en en kom ju upp när man pratar om det här med höjningen av

garantipensionen att jag menar. Som man säger när jag är 50 att pensionssystemet ser ut så här och sen när jag väl kommer fram till liksom att jag ska gå i pension så är inte verklighet längre. Är det ett problem? Nej, men det som vi pratade om lite för en liten stund sen att pensionssystemen de är ganska dåligt utrustade choklad de här

kortsiktiga politiska utspelen. Det ska vara långsiktiga stabila spelregler, principer som man förstår vad som händer i vid olika livsval med arbetare eller går i pension eller får barn så behöver det vara stabilt över tid. Ja, jag brukar tänka på när jag började med i arbetslivet. Det var väl någon slut på sjuttiotalet, då var det faktiskt fortfarande så att det var de 15 bästa åren som räknades. Jag brukar ibland säga det var betydligt att jag inte visste det.

Och när jag började jobba då jag var då var jag jobbade tidigt, men på riktigt så började jag jobba vid kl. 20.04 års ålder och då kom jag ihåg att jag. Sen hade jag inte någon tjänster på första gången och det diskuterade jag en del med min chef. Hjälpte. Det det tror jag inte, men men där är väldigt intressant.

Ja verkligen. Så det brukar man säga till unga att jag menar, nu ser pensionssystemet ut ut som du gör, men man kan inte ska vara helt och hållet övertygad om att det blir exakt så när du väl går i pension. Ja i samhällsdebatten talas det om välfärdsbrott och pensionerna är inte fredade att få bostadstillägg utbetalat som man

inte har rätt till. Det kan bero på slarv eller också så har man inte förstått reglerna, men det finns ju dokumenterade fall med förfalskade levnadsintyg för de som har pensionsutbetalningar bor utomlands. Hur arbetar ni och den utbetalningsmyndighet som ska förebygga felaktiga utbetalningar mellan de här frågorna? Pensionsmyndigheten har ett mycket aktivt och systematiskt arbete för att motverka felaktig

utbetalningar av bidragsbrott. Och precis som du beskriver det så är det på olika nivåer du kan tänka på det i termer av en pyramid högst upp så är den organiserade brottslighet som systematiskt försöker tillskansa sig både allmän pension och bostadstillägg. Annat genomförfalskade levnadsintyg och det finns också grövre former.

Sen är det då liksom hela skalan ner till att man gör misstag oavsiktligt så att säga som blir en felaktig utbetalning för att man pensionssystemet är ganska komplext. Har en kontrollenhet som jobbar med det här och också våra handläggare jobbar väldigt aktivt med att se till att det inte blir så här. Sen kan man konstatera och det här är någonting som vi också kommer att jobba mycket med. Men vi har också jobbat tidigare med är ju den här.

Det är lite olika förutsättningar i att faktiskt minska risken för att göra de här oavsiktliga felen när vi söker bostadstillägg idag så ska du fylla i trettiotal uppgifter om din hyra, om din din ekonomi, din förmögenhet och det kan vara ganska tufft Om du är du är 80 plus du kanske liksom blivit änka. Du har kognitiv svikt.

Det finns många liksom delar och där Pensionsmyndighetens handläggare jobbar väldigt hårt med att hjälpa pensionärerna att hamna rätt här och där kan man ju jämföra med det här med förifyllda uppgifter som vi tror skulle kunna vara en väldigt bra

väg att kliva framåt. Tänk eran skattedeklaration där är allting, företag och till hela befolkningen och Skatteverket har varit väldigt duktiga med att också jobba tillsammans med uppdragsgivaren i att åstadkomma det här och vi ser framför oss för att vi ska också försöka jobba mycket mer med förifyllda uppgifter. Det här kräver en del ny

lagstiftning. På marginalen åtminstone, men också att jobba då med olika aktörer för att få in de här uppgifterna för att det ska vara lättare att göra rätt i från början. Alltså minska de här misstagen vad gäller utbetalningsmyndigheten så har vi precis skapat en liten ny sektion som ska jobba med de en liten grupp hos våran kontrollenhet och vi ser fram emot att se vilka impulser vi kommer få ifrån dem.

Sen jobbar vi ganska intensivt själva just nu och vi har också bra impulser ifrån andra myndigheter, däribland förstås polisen och kronofogdemyndigheten och Försäkringskassan som vi jobbar tätt med. Vi är deltagarna till 1 samarbete som heter mur som har startat av Försäkringskassan 2019 där man det är 25 myndigheter som jobbar ihop på olika sätt för att kunna motverka ett bidragsbrott och felaktiga uppgifter över huvud taget uppkommer Så det här är ett område som pågår massor på.

Det ska vi kunna göra en helt egen jätteintressant för. Lite grann den frågan ja jätteintressant, men man blir i alla fall. Är det så att man har fuskat så får man betala tillbaka pengarna till staten. Det är så där när man ertappas så kommer det att komma att återkrav och det är också så att det är det lämnas så småningom till Kronofogden om det är så att du inte betalar. Det finns en kedja som följer då en lagstiftning. Ja, nu ska vi hoppa upp till tjänstepensionerna här.

Det är ju ingenting som egentligen har med allmän pension att göra, men ändå det är något som inte politikerna utan arbetsmarknadens parter förhandlar fram. Men tjänstepensionerna har under den här 30 års perioden fått allt större betydelse för den totala pensionen. Hur ser du på det det? Var egentligen ingen uppfattning som pensionsmyndighet på det eftersom det är ju parternas ansvar och befogenhet att att förfoga även.

Men det man kan konstatera är ju att det har ju ökat mycket och sannolikt så är det väl en följd av den diskussion vi har haft om pensionerna, pensionens tillräcklighet och då har man byggt ut det här genom att avstå löneutrymme. För det är ändå det man gör och bygga större system och det är

ju det som du säger det. Det blir en större del både för låginkomsttagare att det har gått från 3,5 %. Till 4,5 % oss till 6 procents avsättningar och även då förstås avsättningarna över taket är viktiga. Är det? Bra att den finns som är liksom ett komplement till den allra pensionen. Jag värderar inte huruvida den finns, men man kan konstatera att det är ju del av modellen och den har varit det enda sedan

nittonhundratalets början. Den här blandade modellen med allmän pension och tjänstepension och för aldrig eget sparande. Och den är nog den är en del av modellen och kommer finnas och jobba vidare. Det jag har sagt från Pensionsmyndighetens sida är ju att jag jättegärna vill ha ett utökat samarbete. Vi har ju det här uppdraget. Vi har tre uppdrag. Ett uppdrag gör att göra pensioner enklare.

Vi ska försöka få fler svenskar att förstå pensionssystemet och där har vi ju vårt fantastiska samarbete med min pension. Men jag tror att vi kan göra ännu mer och där är ju förstås tjänstepensionerna jätteviktiga att förstå och jag vet jag jättegärna skulle vilja ha ett råd, kanske med försäkringsbranschen och kanske med parterna för att se hur vi kan ta ytterligare steg för att göra det här komplexa.

Ganska svåra pensionssystemet, begripligare för fler också så har jag kontakt med pensionärsorgansorganisationerna och Akademien för att se om vi kan göra mer här. Och det enklaste vore det var en pension och en pensionsutbetalning. Så kan man se på det också, men men så är det inte som modell. Den är byggd och det är ju en det är en lång historia. Det här från nittonhundratalets början ju. Det är väl rätt kul att det blir lite konkurrens mellan pensionerna kan du ju?

Ja, men också återigen frågan om riskspridning att se till att du har också att du har pensioner från fler former av olika typer av avkastning. Två ord som jag tycker är spännande som ändå har uppstått under de här åren. Det tredje har vi egentligen pratat om respektavstånd, men sen finns det faktiskt två andra ord som inte fanns för 30 år sedan, men som finns idag och det ena är ordet flexpension.

Nu ser du på flexpension? Och vi har egentligen heller inte där så mycket uppfattning med tanke på det här är ju någonting som också parterna har skapat också, som är ju en del av så att säga avstådd lön för att också utöka pensionsutrymmet. Ja så ja jobo när det hör ju egentligen ihop lite grann med flexpension är det bra med jobb och när? Det är väldigt bra att det finns en möjlighet att kombinera arbete och pension.

Den här flexibiliteten var ju en grundtanke i pensionssystemet som föddes då för 30 år sedan och att det också full flexibilitet i både ditt uttag och hur du vill jobba och vi ser ju att det finns en otrolig kraft. Många kloka personer som har passerat 65 som var normen tidigare som kan bidra till att öka välståndet i landet så är det väl utmärkt att det finns möjlighet att kunna göra det i vårt pensionssystem och förstås också för individen utifrån sin

sin vilja och önskan. Och sen då den här tidsunmissionen, kronor frågan jag läste faktiskt häromdagen att det är typ å TP systemet. Det klubbades för ungefär 65 år sedan, så det har liksom gått i pension på riktigt nu. Och sen har man ju då sagt eller en viss person har ju sagt att det här pensionssystemet ska hålla till nästa istid. Vad tror du? Precis min min busskörberg sa till nästa istid. Vi får väl se om han får rätt.

Än så länge så har det ju varit ganska stabilt, åtminstone i grundprinciperna och stadigt i det avseendet. Sedan tror jag att alla välfärdssystem pensionerna också måste anpassa sig till sin tid. Alla omvärldshändelser man ser felaktigheter. Det är klart att det måste kunna ske förändringar och reformer här, men den som lever får se. Vi får hinna bli pensionärer först lite nu, värld systemet. Tack, snälla anna, för att du ville komma till oss idag.

Jättespännande frågor och få svar på tack. Så hemskt mycket för att jag fick vara med väldigt roligt att få prata. Pension också. Vi heter också, kom du med? Det är bra. Och då har vi. Kommit fram till dagens fråga och jag tror att du du anna kanske kommer med här också, för den kommer ifrån Johan och han är 62 år och han vill själv styra när han tar ut pensionen och hur den ska betalas ut och han undrar nu kommer den här nya riktdåden att äventyra hans

pensionsdrömmar? Jag kommer börja då? Förtydligade det här med rikt då nu för jag tycker att det det finns en risk för att det här kommer att missförstås och riktåldern är ju den ålder som styr grundskydden alltså när man får garantipension och bostadstilläggade försörjningsstöd och annat. Den räknas ju upp, men sen är det också så att den egen intjänade användarpensionen alltså inkomstpension och premiepension, ska du då kunna

ta ut tre år tidigare? Och det är klart, där flyttas ju åldrarna upp också, men sen har vi ytterligare ett stort paket pension eller tjänstepensionerna där vi har helt andra åldrar så att ja, man kan ju beroende på vilken pension du har. Skulle jag vilja säga så kan du väldigt, väldigt stor utsträckning styra. Hur och när du vill ta ut dina pensioner. Men är det så att du är beroende av statliga stöd? Ja då är du då kommer du att påverkas ganska mycket av ryktorn?

Vad säger Anna det? Var bra sammanfattat, men jag tänker också, den här riktåldern är ju egentligen en så kallad nudge, alltså en liten knuff för att man tänker sig. Du har en lägre pensionsålder då som då är 62 eller 63 kommer flyttas upp till 64 alldeles strax. Utöver det så är det bara en rekommendation från staten när du ska gå i pension och som är den här riktdåden och den är ju då den uppindexeras med livslängden hela tiden och

kommer då förflytta sig framåt. Så det finns ändå ganska stora frihetsgrader inom ramen för det här systemet som vi har nu också. Så det kan ju Johan ta till sig då, men han måste i alla fall fylla 63 tror jag för att han ska kunna ta ut sin. Inkomst ja 62. Ja, jag orkar inte räkna. Nej. Men man får i alla fall vara pensionär en femte vilos i kvitt liv. Jag har räknat ut. Det är bra, det är faktiskt. Bra, det får man vara nöjd med Johan och det var allt för oss idag.

Tack för att du har lyssnat i avsnittet. Har du hört anna Pettersson Westerberg, generaldirektör på Pensionsmyndigheten Kristina kamp och mig Maria Eklund. Det är från min pension som är den oberoende tjänsten i samarbete mellan staten och pensionsbolagen där du får bättre koll på dina pensioner och det är min pension som producerar min pensionspodden också från ax till limpa.

Vill du höra flera avsnitt så hittar du oss i kanaler där poddar finns och normalt släpper vi nya avsnitt varannan fredag. Det här avsnittet är ju en hyllning till den allmäna pensionen som fyller 30 år den 8 juni och för att fira lite extra så släppte vi idag också en ny rapport gjord av Kristian kamp och i den granskar vi hur pensionen har utvecklats över tid för olika generationer från femtiotalister till åttiotalister och du hittar rapporten på min pension under

fliken om oss. Om du har en fråga som du vill att vi besvarar här i podden, då skickar du den till [email protected]. Jag hoppas att vi snart hörs igen. Ta hand om dig och dina pensioner till dess ha det bra. Hej.

Transcript source: Provided by creator in RSS feed: download file
For the best experience, listen in Metacast app for iOS or Android
Open in Metacast