Vanliga fallgropar, misstag och ibland rent fusk kan göra det svårt att tillämpa ett vetenskapligt tillvägagångssätt inom medicinen. Men det behövs om vården ska vara evidensbaserad. I en ny bok slår professor Mikael Landén ett slag för det vetenskapliga sättet att vinna kunskap.
Var tredje svensk har någon form av allergi. En rad faktorer påverkar risken att drabbas, till exempel tarmfloran, generna, vad vi äter eller hur vi bor. Tack vare ny kunskap om sjukdomsmekanismerna har möjligheten till individualiserad behandling och till och med bot mot allergier ökat under senare år. Professor Erik Melén berättar om köttallergi, BAMSE-registret och hur man kan förebygga allergier. I avsnittet svarar även forskaren Caroline Nilsson på lyssnarfrågan om ifall jordnötsallergen ka...
Ätstörningar innebär ett stort lidande för drabbade och deras familjer, och kan i värsta fall leda till för tidig död. Emma Forsén Mantilla är psykolog och forskare på Karolinska Institutet och har i mer än tio år arbetat med ätstörningar - varför de uppkommer och hur de kan behandlas. För det finns hjälp att få!
Fyra kvinnor avlider varje dag i bröstcancer i Sverige. Risken att drabbas är olika hos olika kvinnor – barnafödande, amning, brösttäthet och gener är några faktorer som påverkar. Professor Per Hall vill att vi ska kunna identifiera kvinnor med hög risk innan de insjuknar genom så kallad riskbaserad screening, istället för som idag med åldersbaserad mammografi. Hör honom berätta om forskningen som bland annat undersökt om läkemedelsbehandling i preventivt syfte kan vara ett sätt att minska bröst...
Ett drygt år in i coronapandemin står det allt mer klart att vissa drabbas av mycket långvariga följdsymtom. Malin Nygren-Bonnier är sjukgymnast och docent på Karolinska Institutet. Hon har ägnat en stor del av det gånga året åt att starta en multidisciplinär tvärprofessionell uppföljningsmottagning på Karolinska universitetssjukhuset för patienter som haft covid-19. I Medicinvetarna berättar hon om vad vi vet om rehabilitering för patienter som lever med långtidscovid just nu.
Alla tre medlemmarna i Andrée-expeditionen omkom för 124 år sedan, efter ett misslyckat försök att nå Nordpolen. Gåtan om vad som hände har diskuterats sedan deras kvarlevor upptäcktes 1930. Ingen har lagt ner mer tid och möda på att besvara frågorna än Karolinska Institutet-anknutna läkaren och författaren Bea Uusma. I Medicinvetarna berättar hon hur hon just nu försöker tyda Andrées allra sista dagboksanteckningar, och hur en trist fest på 1990-talet ändrade hennes eget liv.
Flera olika vaccin mot nya coronaviruset är just nu på väg ut. De har tagits fram relativt snabbt med hjälp av stora resursinsatser och tack vare kunskap från tidigare forskning om liknande virus. I Medicinvetarna berättar professorn Matti Sällberg om varför vaccinutveckling kostar, hur de nya typerna av vaccin fungerar och vad vi vet om säkerheten.
Även om adhd ökat de senaste tio åren så är det fortfarande många äldre samt flickor och kvinnor som lever med odiagnostiserad adhd. Hör psykiatern och forskaren Charlotte Borg Skoglund förklara hur detta hänger ihop samt varför vi alla har något att vinna på att uppmärksamma och anpassa samhället mer efter personer med adhd.
Spindeltråd är ett av de lättaste och mest hållbara materialen som finns. Anna Rising forskar på Karolinska Institutet och Sveriges lantbruksuniversitet för att hitta metoder för att framställa syntetiska spindeltrådsfibrer som kan användas både medicinskt och till mycket annat.
Tack vare forskning finns idag mycket effektiva botande mediciner mot sjukdomen hepatit C. Forskaren Martin Kåberg berättar om hur de nya läkemedlen i kombination med sprutbyten och drogbehandling ger hopp om att vi ska kunna eliminera sjukdomen inom en snar framtid.
Årets Nobelpris i kemi gick till upptäckten av gensaxen crispr/cas9. Med hjälp av den kan forskare med hög precision ändra i vår arvsmassa. Forskaren Fredrik Lanner berättar om hur gensaxen används som forskningsverktyg men också i försök att hitta nya sjukdomsbehandlingar.
När professor Tomas Olsson började forska om multipel skleros, MS, för 40 år sedan hade vården inga behandlingar alls att erbjuda de drabbade. Idag finns över tio godkända läkemedel, och kunskapen ökar ständigt.
Klimakteriet kan för vissa kvinnor passera nästan obemärkt, medan andra drabbas av mycket svåra besvär. Professor Angelica Lindén Hirschberg har ägnat mycket tid åt att förstå processerna som ligger bakom, och vad man kan göra åt besvärliga symptom.
Länge var det i praktiken förbjudet att forska på LSD och andra psykedeliska droger. Idag finns förhoppningar att de ska kunna hjälpa personer som lider av svåra depressioner, PTSD och missbruk. Psykiatern och forskaren Predrag Petrovic är försiktigt positiv men efterfrågar mer kunskap.
Kunskapsläget om PCOS, ett tillstånd som hundratusentals svenska kvinnor lider av, är inte vad det borde vara. Professor Elisabet Stener-Victorin har i många år forskat om PCOS – vad det beror på och hur det skulle kunna behandlas.
Efter ett halvår med coronapandemin vet vi idag mer för varje dag, bland annat har kunskapen ökat om hur covid-19 ska behandlas. Men många frågor är ännu obesvarade. Professor Jan Albert sammanfattar läget just nu.
Det är lätt att få känslan av att vi lever i en extra stressig tid och att alltfler mår psykiskt dåligt. Men den bilden stämmer inte med forskningen, enligt psykiatern och professorn Christian Rück. Han menar att vi måste acceptera visst lidande och tycker att vi ska bli bättre på att skilja mellan själens skrubbsår och själens benbrott.
Medicinvetarna har semester men tystnar förstås inte för det! Här är ett andra specialavsnitt med höjdpunkter från de första 47 avsnitten.
Medicinvetarna har semester men tystnar förstås inte för det! Här är ett första specialavsnitt med höjdpunkter från de första 46 avsnitten.
Schizofreni är en sjukdom som orsakar stort lidande både för drabbade och anhöriga. Docent Lena Flykt är psykiater och har länge forskat på sjukdomen - hur den kan behandlas med antipsykotiska läkemedel, men också vilken verkan psykosociala insatser kan ha.
Vid en infektion hjälper mördarceller oss att eliminera det farliga. Nu hoppas forskare använda dem i cancerbehandling. Hör professor Hans Gustaf Ljunggren berätta mer om detta och – om den senaste forskningen kring T-cellsimmunitet vid coronainfektion.
Virussjukdomen TBE smittar från fästingar och kan i värsta fall ge mycket svåra följder. Sara Gredmark Russ är forskargruppsledare vid Centrum för infektionsmedicin och har framförallt ägnat sig åt att forska på virus och immunförsvar.
En del som smittas av coronaviruset blir så sjuka att de behöver intensivvård. Hur mår de sen? Kristian Borg är professor i rehabiliteringsmedicin och berättar om vägen tillbaka efter covid-19.
Äldre blir mycket sjukare än yngre, män drabbas hårdare än kvinnor. Varför blir vissa svårt sjuka i nya coronaviruset medan andra inte får några symtom alls? Vi samtalar med barnläkaren Petter Brodin som forskar om immunsystemet. I avsnittet svarar också Ali Mirazimi på frågan om varför ingen forskare varnade för coronaviruset.
Ännu finns ingen antiviral behandling att ge till dem som blir allvarligt sjuka av nya coronaviruset – men intensiv forskning pågår. Professor Anders Sönnerborg arbetar såväl med att testa existerande läkemedel som med att försöka hitta nya antivirala mediciner.
Vilka långsiktiga konsekvenser riskerar nya coronaviruset få i världens fattigare delar? Vi resonerar med professor Anna Mia Ekström som i många år forskat om globala hälsofrågor med ett särskilt fokus på Afrika.
Utbrottet av det nya coronaviruset har lyft upp en rad etiska frågor på agendan, bland annat den om hur vårdpersonal ska prioritera mellan patienter. Medicinetikern och forskaren Niklas Juth har varit med och formulerat prioriteringsriktlinjer. Hör honom berätta mer i Medicinvetarna.
Att tvingas isolera sig under coronapandemin kan öka risken för ofrivillig ensamhet. Men vilka effekter har det på hälsan att känna sig ensam? Forskaren Lena Dahlberg vet mer och dödar bland annat myten om svenskarna som världens ensammaste folk.
Nya coronaviruset sprids över världen. Men idéer och känslor kring viruset verkar spridas ännu snabbare. Professor Andreas Olsson förklarar hur och varför rädsla smittar och ger tips på hur vi kan behålla lugnet i en krisdrabbad tid.
Utmattningssyndrom beror inte på stress, det beror på brist på återhämtning. Professor emerita Marie Åsberg satte utmattningssyndrom på forskningskartan på nittiotalet. Lyssna på ett samtal med en av världens främsta experter på hur man undviker att gå in i väggen.
