Det är mycket tal om vikten av återhämtning idag och rekommendationen är ofta att göra saker som ger energi. Men vad händer egentligen i kroppen när vi känner oss energiska eller, tvärtom, har brist på energi? Det undrade en lyssnare. Professor Mats Lekander svarar.
Sänkt empati, personlighetsförändringar och hämningslöshet är utmärkande för personer som drabbats av frontallobsdemens. Det är ett samlingsnamn på flera neurodegenerativa sjukdomar som drabbar hjärnans främre delar. Hör professor Lars-Olof Wahlund berätta om riskfaktorer, symtom och hur forskarna försöker hitta behandling.
En lyssnare hörde av sig med en fundering om hur det kan komma sig att personer inte väcker sig själva när de snarkar så att alla andra blir störda. Psykologidocent Kerstin Blom, som bland annat använder KBT för personer som har störd sömn, förklarar i avsnittet.
Få klagar på psykoterapi men forskning har visat att i cirka 10 procent av fallen mår patienten faktiskt sämre av terapin. Forskaren Sven Alfonsson har undersökt vilka faktorer som får patienter att avbryta terapi. Hör honom också berätta om vilka olika former av psykoterapi det finns, hur man ska veta om psykoterapeuten är bra och hur man studerar effekterna vetenskapligt.
En lyssnares familjemedlem är drabbad av den ovanliga demenssjukdomen CADASIL. Finns det forskning som kan ge nytt hopp om bot? Docent Helena Karlström, som forskar om sjukdomen, berättar vad vi vet idag.
En rad faktorer påverkar vår tillit till människor i vår omgivning, exempelvis personlighet, tidigare erfarenheter och fördomar. Hör forskaren Philip Pärnamets berätta mer om vad som avgör om vi litar på andra och hur man kan undersöka saken vetenskapligt. Att rasera tillit kan gå fort men vägen till förnyat förtroende kan vara lång, menar han.
En lyssnare föddes som tvilling och de båda syskonen drabbades av graviditetskomplikationen tvillingtransfusionssyndrom. Forskaren Cecilia Pegelow Halvorsen berättar om tillståndet, då den ena tvillingen får (för mycket) blod från sitt syskon, och hur det kan behandlas - redan i magen.
Chansen att överleva ett hjärtstopp är mycket högre inom vården än utanför, men ändå dör två av tre som drabbas. Det finns flera skäl till det, bland annat att många drabbade befinner sig i livets slutskede. Hör professor Therese Djärv berätta om hur forskning och bättre rutiner har förbättrat möjligheterna att rädda fler.
Rädd för spindlar? Det är en av de vanligaste fobierna som enkelt kan behandlas bort med en tre timmar lång session. Men många drar sig för att söka hjälp då behandlingen innefattar nära kontakt med spindlar. Hör forskaren Philip Lindner berätta om spindelfobi och hur virtual reality-teknik kan användas för hjälpen ska nå fler.
I höstas kom nyheten att förekomsten av hudcancer minskar bland yngre i Sverige. På senare år har diagnosticeringen och behandlingen av melanom förbättrats mycket, men det finns väldigt goda skäl att hålla koll på sina hudförändringar ändå. Hör docent Hildur Helgadottir berätta om det aktuella forskningsläget. Sola inte, är hennes bästa tips.
Fysisk aktivitet är bra för hälsan. Men bör man träna på olika sätt beroende på hur gammal man är? Egentligen inte, menar professor emeritus Håkan Westerblad. Ålder kan visserligen göra att skaderisken ökar och behovet av återhämtning blir större men i övrigt finns inga skäl att träna annorlunda för att du blivit äldre förutsatt att du är frisk. Bonus: Svar ges även på frågan om varför man ibland får frossa efter hård träning.
Urinvägsinfektion drabbar fler kvinnor än män, och det tydligaste symtomet är att det gör ont när man kissar. Det beror på att bakterier tagit sig upp genom urinröret. Hör professor emerita Annelie Brauner berätta om hur urinvägsinfektion kan undvikas och behandlas.
ARFID är en förhållandevis ny diagnos inom ätstörningar. Den kännetecknas av ett extremt begränsat ätande utan att det är kopplat till kroppsmissnöje. Samvariation med adhd och autism är stor. Forskaren Lisa Dinkler berättar mer i veckans lyssnarfrågeavsnitt.
För knappt 200 år sedan genomfördes den första sövningen av en människa. Sedan dess har metoderna för narkos förfinats och är idag mycket säkra. Hör professor Lars I Eriksson berätta hur det går till när man blir sövd och vilka biverkningar som ibland kan uppstå under och efter narkos.
Vilka konsekvenser kan daglig användning av sömnmediciner under flera år få? Det undrade en lyssnare. De långsiktiga effekterna är svårstuderade, menar forskaren Joar Guterstam, men bland annat på grund av risk för beroende rekommenderar man idag istället kognitiv beteendeterapi vid sömnbesvär.
Det finns många omständigheter som påverkar hur bra vården blir. Hur du själv agerar kan spela roll för utfallet. Forskaren och läkaren Rita Fernholm har länge intresserat sig för och forskat om patientsäkerhet. Hör hennes tips på hur man som patient kan bidra genom att exempelvis förbereda sig inför ett vårdbesök.
Stamceller har en särskild förmåga att skapa många exakta kopior av sig själva som i sin tur kan utvecklas till mer specialiserade celler. Hur kan stamceller från embryot, så kallade embryonala stamceller, användas för att hjälpa människor som är i behov av ny vävnad eller nya celler? Det undrade en lyssnare. Forskaren Fredrik Lanner ger svar och berättar om deras forskning där målet är att bota ögonsjukdomen gula fläcken-blindhet.
Vi behöver alla få i oss vitaminer för att hålla oss friska, men precis som med det mesta kan det finnas risker med att få i sig för mycket. Hör professor Martin Bergö berätta om när kosttillskott kan vara nödvändiga, när de är onödiga, och i vilka situationer de rent av kan innebära hälsorisker.
Runt en av 30 personer har en snedroterad ryggrad, så kallad skolios. Men de flesta har inga besvär och bara cirka tio procent behöver behandling. Hur utvecklas skolios med åren och hur påverkas den av träning? Det undrade en lyssnare, professor Paul Gerdhem ger svar.
Upp till 70 procent av alla strokepatienter riskerar drabbas av hjärntrötthet, eller fatigue, som en konsekvens av stroken. Det är en trötthet som inte kan vilas bort och som inte syns men som kan ha stor påverkan på livskvaliteten. Forskarna Alison Godbolt och Marika Möller berättar om begreppet fatigue, möjliga orsaker och vad som kan göras för att hjälpa drabbade.
Det är väl känt att celler från fostret kan föras över och bli kvar i mamman. Men hur påverkar dessa celler mamman? Det undrade en lyssnare, docent Cecilia Götherström berättar om kunskapsläget kring mikrochimerism, som fenomenet kallas.
Ibland uppstår en vidgning av kroppens blodkärl, det kallas aneurysm. Då finns risk att kärlet brister och det krävs ofta akut operation. Professor Anders Franco-Cereceda har forskat om aneurysm i nästan tjugo och berättar vad vi vet idag om sjukdomen.
Värmeböljor kan vara en hälsorisk för personer med hjärt-kärlsjukdom men hur är det med plötslig kyla? Det undrade en lyssnare. Professor Stefan Agewall ger svar med hänvisning till en aktuell studie som visade att plötsliga köldknäppar ökar risken för hjärtinfarkt.
Läsförmågan bland unga försämras och det är de mest sårbara eleverna som drabbas hårdast, enligt logopeden och forskaren Anna Eva Hallin. I avsnittet diskuteras vad det beror på och vad som kan göras, liksom skillnaden mellan dyslexi och språkstörning.
De hälsomässiga konsekvenserna av storbranden i Kalifornien är ännu svåra att överblicka. Förutom den akuta brandfaran påverkas både luft och mark en tid framöver, dessutom kan många drabbas av psykiska besvär. Professor Tom Bellander och docent Mattias Öberg berättar vad forskningen vet.
Hjärnskador som sker innan hjärnan är färdigutvecklad kan ge upphov till cerebral pares, cp. Hos vissa med cp går det inte att upptäcka något med blotta ögat, andra kan ha behov av till exempel rullstol. Diagnosen innebär också kognitiv påverkan hos cirka hälften av de drabbade. Forskaren Kristina Tedroff har i många år arbetat med rehabilitering av framför allt barn och unga med cp.
Många som tränar på gym tar kreatin. Men vem har egentligen nytta av detta tillskott och kan det vara skadligt? Det undrade en lyssnare, professor emeritus Håkan Westerblad ger svar.
Snart förväntas ett nytt läkemedel som kan bromsa utvecklingen av Alzheimers sjukdom att godkännas i EU. Men hur mycket är vi i Sverige beredda att betala för att få tillgång till läkemedlet? Linus Jönsson är professor i hälsoekonomi och förklarar hur man kan räkna på hälsa och hur vi med hjälp av siffrorna kan se till att få så mycket hälsa som möjligt för skattepengarna.
Risken för alkoholism är större om en nära släkting lider av det. Är det speciella gener man ärver eller kan det ha med miljö att göra också? Det undrade en lyssnare, professor Johan Frank ger svar.
Det talas ofta om att vi har förstört vårt uppmärksamhetsspann med allt scrollande på snabba klipp i sociala medier, men vad säger egentligen forskningen? Sissela Bergman Nutley har bland annat forskat på ungas användande av sociala medier och besvarar veckans lyssnarfråga.
