Hypertoni - Trädgårdsslangar, Regndroppar och Hårfönar!

Välkomna till Medicodden. Jag heter Maria och idag ska vi nörda ner oss ordentligt i hypoteni. Jag har så många frågor och fundering om det här, så det är ju tur att du också är Hestina, vår läkare som kan svara på alla mina frågor. Jag ska göra mitt bäst om jag klarar det. Men det låter bara. Hoteni eller högt blir. Och tala som. Men de kanske inte riktigt har greppat det. Och jag kan ju erkänna ändå, Stina att jag har också alltid tyckt att Bluetruck det är en.

Ja, jag tänker att du är inte ensam om att tänka så faktiskt.

Bluttry kan ju ibland kännas som någonting abstrakt, men det är faktiskt ganska konkret egentligen. Särskilt om man tar hjälp av vår trägårdslang. Trädgårdslang. Jag tror att du får utveckla. Vi pratar om tregårslanga redan i våra anatomi fysiologiföreläsningar. Bodtryck handlar ju om det tryck som blodet utövar mot kärvegarna när det puppas runt i kroppen, pumpas runt i kroppen.

Det här påverkas av två huvudsaker. Ett, hur mycket blod som pumpas ut från hjärtat. Och två, hur trångt det är i kälen. Och det är här. Ja, precis. Bra fråga. Jag glömde tre årslagen. Då tänker det en tregårslag. Minutvolymen, alltså mängden blod som hjärtat pumpar ut, är hur mycket vi öppnar på vattenkranen som sitter på husväggen. Så om vi öppnar ut den mer, då kommer det mer vatten eller blodda och trycket ökar. Okej. Men det pariferar.

Det kan jämföras med hur hårt man skruvar åt själva munstycket. Ju trängre det blir, desto högre blir trycket i slangen. Men om man har högt blutryck så betyder det då att något av de här, eller båda, de är ur balans. Ja, exakt. Men kan du också ge en definition av hypoteni? Jag ska försöka. Då skulle jag säga att hypertoni är ett symfrån. Hypertoni först och främst är ett symptomfritt. Symptomfritt tillstånd. Med ihlande högt blå.

Så det innebär högt blodtryck innebär att det systoliska blodtrycket ska vara över eller lika med 140 mm kvicilver. Och eller att det diastoliska blodtrycket är över eller lika med 90 mm kvicksilber. Och det ska vara vid upprepade blodtrycksmätningar. Och så kan man också tillägga att den här gränsen definieras lägre i andra länder och av de här andra mätmetoderna också.

Men hur farligt är egentligen högt bli utrukda? Jag menar, om det här är symptomfritt, så är det ingenting som man kan känna av i sin. Nej, men precis. Och det är det som görden så lurigt. Och det kallas faktiskt också för The Silent Killer. The silent killer. Det här låter som titta på en riktigt dålig del.

Ja, det finns faktiskt. Det finns faktiskt en teckare som heter The Silent Killer. Jag såg att när jag gjorde lite research här för hypotiniföreläsningar. Men det är alltså inte det vi syftar på här. Det kallas det stylent killer eftersom de flesta inte har några symptom all. Förrände plötsligt, helt plötsligt kommer allvarliga sjukdomar som ett paket på posten, som strok eller jackenfärk.

Det kan ju bli en bra bok, tänker jag. Men det kanske är mer en spänningsroman än det. Ja, det är nu det. Men vi kan ska försöka ta sig från bokämnet här och tillbaka till huvudet. Hur vanligt är det egentligen med högtbild? Det är väldigt vanligt. Ungefär mer än 20% av den vuxna befolkningen har hypermi. Och eftersom att sjukdomen är silent, alltså tyst, så vet många inte ens om att de har det. Okej, men hur vet vi om någon har det om de inte?

Ofta så upptäcker man att patienten har ett högt blodtryck av en slubb eller under en rutinkontroll på vårdcentralen. Det kan vara för andra åkommer. Så tar man ett blodtryck och så visar det sig vara högt. Okay, men då använder man en blöd... Ja, precis. Så de har mätset för höjt blödtryck. Och om blodtrycket är högt då så betyder det direkt att man kan sätta diagnosen hypoten. Bra du säger det, nej det stämmer inte. Det kan bli jättefel.

För blåtrycket varierar ju jättemycket under dagen och det kan sticka iväg om patienten är stressad eller nerös. Ett exempel har man sprungit upp för trapporna till vårdcentralen och kastar sig ner stolen och mäter blodtrycket. Då får du ett högt blåtryck. Det ska ju vara. Och sen så finns det också någonting som heter vitroxhypertoni. Vitroxypotoni. Nej. Vad innebär?

Nej, det innebär att många blir stressade. Många patienter blir stressade i den här vårdmiljön av vita rockar. Nu är det inte så många som har vita rocker längre, men det är därför begreppet kommer. Så blodtrycket stiger av själva stressen av att se oss läkare och sjuksköterskor. Det är faktiskt mot 30-40 procent av dem som vi tar blodtryck på, som kan ha falskt för höjt mätvärde bara för att de blir stressade av hela situationen. Så vitrogshyperteni är viktigt att känna till.

Och det kanske är att nämna att det är helt otvarigt för patienten, men ofta frustrerande, framförallt då för patienterna. Det är ofta att man får den här: betycket vara mycket lägre hemma. Men då är det så mycket som kan påverka blutrycket. Men hur vet man då att det är för höjt på riktigt? Ja, precis. Det är en viktig fråga. Det går inte på första försöket att ta reda på det. Som jag sa tidigare måste blådtrycket vara för höjt vid upprepade mätningen.

Och så enstaka höga värden räcker absolut inte för att ställa diagnosen hyperteni. Ja, just det. Och du nämnde ju det här med siffrorna i det här: 140 en 90. Kan du förklara det? Det finns olika gränsvärden beroende på vad patienten har för riskfaktorer och andra sjukdomar, det måste jag också säga. Men just 140 enom 90 som du tar upp det är viktigt att hålla att komma ihåg. För det är här.

Som den nedre gränsen för hypoteni ligger. Första talet, det systoliska blodtrycket 140 som jag sa. Det är trycket med hjärtat pumpar ut blod. Och det här andra, det diastoliska som vi pratar om på 90, det är trycket i blodkällen när hjärtat vilar mellanslagen. Men så om någon har ett billåtryck på 140 en 90 eller högre, flera gånger, då räcker. Och sen är det viktigt att det finns också andra sätt att mäta blodtryck på. Om man har vita rocken, så kan det vara svårt.

Att få korrekta världen, och då kan man göra hemblåttrycksmätning. Att man köper en egen blåttrycksmätare och tar. Blåttrycket hemma i lugn och släppa sig hela vita rockar vårdmiljön. Och sen så finns det också som att få en 24-timesmätning. Att gå runt med en blodtryckmätare i 24 timmar, så tar den blådtrycket kontinuerligt under. Under regnet. Ja, så smart. Men varför får vissa hypotonider och andra inte? Uh

Först är det viktigt att veta att det finns två olika typer av hypoteni. Vi har primär hypoteni och så sekundär hypoteni. Och primär, det är absolut vanligast. Det är ungefär 95% av alla fall. Det är inte en sak, utan det beror på en kombination av flera faktorer. Till exempel åder, alltså ju äldre vi blir desto högre risk för högt blodtryck. Sen har vi genitiv.

Har du nära släktingar med hypertenis så ökar risken att du också får det. Andra riskfaktorer: övervikt, inaktivitet, högt saltintag, alkohol, nikotin stress och hämter. I vår föreläsning så jämför vi det med regndroppar. En enskild droppar ger inte hypotoni, men många tillsammans. It rich meeting. Jag har många fina lejp med sådär.

Men precis, alla de här dropparna tillsammans bildar ett stort regnmål. Och det är just det att de här tillsammans skapar en primär hypoteni. Och det är inte lätt att säga exakt att det där är det som gör att du får hypotoni. Det måste det fixa, utan ofta är det flera faktorer som man kan arbeta med för att sänka botttrycket. Och man jämför det med sekundär hypoteni. Det är mycket ovanligare, men där beror hypertonin på en specifik orsak, till exempel nu sjukdom eller hormonrningar.

Det kan vi jämföra mer som ett blixtnedslag. Där har vi en tydlig orsak till hypotomi. Och blixnäslag och regnmollen. Det är väldigt vanligt. Men vad händer i kroppen om man går runt med högt blutryk och inte gör något åt det.

Tänk du att du har högt tryck i en trädgårdslang i flera år? Vad händer med slangen? Den første år snabbere, kanskje? Exakt! Du är smart med det. Verkligen högt blodtrtryck, det skadar blodkällen. Och det leder till åderförkaltning, alltså atoskleros heter också på medicinsk. Och det här ökar alltså risken för stråk och jättenfarkt och en sjukdom till exempel. Men om en patient får diagnosen hypotoni, vad gör vi då?

Då behöver vi fundera på hur vi ska behandla patienten. Det beror på hur högt blådtrycket är. Om patienten har andra riskfaktorer, till exempel diabetes eller njusjukdom. För många patienter räcker det med att ändra sin livsstil. Det vill säga, mer mortion, mindre salt, slut röka, dricka mindre alkohol, minre stress. Men det är de här livsråden som gäller. De flesta sjukdomarna. Men.

Ja, vad ska man säga? Det är som jag sa, i hyperonipremiär, primärpremiär, primär hypertoni har vi många faktorer att jobba på ofta. Det vi gör i vår föreläsning liknar också det med ett paraply. Vi försöker hålla regndropparna borta helt enkelt. Men om blådtrycket fortfarande är högt trots de här livsstilsförändringarna, och sen är det också viktigt att poängtera att det inte alla som.

Som är motiverade eller vill eller kan av olika anledningar göra livsförändringarna. Och då kan det behövas läkemedel. Eller en hård fön, som vi förar och kallar det på Medici- för att torka upp det sista. Det var därför jag såg med hön på Instagram för att jag är inget om. Men behandlingen handlar om att förebygga det. Och om det här inte räcker, så behandlar. Ja, exakt. Men finns det några myter om hypothetien?

En klassiker är det att man kan känna om man har högt blodtryck. Nej, det funkar inte så. En annan det är att man bara behöver ta sina mediciner när man känner sig dålig. Och då förstår man ju själv att det funkar inte. Eftersom att man inte känner sig dåligt, och sen så är det så viktigt att man tar läkemedlet regelbundet för annars förlorar de sin effekt. Exakt. Vad händer då om man går runt med högt black och inte.

Det är det vi var inne på lite med det här med The Silent Killer. Då ökar risken för en massa otäcka saker. Om du tänker dig att blodkällen är som trädgårdslangar. Så om trycket är för högt under lång tid, då blir slangerna stelare och skörare. Och så till slut kan de spricka. Så det kan leda till stråk, hjärtinfarkt eller njskador. Så hyperton är ingenting man vill ignorera. Nej, verkligen inte. Men apropå Blior-skäll. Att Rövin skulle vara bra för blutrycket. Det här tänker jag att det här.

Det hoppas jag. Ja, Maria. Det är en klassisk missuppfattning. Det finns vissa studier som visar att en liten mängd radvin kan ha positiva effekter för kärhälsan. Om man dricker för mycket så är effekten snarare motsats. Så alkohol i större mängder höjer blödtrycken. Det är heter fritt fram att skilla på medicinska själv i avändå. Är det det du säger? Framförallt inte om du jobbar på medicin här form.

Nej. Ja, men vi går vidare. Men om vi återgår till behandling då. Vad händer om en patient får skrivet läkemedel men inte tar. Ja, men då fungerar inte behandlingen som det ska. Och det är ju det ofta så många patienter känner sig bra, och därför slutar de ta sin medicin. Då kommer blodtrycket stiga i en i det tysta. Jag an lite tönt i liknelse, men det är lite som att sluta bosta tänderna bara för att man inte har hål. Det funkar ett tag, men sen kommer problemen.

Jag har ju släktingar som borde höra det här avsnittet, känner jag. Men ja, bra liknelse. Så om man vill ge sina patienter tips för att hålla blutrycket i schack, vad.

Ja, det bästa är att leva hälsosamt. Motionera, äta bra, sova ordentligt, undvika stress, det här som vi alltid pratar om. Om man behöver läkemedel, tar det som ordinerat. Här vill jag punktera. Vi har en så viktig roll i vården med tydlig patientinformation. Patienten måste veta och förstå varför läkemedet behövs. Det är verkligen vår uppgift att ge patienten tydlig och korrekt information. Därför är det också så viktigt att vi kan det här.

Och det här är så spännande, men det har kanske blivit dags att avrunda, känner jag inte. Och vi har ju bara hunnit skapa lite. It's so much more than that. आपसले Vill man lära sig mer då har vi våra föreläsningar på medici.se. Där går vi genom allt mer ingående från hur man möter blodtryck på rätt sätt, till varför hypoteni uppstår och hur vi behandlar det mer ingående. Så om du lyssnar och vill få full koll på hypoteni, inklusiv

Så hittar du allt på medici.se. Vi har den första föreläsningen ute på Youtube, som ni kan se är helt gratis. Och du hittar länken under poddavsnittet. Så det här är perfekt för dig som vill få sten. Ja, men verkligen. Tack för att ni lyssnade. Och glöm inte bort hand om både ert eget och era patienters blodtryck. Tack så mycket. Har ni några frågor eller funderingar om något om det som vi har pratat om. Bara höra av er på ask atmedici.se. Vi hörs nästa avsnitt. Hej då! Hej då! Hej!