Idag ska vi prata politik, den allmänna pensionen beslutar politikerna om den senaste stora förändringen skedde i mitten av nittiotalet. Det var då ATP pensionen ersattes med 1 pension där alla är med intjänande räknas och där delar av pensionspengarna finns i premiepensionsfonder samtidigt som de pensionerna sjösattes tillsattes en parlamentarisk pensionsgrupp där i stort sett alla partier fanns med syfte var att försöka skapa en långsiktig enighet kring pensionsfrågorna.
Alla partier i gruppen skulle komma överens om pensionsfrågorna som därmed inte skulle bli valfrågor och föremål för ständiga förändringar. Nu har det gått snart 30 år efter överenskommelsen och det svajar rätt mycket kring enigheten och även själva pensions modellen har börjat
ifrågasättas. Hur ska vi ha det med pensionerna framöver är det ju frågan och gäst i studion idag är Anna Pettersson Westerberg, statssekreterare hos socialförsäkringsminister anna tenje hej anna, välkommen till oss hej, vad trevligt att få vara pensionstiden, minpensionspodden, pensionsspararen till och med. Jättekul att du kunde komma hit och jag är så nyfiken. Kan inte du berätta om din roll som statssekreterare? Vad gör du? Ja, man jobbar ju jättemycket
med de interna processerna. Det här låter ju så otroligt tråkigt så att man somnar, men det är väldigt, väldigt spännande. Ministern är ju väldigt mycket ute och talar och träffar Media och träffa medborgare, men som statssekreterare så håller man ordning ganska mycket på att vi gör alla saker i departementet tar fram propositioner eller träffa myndigheter och så där väldigt, väldigt roligt.
Jobb även om det kanske låter lite fyrkantigt när jag beskriver det nu är tillfälligt utsläppt hår. Nu är jag tillfälligt utsläpp, väldigt roligt också men du är liksom bakom scenen där hon stod på scenen och du är liksom lite bakom och gör jobbet. Det är förberedd på det sättet.
Kriterierna gör lite lite olika. Det finns några som är mer utåtriktade också, men många år i departementen och se till att ja departementen fattar de beslut de ska så att säga och ytterst också hjälper statsrådet och att plocka upp alla de viktiga besluten att fatta dem så att säga. Men det är inte bara pensioner och jobba med då. Vad är det mer? Nej, anna är faktiskt äldre och socialförsäkringsminister, så vi har också äldreomsorgen mm.
Och det är en ganska stor fråga. Jag tycker att det är väldigt kul att det finns en äldreminister för då är det både äldreomsorgen. Du har pensionerna men också andra frågor som rör äldres liv. Sen ska jag säga, vi har ju då också alla socialförsäkringsfrågor med sjukförsäkring och föräldrapenning och barnbidrag och några stora myndigheter som vi jobbar med att Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten också förstås och från det nya fondtorget nämnden, inspektionen
för socialförsäkringen. Misstrott, det lät mycket ja, introduktionen blev ju ganska lång med mycket historia och så, men om vi tittar framåt lite grann, vad har hänt de senaste åren? Varför har det plötsligt blivit så svårt för riksdagspartierna att det är samarbeta om
pensionsfrågorna? En analys jag tror att man ska börja med att tänka på pensionsgruppen har ju varit otroligt viktig garant för att vi ska ha ett stabilt pensionssystem och att den här pensionsöverenskommelsen som du inledde att prata om Maria var riktigt talet att den har vårdats och att man faktiskt har gjort en hel del nya reformer på vägen för att. Se till att allt ska funka också och det har varit en bred parlamentarisk förankring,
åtminstone då på nittiotalet. Men det har varit lite stökigt på slutet och det är väl ingen hemlighet att vi har varit ganska kritiska från vårt parti och vårt samarbetsvilja. Våra samarbetspartier om hur det var förra mandatperioden. Det kom information om utredningar som startades via Media och det har varit en hel del bekymmersamt. Men min enkla förståelse är att det är budgetuppgörelsen som har varit viktigare än pensionsgruppen.
Så att de viktiga pensionsbomb sluten har tagits i det vanliga regeringsarbetet i budgetuppgörelse och där partier har varit med i de budgetuppgörelsen som inte är med i pensionsgruppen. Och det här bottnade i att den förra regeringen inte hade stöd i riksdagen för sin politik och man måste söka samarbete med bland annat Vänsterpartiet och då vart pensionsgruppen det vart inte forumet för alla beslut, helt enkelt. Men vad ska hända nu då? Vad händer nu, pensionsgruppen, vad händer nu?
Det händer alla då. Vår bild har vi varit att vi vill otroligt gärna fortsätta värna pensionsgruppen. Vi har tyckt att den har tjänat Sverige. Väl den har funkat väldigt bra för att pensionen och pensionssystemet ska få bra beslut och vårt förslag. Och det var att försöka göra ett omtag av den här pensionsgruppen och se till att få med de partier som också faktiskt fattar beslut om budget, vilket innebär.
Ja, det betyder då att vi sa ju då i vår regeringsförklaring att vi vill bredda gruppen till att erbjuda in samtliga partier, alltså även då Miljöpartiet som inte är med idag, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Men det är ju under förutsättning att man då också accepterar de grundläggande principerna som finns i pensionssystemet. Jag tycker det här är ändå man kan tänka på som ett omtag i förhållande till nittiotalet, för då gick faktiskt också frågan till alla partier.
Då fick också Vänsterpartiet faktiskt frågan, men de var det då att kliva av för de ville ha ett föremåls bestämt pensionssystem som det heter inte ett avgiftsbestämd som vi hade i Sverige, men de andra partierna som då fanns i riksdagen var alla kvar, men vi vet ju då Sverigedemokraterna fanns inte i riksdagen då och inte heller Miljöpartiet fanns i riksdagen, så det vi tänker nu att man får ta ett omtag.
Fråga alla partier igen med tanke på att vi då vill ha den här omstarten och får att funka bättre och så får vi se vilka partier det är som som vill vara med. Men jag ska säga att det här omtaget vi jobbar ganska mycket med att prata med många partier just nu så förhandlingar pågår och vart det tar vägen kan jag faktiskt inte riktigt svara på just nu. Men hela vår ambition är att försöka bredda gruppen och få den att funka väl igen för.
Vi vill att det där pensionsbesked sluten ska tas så man säger liksom inte ja, utan man man. Det förhandling om man ska vara med eller inte. Det, det är ju då så att alla partier måste vara med på att vi ska göra det här också. Att vi ska fråga alla och att alla tycker att det är rimligt med de här principerna och som alltid är politik alldeles oavsett om man förhandlar i tid avtal eller vad det nu är man förhandlar för någonting, så det tar lite tid. Alla måste få gå hem och
fundera. Man pratar med sina sina inre liv i partier för att kunna förankra och sådär så att vi håller på med de här samtalen och vi vi är ganska. Det ser ganska positivt ut, vi är ganska hoppfulla men jag vet inte riktigt faktiskt vad det kommer att sluta. Det låter inte som ni blir färdiga nästa vecka. Man vet aldrig när man blir klar i en förhandling.
Det är också mycket spännande. Det har lärt mig på vägen här men men jag provar ändå för att man kan ju ändå tycka att det kan finnas vissa demokratiska problem med 1 pensionsgrupp och pensionsöverenskommelsen gjordes ju faktiskt mellan 2 val. Och varför är det så viktigt att just pensioner, liksom
särbehandlas i politiken? Nej, men jag tror att pensioner tillsammans med några frågor till till exempel försvarsfrågor och lite andra saker, det är ju de lämpar sig synnerligen dåligt för den här kortsiktiga dagspolitiken. Passionerna bygger på ett välfärds kontrakt mellan generationerna som måste fungera över decennier vara stabilt. Det måste vara förutsägbart om du fattar ett antal beslut.
Nu ska jag gå i pension eller nu ska jag få barn eller arbetsbi slut så att säga så måste vara ganska stabila spelregler. Man kan inte hålla på andra på dem hela tiden, så man måste kunna planera sitt liv och det tror jag är liksom en en grund för att man ska ha långsiktigt stabila regler här och inte bara rycka upp de. Jag tror också det finns en en risk i att pensionerna kan bli om det blir en stridsfråga.
Om vi bråkar om det som vi gör på andra områden så kan det bli pensionspusslet ism av det hela generations kring generations krig eller att man det blir överbudspolitik i budgetförhandlingar eller valtider och på ett sätt som inte gynnar vare sig pensionärerna, pensionssparande eller pensionerna. Alltså. Jag tror att det här är viktigt att hålla i den här långsiktiga utvecklingen. Har du de andra partierna med
dig på den diskussionen? Jag har väl uppfattat att samtalet i pensionsgruppen har varit på det här sättet ganska länge och jag uppfattar också i våra samtal som vi hade i. Tid avtalsförhandlingarna som jag hade nöjet att vara del av. Där fanns det också inte ett intresse av att hålla en stabilitet och inte bara på pensionsområdet utan för Sveriges väl och ve och se till att vi får bra välfärdssystem och stabil tillväxt. Och allt det här övergripande som vi alla har att att värna om.
Och sen är det ändå hänt en del för jag tänkte på det. Den Pensionsmyndigheten kommer ju med 1 rapport där och om ja hur det kan bli. Det är ju inte bara pensionerna i sig, utan det handlar om andra förmåner. Det handlar om grundskydd, det handlar om skattesystem så vad man får i plånboken kan ju se ja.
Annorlunda ut men Pensionsmyndigheten sa ju säger ju då att enligt deras beräkningar så får mer än hälften av landets pensionärer någon typ av bidrag, alltså garantipension inkomstpension tillägg bostadstillägg eller försörjningsstöd. Ja, hur tänker du kring det? I grunden så tror jag man måste börja med att tänka att arbetslinjen måste gälla före bidragslinjen. Ett pensionssystem som bygger på arbete.
Det ger förstås mer pengar i plånboken för den enskilde pensionären, men det ger också en helt annat välfärdssystem på sin helhet och att klara av att finansiera pensionssystemet i framtiden. Och för all del också för att klara av finanskrisen och hela välfärden så måste vi ett pensionssystem som i grunden bygger på arbete.
Samtidigt så är jag inte naiv inför att man måste ju också ha förstås riska minska risken för fattigdom äldre kan inte börja jobba i hög ålder när man har förlorat sin arbetsförmåga på grund av ålder. Så det är klart det måste finnas skyddssystem så där genom att vi måste ha bra grundtrygghet. Det är en självklarhet sen sen var väl ska säga det också, att Moderaterna och de andra samarbetspartierna var inte jätteglada över den här höjningen som skedde av
grundstödet som skedde i valet. 22.
Vi hade också i vårt i vår budgetmotion som det heter när man är i opposition så hade vi förslag på höjd garantipension, men inte så här hög och vi hade också det i kombination med förslag de sänkt skatt för det skulle ändå ha hållit lite mer lönsamhet i att arbeta och det här det så kallade respekt avståndet, alltså skillnaden i pension men de som har klivit upp på morgonen och går till jobbet och arbetat varje dag i 40 år, de som inte har gjort det hade ändå kunnat bibehållas lite
mer än vad det gör utifrån de här reglerna som har gjort blivit. Läget nu, så det är lite bekymmersamt som det ser ut nu. Sen är det ju ett läge ska jag säga också. Det är inte helt okomplicerat på grund av den inflations kris vi är och den utgifts kris. Vi är. Många pensionärer betalar ett högt pris för de här små marginaler. De ska också handla och äta varje dag och klara av sina utgiftsökningar och där gör vi ju viktiga saker.
Det när prisindex cerad garantipension så den skrivs ju upp automatiskt med de prisökningar vi ser, även om det sker med viss fördröjning så det är bekymmersamt att det ser ut som det gör och framför allt på lång sikt. Men i det här läget så är det lite också som det är.
Man kan ju tänka att lite grann att ni kanske tycker att det är ganska skönt att de fick den där tusenlappen i garantipension med tanke på inflationen eller det man kan tänka att det det var det kommer ju 2 stegen höjningen, dels regeländringen och sen kompensationen för inflationen också. Det blir mycket, mycket och det vart många som omfattas och i grunden så är det här laget så så är det som det är på grund av
att jag säga utgift. Men på lång sikt så är det här förstås inte bra, för det gynnar inte arbete och det bidrar inte till 1 pensionssystem som där arbetslinjen gäller. Nej och då förs ju diskussionen kring att ett sätt att faktiskt öka respekt av ståndet är ju att höja inbetalningarna till systemet och det kan man väl göra på olika sätt och liksom? Ja, det kan heta allt möjligt. Men behövs det en höjning?
Alltså. Jag tror man måste börja änden av att man ska helt klart för sig att inbetalningarna till hela pensionssystemet har ökat kraftigt de senaste decennierna. Varför då? Jo, det har handlat om ökade avsättningar till tjänstepensioner så parterna har faktiskt förhandlat fram allt högre avsättning till tjänstepensionen, särskilt som en följd av att vi har tyckt att det varit låga pensioner man har avstått i löneutrymme. Där vi vet ju att på nittiotalet och satte man av ungefär 3,5 % i
tjänstepension. Det höjdes till 4,5 någon gång på nittiotalet. Det var ITP som var först ut med det idag så har vi en hel del system när de sätter av 6 % offentlig sektor offentlig sektor. Bara att vi hört också att de började förhandlas på andra fronter för att nå de här nivåerna och då betydde det att totalt sett så börjar vi nu satta av kanske 23, 24, 25 % av våra löner i pensioner totalt sett både i allmän och tjänstepensionerna och nästan så man börjar fråga sig att ja OK,
vi ska börja jobba. Väldigt sent. Vi ska sätta av 25 % under tiden vi arbetar och sen så ska vi gå i pension tidigt är det. Är det verkligen en rimlig avvägning vill vi vill vi ha det så ska vi inte tänka på att kanske höja pensionerna börja jobba tidigare. Minska incitamenten att jobba deltid är det en lika viktig väg framåt som att höja avsättningarna? Ja, jobbar flera timmar. Ja, det är ett alternativ. Sen ska man ha klart för sig att en en höjd avgift.
Det är klart det kostar ungefär 22, 23, 24 miljarder kronor att göra det. Och det kan man inte ta ut på något annat sätt än att det blir en skattehöjning i någon form. Någon måste betala och det är ganska mycket pengar. Det kommer få effekter på tillväxten. Alla de här pengarna kanske inte är. Är tillfaller hushållen för vi vet att en del av det här utrymmet är det den försäkrat av de här tjänstepensionssystemet. Så vi ska höja skatterna ganska rejält.
Alla pengar går inte till pensionärerna. Jag är inte helt övertygad om att det är rätt väg att gå. Man måste åtminstone analysera det här ordentligt. Kan det bli så att vi får så bra pensioner så vi tycker att vi
kan sluta jobba av det skälet. Jag vet inte riktigt, men man måste i alla fall gräva lite djupare i den här frågan och tanke på att det är ju så långsamma system vi alldeles nyligen har vi höjt våra tjänstepensioner och så får det effekt om 20 år så vi kanske måste tänka oss för lite grann hur vi gör och vad vi gör för lite tveksam med andra ord i alla fall lite fundersam och vill analysera det här i
grunden. Om du ser Moderaterna har ju gått med då på den här uppgörelsen från december tjugohundrasjutton att göra en analys av detta, men men inte mer än så i det här läget och på vägen dit. Då har vi ju det här inkomst. Pensionstillägget som ställer till det för min pension eftersom vi då inte tar med i våra prognoser eftersom vi faktiskt inte vet om det finns på riktigt, för det är ju en slags nödlösning och det är ju inte sagt att det ska vara förenligt på något sätt.
Så hur ser framtiden ut för det där tillägget ska vi nu förklara vad det är det alltså för de som har en relativt låg pension och som får väldigt liten utdelning än först med de som inte jobbar
alls, kanske för att de har. Jobbat väldigt många år, men med låg lön och då har man ju tyckt då i rättvisans namn eller vad man nu ska kalla det att de ska få lite påökt och då får man det här extra bidraget som heter inkomst, pensionstillägg och det var från nittonhundratjugo eller tjugohundratjugoett tror jag som kommer. Blir det någon framtid för inkomst? Pensionstillägget tror jag det
finns ju i allra högsta grad. Sen har jag stor förståelse för min pension vad man väljer att programmera. Det är så krångligt, men grejen med att vi inte gjorde det, det var ju för att vi vet ju inte om det är ett permanent tillägg vi ser till så att det. Sträcket var ju en del av budgetuppgörelsen mellan januari överenskommelse partierna.
Det var Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna, Miljöpartiet och Moderaterna och Kristdemokraterna jublade ju inte över direkt till det här tillägget och det togs också en budgetuppgörelse, inte huvudsakligen i pensionsgruppen då. Men framför allt så var vi problematiskt. Det togs då pengar rakt ifrån statsbudgeten och finansiera det här, fast det är då en del av inkomstpensionen. Det som står det är alldeles
rätt som ni säger. Det står att det är ett tillfälligt bidrag som sedan ska ersättas av någonting annat för att nå högre pensioner. Och det framgår den här propositionen och vad som ska hända med det här. Det behöver ju ta sig pensionsgruppen såklart. Så nej, som när den när den kommer igång så får den väl ta upp det då på någon av sina agendor helt enkelt så tills vidare så kommer det att vara kvar så kan vi sammanfatta det
hela. Det kanske är oklart, men du säger ska ersättas med någonting annat. Det står inte kan ersättas utan det ska ersättas av någonting annat. Jag vågar faktiskt inte säga vad det står exakt i den här uppgörelsen, men det är hela intentionen. I alla fall är att det här är ett tillfälligt bidrag som ska ersättas med någonting annat. Jag vet att vi moderater pratade om att vi ville skifta det mot sänkt skatt, men det är såklart att det det vet vi inte.
Vi måste ju göra en uppgörelse om detta då förstås i pensionsgruppen. Vi återkommer till skatterna, men vi tänkte ta gasen också så vi får något roligt att prata om här gasen alltså. Det finns mycket pengar i ladorna och kanske faktiskt mer än vad som behövs åtminstone här nu och vi har pratat om det egna poddar tidigare om den här gasen mera pengar vi hade roligt, men det finns ju ganska oklart. Det är dels hur mycket mera om vad man ska göra med dem och vem
som ska ha dem. Som du frågar vi ju då politikerna har, hur blir det och där får vi pengarna. Jag tror att det här är en av de frågor som kommer att vara bland de första som en pensionsgrupp kommer ägna sig åt och att det också kan vara. Jag hoppas att det är lätt att komma överens om den här frågan, för det är precis som ni säger att det nu är ju balanstalet då på 1,13 i den senaste rapporten ett. Det är mycket pengar, men mycket ettusentrehundra miljarder som ligger i överskott i
pensionssystemet. Man behöver en del av de här pengarna för att ha en buffert börsen går ner eller sysselsättningen går upp eller ner så påverkar det ju förstås de här talen. Men en del av pengarna tror jag skulle kunna användas då för att ha en lite snabbare indexering av pensionerna som den här gasen faktiskt handlar. Det betyder mer pengar till pensionärerna, mera pengar till pensionärerna och hur de här pengarna ska fördelas. Det finns faktiskt en gammal utredning som är 10, 15 år
gammal. En alldeles utmärkt utredning, men den kanske behöver kompletteras en del innan man fattar beslut om det och apropå den här frågan du säger vems vems är pengarna, hur ska man dela ut det här? Ska man smeta ut över längre tid eller ska det komma en större summa direkt? Vilka pensionärer som ska få? De har pengar eller vilka blir det blivande tänker jag också faktiskt. Vi har ju också varit jag verkligen kämpat ifrån alla ord, nej, men lite så nej.
Men i den här propositionen så blickar man både mot pensionssparare och pensionärer som skulle kunna få en högre indexering, så det är en delning mellan både det arbetande kollektivet och pensionerade kollektivet. Men du tycker inte att pengarna ska användas till något annat, utan det ska tillfalla pensionärer och eller pensionssparare? Jag har svårt att se det eftersom ålderspensionssystemet är ju ett eget system skilt från statsbudgeten skilt från kommunala budgetar.
Och det är där pengarna ligger och det där dom har genererats, så jag har svårt att se det och särskilt eftersom vi vet att det har ju också varit balansering när när just pensionerna då indexeras lite mindre snabbt än vad ja, precis bromsen, så jag tror nog det. Men det här är också återigen en fråga som behöver förstås diskuteras politiskt konstigt att man inte har egentligen tagit den diskussionen kan
tycka. Kom, jag kommer ihåg och jag minns den här tiden när vi tvingades fatta beslut om balanseringen eller bromsning och de var ganska. Det var ganska sorgligt. Jag har tråkiga besked och beslut att fatta, så jag tror att man har velat bygga upp 1 1 1 rejäl buffert i ålderspensionssystemet för att inte det ska behöva hända igen och sen kan man säga att den här ökningen, om man tittar över siffrorna över tid så har ökningen varit ganska kraftig de senaste åren.
Så frågan är aktualiserad nu för att det är nu pengarna börjar öka öka på lite grann? Det är vad som först sa man att bromsen aldrig skulle inträffa och sen så har man egentligen att gasen aldrig skulle inträffa, men saker och ting händer. Men det är kul. Ja, jag minns den här stackars utredningen. De satt och jobbade precis när det var som kämpigast när de har balanseringen av bromsarna och alla sa men håller ni på med 1
gas? Det är helt inaktuellt, det är ingen som engagerade sig i deras intressanta utredning. Men nu några år senare, något decennium senare, så är det. Kul pensioner plötsligt blir det sånt. Plötsligt kanske det går att använda. Det är roligare, men gasen med 1 broms egentligen i dessa tider låter väldigt kul med gas tycker jag.
Ja, men så är det grundskydd den också och hur de ska se ut i framtiden och då återigen då eftersom du pratade om att äta pensionsgruppens arbete eller varför pensionsgruppen finns är ju för att man på något sätt ska ha en slags framförhållning och det kanske inte minns gäller de som riskerar låga pensioner. Det jag tänker också på utrikesfödda och andra som ju faktiskt redan nu kan säga att de kommer inte få mycket pension. Det kommer liksom att bli.
Problem kan man säga. Det vore ju bra att veta hur grundskyddet ska fungera liksom. Hur tänker du kring grundskyddet? För det är ju de är väldigt spretiga. Det finns ju då garantipensionen som då så att säga kommer per automatik men men det är det man är beroende av boende i Sverige eldsjön styret är ju för
försörjningsstöd för äldre. Sen har det bostadstillägget som man då ansöker om och det gör det ju inte med Älvsjö alltså det, det är en mischmasch av olika stöd, man kan till och med planera för de här stöden är det bra det det är en, det är ju en bra fråga ska jag säga och det är inte oproblematiskt som det ser ut och det är ganska svårt. Även som proffs som ni och som andra som man träffar som håller på med pensionen. Mycket att faktiskt förstå förklara alla system.
Sen finns som ju där av en anledning, så det brukar vara ganska komplexa att göra förändringar och framförallt med människor med väldigt små resurser. För det slår så hårt. Det brukar också vara ganska politiskt impopulära beslut eftersom det är människor som är utsatta. Men om man tänker sig till exempel utrikesfödda ta den delen först så där har man då skapat ett system för att man ska kunna fånga upp dem som inte har 40 års bosättningstid i Sverige.
Och det handlar om det här äldreförsörjningsstödet då som ska kunna komplettera den ersättning. Men jag vill också verkligen uppmana om man är utrikesfödd att försöka leta upp om det finns pensioner på hemmaplan som man hade innan man kom hit. Men man kan ju ha både intjänad allmän pension och tjänstepension från det land man kom och även kopplat till arbetsgivare, alltså på en nivå som vi inte riktigt är vana vid i Sverige.
Och jag vet att Pensionsmyndigheten lägger enormt stora resurser på att samordna de här pensionsförmånerna inom EU, framförallt, men också så kallat tredje land som det heter på det här språket då att. Även länder utanför i och se till att man kan försöka fånga upp de pensioner som finns, så det är väl liksom de viktigaste sakerna att tänka på. Det är inte pratat sparande så mycket, men kan det finnas grupper som faktiskt kan behöva
någon typ av sparande? Det behöver ju inte vara något så att säga gynnat av politikerna och subventionerat något sätt. Men men men räcker pensionen till alla eller kan du se riskgrupper? Nej, men det är klart att det kommer finnas grupper som som behöver komplettera och jag kan verkligen rekommendera min pensions hemsida och göra en pensionsprognos. Ja, jag tycker det är otroligt viktigt gå in och gör en prognos och skaffa dig en information om hur det ser ut för just dig.
Det är helt centralt och nu är sidan så lättillgänglig och lätt att använda och gör gör en ett test och titta ner på ditt hushåll. Kan ni spara en slant om ni behöver det? Det finns ju en del av den här regeringen jobbar ju för att vi också ska utöka den ISK sparandet, men det är generöst redan som det är idag också så att försöka hitta former för att spara det alltid alltid bra, så det där tror jag är en en viktig del.
Men du tycker inte det behövs någon alltså pensionssparande, men säger så Moderaterna har ju drivit att det ska få finnas ett privat subventionerat pensionssparande är inte riktat till särskilda grupper, men det är någonting som ligger i våras stämmohandlingar som vi har fattat beslut om.
Det som sedan kommer att bli samarbetspartiernas förslag är ju det då förslaget om ISK som finns med i tid avtalet att försöka utöka och jobba vidare med det så där befinner vi oss ungefär i spår frågan just nu. Ja, man kan ju tänka i dessa
tider. Jag tror vi hade med i en podd också att det kan ju vara ett problem om man har ett sparande som är inlåst i 55 och så ska man liksom betala elräkningarna nu. Ja, men det finns verkligen för och nackdelar med den här inläsningsmallen jag tänkt på den ofta som någonting ändå ganska positivt att det finns inläsning sparande också, för det är ju inte lika lätt att använda dem, för det är det som är.
Men det är klart att ett ISK konto ett sånt här läge och du behöver verkligen pengar för att kunna bo kvar eller någon kris händer eller om någonting oförutsett händer så finns det fördelar med. Det är också ja, och så är du skatterna då? Ja, även vi får ju då frågor från de den här gruppen födda nittonhundrafemtiosju kommer den senaste dag. Men senast idag och som ju tyckt de tycker ju att alltså vi ska väl förklara vad det handlar om.
Det handlar ju om att det finns en åldersgräns för skatteuttag när det gäller pensioner som är jag ger även när det gäller löneinkomsten faktiskt som är faktiskt. Har du uppnått en viss ålder eller fram till 1 viss ålder betalar faktiskt högre skatt till den pensionsuttaget och sen så sänks den skatten och tidigare har det varit så då att man har betalat högre skatt fram till då man fyller 66.
Men eftersom man nu har höjt pensionsåldern och även då möjligheterna att få sjukpension de uttrycker mig lite. Ja, det är väl där skon klämmer, så innebär det plötsligt att ja, men vänta nu eftersom de som betalar sjukpension eller har sjukpension betalar högre skatt eftersom det inte får jobbskatteavdrag så tycker man då att de som tar ut pension tidigare än man får ålderspension.
De ska då också få den här högre skatten och då råkade ju bli så att eftersom man då införde den här höjda åldersgränsen i juni förra året tror jag det var så hade ju ett gäng 57 år redan fyllt 65 år och de känner sig ju lite förfördelade. Har du någon tröst och ge? Jag vet inte riktigt om jag någon tröst att ge det här är ju en följd av den förra regeringens beslut ska ju också säga också.
Dessutom inte varit fel? Nej, men men det är klart att det som jag tycker är det är ju en del av alla pensionsåldrar höjdes. Det var ju det som hände riktåldern vi. Vi är ju på väg mot en indexering. Det höjdes ett antal steg i olika både förmåner och skattesystem och en del av det var också då förstås att skjuta upp det här skatteuttaget och därför så kommer just 57 orna i kläm just nu och det jag tycker är kanske bekymmersamma till detta.
Det kanske inte är själva skattefrågan i sig, möjligen, men det är att man inte hade information apropå det här med planera att kunna förutsebarhet. Där tycker jag att man har kunnat gjort mer, kanske framför allt den förra regeringen som är lätt att skylla på det, men kanske också. Vi hade kunnat varit mer förutseende och berättat mer för människor att den här effekten skulle uppkomma för det. Det är klart att människor ska kunna planera sin pensionering
på ett bättre sätt. Men sen det är ju förstås också, speciellt när det sker mitt under ett beskattningsår och ni vet att ni som har jobbat med skatter att man flyttar ju inte heller beskattningar under enskilda tidpunkter under givet år och så där så och det? Det är ju inte heller så att den här frågan kommer vi att ha med oss igen när det är så att pensionsåldrar kommer att höjas. För det kommer, då är man ju lite mer förberedd, då kan man kanske vara lite mer förberedd.
Det jag ska säga var att vi hade ju en utredning. Pensionsåldersutredningen. Jag har ju haft den här tjänsten förut trevligt nog tjugohundratio tjugohundrafjorton jobbade med Ulf Kristersson då så att ministeriet och socialmente då var han socialförsäkringsminister och då jobbade vi med de här frågorna i pensionsåldersutredningen, tjugohundraelva och vi försökte göra listor över allt, allt allt som skulle ändras om det varit en höjd pensionsålder ni vet SL kortet, alla förmåner assistans.
Ni vet så mycket långa listor och då så sa vi att det finns hur mycket. Ja, 65 årsgränsen finns på så många ställen i den svenska skattelagen och i förmåner också för all del. Och vi sa att det kommer att bli komplext att fånga allting och jag tror att man ska se den här frågan. I det ljuset hade vi kunnat veta att hade vi kunnat informerat bättre åtminstone och låtit människor fatta bättre beslut utifrån det. Men det var inte någon mörkning från medveten mörkning, tror du?
Nej, det tror jag inte, men man alltså inte minst moderata partiet är ju känd för att vara väldigt mycket för skattesänkningar. Alla vill att människor ska arbeta incitament till arbete, så det finns inga sådana tankar utan snarare så att man vill förstås få människor att stanna kvar och jobba längre, så så mycket det de kan och orkar och vill. Det gynnar vi. Det gynnas alla av både den enskilde och vi som samhälle. Vid 57 år får ingen skattelättnad i vårbudgeten och
jag var så glad. Det vet jag inte riktigt hur det kommer gå med allting, men det är väldigt kul att få prata podd med dig. Kristina som är 55 år kvar. Ja, jag har medvetet hållit igen lite grann men nu får vi så mycket frågor från andra. Så vis får också väldigt mycket frågor. Jag tror också våra myndigheter får väldigt mycket frågor om detta, men det är väl som det, men jag är mer fascinerad egentligen inte så mycket av 57 men utan att det är så stora skattekonsekvenser och de är
verkligen stora. Vi pratar ju liksom tusenlappar i månaden i sänkt eller höjd skatt och det här tror jag kommer som en överraskning för väldigt många som går i pension eller fortsätter att jobba eller vad som helst. Alltså, varför är det så stora skillnader? Det har ju drivits framförallt av att det är så billigt. Är så låg skatt på dom som faktiskt väljer att jobba kvar.
Det här är så att för politiken att försöka locka människor som har stark arbetsförmåga och som vill och kan och har möjlighet att jobba kvar efter 65 att säga att du får nästan ingen skatt om du gör det, så det är ju det som har varit hela tanken och jag tror att det är därför också det är ganska stor skillnad. Det här skedde ju stegvis och har skett under kanske ett decennium eller mer stegvist försökt få fler och ganska många som har tagit chansen att nappa. På det här och faktiskt också
jobba kvar. Vi ser att det är fler som stannar och försöker jobba en stund till, så det är ju i grunden ett ganska klokt system tycker jag att man får människor som att jobba kvar en stund till och vi kanske också. Det här är förstås en en fråga för parterna att försöka hitta former för flexiblare former. Att få stanna kvar kanske inte
jobbar. De har 40 timmar i veckan eller 56 till så många jobbar också som jobbar mycket timmar utan hitta former för att faktiskt kunna jobba lite mindre några dagar i veckan, men att vara kvar.
Men det är det som är det viktiga och där får man ju ändå säga att det funkar skattesystemet ganska bra för jobb och närer alltså, det vill säga att man betalar den har lite högre skatten på den här Personen då som man tar ut tidigt, men det kompenseras rätt bra av jobbskatteavdraget på den del som är lön kan man väl vara ett medskick till de som undrar ja jämställda pensioner, hur tänker du där? Ska kvinnor oroa sig mer än män för att bli fattigpensionärer i
framtiden? Ja, och jag tror att det absolut viktigaste man måste göra det ändå för att höja kvinnors pensioner. Det är att öka kvinnors arbetstid tagande på arbetsmarknaden. Fler kvinnor måste kunna försörja sig själva, våga satsa på yrken som ger mer betalt, ta mer ansvar på jobbet.
Ansvaret för barn och hushåll dela det mer med sin make och maka dela på föräldraledigheten, vård av sjukt barn, annars så går det inte att nå högre pensioner för kvinnor och här kan man ju känna en frustration över att jämställdheten går så otroligt långsamt om vi jobbar vidare med den minskningstakt vi har nu. Då sluts inte gapet för en 20 62 har sett beräkningar på ja ersätter en annan effekt av det är också vi ska ha en podd om det faktiskt också.
Det finns ju den andra sidan, det vill säga när man blir äldre. Många kvinnor vårdar mammor och pappor eller barn med. Psykiska ohälsa problem och såna här saker och de slutar ju också jobba tidigt eller gå ner i arbetstid. Men det är kvinnor även där. Visst är det konstigt. Ja, det är mycket konstigt. Nej, men ska man säga pensionssystemet omfördelar ju
lite grann ska jag säga. Det går ju då från kompenserar kvinnor jämfört med män ta omfördelning sker förstås gemensamt delningstal finns pensionsrätt vid föräldrapenning, pensionsgrundande belopp för barnår till exempel hur garantipensionen utformad ofta så att kvinnor får mer i grundstöd så att säga möjligheten att dela på premiepension så det finns ju saker i pensionssystemet, men det kan inte kompensera för de utmaningar vi har på arbetsmarknaden.
Det det. Det går liksom inte att konstruera ett sådant pensionssystem för då har vi inget kvar några incitament till arbetet och förlorar vi liksom ryggraden i välfärdssystemen. Och det märkliga är också att det finns en jämställdhets paradox. Ju mer vi kompenserar kvinnor i pensionssystemet desto svagare blir incitamenten att arbeta för kvinnor som i sin tur ger en lägre pension. Så det gäller att liksom inte hamna i den onda cirkeln utan försöka jobba på många olika
fronter. Att kvinnor ska få bättre förankring på arbetsmarknaden, fler timmar, våga ta steget att ta större ansvar, ta kampen hemma också. Behandlar vi ett hushållsmaskin vid matbordet om om vem som ska göra vad och sen förstår alla att det här gäller att hitta en balans i de här frågorna. Men jag tänker också att det finns ju sektorer liksom. Där är nästan är kotym att man ska jobba deltid som och det är oftast kvinnodominerande yrken ju, för jag vet att det är många.
Både vi träffar många fackliga företrädare, inte minst till exempel på äldreomsorgen område och frias och vi är helt eniga med dem om att försöka jobba mer mot heltid. Och många kommuner jobbar också med detta. Sen är det inte helt enkelt och det kan också vara så att individer har svårt att få ihop sitt liv om det är så att man ska försöka gå från deltid till heltid så att tjänsterna bör
finnas. Möjligheten, men moderata kvinnoförbundet för några år sedan tyckte de ju att man skulle dela på tjänstepensionen, men det är ingenting som du tänker driva. Det är ju så att det finns då också ett stämmobeslut hos Moderaterna att analysera frågan och analysera konsekvenserna för det här är typiskt en sådan svår balansgång. Vi vet att drivkrafterna till arbete ska vara starka och man behöver verkligen se till att tjäna ihop sin egen tjänstepension.
Samtidigt så är ju pensionssystem så otroligt långa. Det har hänt saker över liv och människor kan komma i kläm. Tagit stort ansvar så att säga tidigare i livet. Så det här är också någonting som man behöver titta vidare på. Sista frågan anna, vad tycker du är en rättvis pension? Det är en fantastiskt spännande fråga. Vi ställer den ofta? Nej, men jag tror att pensionssystemet måste klara av att omfördela ja, dels över tid, alltså till mig själv.
Det här är faktiskt en rättvisefråga som man inte ska underskatta. Det måste löna sig att arbeta och att alltid har arbetat så har du slitit ett helt arbetsliv. Det är klart att du måste vara rättvisa att också du ska få ta del av det. Men sen måste också om fördelningen fungerar över generationerna. Vi har ju trots allt ett fördelningssystem, min pension när jag blir gammal. Det ska betalas av mina barn, den de pengar vi tjänar in.
Just nu betalar pensionärerna idag, så det där är också en viktig rättvisa. Det måste fungera över tid och det här betyder ju också att vi måste ha ett finansiellt stabilt system. Arbetet måste vara grundbulten för att det här ska funka. Sen förstår alla också precis som vi var inne på tidigare här diskussionen att ett pensionssystem måste också omfördela mellan grupper, det är ofrånkomligt alltså, de som har svårt att få ekonomin att gå
ihop. Gamla människor som inte längre har ett arbetsutbud kan inte tvingas ut och arbeta för att försörja sig om man inte får en grundpension. Så det här är också en självklar naturlig del av ett ett rättvist pensionssystem. Sen är det förstås en avvägning med de här olika typer av omfördelningar som vi precis har pratat om. Vem har sagt att det ska vara
ett nej? Det tack snälla för att du kom hit idag varit jätteintressant samtal tack så hemskt mycket för att jag fick vara med så otroligt roligt att få prata
pensioner mer visst är det. Ja då har vi veckans fråga, ja, vi tar den kommer från en nybliven pensionär som fick restskatt i år och han trodde att Pensionsmyndigheten skulle dra den rätta skatten och att övriga bolag skulle dra 30 %. Han har därför sett till att att de istället drar 33 %, men i deklarationen såg att Pensionsmyndigheten har dragit 28,5 % och när han kontaktade Pensionsmyndigheten då svarar de att de använder skattetabeller 33, men att det kolumn 6 som
gäller. Vad är det som har hänt här egentligen? Jag tror att det kan vara en ålder. Han är 64 år. Ja, och som vi sa tidigare. Ibland betalar man ju högre skatt för man är en ung pensionär och det är då skattetabell kolumn 2 tror jag är. Jag ska inte vara bombsäker på kolumnerna, men det förmodligen det har hänt annars så är det precis som som han säger egentligen att Pensionsmyndigheten ska dra så
att säga rätt kommunalskatt. Givetvis den kommun du bor i och sen så ska man helst prata med de andra, alltså tjänstepensionsbolaget och eventuella privata pensionsförsäkringar så att de drar rimlig skatt också. Enklast gör man det genom att gå in på skattemyndighetens hemsida och se vad man förväntas betala för skatt och sen se till att den skatten betalas på något vis. Eller också får man väl ta den här kvarskatten då?
Ja, det är ju surt ja, men förmodligen beror alltså på att han är lite yngre, då vet vi det och det var allt för oss idag. Tack för att du har lyssnat i avsnittet har du hört anna Pettersson Westerberg, statssekreterare åt anna tenje du har också hört Kristina kamp om mig Maria Eklund från min pension och minpensionspodden produceras av min pension som är en oberoende tjänst i samarbete mellan staten och pensionsbolagen och som ger dig bättre koll på dina pensioner.
Nya avsnitt släpper vi varannan fredag om du vill höra på tidigare avsnitt så hittar du dem i kanaler där poddar finns sök bara på minpensionspodden så dyker vi upp och om du följer podden i din podd kanal så får du en push varje gång vi släpper nya avsnitt. Det är bra frågor. Skickar du till [email protected]? Jag hoppas att vi snart hörs igen, tar hand om dig och din passion till dess ha det så bra hejdå hejdå hejdå. I.