Med 1 åldrande befolkning ökar behovet av vård och omsorg och i framtiden kommer välfärden behöva fler händer anställda i kommuner, regioner och kommunala bolag har sedan årsskiftet fått ett nytt tjänstepensionsavtal. Där fortsätter inbetalningen ända fram till 69 år. Avtalet heter för de flesta acup KR kommer den nya åldern innebära att fler jobbar längre eller blir det arbetsmiljön som sätter gränserna?
I våras kunde de som har föremålsbestämd tjänstepension inom kommun och Region byta till premiebestämd. Hur gick valet? Och hur påverkar inflationen tjänstepensionen inom kommun och Region? Det ska vi prata om idag med Johan Sjöström som är individ och ledningsstöd på KPA. Välkommen till oss Johan. Ja men tack tack Maria och kul att vara här. Tack dan också. Ja, vi är jätteglad att du tog det hit ända från söder tvärs genom. Stan känns det inte hade med 1 korv också borta vid karlavägen.
Innan. Så att så att. Få ett lunch också. Ja men precis. Och sen så har vi också dagen då som Björk på den pensionsekonom i studion. Ja hej hej hej hur mår du? Ja, det är bra. Jag fick inte i mig någon korv, men det går nog bra ändå. Kranvatten direkt från källan får. Duga. Det fick. Jag och sen, så kommer ni höra mig också då Maria ecklund, men åter till ämnet nu då?
Johan välfärden har en stor kompetensutmaning inom kommuner och regioner väntas stora pensionsavgångar de kommande 10 åren och behovet av rekrytering är stort. Hur passar det nya pensionsavtalet in i pusslet? Kan det bli så att fler vill jobba längre när man tjänar in tjänstepension ända fram till 69 år, eller tror du att det är andra saker som kommer att styra? Ja, absolut verkligen. Det kommer ju vara en utmaning för sektorn under de närmaste åren.
Och ja, som du nämner så väntar hur stora pensionsavgångar och ett stort rekryteringsbehov. Och det har ju samband med att det är en svag ökning av personer i arbetsför ålder och antalet sysselsatta i kombination med tuff konkurrens på arbetsmarknaden. Det betyder ju att välfärdens kompetensutmaning inte bara går att lösa genom att fortsätta att rekrytera fler faktiskt så att ja som du är inne på som frågar
antyder det är fler faktorer. Som bidrar till att allt fler muren förlänga sitt yrkesliv och det nya pensionsavtalet då ska ju vara en viktig pusselbit i att det sker. Och ja, jag tänker lite bakgrunds bakgrundsdata då som exempel, att om man tittar på kommuner och regionsektorn och om pensionsåldern skulle stiga till 66 år från dagens 64,2 i kommuner och 64,5 år i regionen fram till 20 31 ja då skulle faktiskt behovet av rekryteringar till följd av pensioneringar under den här perioden.
Minska med från 319. Till tvåhundrafyrtiofemtusen. Ni kanske inte säger så mycket. Men det motsvarar minskning med drygt 23 % pensioneringar under den här perioden. Så då får man liksom en förståelse för för hur förändring i form av ett förlängt yrkesliv kan påverka och bidra till att stötta kompetensförsörjningsutmaningen
som regionsektorn står inför. Och sen kan man ju säga också, ja, ni känner ju till det här förstås, men det finns ju en hel del som talar för att det kommer ske tillsammans med de förändringar som har skett och som kommer ske i form av att de lägsta åldrarna för uttag av allmän pension och garantipension har höjts från och med tjugotjugotre.
Och att låsåldern också höjts och för att senare följa så att uttrågsålderfall men pension ytterligare höjs från tjugotjugosex ja och sen är det ju förstås väldigt, väldigt många andra områden som är väsentliga i sammanhanget för ett förlängt yrkesliv och. Behovet då exempelvis om att öka jämställdheten i en kvinnodominerad sektor som vi vi betjäna som pensionsbolag, arbetsmiljöarbetet då vi kommer väl in på det sjukfrånvaron kompetensutvecklingen, hur
arbetssätten kan utvecklas och. Hon är med mig någon liten spaning också kring teknikutvecklingen som jag läste på lite grann inför det här inför det här mötet så att det ska bli spännande att diskutera om sakerna. Men som sagt var det många pusselbitar som ska på plats. Ja vi tycker också det ska bli spännande. Och det finns ju flera kreativa grepp som vissa kommuner har tagit till i Halmstad till exempel så har man ju en bonus till seniora medarbetare som inte går i pension.
Där kan man ju få upp till sjuttiofemtusen kronor om man jobbar kvar och det finns ju flera norrlandskommuner som också försöker locka arbetskraft och man har naturligtvis väldigt mån om att behålla dem man har också. Men det nya avtalet innebär ju också att inbetalningen till tjänstepensionen ökar rätt rejält och för många handlar det om 1/3 extra faktiskt alltså den som tjänar tjugofemtusen kronor får faktiskt 375 kr mer inbetalt i sin pension.
Varje månad är man ung och jobbar länge och med ränta på ränteeffekt också på det då då så blir det ju en ett rejält tillskott till pensionen har de anställda koll på det här att arbetsgivaren nu blir en väldigt attraktiv arbetsgivare tänker jag går nu ut ur saluför det. Ja men delvis tycker jag vi. Vi ska ju ta ansvar för att att det blir känt i nya pensionsavtalet som har slutit, så de fördelarna som det innebär för de anställda och att det är också då bidrar till att.
Det blir ännu mera attraktivt att att jobba i kommun och regionsektorn. Men jag tänker som så på din fråga här så tror jag att att man har koll II på kronor, hur mycket det blir mer i pension, det tror jag blir mer en långsiktig utmaning för oss att försöka lösa och jag tänker, vi har ju haft en intensiv period nu med mycket informationsinsatser och den här typen av vad ska man säga typfall där vi räknar fram hur mycket mer pension man får.
Genom det nya avtalet har vi ju använt och exempelvis en undersköterska då som yrkesaktiv från 21 till 68 år, att de kan få drygt 1700 kr. mer i månaden i pension. Kom en illustration då vi har haft andra andra yrkeskategorier också. De är ju ganska kan man säga effektiva II att bidra till att man faktiskt ser att man får ett ännu bättre pension i kommuner och regionsektorn.
Men jag tror det räcker ju inte då under det här tjugotjugotre utan även framöver och ja, tillsammans med er och andra aktörer och intressenter att öka exempelvis användningen av digitala tjänster. Vi har ju tycker vi är en fin inloggad tjänst då mina sidor där man kan se utvecklingen och hur mycket som betalas in för den kommunala tjänstepensionen,
men att man också använder. Prognos tjänster som min pension då det är ju effektivt att se liksom i kronor och öron hur mycket som betalas in och hur mycket pensionskapital man får och vilken prognos man får. Då blir det mer påtagligt tycker
jag. Jag tänker att det låter kanske lite klyschigt, men tillsammans med arbetsgivare och fackliga organisationerna fortsätter Det här fina samverkansarbetet som vi har haft, vilket har varit intensivt då med mycket informationsträffar och många olika format för att nå ut. Men att bidra till att man får större förståelse för sin
tjänstepension som förmån. Och att den vi har ju stor tillgång till olika ytor där vi pratar både med individkunder och arbetsgivarkunder att nå ut med innehåll i format som är effektivt då och och ja, som det antyder kanske också lite grann nå ut till unga som som som har nyss klivit in i en yrkesroll och och på det sättet också bidra till att man får större förståelse för att det det är en bra anställningsvillkor av att ta anställning i kommun och regionsektorn.
En sak som vi inte har nämnt. Det är ju faktiskt att man kan få pension från första kronan när man är ung också i andra avtal får man ju vänta. I alla fall det privata avtal. Då får man ju vänta tills man är 25 eller 23 så men men ert avtal så får man det från första kronan även om man sommarjobbar.
Det är ju otroligt ju. Ja man kan ju se det som att det är ett bra insteg till att börja bygga kunskap om om pensionen, för då finns det ju någonting om man loggar in exempelvis på vår på vår våra mina sidor eller min pension som mina sidor så att så att och kanske man får ett orange kuvert då om man liksom passerat de tröskelgränserna så att det är väl jättebra och sen förstås då en utmaning att att. Skapa en förståelse och kunskap
då, men. Den byggs ju inte vända så att det är bra att man är ute tidigt då eller vid att vi kan vara ute tidigt och informera. Just att det här nya eller uppdaterade avtalet då beroende på hur man ser det acup KR faktiskt innebär högre pensionsavsättningar än än tjänstepensionsavtal i privat sektor. Många gånger, alltså. Historiskt har det ju ofta varit tvärtom har någon reflektion på det?
Ja, men absolut då. Jag tänker jag var, jag var lite tvungen att att testa och pröva våran produktexpert Tomas måns som på det här och. Det har diskuterat med honom där då så så kommer vi nog fram till att det.
Det är inte riktigt stämmer faktiskt historiskt utan man tittar på cop KL så har det varit 4,5 % på hela lönen faktiskt och en förmånsbestämd del på på inkomst över 7,5 och sedan 2010 och sedan om man tittar på efterföljande avtalet a ka k eller så har det varit 4,5 % och 30 % sedan 20 14 ja och IPFA det här är liksom jättegamla avtalet så så har det också varit högre avsättningar. Om jag om jag uttrycker mig så här då att det har blivit märkbart bättre än vissa privata
tjänster. Pensionsavtal det har har du någon reflektion om det för att både tidig intjäning och inte längre 4,5 % utan 6 % och man fortsätter tjäna in pension efter 65? Det är ju märkbara förbättringar. Man kanske kan södra om till vården. Jag. Tänker, det är väl kanske lite grann som man man ska se det stora sammanhanget och det var ju inne på utmaningen med kompetensförsörjning III välfärdssektorn.
En tajtare arbetsmarknad som bara möter behovet av att yrkesgrupperna i en kommun och regionsektorn att man ökar attraktiviteten i det och där pensionsavtalet är en komponent och en pusselbit i det. Men det går ju att reflektera över. Men ja, så ser det ut för tillfället då sen kan man väl tänka att de olika kollektivavtal sektorerna inspirerar varandra och att efterföljande förändringar sker så att det takta liksom lite växelvis också så har det väl kanske också sett ut historiskt?
Ni får väl se, men även ändå om det finns vinster med att jobba vidare så kan ju faktiskt hälsan vara den som sätter stopp då och jobben i den här sektorn är både fysiskt och psykiskt krävande. Sjuktalen för de som är äldre hur tänker man där? Ser ni någon ljusning i det här? Orkar man jobba liksom till 69
tänker jag. Ja, men det är ju en utmaning i många yrken II, välfärdssektorn och i det här förhållandet så är ju arbetsgivare och fackförbund tycker jag väldigt aktiva och bidrar på flera sätt eller jobbar med frågan på på väldigt många olika sätt som som gör att man blir både imponerad men också ödmjuk inför den utmaningen som är. Man kan väl säga några saker som jag tycker är lite utmärkande och det handlar ju väldigt mycket om det här.
Arbete som sker aktivt och i princip sedan tjugotolv med friskfaktorer och där man har vetenskaplig stöd av att titta på vissa faktorer som kännetecknar just då arbetsplatser med låg och stabil sjukfrånvaro och tidiga insatser får man arbetsanpassningar, systematiskt arbetsmiljö i vardagen, kompetensutveckling. Hela arbetslivet är sådana friskfaktorer och det tänker jag att det kanske vi också känner igen lite grann på våra arbetsplatser och.
En ytterligare sak som jag tycker om att titta på kommun och Region sektorn är ju att lyfta fram det samverkansavtalet och som parterna har lyft inom det kommunala området och man ska ju här främja då ett arbetsmiljöarbete som går utöver det lagstadgade och för mig som finns på KPA så tycker jag att det är särskilt kul. Under det här året så har vi intensifierat samarbete med sunta arbetsliv som drivs av de gemensamma fackliga organisationerna inom KA sektorn
och SKR och symborna. Och jag tycker de har ju ett väldigt fint uppdrag att samla in och sprida kunskaper om förebygga en hälsofrämjande och rehabiliterande arbetsmiljöarbete och sen att göra den här kunskapen tillgänglig. Och använda på arbetsplatser i sektorn och då kan man ju tänka att vi IKPA och vad kan vi göra
då? Ja, vi har ju väldigt mycket kommunikation mot eller ut till individkunder och arbetsgivare och då tycker vi att nej, men vi tillgängliggör våra kontaktytor och kanaler och gör vårt för att kunna sprida den här kunskapen som sätter arbetsliv bidrar med och väldigt många av de verktygen som som arbetsgivare och anställda kan använda för att jobba för att. Förbättra arbetsmiljö och på det sättet då förlänga ett djur eller öka chansen för ett
förlängt yrkesliv. Sedan tror jag också att en del i det här arbetet som vi startade tjugotjugotre. Det kopplar ju vi till vårt ambition inom socialt hållbarhet. Att som investerare på sikt kunna möjliggöra förbättringar arbetsmiljön inom sektorn och till exempel investera i sociala obligationer med det här syftet då. Men det finns inte riktigt de här förutsättningarna än på plats för att.
Det ska vara mätbart och mätbara effekter för det som viktiga för oss som investerare så att det jobbar vi lite mer på ett utforskande Stadium, men det kommer säkert och få ta ett exempel där som jag tyckte kändes väldigt bra i höstas så var jag och vår affärsutvecklare max Jonsson nere och hälsade på Göteborgs stad och träffade HR direktören där och syfte att
lite utforska med inlyssnande. Se hur vi som pensionsbolag för kommun och regionsektorn kan bidra till 1 hållbart arbetsliv och då blir man ju också imponerad över alla de olika typer av projekt som pågår inom en förvisso då väldigt stor arbetsgivare kommunsektorn men. Och man zoomade in på en sak då och det känner vi säkert igen. Ljudvolym i förskolan då som är ett problem som bidrar till att förskollärare barnskötare i rätt hög utsträckning inte orkar jobba kvar och men det.
Det är också faktiskt pågår ett aktivt arbetsmiljöarbete, men där det också kan finnas möjligheter på sikt då givet att det också går att mäta effekterna av av åtgärder som man skulle kunna tänka sig att man länkar till 1 investering, att man förpackar det då på motsvarande sätt som investeringar idag sker i form av aktiva investeringar aktiva i miljöåtgärder som har förpackat som gröna obliga obligationer.
Det kan ju vara ja, liksom den fysiska arbetsmiljön då där det finns finansieringsbehov och att rusta skolor exempelvis då eller förskolor för att att bidra till förutsättningar för ett förlängt yrkesliv. Väldigt spännande för oss som pensionsbolag för kommunsektorn att hitta närmare på.
Sen finns det ju många fler initiativ då, men jag måste ändå nämna om jag tycker nya omställningsavtalet som trädkraft tjugotjugotvå och kommunen och regionsektorn är ju också ett en satsning på att förlänga yrkeslivet och det ska ju främja ett livslångt lärande kompetensutveckling hela livet och stärka min och ja arbetstagarens då ställning på arbetsmarknaden. Det finns exempelvis äldreomsorgslyftet SKR och de fackliga organisationerna.
Kommunal har gjort en överenskommelse och där man ska exempelvis kunna studera med lön till att bli vårdbiträde under undersköterska. Och det är ett annat exempel och sen passa jag på inför den här podden också att titta lite närmare på den teknikutveckling som sker som är väldigt spännande som kallas välfärdsteknik och där finns det ju väldigt mycket fina effekter som kan bidra till att både vara brukare och de som jobbar i den här sektorn får bättre
arbetsvillkor och. Ja det exempelvis automatiska duschsystem som gör att brukaren själv kan sköta sin hygien hjälp med att handla digitalt som gör att hemtjänsten slipper handla i
butiken. Digitala sömnsystem som minskar resor för nattpersonal som då är exempel och för den som vill veta mer så tycker jag att det Kommunals rapport från tjugonitton här på det här området är väldigt intressant och där finns flera olika perspektiv som ändå just på på teknikutvecklingen och den kan bidra till arbetsmiljön. Det händer ju väldigt mycket saker tycker jag och som. Där där det är många pusselbitar som sammantaget.
Ska leda till till bättre arbets ju bättre förutsättningar för ett förlängt yrkesliv så att det blir man lite glad och starkt över faktiskt. Man ser de fina initiativen. Men ändå så vill många jobba deltid och de allra flesta jobbar ju faktiskt deltid och kanske ja mitt i livet läxor när
man har familj och så där. Men just inom kommunal sektor så så är det ju. Är det ju så att många faktiskt fortsätter att att jobba deltid även senare i livet och när man jobbar deltid och i slutet av arbetslivet så kan det ju också vara ett sätt att faktiskt fasa ut sitt arbetsliv, sakta, sakta och säkert för att orka jobba längre.
Hur hur berättar ni om den här möjligheten eller är det liksom så att alla inom kommunal sektor kvinnor tänker då jobbar väldigt mycket deltid ändå inom vården, så att det kanske de är medvetna om det. Eller hur tänker ni? Ja, men precis om man tittar på exempelvis arbetskraftsundersökning så kan man se att den vanligaste orsaken till deltidsarbete är en kommun eller region. Är det att få mer tid till hushåll och familj?
Och det kanske ser lite olika ut beroende på om man är småbarnsåldern eller om man är närmar sig med pension och kanske har behöver ta omsorgsansvar för för föräldrar? Men det och därefter kan man säga så den vanligaste orsaken då till inte att man inte har enhetvist anställning är att inte kunna få det så, men då känner vi till att det finns några heltidsresan i kommuner och regionsektorn som faktiskt har bidragit till att öka antalet heltidsanställningar i
sektorn. Att ta några siffror så är det 72 % av de anställda i kommuner som jobbar heltid och 71 % i regionerna så att det är ju alltså en ganska stor andel som har deltid och om man går in och tittar på exempelvis SKR så kan man se att de som jobbar deltid om de skulle öka sin arbetstid med 3 timmar, vilket inte är jättemycket då alltså skulle det bidra till att man minskar arbetskraftsbehovet med 1 tredjedel nyrekryteringsbehovet så att så att det får en ganska
stor utväxling. Var den här sektorn sätt att förmåga att kunna kompetensförsörja sig, men om man tittar utifrån individens perspektiv så så är det ju så precis som du säger att att det är en sån sak som man kan behöva överväga då och vårt uppgift tycker jag.
Det handlar ju om att försöka se till så att man känner till det som kan påverka livsinkomst eller det som påverkar livs eginkomsten och i slutändan pensionen och försöka göra det så enkelt som möjligt så att man kan göra förhoppningsvis att förstå konsekvenserna av det informerade och medvetna val. Och jag är ju. Haft väldigt mycket
informationsinsatser. Samarbete vi har haft Annika creutzer som skrivit böcker på temat och mycket innehåll på våra digitala ytor som ska bidra till till kloka medvetna val.
Men det är ju en komplex fråga. Det finns ju många olika saker som som man behöver överväga i sammanhanget då och jag tycker också att det som jag nämnde om man tittar på vårt uppdrag som förvalsbolag och vårt samarbete med sunt arbetsliv så tycker jag att vi börjar mer förstärka hur vi pratar med våra både individkunder och arbetsgivarkunder om att arbetsmiljö och hälsa då är en viktig faktor för ett hållbart
arbetsliv. Betolig på de som finns i vår sektor och det tycker jag ramas in väldigt fint i vårt hållbarhetsarbete och rent mänskligt att våra kunder mår bra på jobbet och hemma och orkar ett ett relativt långt arbetsliv och att det bidrar till 1 bra pension så att ja, det är ju, det är ju inte vi ensamma som kan dra hela det här lasset, men vi tillsammans med andra jobbar.
Jobbar intensivt och tycker har sätter väldigt mycket resurser och och försöker göra bästa för att det hela tiden blir lite bättre. I våra informationsinsatser. Det är där vi är så att ja, och vi tycker det är kul också att
inspireras av andra. Vi vill ju inte liksom slå oss för bustret så att vi är bäst här utan tycker det är fint att exempelvis i branschen att vi tittar på varandra och hjälps åt. Det är ju flera andra som jobbar också aktivt med de här frågorna afa exempelvis AMF, så också tycker jag gör det bra. Men det här med att man jobbar deltid i slutet av arbetslivet och kombinerar pensions och arbetsinkomster? Det som har kommit att kallas
att bli jobb och när jag tänker. Jag tänker att blir man det före 65 eller så, då finns det ju ofta de här kraven på att ta ut tjänstepension så ska det ske i pensioneringssyfte. Att man trappar ner sina arbetstid eller helt slutar arbeta får man garantipension och bostadstillägg från det allmänna pensionssystemet. Då är ju det ofta som utfyllnad till 1 inkomstbaserade pensionen och den betalas ju ut från 66 då och inte tidigare. Men samtidigt så kan det ju vara
lönsamt att fortsätta jobba där. Skulle du säga som kommun och regionanställda att det är lättare att vara jobb och när från 66 år och framåt jämfört med vad det är tidigare. Jag tycker. En bra fråga dan. Jag tänker att Jacob KR då det nya åtalet så finns ju inga hinder alls för att ta ut helpension och samtidigt
fortsätta att arbeta på heltid. Det finns inget krav på pensioneringssyfte med andra ord och när det gäller uttag mellan 60 och 65 i förhållande till uttag vid 66 eller äldre så så tänker jag att det kanske inte spelar eller det spelar egentligen ingen roll när det gäller tjänstepension, men däremot så är ju skattesystemet som som bekant utformat då skatten är betydligt lägre på arbetsinkomster och pensionsinkomster. Efter 66 och 67 från och med
tjugotjugoett. Att beroendet på inkomstläge så så uppstår ju vi varierande grad marginaleffekter genom både garantipension och bostadsläggets utformning så att jag tycker nog att det inte är en alldeles enkel fråga svar på även om vi. Skiljer sig åt mellan olika individer också. Så att jag kan ju tycka att det ideala hade väl varit att att inte vara någon skillnad för mig som individ så att det hade varit neutralt.
Men jag tror ju också att det är inte alldeles lätt att att få den enskilda att kunna överblicka och förstå konsekvenserna av ett sådant beslut. Så det blir jag rätt ödmjuk inför. Som vi sa tidigare så har anställning inom kommun och Region med föremålsbestämt tjänstepension, haft möjlighet att byta till helt premiebestämd tjänstepension.
Nu i vår och jag tycker vi stannar där en stund för att jag tänker någon behöver förklara det här med med premiebestämd och föremålsbestämd tjänstepension. Vad är det för skillnad? Vad är det vi pratar om? Medan förmånsbestämd tjänstepension. Då är man kan garantera den viss nivå av slutlönen när man går i pension efter ett långt yrkesliv.
Och i de här fallen så finns det ingen möjlighet för mig som är anställd att välja hur pengarna ska placeras eller förvaltas har jag istället en premiebestämd tjänstepension? Ja, då betalas det in en viss procentsats av min lön till pensionen och här har jag möjlighet att välja placeringsinriktning om det ska vara då i en traditionell försäkring där bolaget sköter allting eller en fondförsäkring där jag själv kan göra fondval. Och just i det här avtalet då så
är det helt fritt. Man kan välja 100 % fond. Man behöver inte ha någon del av träd som det är på det privata eller? Så är det. Men då till frågan då då? Nu har vi koll på på premiebestämd och förmånsbestämd om man då har bytt sin förmånsbeställda tjänstepension så får man tilläggspremier enligt en särskild tabell så länge som man är anställd inom avtalet eller senast fram till 65 år. Och då undrar jag, hur har det här valet gått?
Man kan säga och knappt hundrafemtontusen valberättigade som pensions och pensionsvalet administrerar för valet för ja, det finns ju 2 valcentraler på det kommunala området så var det alltså 26 % som gjorde ett aktivt val och.
Och de 26 procenten då så II absoluta talsvalet nittontusen som var då AK ar alltså det helt premiebestämda avtalet och något mindre och elvatusen var det kap KR aktivt val som ju i en kombination av premiebestämt och förmånsbestämd tjänstepension och de som inte gjorde ett aktivt val då stannade ju kvar II cap KL så satte det var utfallet och jag tror vi låg ganska nära i våra prognoser också kring andelen. Som skulle välja AKK var det helt premiebestämda.
Runt 20 % hade vi och vi hamnar ju ganska nära där då jag tog 17 % motsvarar de här nittontusen som då var då AKKR så att ja, det var utfallet och valet då. Och vad som är mest förmånligt här att kvarstå eller att byta det tänker jag att det beror ju på en rad faktorer, bland annat ålder, anställningstid, löneutveckling och när och hur man går i pension, vilket är svårt eller i vissa fall omöjligt att veta på förhand. Har ni märkt av en beslutsvånda från de som berörde?
Sig av det här valet? Ja, men precis som du är inne på dagen det det är klart, det är en utmanande uppgift att att informera om tjänstepension i allmänhet och även i det här valet då där man står inför 2 olika kan man säga system så att visst har vi stött på anställda som omfattats och och viss beslutsvåda och man kan ju summera att vi har ju gjort väldigt många informationsträffar som har gått ut på att förklara skillnaderna i de olika avtalen och precis
som du är inne på dem så av förståeliga skäl så är det många som har tyckt det varit svårt att veta vilket avtal de skulle välja och. Vilket som var inom situation bäst och det också tycker jag framkommit att man exempelvis har önskat sig tillgång till beräkningssnurror eller den här typen av typfall eller exempel personer som vägledning och eftersom den framtida pensionen beror på så många olika antågen så det är i princip omöjligt att säga vilket avtal som är bäst.
En ändring av ett antagande avkastning, lön eller pensionsålder kan ju avgöra att det avtalet som först verkar bäst inte längre ger det. Men med det sagt så tycker jag att den här kraftfulla informationssatsningen, som har varit under en längre tid i inför valet och under valet.
Som vi tillsammans med parter och andra intressenter genomfört så tycker jag att man kan ha en förhoppning, att det har bidragit till att öka kunskapen bland de anställda som omfattats av valet och även arbetsgivaren om pensioner i allmänhet och tjänstepension i synnerhet. Och det får man väl säga? Det är inte så tokigt det heller, även om vissa individer då kan ha haft en beslutsvåld att man har liksom ökat förmågan
att förstå sin tjänstepension. Nu har jag inga resultat på mätningar med mig som som bekräftar den förhoppningen, men vi har mätpunkter och där jag hoppas att vi bland både arbetsgivare och men framförallt individer eller anställda kassetten här. Förhoppningen som vi har nära att den i någon mån har infniats. Det tycker jag vore väldigt fint. Men tror du generellt sett att det finns en övervikt att bland de som byter då att man har det gemensamt kanske att man har
decennier kvar i arbetslivet? Man gillar placeringsval för sin pension och man har högre löner. Annars står man kvar i förmånsbestämd kan det se ut så. Ja, men delvis kan det nog vara så vi har ju statistik som visar att yngre i något högre utsträckning bad det nya avtalet. Då är det helt premiebestämda AKR. Vi har inget i sängen belägg i våra siffror på att det finns en koppling till att man just gillar möjligheten till placeringsval, men så kan det säkert ha varit för vissa.
Sen kan man ju ha ett en hypotes att valet skedde i tillstånd av såväl viss osäkerhet på de finansiella marknaderna som världsläget i stort, vilket kanske kan ha påverkat riskviljan hos vissa som. Vad eller som inte vad och att det finns ett inslag, ett sånt här läge att man väljer att stanna kvar i den lösning som man redan har, även om man kanske inte till full och heller känner till vad den är. Jag vet vad jag har, men inte vad jag.
Får och och. Den här höga andelen 83 % som ändå är är kvar då i cap k eller kanske antyder det. Men i framtiden så kan det här få viss effekt ändå va för att förmånsbestämda tjänstepensioner. De gäller ju fram till 65 år och de sista yrkesåren de har ju. Stor inverkan på vilken förmån jag får medans för premiebestämda tjänstepensioner. Där kan ju inbetalningarna fortsätta efter 65 år och de sista åren har inte samma betydelse för för pensionens storlek.
Tror du att de som omfattas fullt ut av premiumbestämda tjänstepensioner kommer ha ett annat mönster när de rundar av yrkeslivet jämfört med de som omfattas av förmånsbestämda motsvarigheter? Ja, jag tyckte det var en intressant fråga. Jag var tvungen att att vädra
den internt faktiskt. Och ja, den förmånsbestämd ålderspensionen då IKK eller den är ju färdigkännad som du säger då vid 65 och sen hela den avgiftsbestämda ålderspensionen för det avtalet, då 4,5 % på hela lönen fortsätta att tjäna sin sen finns det en tycker jag en särort då i de kommunala avtalen om man har en förmånsbestämd pension att i de flesta fall så påverkar inte de 2 sista åren storleken på den här förmånsbestämda ålderspensionen då.
Men om vi skulle försöka ja gissa lite grann tillsammans då så så så tror jag att premiebestämd pension då som helhet utan över åldersgräns och några begränsningar uttag i förhållande till arbete borde faktiskt påverka arbetslivet det runras av och vi vi kom fram till att kanske någon form av att en tidigare nedtrappning i arbetslivet att man trappar ner kanske lite tidigare arbetstid inför pensionen och kanske i kombination med att om man senare lägger sin sin sitt.
Utträde sin sitt pensionsuttag att det skulle kunna vara ett ett möjligt mönster då för för vissa grupper. Intressant fråga. Det kan man nog studera, tycker jag. Och när vi spelar in det här avsnittet så är inflationen hög och det har den faktiskt varit ganska länge nu tycker jag. Och prisbeloppet höjs 2024 med hela 9,3 %. Vad innebär det här för tjänstepensionerna inom kommun och Region?
Ja den förmånsbestämda ålderspension IKL indexerar med prisbaksbeloppsförändringen och den är ju avtalad då, till skillnad från till exempel ITP 2 så den räknas ju upp väldigt kraftigt tjugotjugotre och kommer också att räknas upp kraftigt tjugotjugofyra. Och sen finns det ju en egenhet då att en AI just bestämda ålderspensionen Jakob KR räknas också upp med prisbasförloppsförändringen
innan den förmedlas. Och det är ju en avtals reglerad uppräkning i det avtalet som hör samband med att avgiften då betalar sin kvartalsvis i efterskott. Hur sa du avgiftsbestämt är det detsamma som premiebestämt? Det är detsamma. Ja skapa den här inflationen, huvudvärk för arbetsgivarna som ska stå för den här värdesäkringen. Men glädje för pensionärerna som får ta del av den. Ja kanske inte huvudvärk, men
det har ju inneburit. Kommer innebur innebära betydligt högre kostnader jämfört med de inflationen har varit lågt, till exempel 2 % så att ja pensionär med förmånsbestämd ålderspension har säkert blivit glada för den här stora höjningen, men sen är det ju också klart att många har ju fått det tufft då med hänsyn till ökad levnad som kostnad.
Det är stort och till exempel att pris med priset på livsmedel och ökat med nästan 25 % mellan tjugotjugotvå och tjugotjugotre så att det det ser väl lite olika ut och beroende på på om man tittar på arbetsgivare eller. Pensionärer. Blir det enklare för kommuner och regioner att räkna på pensionskostnaderna nu när den föremålsbestämda pensionerna när de fårssas ut.
Ja ser det absolut och jag tror att lyssnar man med ekonomichefer som sitter och ansvarar för budget och prognoser så skapar ju det här en ökad förutsägbarhet för kommun och regioner och det har ju varit ett av motivet också till att fasa ut de förmånsbestämda pensionerna att att bidra till till 1 ökad ökad förmåga att kunna förutsäga vilka kostnader som pensionerna kommer att bidra med i
kommunsektorn framöver. Stämmer att de premierbestämda tjänstepensionerna är billigare för arbetsgivaren just nu än förmånsbestämda generellt sett, men längre fram när inflationen går ner så råder det omvända förhållandet. Eller stämmer det eller stämmer det inte? Ja nej, men de högre avgiftsnivåerna 6 % och 31,5 %. Det innebär ju faktiskt högre kostnader totalt sett för sektorn. Den stora massan då får ju en förhöjd avgift från 4,5 % till 6 procent.
Men ja, om inflationen sjunker då vilket är väl kommer göra på sikt så kommer väl kostnaden för så väl ha k ar som k eller att funka. Sen tänker jag lite grann som vi var inne på tidigare också, att man får nog se det nya pensionsavtalet som en pusselbit i den den. Utmaning och situation som som sektorn befinner sig. Och som ska bidra till till ökad förutsättningar för flexibilitet och rörlighet och bidra till sektorns behov av att att stärka sin förmåga att kompetensförsörja på sikt inför
den inför den just. Det som inledde med då, men det här att räntorna är på väg upp då det märks ju för alla som har bolån eller lånar pengar. Har det någon effekt för pensionerna inom kommun och Region? Ja, pensionen placeras eller betalas ut? Ja, men precis jag tänker lite grann som vad jag var inne på.
Inledningsvis för vasprodukterna som jag tycker är lite spännande och då tycker jag att man ändå kan se ett mönster II form av produkter, utveckling där man skapar ökad trygghet och kanske framförallt då II. Inför pension eller under utbetalningsfas och en sådan förändring som gjorde vi då nyligen som vi kommunicerade också där vi minskar risken eller sätter en begränsning i hur mycket pensioner kan variera under en utton då till 5 procent?
Sen tänker jag att ja, börsen har ju gått bättre än förväntat och det kanske bidrar i viss mån till ökad riskvilja. Vi ser lite högre flöden från vår traditionella försäkring då till fondförsäkring i banker exempelvis och det kanske speglar en ökad riskvilja och sen tänker jag också att.
Det borde ha, men det har inget stöd för, men att det har en effekt ändå på när pensionsuttaget sker och på vilket sätt pensionen tar ut och givet hur mycket pengar jag har ett plånboken och hur mycket har påverkats av utveckling i ekonomin och sen också vilka förväntningar har på den ekonomiska utvecklingen framöver under tiden som pensionär så det tycker jag är är ett spännande område att följa framöver och
några spaningar då som jag har. Det här med återbetalningsskydd, det är ju någonting som också påverkar faktiskt nivån på pensionerna. Tar man bort det så blir det lite mer pension till mig själv. Ni har många kvinnor inom kommunal sektor och hos er är återbetalningsskyddet automatiskt på va. Man måste själv aktivt säga att man vill ta bort det. Hur välkänt är det? Hur informerar ni era kunder eller vad kallar jag för om det?
Det har ju varit en diskussion under åren kring den utformningen av återbetalningsskyddet och det skapar ju särskilda förutsättningar att vara skicklig på att informera om om om det förhållandet och sedan några år tillbaka så är det ju avtalsreglerat från och med 60 år att man ska få information om.
Återbetalningsskydd om man har ett återbetalningsskydd och man kan säga eftersom majoriteten då till följd av den här konstruktionen att det är obligatoriskt har ett återbetalningsskydd i synnerhet under spartid så påverkas inte pensionen lika mycket som andra sektorer.
Där förhållandet är omvänt eftersom det blir väldigt lite arvsvinster under spartiden och givet då att nästan alla har ett återbetalningsskydd om att ha några siffror här så är det ungefär 97 % under spartid bland kvinnorna som har ett ett återbetalningsskydd. Men under utbetalningsan så har den andelen gått ner till 72 procent så att det är relativt många som som lyfte ut det då inför utbetalningen.
Och det är där det får effekt på pension och framförallt då för det är ju där det sen det börjar öka dödligheten och arvsvinst i större utsträckning Genereras om man tittar på männen så är 98 % under spartid, 84 % under under utbetalningstid så att kvinnorna är lite mer aktiva då med att ta bort återbetalningsskyddet.
Det här är ju ett sånt område som som bara kollektivavtal tas parter är angelägna om att vi ser till så att vi är så stor utsträckning som möjligt kan verifiera att man har gjort ett medvetet och informerat val. Det tycker vi oss att vi kan se så sen kommer vi nog att följa upp det ytterligare för att säkerställa att vi verkligen är så vi behöver göra det löpande då och sen framförallt också givet att. Familjeförhållandena under livet också kan förändras.
Att vi också blir skickligare på även om vi inte kan fånga det. Vi har inget data då som kommer in, men att vi kan fånga och beskriva vad som händer och när man behöver överväga ta respektive inte ha ett återbetalningsskydd. Det är ett sånt område då som vi tycker är viktigt för att bidra till informerade och medvetna val.
Och när vi ändå är inne på ämnet män och kvinnor så pratar vi lite snabbt tycker jag om mammor och pappor för något år sedan så simulerade ni effekterna av löner och pensioner om föräldradagarna bland såna här millennialnials delades lika. Vad skulle det innebära jämfört med om ingenting förändras jämfört med idag då? Ja, men det stämmer vi bad Lennart flod som är professor emeritus från andershögskolan Göteborg. Han har ju tittat.
Han har gjort en del andra sådana beräkningar för oss, men här tittade han ju på ett scenario med den individualiserad föräldraförsäkring. Och om jag minns rapporten hyfsat så konstaterar hon att en föräldraförsäkring där kvinnor män delar helt lika på föräldraleden. Den är ganska små effekter faktiskt på kvinnornas ålderspension eftersom föräldraledigheten är begränsad till 1 kortare period i livet i
livet. Sedan skruvade lite grann på det och ett ytterligare scenario blev ju då att de reformer däremot skulle få som effekt. Att även kvinnornas lönen koms höjs och gradvis närma sig samma nivå som männens, så minskar pensionsskapet mellan män och kvinnor.
Men det som var kanske lite frustrerande med med den där beräkningen att trots den här minskade gapet och ökad löner i kvinnokollektivet så så kvarstår ändå vissa skillnader i pension och det som vi såg som förklaring där då givet om simuleringar var ju att fördelningen i livsinkomsten har väldigt stor betydelse och framförallt könsskillnaderna i de höga inkomstlägena som har betydelse för det.
De som ger de höga tjänstepensionerna och i vart fall inom det tidsspann som den här simuleringsmodellen Räckte sig och den. Det var från tjugotjugo och 80 år framåt och så de reformerna man skulle göra det så så skulle det ta ganska lång tid. Typ typ millennials barnbarnsbarn innan det skulle ha bidragit. Till. Lördagen. Bara så att det går snabbare än så att det går. Snabbare så men, men det gav ju en en bild av hur långsamma skeenden det än det är att löneinkomsterna då anpassar sig
och där gapet minskar. Jag tror att det finns andra simuleringar där man då konstaterat att det motsvarande väldigt långa skeendet. Och stänga lönegapet och pensionsgapet. Ni har nyligen tittat närmare på hur anställda i kommun och Region tar ut sina pensioner. Vilka mönster ser ni? Ja, men det gjorde vi för ett år sedan och jag tror att andelen som tar ut tjänstepension både innan och 65 och efter 67 har ökat kraftigt på senare år.
Alltså spridningen då och sen att genomsnitt sålde den ökar något och det tror jag är ungefär samma som man konstaterar inom andra avtalsområden och inom allmän pension. Och sen såg vi också att kvinnor verkar i lite högre utsträckning välja livsval i talen medans män väljer i högre grad tidsbestämd utbetalning.
Jag tror att man behöver titta på fler bakgrundsvariabler, inkomst exempelvis de kan ha betydelse för när pensionsuttaget sker och vilka övriga pensionsförmåner som finns sammantaget för att kunna analysera vidare.
Om jag minns rätt så var det också en högre sannolikhet för ett kort tidsbegränsat uttag då det sker före 65 år och på motsvarande sätt att det finns en större chans att uttaget sker livsvalet när det sker efter 65 sen tycker jag att inom det kommunala området och kanske den andra områden också genom avtal.
Där man exempelvis skjutit upp den här autostarten i som är default livsvar ifrån att ha varit 65 år till 67 år och nu till 69 år, så att det tycker jag har stött att det är en större väsentlig större andel som tar ut sin utbetalning aktivt då och då. Det sker tidsbegränsat, men att det tidsbegränsade uttaget också blir lite längre så att de här allra kortaste uttagen att att de har minskat något och kanske till förmån då för 10 årig utbetalande i ett större
utsträckning. Och sen är det ju också att det nya avtalet begränsar ju de korta tidsbegränsade uttagen till minst 10 år och så att så att det är ju en en sak också som kommer driva tror jag förändrat beteende på sikt när det gäller uttagen och det som jag tycker är positivt också, så vi hade ganska mycket klagomål på betalningar tidigare. Pensionsutbetalningsstartar och default livsvarit och så hade man kanske missat. Och så går du inte göra
någonting åt det. Göra någonting åt den så att vi hade en stor andel klagomål på det och det har vi i princip inga alls idag. Så att det. Är ju tycker jag är ett bra, ett bra steg i att öka informerad medvetna val i pensionsuttaget, att man flyttar fram då autostarten. I högre utsträckning har valt det själv det sättet som det passar mig.
Tror du att inflationen och vikande konjunktur kommer medföra att fler kommun och och regionanställda som kanske står och överväger olika pensionsuttag då att man tar det säkra före det osäkra och arbetar lite längre för att förbättra sin egen ekonomi? Ja, men så kan det säkert vara för vissa grupper då jag tror min känsla är att antalet som återgår eller skjuter upp pensioner har ökat under senare och och på samma sätt som gäller övriga sektorer.
Sen har ju nog ingen liksom data på om det aktuella läget påverkar ytterligare den riktningen. En del kanske måste förklara sig. I övrigt tänker jag kanske att det är så många andra faktorer också som påverkar pensioneringstipunkten, familjesituationer och hälsan. Ja, det är ju inte bara rationella. Skäl utan känslomässiga, också sociala. Skälen också vi ska. Snart sluta nu, men jag tänkte bara kolla med dig innan vi tar sista frågan. Här har vi missat något, tycker
du Johan? Nej, jag tyckte jag tyckte ni hade laddat in. Mycket frågor. Så så att det är ju bra det. Är bra, då kommer min sista fråga då, vilket är ditt bästa pensionstid? Ja, men jag är medveten om att det här låter lite insmickrande, men men jag kör ändå för jag tycker faktiskt att min pension är ett väldigt bra pensionstips och det är framförallt för att få snabb koll lära sig mer och i många fall också minska eventuellt förekomst av onödig oro som kan omgärda pensionen.
Och för mig som jobbar med pensioner så blir det också lite grann av en reality check som uppstår när man som i mitt fall ibland har satt sig bredvid syskon och med hjälp av min pension försökt svara på frågor när hon navigera sig fram till lite större förståelse och. Och det lugnet som siffror, jämförelse och helhet ofta kan bidra till på ett fint sätt på min pension så att jag tror gärna ett slag för för att ta för van att logga in på min pension en gång per år.
Det det det gör. Jag, du har ett bra pensionshus, kunde inte kommit på ett bättre själv faktiskt nej, men allvarligt talat ni som vill veta mer om det här nya avtalet. Vi har ju faktiskt spelat in en en podd med facket vision och det är nummer 194 på den podden så att. Ta reda på mer genom den podden kan man också göra ja, då är vi klara. Då tackar vi dig så jättemycket Johan för att du kom hit idag. Ett väldigt intressant samtal och nu har vi lärt oss lite mer om a kapp KR och cap.
Core ja jättebra tack. Veckans fråga kommer från lisa och hon är kommunalanställd och när hon loggar in på min pension så står det att jag måste uppdatera mina uppgifter och hon undrar vad det beror på. Hon har ju varit inne på min pension tidigare liksom och fyllt i det här en gång. Vad? Är det som händer. Vi har tagit bort avtalsområdet KPA plan eftersom det är alternativet är stängt för nyteckning.
Många har ju KPA som pensionsförvaltare, men det är få som om. Av pensionsavtalet, kvar KPA plan. Så vi tror att det har skett en sammanblandning mellan pensionsförvaltaren och pensionsavtalet helt enkelt, så att om du tidigare har valt KPA plan hos min pension så behöver du nu ange vilket pensionsavtal som du omfattas av och jobbar inom kommun eller region.
Ja, då har du sannolikt acpp KR men du kan ju också vara kvar i det här tidigare förmånsbestända pensionsavtal då kapp KL Om du är våras valde att stå kvar och här gör du väl klokt i att höra av dig till din arbetsgivare. Om du då är är osäker på. Vad du omfattas av? Och för att du ska ha de bästa prognoserna på min pension och det här gäller egentligen alla pensionssparare så är det viktigt att du anger rätt
avtalsområde. Alltså vilket pensionsavtal som då omfattas av och det gör du i fliken inställningar och där kan du se vilket pensionsavtal som du har registrerat och då vill vi också påminna om att ha för vana att kolla om din lön stämmer också för det ökar ju träffsäkerheten i prognoserna. Och jag tänker att det här med lön kanske man har koll på, men om man inte riktigt har koll på vilket avtal man tillhör, vad vad kan man få reda på det? Någonstans.
Säg att det är arbetsgivaren eller den fackliga parten som kan svara. På det. Man frågar helt enkelt om jobbet bra. Då vet vi det och Lisa också. Då får du gå in i fliken och ändra till förmodligen a kab KR då då och erbräckliga frågor i när arbetsgivare. Det var allt för oss idag.
Tack för att du har lyssnat. I avsnittet deltog Johan Sjöström från KPA, dan Adolfsson Björk och jag Maria Eklund ifrån min pension, min pensionspodden produceras av min pension som en oberoende tjänst i samarbete mellan staten och pensionsbolagen. Och det är ju på min pension som du får bättre koll på dina pensioner om du har en pensionsfråga som du vill få svar på i veckans fråga så gör
du precis som lisa. Mejla oss på pod att min pension.se om du gillar podden så tycker jag att du ska följa den och det kan du göra i din podd kanal och då får du en push när det kommer nya avsnitt och det gör du normalt varannan fredag och tidigare avsnitt hittar du ju också då i kanaler där poddar finns jag och dagen hoppas att vi snart hörs igen, ta hand om dig och din pension till dess ha det så bra hej.