#73 Franska revolutionen

Hej och välkomna. Jag heter Magnus Brämmer och idag ska vi tala om inget mindre än franska revolutionen. Med mig här sitter Jonas Nordin. Välkommen. Historiker. Specialiserad 1600-1700-tal. Yeah. En del frankrigare skriver en bok om Versailles. Jag är väldigt fördjupar med människor. Och jobba på kungliga biblioteket. Jag jobbar på Kungliga biblioteket. Franske revolutionen, stort ämne. Lika bra at vi sätter igång på en gang. Kortversionen, hva var den franske revolutionen?

Den franska revolutionen är en omväljning som vill egentligen innefatt tre saker: det är man upphäver de fodala privilegierna i Frankrike. Man avskaffar monarkin och. Väl så viktigt, men ofta bortglömt. Det innebär också en kyrklig reformation i Frankrike. Man kan tidela det här också lite. På lite olika sätt. Traditionellt brukar vi säga att det startar 1789. Egentligen finns det prolog till det hela ett par år tidigare.

Omfattar hela revolutionsförloppet så ska man ju även innefatta Napoleon-tiden och Napoleonkrigen för att det är en integrerad del som organiskt hör samman med den franska revolutionen. Och då är en bit i import0-talet. Om man ska tala om själva, eller det koncentrerade revolutionsförloppet så är det avslutat alla senast 1799 när Napoleon tar över som första konsul. Men då har också det här direktoriet.

Som har styrt Frankrike från de föregående fyra år. Det är också en lite avmattningsfas i det revolutionära förloppet. Men om man skulle säga vad är den franska revolutionen mest känd för, vad gissar du att flesta lyssnare har med sig in i det här samtalet? Och de som låg under det, eller?

Nej, men i populärkurell föreställning. Man tänker det är två saker. Man störtar sjungmakten och sen så huggar man huvudet av vadets männa som limpskiver och Khopk. Det är ju liksom den allmän kulturella föreställningen skulle säga. Som stämmer också. Ja, det finns ju orsaksammanhang som kanske inte alltid står klara för alla beträktare. Och att det är ett mycket mer sammansatt sked. Egentligen franska revolutionen skulle säga att den äger rum i tre faser. Första fasen.

Fr1789 fram till sensommaren 1792. Det är den moderata eller konstitutionella fasen. Då är kungen fortfarande en viktig aktör i hela. Sen så avv. Skungen avröttas så småningom och man går in i den här radikala fasen från sen sommaren 1792 fram till sommaren 1794. Det här är väl det som tror jag för många är själva. Huvuddelen av revolutionen är det man brukar kalla för terror också. Det är då gutien och.

De här sumaliska avrättningarna används i störst utsträckning. Sen så kommer det en reaktionär fas efter den här terror, från 1794 fram till när Polens maktövertagande. Man får ett styrelsekick som brukar kallas för direktoriet. Politeiskt sätt är en ganska god dramatisk period, men det sker mycket i utrikespolitiken. Politiskt och socialt så blir det lite av en reaktion på det tidiga radikala förloppet. Så vi har en reformistisk fas, en radikal fas och en reaktionär fas.

Det slutter i stort sett med at man får en ny envosshærskare.

Ja, man har ju gått varvet, och det är lite intressant därför att man kan säga att under den här tio års, eller om vi säger 25-årsperioden, om vi räknar in hela revolutionsförloppet inklusive na poliontiden. Så går ju Frankrike från att vara en monarki till att bli en republik. Till att bli kejsadöme. Det här är ju någonting som koncentrerat bara på mindre än en generation, så beskriver det samma konstitutionella utveckling som.

Det antika rom hade beskrivet under 500 årsperiod. Det är något som man är väl medveten om i samtidigt. Man drar ju den typen av paralleller. För Napolion så är det viktigt också att. Gör de här antika kopplingarna. Därför att det som det antika Sejsadömet hade gjort, och enligt den politiska mytologi som odlade stå under antiken, då var det att man hade. Sjejsadömet kombinerade det bästa från monarkin och republiken. Monarkins stabilitet.

Men republikens frihet. Det här i valkejsadömet som du var hela tiden, så behöll man åtminstone formellt de här republikanska institutionerna och den medborgerliga friheten. Och precis den typen av mytologiska föreställningar om politiker. Det behöver man ju också. Ska återkomma till Napolen. Men du skulle säga att en vanlig missuppfattning om franska revolutionen är att Ludvin 16 och Maria Antonett galutineras direkt fast det egentligen är en ganska långsam process. soon.

Finns det någon annan sån missuppfattning om vad franskrevolutionen var eller hur det gick till? Jag tror att en vanlig föreställning som man ser. Jag vill minna det från min skoltid, till exempel, så fick man den här uppfattningen att. Franska revolutionen innebär födelsen av alla moderna politiska föreställningar. Hela det här medborgarsamhället och vänster högerindelningen på den politiska skalan.

När tanken om civila och medborgerliga rättigheter att de idéerna föds med den franska revolutionen. Jag skulle ju säga: tvärtom att franska revolutionen är ett symptom och inte en orsak. Många av de här förändringarna som vi gärna förknippar med franska revolutionen. Just det tanken om att. Lika rättskapacitet för alla medborgare att alla ska betala lika mycket i skatt, och att man har samma politiska och medborgerliga och juridiska rättigheter.

Det som är att alla de här idéerna har ju diskuterats och fått väldigt stort genomslag över hela den europeiska kontinenten från slutet av 1600-talet och under hela 1700-talet. Den här tanken om att man ska ha lika medborgerliga rättigheter. Den tanken är ganska väl utbredd i läda intellektuella kretsar, bland de högra stånderna. Det är en lite modiföreställning.

Har man också sett hur det påverkar politiken i väldigt många länder. I Storbritannien har det politiska landskapet förändrats. I Sverige ser man ett tydligt inflytande över det här. Hur begreppet undersåter nästan helt och hållet ersätt sig begreppet medborgare i den politiska retoriken, och det sker tidigare under 1700-talet. Vi har den amerikanska revolutionen naturligtvis på 1770-talet och framåt när man frigör sig för Storbritannien. Det är ju väldigt tydligt. Så Frankrike.

Där finns de här idéerna utbredda bland de lärda, men det har väldigt lite genomslag i den praktiska politiken. Och revolutionen blir på det sättet en. Den reaktionen på att den franska politiken är fullkomligt offörmögen att förnya sig själv. Man följer inte med sin tids intellektuella utveckling, och då när den här diskrepensen för stor, så blir till slut av revolutionen det enda återstående alternativet.

Okej, men så att den här bilden av att allting börjar i Frankrike och sen sprider sig på något sätt någon slags revolutionär löpel genom Europa, den är inte riktigt... Ja, jag skulle säga tvärtom då att den franska revolutionen snarast fördöjer det liberala genombrottet med kanske. Två eller tre generationer. Därför att överallt i Europa har man omfannnat de här idéerna och tyckt att det här är ett rimligt sätt att.

Förändra samhället, att stärka de civila rättigheterna. Men sen när man ser vad det här kan leda till i sin förlängning, då kommer en reaktion mot det här. Ja, att de konsekvenserna hade man inte riktigt förutsett, och då drar man örarna åt sig.

Men frihet, jämlikhet, broderskap, det låter egentlig ikke så radikal. Nej, det är ett begreppstript som ju kommer från den här tidiga reformerande fasen. Jag tror att första gången det där använde. I skrift är ett reglement för det nya nationalguvret, alltså den nya medborgar som man bygger upp i revolutionens inledningssked. Det ska stå på deras fan och libert, GT39. Men den används väldigt sällan som det slagårsmässigt.

Under själva revolutionsförloppet. Ofta är det inbäddat det mycket längre. Jag tror att liberté och amör är vanliga, alltså frihet eller döden. Det är ett sådana slagord som ofta används. Men så finns det mycket längre fras som är det här. Unité och indiviser de la Republik, liberté, egalitet, fraternité, onamor. Det är alldeles för långt för att fungera som ett slag. Det blir då enighet för den odelbara republiken frihet, jämlikhet, brodeskap eller döden.

Man kan ju dag se: Om man åker runt i Frankrike, ser man ofta inhugget på offentliga byggnader så står ju Libertet LTF. Men de inskriptionerna i allmänhet från. Den tredje republiken. 1873-1940. Det är där i slutet av början av 1900-talet, då får den den här fasta formen som fortfarande är bekant idag. Men så det här enorma symbolvärdet som franska revolutionen du har? Är den efter fransk konstruktion? Eller vad beror det på?

Ja, jag tror att för fransk självbild har ju naturligtvis haft jättestor betydelse. Jag tror att franska revolutionen är fortfarande väldigt levande i. I fransk diskussion idag. Åtminstone fram, idag har vi det som kallas för den femte republiken från slut av 50-talet och framåt. Och ända fram till i modern tid så har den här uppdelningen mellan republikaner och monarkister varit ganska styrande för det franska politiska livet.

Det komplicerande faktumet att man dessutom har haft två monarkistiska funktioner. Man har haft en bonapartistisk och en borbons. Gamla kungafamiljen och de som stöder tejsafamiljen, så att säga. Så det där är ytterligare komplicerat för Håll. Men om du skulle ranka franska revolutionen bland viktiga moderna händelser. Anna. Den ligger om vi talar. Viktigare är ju de här stora strukturella förändringarna som äger om i Oligan. Jag skulle säga att reformationen eller.

Industrialismen eller urbaniseringen och samhället att det är ju egentligen viktigare som processer. Jag skulle säga att också att den franska revolutionen är mindre betydelsfull än andra världskriget. Å andra sidan, skulle jag säga att andra världskriget inte hade ägt rum om det inte varit för franska revolutionen, därför att det förändrar. Det förändrar den kontinentala politiken i väldigt hög grad. Det ändrar det franska samhället, och det ändrar Europas utseende politiskt.

redan under början av 1800-talet. Det där får sen betydelse för Europas utveckling under 1800 och 1900-talet.

Men kanske inte på det sätt som man tänker sig. Vi kan ju komma in på det. Innan vi går tillbaka lite. För att få ett person galleri skulle du kunna säga: 3, 4, 5: personer som väldigt viktiga i den här revolutionen? För några ansikte. Ja, det är ju olika aktörer vid olika faser naturligtvis. Om vi tar den här första reformistiska fasen. Det blev radikalt...

Och fram till när fortfarande kungamakten är en betydningsfull spel. Ludvin 16 är oerhört central i det här. Både för det han gör och det han inte gör. Han hade mycket väl kunnat ändra revolutionens förlopp tid om han hade varit mer handlingskraftig. Men det finns ju två saker: dels så. Ä han väldigt ovillig till att använda våld att använda militärt våld för att slå ner den här. Jag tror att på sommaren 1789 så hade man med militära medel kunnat begränsa det här.

Vad det hade lätt till en förlängningen är svårt att se om, men man hade kunnat sätta stopp för revolutionen där ganska tidigt och även få sati för det här. Sen den viktigaste annars politiska spelen med den tio vid av kungen skulle jag säga är Laffajet. Han är den första befälhaven för det nybildade nationalgrad. Han är en gammal revolutionshjälpte från det amerikanska friet. Så han har strid som frivillig på den segrande sidan i Förenta staternas frihetskamp.

Och känner Georgton och Thomas Jefferson och alla de här stora amerikanska fridgistallten. We can all for them. Det är han som formulerar den här förklaringen om människans och medborgarens rättigheter 1789 det stora frihetsmanifestet. Väl, på många sätt, det kanske är symboliskt mest kvarlevande draget i den franska revolutionen. Det ingår ju faktiskt. Den har ju fortfarande konstitutionell betydelse i Frankrike idag. För den står.

Som en preammel, alltså som en introduktion till den franska konstitutionen i Femte Republiken, så står det att konstitutionen måste stå i överensstämmelse. Det är de formulerar med de uppenbara. Delarna av den här förklaringen om medborgarliga och mänskliga rättigheter. Den förklaringen som antas nationalförslingen i augusti 1789. Den har ju då formulerats av Lafajet och under inspiration av motsvarande amerikanska sådana här frietsdokument. När det blir radikala då.

Maxmiljör är den stora symbol i stalten under den här tiden. Ja, han personifierar ju den här kompromisslösa revolutionären skulle man säga. Och det där är väl också en lite enkel bild egentligen. Därför han är ju lika mycket skulle jag säga, Ett offer för omständigheterna som någon som driver utvecklingen. Därför han är också inledningsvis en ganska. Han är monarkist och ganska moderat och han är emot det här att Frankrike.

Ska starta krig mot sina fiander och så vidare. Han drivs ju in i en allt mer radikal. Som han nog förmodligen känner sig ganska obekväm. Det finns ju såna här skildringar från slutet av hans tid. Han blir mer och mer paranoid och utmärglad och kan inte sova och. Han har drivit in sig själv i ett hörn där han inte vill befinna sig. Men han ser ingen väg utifrån.

Men det är också så som han ser det. Ibland finns det de som man brukar ibland argumentera om att han måste ha varit sinnes sjuk eller. Det tror jag faktiskt inte. Jag tror att han är offer för omständigheterna i hög.

Vi kan återkomma när vi vet mer om omständigheterna. Vi tar det för början. Om du skulle beskriva det gamla Frankrike. Lånsen regim pratar vi om den gamla regimen. Vad är det för någonting? Det är Europas jämförligt rikaste stat. Det är också den mest folkrika staten. De har haft en väldigt snabb befolkningsutveckling under 1700-talet. Det har befolkning stiget från 20 till 26 miljoner under 1700-talet.

Även om det är Europas rikaste stat så är det också en av de mest ineffektiva. Och det hör delvis samman. Därför att Frankrike är så pass välbestält att. Även om när man tar ut skatter och annat från undersåtarna så är det ganska lite av det här som når de kungliga skattskistorna. Men det är ändå tillräckligt mycket kvar för att man ska.

Man inte ska behöva reformera statsmakten. Det gör man i många andra länder där man har fattigare länder. Det kräver man politiska och administrativa reformer för att kunna effektivisera staten. Det sker inte i Frankrike. Det är också en väldigt decentraliserad stat med väldigt skiften lagstiftning i olika delar av landet. Det finns ingen enhet. Skattertrycket ser väldigt olika ut och förvaltningen har olika uppbyggden olika lagstiftningar och olika rättspraxis i olika delar i landet.

Så det som sker under 1700-talet är att den här finansiella krisen blir akut. Och det är väl egentligen två stora saker: förutom den här strukturella omvringen med befolkningstillväxten och annat. Har man två förödande krig. Det ena är sju årskriget i mitten av 1750-talet, och då får man en statsskuld som vill motsvarar två års stadsinkomster.

Saken är att Storbritannien som går segare under sju årskriget, har precis samma skulder. Men i Storbritannien lyckas man betala av de här skulderna inom något decennium. Medan i Frankrike är det här någonting som bara fortsätter att tillväxa. Man får inte in tillräckligt med inkomst där, och ekonomin expanderar inte tillräckligt för att kun bidra till det här. Men det här drabbar folket merehovet.

Ja, det här drabbar ju folk mer i hovet. När vi kommer fram sen till 1780-talet så förvärras det ytterligare när Frankrike också stöd amerikanerna i deras frihetskamp mot det brittiska imperien. Då förvärras den här finanskisen ytterligare. Sen så tillkommer ett antal missväxår. År 1989 så har man haft några av de värsta missväxterna. Vilket gör också det här förjörningsläget akut. Men då har man redan innan det så har kungen Ludvin XVI han ganska utvecklad reformagenda.

För bilden är den här klassiska att hovet liv är en slags parallell verklighet. Det är låde sagt och en nätt och det är ördåd och restan läret en slags. Hur mycket stämmer det? Ja, det stämmer ju så till att de lever i ett överflöd och Stora delar av befolkningens välter, men det är ju inga tydliga vattentätarskott däremellan. Man är ju medveten om de här roligtviserna på många sätt, men man kanske inte riktigt har lösningen för att kunna klara av de här. Man agerar lite för långsamt.

Det är en populär kulturella föreställningar hovet vara den stora utriktskällan. Det är där. Så att säga, alla inkomsten försvinner, men Hovet bär en ganska liten del av de samlade stadsuppgifterna är egentligen intevärda än något annat land. Dessutom, Ludvin 16 genomför ganska. rejäla nedskärningar av hovutgifterna på 1770-80-talet. Man minskar ju hovets utgifter till kanske en tredjedel av vad de har varit tidigare. Men när blir saker och akut det här.

Det som sker är att Ludvin 6, med hjälp av ett antal rådgivare, han tar fram ett reformprogram för hur man ska dels effektivisera administrationen, och dels hur man ska kunna fördela skattetrycket på ett mer rätt viset. Men för att kunna genomföra det här programmet så måste han. Det här framförallt när det gäller skatteförändringarna, det här är privilegfrågor, och då måste han.

Förhandla med dem. Han inkallar en notabel församling 1787. Det är alltså en representant från de högreståndden. Alltså provinseliten, ska komma här och tanken är att. De ska få det här reformförslaget serverat, och de ska insa att det här är bra och rationellt på alla sätt, och de ska acceptera det här. Men det gör de inte. Och redan där har ju då kungen öppnat dörren för annat inflytande. Det finns den här teoretiska föreställningen att kungen en välder gå allvis.

Men redan här när man då begär hjälp av en annan part, så har man på ett sätt. Gett upp och sagt att jag klarar inte längre av att styra det här riket utan hjälp. Så att det uppstår en spricka i den här monolitiska stadsapparaten, och den där spricken bara vidga sen.

De följande åren man inkalla ytterligare en notabel församling med utan resultat. Då reser man de här kraven på att det måste inkalla sedan de så kallade generalständerna. Den främsta frågan är att man ska diskutera den här skatte. Och generalständerna är ju då en representativ folkförsamling som man. Väldigt sällan och inkallat. De har ju inte sammanträtt sedan 1614. Det var det nu är 175 år tidigare. Det är 5 maj 1709. Ja, det är då de samlas i Versailles.

Det är ett viktigt sådant tidigt datum i det tidiga revolutionsskedet kan man säga. Ja, egentligen det som är viktigt är det som sker innan för att ständerna sammankallas, jag förmätter i augusti 1788 går kallisen ut och då har man ganska lång tid på dels att genomföra den här valprocessen till de trestånderna. Det är adel präster. Och det så kallade 3D-ståndet, som är alla andra, men som i praktiken består av någon form av övrig medelklass. Många tjänstmänna, advokater och sånt.

Den här valprocessen, det innebär en intensifiering av det politiska samtalet. Här börjar man helt plötsligt diskutera politik ut i byggden. Och man får dessutom till med sina representanter får man lämna in så kallade Cayet de Dolans, alltså besvärskrifter skulle vi säga på svenska.

Där man framför sina förslag på vad som behöver reformeras i staten. Och det där öppnar för en typ av politisk diskussion som det egentligen alla har funnits med forum för i Frankrike. Det finns många andra europeiska stater som finns liksom tydliga.

Församlingar på antingen lokal nivå eller central nivå där man diskuterar politik. Men det har liksom saknats i Frankrike. Men det här innebär en mobilisering. Så redan då när de här representanterna kommer till Versailles i maj 1789, så är de ganska väl förberedda. Ja, jag kommer inte ihåg hur många är, men det handlar om tusentals. De där har ju ofta använts också att man har försökt kartlägga vad det är för typ av politiska rörelser som finns ute i Frankrike.

Vad händer i maj 1794? Det är ståndsriksdagen samlas i. Ja, och då är tanken så här att de här tre ståden ska rösta vara en för sig. Då inser alla som på något sätt har en reformagend att det här kommer bli svårt med att de får högerstånd presseståndet och Akelt kommer kunna rösta över det tredje ståndet. Som då ändå tidigare har lyckats få igenom den här delsägen att de ska vara dubbelt så stora. Det ska vara dubbelt så många ledamöter i det tredje-ståndet som i det andra, eller de andra två.

Men det där har ju ingen betydelse så länge man röster ståndsvis. Men fram emot sommaren, i juni 1789, så förklarar helt plötsligt. Det tredje ståndet så utropar de sig själv till en nationalförsamling. De säger att det är de som är folkets sanna företrädare. De företräder folkmajoriteten. Det är ett helt revolutionärt beslut. Därför att de har inte det mandat. Om vi talar rent statsrättsligt, så de har inte fått det mandatet av de som har röstat fram dem. Utan deras mandat är att företräda.

Men sina valmän inte att vara en form av samlande nationalförsamling. Så det här är väl egentligen det första revolutionära beslutet. Du pratar i början om en konstitutionell fas, en radikal och en stabiliserad fas. Här börjar verkligen saker tillställa på sin spets i det första skedet. De utropade till nationalförsamling och efter ett par dagar ansluter ganska stora delar av presterna till det här. Och ytterligare några dagar senare.

De kommer till den här kunga huset i Andahålet. Det är den här kungliga dekoratelna ute i Versailles. En dag kommer de dit och dörrarna är låsta, och då letar de upp en annan lokal i stan som kan husera så här många människor. Då hittar man det här så kallade bollhuset, som är en sån här kunglig tännishall.

Och där äger något viktigt rumt, för där svär man den så kallade bollhuseden. Och bollhusedelen säger man att den här församlingen ska inte skiljas åt innan man har gett Frankrike en konstitution. Det är viktig som man säger att det inte är en ny konstitution utan en konstitution. Frankrike saknar ju alltså egent en konstitution. Och vad innebär det i praktiken? Man begränsar kungamvakten, men det är inget snack om att göra sak med den här.

Den här grupperingen i Nationalförsamlingen. Nu kan man tala om den konstituerande nationalförsamlingen. Därför att deras främsta uppgift är att utarbeta en konstitution. Det tar ganska lång tid. Den presenteras i august. Och som har jobbat med det här i drygt två års tid. Det är alltså en konstitutionell monarki. Det är en parlamentarisk monarki därför att kungen har ett antal rådgivare men de utres av den här nya folksförsamlingen.

Men kungen utgör den exekutiva makten och har en viktig roll i det här.

Men redan kort efter den här bolyseden 14 juli 709, som är nationaldag i Frankrike fortfarande. Störning av basilien, hur hänger den ihop med allt det här? I det här skedet tar kungen möjligen chansen att sätta stopp för det här revolutionsförloppet. Man har samlat en stor del lojala trupper från andra delar av landet runt. Parisområdet och runt var Saj för att man ska kunna gå in med militärkraft. Man anar att saker inte ser rätt till att någonting börjar röra på sig i stadsapparaten.

I Paris uppstår det ju när de här truppstugerna samlas, uppstår det ju en allmän upprosrörelse där också. Där man menar att man måste beväpna sig för att. Sätta stopp för den här kungliga aggressionen som man anar i antåganden. Och då går man först till det här så kallade invalidhotellet, där man hittar vapen. Och sen vid bestiljen så vet man att det finns krut i Paris stora kutförråden. Bastilien är en medeltida fästning som också används som fängelser ligger i Paris utkant.

Och då togar man dit för att komma över de här krytunnorna. Det här är egentligen en våldsam urladdning som äger rundt dag när man lycker stor med den här bastilen och avrättar. Våhavaren och så vidare. Kungen vackrar huruvida han ska använda våld eller inte. I det här skedet börjar han också tveka huruvida de trupper som har kommunerat i Paris om de överhuvudtaget kommer lyda år där. Med tanke på allt som har hänt med nationalförsamlingar så.

Så han backar från den här våldsanvändningen, som ghuvudtaget inte ligger särskilt nära för honom. Men på ett sätt blir det där bestämmande: basilien för huruvida man ska använda våld eller inte för att lösa upp det hela. Men det är väl dess stora symboliska betydelse. Folk utanar också vad man har makt att göra kollektivt eller?

Ja, men samtidigt säger det. Det finns ju många forskare som menar att de här folkmassan egentligen inte har så stor betydelse under det här franska revolutionsförloppet. Det är en väldigt orolig tid från hela den här tioårsperioden, från som vi talande korta revolutionen 1789-99. Du inbördes krigsliknande förhållanden under ganska många år. Och det här gör att landet är väldigt svårt styr. Men sen finns det ju forskare som menar att

Folkmassan, den här revolutionära pöben, så att säga, att de egentligen aldrig påverkade av politiska beslut. Men de som då sitter i beslutande ställning kan använda det här som ett påtryckningsmedel fram och tillbaka. Men det är fortfarande en konstitutionell revolution, och det får senare som de där som sitter och bestämmer blir.

Det som är för all att den här nationalförslingen i Versailles vägler att föröma den här stormningen av Bastilien. På ett sätt har man legitimerat den här våldsanvändningen. Ska nationalförsamlingen försöka uppträda som en legitim instans som upprätthåller lagordning? Eller ska man acceptera den här typen av våldsutbrott? Och det gör man ju då indikt genom att inte fördöma det här. Vad får det för effekter? För på hösten så kallas för kungen in till Paris från...

Justi 1789 är ju så avgörande månad. Dels var det den 4 augusti, den är väl orkestrerad det här de här förbrett det framstår ibland som väldigt spontant. Nu är nationalförsamling, nu den samma slag. Nu är alla tre ståndden har gått upp i en gemensam nationalförsamling. Det är kungen som har accepterat det. Ja, nu är den etablerad som en legitim kraft. Den 4 auguster så börjar man säga upp alla privilegier.

Framförallt adsprivileger, men även kyrkansprivileger. Den ena efter den andra talaren går upp i talastolen och säger att jag förkastar min rätt att ta ut den här typen av avgifter från mina bönder och så vidare. Man pekar finger åt varandra, adelsmännen går upp och avskaffar kyrkans privilegier, och kyrkanställa går upp och avskaffar adens privilegier. Og det der slutte med at etter en natt der man har forsøkt å overtrunne for varand, så helt pløtsel så

På pappet så skulle man ju ha ett nu fritt och jämligt samhälle. Sen visar det långt senare, när det här ska omsättas i praktiken, så är de här upphävna av privilegierna villkorade på många sätt. Till exempel de här dagsväxplikter och annat sånt som böden har haft i fåhran till adelsmän. Det är ju sånt som man sedan måste frisköpa och sånt. Det är ganska omfattande avgifter för att köpa sig fri från den här adelsmännen pålagor och sådana saker.

Men hur 1791 är den här antasna konstitutionen som kraftigt begränsar kungamakten. Men fram till dess förhåller sig kungen till allt det som händer? Det andra som sker i augusti 1789 är i slutet av målen förklaringen om medborgare och mänskliga rättigheter. Men bägger de här deklarationerna vägrar kungen att godkänna. Han är ju fortfarande: Det här är egentligt ett icke-konstitutionellt sede, där den absoluta kungamakten upptävd. Man har ingen tydlig ram för hur staten ska styras.

Det finns ju ändå en uppfattning att alla nya lagar ska accepteras av kungen. Han vill inte underteckna vad den här deklarationen om mänskliga rättigheter eller de här privilegiernas upptävande. Och det här kulminerar i början av oktober med det som brukar kallas för kvinnotåget. Det är att En stor del kvinnor från fiskmånerskor och bagar, mamsäler och så där som toggar ut till Versal där för att de vill kräva då.

Inte kunens avsättning eller så, utan man vill ha ett större ansvar för att kungen på något sätt ska styras som det är tänkt att den ska vara. Bröd. Om man vill. Brödpriserna har ju stegrats här under sommaren och hösten. Man tänker att kunga familjen ska flytta till Paris och vara närmare medborgarna. Det kallas för kvinnotåget. Kvinnorna är väl. Jag vågar inte säga om de är majoritet i det här första sedet.

De är definitivt inte i slutet och ske, för de fölls sedan dessutom av 20 000 man nu nationalgardet. Så det är ett stor beväpnadsstyrka som följer med här. Som också ville knacka på dörren. Och de anförs av Lafajet. Den här folkmassan så småningom det här 5-6 oktober, och på morgonen 7 oktober så stormar man slottet. Men då för man med sig kunga familjen sen in till Paris. och de återse utan bor de i tulerna som slottarna låg i tuli trädgården.

Och bara kort om de här åren fram till den här granskagande konstruktionen, då. Det är egentligen viktigaste som sker därefter är att man nationaliserar kyrkans egendom. Hösten 1789. Så att all kyrkansmark dra sig in till kronan, och det är det sättet man ska fylla upp de här hålen i stadskassan. Det är genom att ta över kyrkans egen dom.

Och det här kommer i sin förlängning. Den här kyrkliga reformationen kommer få ganska fatala följar. I det här inledande skedet så är det egentligen ingen som producerar knappt än från kyrkan själv. När kyrkan nationaliseras blir prästerna statskänare. Det här är lite intressant, för när de blir stadare, då man upptävar den här traditionella apostoliska successionen att det är påveren som utser kardinaler, som utser biskopar, som utser präster. Ut nu är det helt plötsligt då.

Nu är det medborgarna som ska välja pröster och det där. Ja, det var inte så populär, för då börjar man in så att det fanns det även protestanter som kunde ha medborgerliga rättigheter för när man infört religionsfrihet och sådär, ska protestanterna få rösta fram våra katolska präster. Vad innebär det här för revolutionsprocessen? Den här bilden av kyrkan på samma sätt som att det egentligen bara är en minoritet som är republikaner i den här tiden, så är det också en.

En minoritet men en allt mer växande och hög minoritet som är antyrklig. Det här kommer att splitra: i och med att religionen är betydelsefull för väldigt många människor i deras vardag så kommer det här splittra väldigt mycket av. Lokalsamhället. Det här är något som kanske blir mest förrände eller får störst betydelse för den stora oron och just de här inbörders krigsliknande förhållanden som följer sen under resten av revolutionsskedet.

This is the beginning of the radicalization. Ja, det kan man säga. Det stora skedet är när man 1791 ska välja nya presster. Då inför man också kallas för en civil konstitution. För prästerskapet, och det innebär att prästerna ska avlägga ed till statsmakten. Det här är någonting som spittrar prästerskapet. Somliga präster är reformvänliga och tycker att de är allmänhetens tjänar. Och att det är helt rimligt att de avlägger red till den statsmakt som ytterst också företräds av deras.

Medborgare, så att säga, medan andra tycker att det här är på rent religiösa grundet strider mot allt och förnuft. Och de här då också. Adelsmännen har börjat emigrera tidigt på sommaren 1789, så börjar de första emigrantvågorna. Från landet. Och det här följs på sedan med präster från 1791 framåt. Det är ganska många präster som flyr utomland. Emigranterna kan ju räknas i 10 000 tal.

Ja. Hela den här migrantvågen och kungens flykt är ju någonting som väcker tanken om att det finns en fientlig och reaktionär. i utlandet som genom olika typer av konspirationer försöker upptäva den här revolutionen. och kungan flyr från Paris Han har ju Gent var nätt och kunga barn. Hjälp av Axel från färsen eller? Ja, det är Axel från Färschn som var en svensk general.

Av allt att de också var eller hade varit Maria sälskare, åtminstone förtroende. Tanken är att det finns ju redan här nu främmande styrkor och främmande trupper vid frankrikes gränser som leds då av. Franska adelsmän som har gått i exil. Det finns en motrevolutionär armé som står och väntar vid gränsen. Kungens avsikt är, så vid man kan bedöma. Det är lite oklart vad han vill uppnå. Men förmodligen är så att han vill.

Anslutat till de här antirevolutionära styrkorna. Inte kanske för att gå in och egentl ett regelrätt krig utan för att ha en militär upppackning för att tydligare och starkare kunna genomdriva sin vilja. Han vill liksom komma till. Han har befunits i politisk underläge här under en ganska lång tid. Så nu vill han återta kommandot genom att ha lite militär upppackning. Och hur går den?

Ja, han blev infångad några mil från gränsen och återförd till Paris. Man får ju upprätthålla den här skimären lite grann. Lafayette utfärde en förkunn sedan säga att kungen har blivit bortförd och sådana där saker. Varför försöker man? Därför, Lafette är ju monarist. Och för väldigt många andra så är det oerhört viktigt att ha kvar kungen. Han är en odänglig del av den konstitution som man har tänkt att utforma, som ännu inte är färdig.

Men för revolutionen i det här skedet är fortfarande väldigt långt tanke på republik och annu mindre på att gruitera kungen. Så det här är sommaren 1791. Den nya konstitutionen antas i augusti 1792. Det är alltså ytterligare ett år senare. Under hela den tiden så fortsätter man med sitt konstitutionella arbete. Påverkar det här flyktförsöket, kun inställning. Ja, det påverkar kunens ställning så att han börjar ju betrakta med misstro i väldigt breda.

Man hade mycket väl kunnat tänka sig om han hade varit mer följsam mot den här revolutionära regimen. För att den inte särskilt radikal i det här skedet. Då hade han visat större följsamhet, varit lite mer smidig. Ja, det hade det nog kunnat stabiliserats i det här läget. Det som komplicerar saker ytterligare är att Frankrike var inlett krig i april 1792. Alltså varför du kan vara kortfattat?

Tanken bland revolutionären är att man ska sätta stopp på de utländska konspirationerna som man menar är utbredda. Man vill också börja sprida det här revolutionära budskapet till de förtryck och undersåtna i granländerna. Kungens avsikt med att stödja det här kriget. Han väger ju argumenter för emot. Man kommer fram till att han vill stödja det, därför att han menar att den här franska armén kommer inte kunna stå emot de samlade utländska styrkorna så att

Det här kommer få den här revolutionära regimen att kollapsa. Och då kommer han kunna återta kommandot. Det är hans avsikt så att säga. Drottningen om röntta nett är från Östrika, har det är någon komplicerade saker. Ja, det gör det. Ibland de här antirevolutionära styrkorna finns ju det starka monarkiska draget. Härti och Brunsvick, som är den som. Som leder den här samlade koalitionen. Han utförar ett manifest där han säger att om.

Hår kröks på någon medlem i kunga familjen så kommer han hämnas på Paris befolkning. Det är liksom en sån här terrorförklaring. Det där är någonting som väcker en enormt brede i Paris. Det är det som egentligen i sin förlängning också leder till att en folkmassa, det här man brukar ta de här sansskulotterna, den revolutionära öben, eller hur man ska uttrycka det stormarierna.

Alltså kunga familjens bostad och i det skedet så suspenderas kunga makten och det här i början av augusti 1792. I och med den stormningen så. Upphör då monarki faktiskt att fungera. Samtidigt har man precis antagit en författning som säger att kungen är en viktig del av den här nya konstitutionen. Så att bara efter vad är det nio, tio månader har den här författningen varit i funktion. Men nu måste man alltså återigen.

Rriva upp och göra om därför att kungen är inte längre med i det här sammanhanget.

Okej, så är det här skedet. Augusti 1792, monakin faller i stort sett, och så är det i början 1793 som Ludvin 16 avrättas. Ja. Vad händer där? När man suspenderar kunga makten, då står ju helt plötsligt Frankrig utan en fungerande konstitution. Och då måste man skapa en ny konstitution efter mindre än ett år.

Då väljer man representantet i något som kallas för nationalkonventet, och dess uppgift är att utforma den nya konstitutionen. Men det blir ju i praktiken en form av interimsregering eller interims. Folkförsamling under den här tiden. Så det är ju konventet som då effektivt kommer bli de som styr Frankrike under den här övergångsperioden. Det är lite intressant. Nationalkonventet samman träde första gången det är 21 augusti 1792.

Och då börjar man diskutera det här arbetet med den nya konstitutioner. Och det första är som fråga tre: så är det någon ledamot som säger monarkin? Vi kan ju inte gå vidare arbetet innan vi har bestämt vad som ska hända med monarkin. Stodramatiskt så röste man om att upptäva monarkin upp och utropa republiken istället. And then the question is, what do we do with the king?

Sen kommer exakt. Det här kommer att ganska splittrat i den frågan. Huruvida man ska bara landsförvisa honom eller om man ska avrätta honom. Och det som väldigt avgörande är att man uppfattar att en landsförvisad kunghang kommer bli en samlingspunkt för alla de här antirevolutionära krafterna som man då upplever finns i omvärlden. Om man avrättar honom, då kommer antirevolutionärna och motrevolutionärna kommer hoppas. Det blir en punkt utan återvända.

Ja, det som vi kanske sitter längst in är huruvida man ska ha en rättegång eller om man bara ska avrätta honom. Men det blir en form av rättegångsförande som drivs inte av en domstol utan av just det konventet. Man talar om honom inte som Ludning 16 utan som medborgarare i kaper. Ja, precis. Det är ju det gamla släcknamnet som borgången har haft från vad är det 500-talet, 800-talet och fram. Det är en gammal kunga. Just, men redan där man. Han kallas också för Ludvig den sista.

Okej, redan där är Henriksson determiniserad. Yeah. För senare på 1793 så avrättades också Maria Anton 1. Är det självklar från början. Nej, det är väl också. Det finns inte samma tydliga politiska motiv. Men tanken det också. I och med att Frankriks främsta motståndare vid den här tiden är Österrike. De tänker att möjligen att det ska få stopp på den här österrikiska framparten om man avrättar henne.

Och det som följer efter allt det här brukar kallas för skräckväldet. Varför kallas det så? Här kommer man då in i ett skede, då det sker en allmän radikalisering och den här. Paranojan och paniken tillväx ganska kraftigt. Den franska Nordarmén som strider upp vid dagens Belgien mot de österrikiska trupperna, det leds av Dumorie, som är en fransk general.

Som har varit en övertygad revolutionär under hela den här tiden. Han förlorar ett väslag. Det är några månader efter att kungen avrättas. När han har förlorat ett väslag. Dåöker han helt plötsligt övertala sina trupper att de ska vända om och gå mot Paris. Så han byter sida där och då. De här trupperna vägra lyder honom och då ser ni ingen annan möjlighet än att schappar så att han sticker.

Det här har man typiskt exempel på att det finns grund för den här paranojen. Att det faktiskt finns tydliga infiltratörer som. Försöker på alla sätt att uppvigla folk till motrevolutionära krafter. Tidigare har ju funnits en anti-revolution, men nu kan man börja tala om en tydlig motrevolution. Och det i stort sett inbådskrig i det här lägen. I vid det här skedet i mars 1793 utbryter det också det som kallas för Vendéupproet. Det är ett par månader.

Och där har man ett regelrätt invördeskrig, fyra, fem år därefter. Och det är hundratusentals inblandade och döda hela det här förloppet. Det här konventet är en folkförsamling, och alltså inte en regering, men det är indelat i olika utskott. Det är väl två av de här som har betydelse säkerhetsutskottet och välfärdsutskottet. Och välfärdsutskottet blir den egentliga regeringen och den starka mannen under. hösten 1793 och första halvåret 1794 är Robesberg.

Han drivs ju till allt mer desperata åtgärder. Man har inrättat det som kallas för revolutionstribunaler, som en form av. Domstolar som snabbt ska göra upp med de här antirevolutionära krafterna. Deras mandat blir mer och mer tydligt, så att säga. Vad är det väl i maj 1994? Då får revolutionstribunalerna bara utfärda en påföld, och det död straff.

De får utfärda dödsträff eller fria. Det händer att de fria för alla jag tror att det är 60-70 procent fällande domar eller något sånt. Så det händer att de fria. Men sen är det en efter den här. De åtalar de får inte längre inkalla vittnen till sin sak. Rättegången måste genomföras inom 24 timmar. Avrättningen ska ske omedelbart.

Det blir inte så rätsäk. Men det som är grejen med det här är att när den här revolutistribunalen från början inför det, så var det här en respons på det som man uppfattade att den här folkliga rättsskickningen började gå helt överstyra att folk tog lagen i egna händer. När man stormar tyrin och avsätter kungamakten och såna saker. Man börjar ha hjälp folk till högre vänster ute i provinserna. Vi måste på något sätt återupprätta rättsstaten.

Så det här är ett desperat försök att införa någon form av rättsordning. Men den också i sin tur spårar du fullständigt. Se ainut oma üle ka autist tulega teha. Det är väldigt kootiskt. Och just det här att man ska komma ihåg då. Det är invörderskrig in i landet. Det är främmande styrkor som egentligen omringar alla frankrikes gränser, och man känner att de här antirevolutionärna motorrevolutionärerna är överallt i samhället och de konspirerar till högre vänster.

Så det är en fullkomlig panik som griper omkrings i hela stadsledningen. Men det är någonstans 1995, som det börjar lunna ner. Det hela egentligen avstannar ganska snabbt. Det är dels och vin får man lite militära framgångar. Vilket har en betydelse. Men Till slut så är det också så att de andra medlemmarna i konventet, som jag har stött Robesbjärgonde hela försommaren, eller hela första halvåret 1794, till slut så inser de att det är egentligen ingen som går säker i det här.

Han har ju sett till att utplåna både de som är till höger och till vänster om honom. Men genom en kupp i konventet så avrättas Robsfär också i juli 1994. Och tillsammans med den närmsta klicken. I och med det så avtar den här stat, alltså den här rättslet här ganska snabbt. Den har Rubispear och.

Den har styrt sig egentligen från stadsledningen. Det är det som skiljer från allt annat öden i den här tiden: att det här är tydligt orkestrerat av stadsledningen. Mycket av det övriga dödarna, det är ju. Anarchy. Man brukar väl säga att det finns en amerikan som räknade på 30-talet och andra siffrorna har väl accepterats av alla forskare därefter. Man säger då. Det är ungefär 16 500 personer som avrättas i någon form av domstolförfarande från 1792 till 1794.

Men sen ytterligare kanske 150 000 eller 100 000 eller 200 000, det är väldigt osäkra siffror. Men runt 150 000 landar man ofta. Människor som då dödes på olika typer av extrajudiciella sätt. Det finns inget domstolsförande, till exempel i Vän det. Man sätter presumptiva eller uppfattade uppråsmän på promar. Och så skickar man ut dem i floden och så sänker man de här promerna.

Skjuter hjälp med kanoner och allt möjligt så. Det är bara fullkomliga masaker. Men där finns det ju inget rättsligt förfandet. Det är ett inbördeskriv.

När kommer polen in på banan? Ja, det är det här skedet. Det här kallas för Termidorkuppen, när man har stört Robesbiär. Man har infört en revolutionär kalender. Man har upplevt den här gamla. Sju dagarsveckan och tolvmåra i svåret och istället infört en revolutionskalender med tio dagars vecka och tio månader. Det är också så att en parentes med både metersystemet och flang kommer att.

Mätesystemet kommer tidigare. Jag för att meten, den börjar man införa, eller den börjar man diskutera åtminstone redan 1789. Så det här är. Moderniseringstendensen att nu ska vi. Vi ligger efter på alla håll och nu måste vi modernisera det här landet. Och det här metesystemet kommer in tidigt. Och det lever ju kvar sen. E olika fokus både att döda massa och skapa en vettig sätt att mäta sig. Det är en väldigt om man säger så här dynamisk period både gott och. Ja, förlåt Napoleon.

Den här termorkuppen. Det kallas de förmor, för det är målad en termor som Robesber störrt. Och då får man då. En mer reaktionär rörelse att då måste man få stopp på den här fullkomliga urartningen, den här terror. Man måste man återigen skapa en ny konstitution. Det här konventet, dess uppgift var att skriva en ny konstitution. Det gör man. Det är man klar med. Det är redan på sommar 1993 tror jag.

Men den också eftersom det pågårende krig så suspenderar man den med. Man lägger den i en kista och så hissar man upp den i taket i här. Där nationalförslingen konventet har sammanrätt och så hänger den där. När freden kommer, då ska vi ta ner den, och då ska vi bygga det perfekta samhället. Den inleds med en ny och ännu mer radik förklaring om de mänskliga rättigheterna. Men den tas aldrig i bruk.

För att den hänger i den där kistan i taket, fredan kommer aldrig, och sen efter terminårkuppen och den här nya maktana tar över, då känner de att då måste de bygga en ny konstitution och den kan inte vara demokratisk på det här sättet, som den som vi har. Det här man bara funktion på att tjänsadömet på sätt.

Ja, och då får man ha en idé. Det är den här två kammar. För det är väldigt spännande konstruktion. Då har man då något som kallas för de 500 råd och de får diskutera förslag men de får inte rösta om dem. De diskuterar förslagen så röstar man om det här i någonting som kallas D älskesråd. Det är en väldigt begränsad röst att nu är 30 000 medborgare som har röst det. De riker sig 30 000 människorna. De ska få rösta inga.

Och så har man direkt, och det den egentliga regeringen som består av fem personer, så finns det sju fackminister under dem. Alla de här ska bytas ut också. Direktorerna måste bytas ut en per år. Man byter ut en tredjedel av folkförsamlingen också varje år. Så det ska vara en ständig rotation på de här postterna. Och det går inte egentligen styra landet med den här typen, för det är en väldigt rörlig författning. Och i det här Banan är öppen för en apodien typ.

I det här skedet så är många som börjar drömma om att nu skulle man behöva en stark man här. Napoleon har tidigt hjälpt konventet att. Det kommer till ett sån här royalistiskt uppro, som kallas för Vender uppro. Och Napoleon kallas in för att upplösa det här upproet. Han går fram som en slaktare på Paris gator. Han ställer upp kanoner och brassar ner för gatorna. Det är väl nästan ett par tusen människor som. Omkommer där. What are your thoughts?

Det här är lite betecknande för Napolio på ett sätt. Han är ett verktyg för de styrande och fullständigt skrupelös. Det är ju en man helt utan principer. Han är revolutionär när det passar, och han är monarkist när det passar. Han är en maktmänniska, en väldigt skicklig maktmänska. I det här läget ser han att det är opportunt att. Att lyda konventet. Han visar ju här att han är en handlingskraftig man.

Det är i det skedet 1795 som man får upp ögonen från att det här är en pålitlig militär som kan användas för både grena och andra. Sen så vidtar han framför allt det stora italienska fältåget 1796-97. Går seglarna fram och lyckats få till en fred också om Österrike. Han betingar den här österrikiska stormakten och får till den här efterlängtade freden. Så det är lite genom att ta bort de yttre hoten som man också skapar lugn.

Och det är ju precis det lugnet som man behöver för att få tillbaka stabiliteten, även inne i Frankrike. Och så småningom bör man ju kunna. Använda de här styrkorna till att mer effektivt göra upp de här olika typer av upprovsrörelserna som är. Och sen tar han makten och skans brumär i kuppen, men det kanske har ett eget program, tänker jag.

Ja, det kan bli en lämplig slutpunkt. För då kan man säga att man formulerar ytterligare en ny författning. Vad blir det här då den fjärdiga under det här revolutionsskedet? Då är vi fram i 1799 och den antas i december. Men när han presenterar den här nya konstitutionen, så säger han att den här konstitutionen vilar på revolutionens principer. Revolutionen är över.

Om vi blickar framåt, vilka är egentligen de mest avgörande politiska, samhället och sociala effekterna av Hillanna revolution? Det viktiga för Frankrike är de samhällliga föreningarna som är i rum. Där privilegissamhället avskaffas. Man får ett klassamhälle istället. Sen framförallt, Frankrike blir ju en enhetsstat i och med det här. Och ganska tydligt centraliserad enhetstat. Tidigare har vi varit.

Liksom närmaste en federation av massa olika typer av mer eller mindre självstyrande enklaver med en gemensam kung. Men nu har man en. En enhetlig byråkrati över hela Frankrike. Den är väldigt starkt centralstyrd, alltså ner på lokal nivå. Men det här var något som andra europeiska länder hade gjort tidigare. Ja!

Ja, i väldigt hög grad säger så. Sen så är det att vi har inte pratat så mycket om det, men jag inleder med att säga att en av de viktiga följderna som man ofta glömmer bort är den här körliga reformationen. Det inleds ju sen också, det har vi inte nämnt, men det inleds också, en väldigt starkt antyklörelser. Det där driver ytterligare på den här uppråstendenserna. Men det som man åstadkommer.

I Frankri under revolutionen, vad gäller kyrka förhållande, det är egentligen detsamma som man gör i de protestantiska länderna under reformationen. Det vill säga att man ställer kyrkan under världslig kontroll. Och prästerskapet blir stadskärnare istället för lydende pågören. Biskoparna utse av tejsen under en påstid. Och sen egentligen bara godkänns av Påven. Det är det som är överenskommen. Men det är att man får samma utnämningsmakt som egentligen.

Som den svenska stadsmaknad har haft över den svenska stadsyrkan från 1500-talet och framåt. Vilka är det mest oväntade arvet efter revolutionen? Det mest oväntade arvet. Jag skulle säga att revolutionen har stor betydelse för Frankrike och Frankrix utveckling, mindre så för Europas utveckling om man talar om politiska förhållanden. Det är ju symboliskt. Ja.

Det finns en stark symbolbetydelse. Men däremot det har en väldigt stor betydelse för den europeiska säkerhets- och utrikespolitiken. Den politiska kartan ser helt annorlunda ut 1815 när vi gjorde 1789. De viktigaste punkterna är att Frankrike blir en mycket starkare och mer centraliserad makt än vad jag varit tidigare. Men sen kanske jag ännu viktigare att Tyskland blir en mycket starkare och mer centraliserad makt än vad jag varit tidigare. Men inte som en effekt av det här.

Jo, för att Napolon upplöser 1806 upplöse det här tyske-romiska kejsedömmet som legats i Europas mitt och har varit väldigt betydelsefullt under tusen år dessför innan. Men i och med det här, även om vi inte får ett enat Tyskland 1806 så är det här upplösen att det här skejsedömet är förutsättningen för Tyskland senare sen på 1870-talet, återigen efter ett krig med Frankrike.

Tydligt att Frankrike och Tyskland blir de stora motparterna i den europeiska politiken. Det som tidigare har varit kontinentens mjuka kärna i Tyskland. Nu blir det istället kontinentens hårda kärna. Tysklands makttillväx var det så att förut andra världskriget hade inte äkt rum utan franska revolutionen, och det beror på att Tyskland får en helt annan ställning i den europeiska politiken efter den polenkrigen än vi har haft tidigare.

Om man tänker så att Frankrike har lägat efter på många punkter här. Och att revolutionen bara blir en sån som du ser ett symptom på och något som redan har hänt på. På dela det sättet på andra håll. Förändrar det vad Frankrike sedan blir på 1800-talet, jämfört med andra europeiska länder? Nej, det viktiga är hur man enar frankrika administrativt. Det är ju det. Under hela 1800-talet så skiftar ju.

Vi får den här så kallade restaurationen efter 1815 eller redan 1914 faktiskt när den gamla bojbongarna återinsät. Och de sitter ju då. Sen 1830 är nästan den här så kallade julrevolutionen, och då kommer då. Det är en annan gren av den här borbonfamiljen som inleder ett nytt konstitutionellt kungadöme som sitter fram till 1848, där vi har ny revolution, den andra Franska republiken. Följ sen av ytterligare tejsadömen. Det andra skejsadömet är störta så vi får den tredje republiken.

Hela Frankrikets konstitutionella historia är ju ett mishmas. Och de här bägge republikanska och monarkiska poolerna växlar om. Det här är kommande avsnitt. Vi har flera avsnitt. Vi kan plocka upp från detta. Men om du skulle säga: några spår av franska revolutionen i dagens Frankrike. Vi har ju metersystemet, och vi har trikolor Marsjäsan, franska nationalsången till exempel, den är ju faktiskt ganska häpt. Det är en väldigt blodig från 1992. Inledningen av den här revolutionskrigen.

Och det är en gammal stritsong som Som i stort sort beväp när finernas blod ska flyta och så vidare. Ja, precis. Thank you. Våra fåror ska vattnas med motståndarnas blod. Den här skrevs i radikaliseringsskedet nästans. Ja, det skrevs i ett inledande skede att man behöver mobilisera just de stora truppmassorna som behövs då för att det är ju en amatörarm.

Som man ska sätta upp här. Det går ju jättedåligt för den under väldigt lång tid. Den senda fördel är att de är så himla många. Massmobilisering är ju också en sån del som kommer av fransk revolutionen. Ja, det är fortfarande väldigt levande. Som du nämnde tidigare, den här deklarationen om de mänskliga och medborgerliga rättigheterna att det fortfarande ingår som ett dokument i den franska konstitutionen även nu i den femte republik.

Jag tror vi var använder där helt enkelt. Tusen tack Jonatin för att du vill ha med bildning. Tack också att ni alla som har lyssnat. Ni kan ju gå in på bildspodden.se och lyssna på tidigare avsnitt. Skicka ett mejl till bilningspodden.su.se. Med nya sprev i Ännen-stradden, så får ni mer i. Υπότιτλοι AUTHORWAVE Υπότιτλοι AUTHORWAVE Podden spelas in på Språkstudion och tekniker.